Hela staden socialt hållbar
Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska. mål som tillkommer 2015 Segregationen ska brytas och samhörigheten i staden stärkas. 2
Göteborgs arbete tidsplan 2013 UPPDRAG SKAPADES styr och ledningsgrupper utsågs FORMNINGSFAS gemensam målbild 2014 MOBILISERINGSFAS Kartläggning och kunskapsunderlag togs fram 2015 SPRIDNINGSFAS PRIORITERINGSFAS närma sig verkstaden och hur-frågor 3
Huvudrapport 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa mellan göteborgare och mellan områden i Göteborg
Alla vinner på en mer jämlik stad De gemensamma resurserna kan användas till annat än att motverka de negativa effekterna av stora skillnader!
Utgångspunkt sociala gradienten 6
Makt Kontroll Resurser
Förväntad medellivslängd Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längst i Stora Sigfridsplan. Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim. 8
Medelinkomst utifrån förvärvsinkomst 700 000 600 000 1992 2011 2011: Långedrag 639 000 kr 1992: Långedrag 325 200 kr 500 000 400 000 Hovås Stigberget 300 000 200 000 100 000 0 2011: Östra Bergsjön 128 200 kr 1992: Hjällbo 138 300 kr Primärområden I Hovås är kvinnornas medelinkomst 47 procent av männens medelinkomst. I Stigberget är kvinnornas medelinkomst 87 procent av männens medelinkomst. Det är stadens största respektive minsta skillnader mellan könen. Jämförelse av medelinkomsten baserad på förvärvsinkomst oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. 9
Eftergymnasial utbildningsnivå 80 70 2011: Änggården 74 % 1992: Änggården 68 % 60 50 40 30 20 10 0 2011: Gårdstensberget 23 % 1992: Norra Biskopsgården 7 % Primärområden 1992 2012 Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden tagits bort. 10
Mellanmänsklig tillit 60% 60% 50% 50% 50% 40% 30% 40% 30% 36% 30% 20% 10% 0% 11% Södra Västkusten Södra Skärgården Stora Sigfridsplan Torslanda Linnéplatsen Stora Askim Mariaplan Stigbergstorget Stora Bagaren Södra Centrum Östra Angered Norra Älvstranden Norra Centrum Stora Delsjökroken Övre Hisingen Kärrdalen/Slättadamm Nya Högsbo Tuve Gamlestaden/Utby Centrala Lundby Litteraturstråket Centrala Angered Östra Biskopsgården Centrala Tynnered Kortedala Nya Frölunda Västra Biskopsgården Bergsjön Södra Angered 20% 10% 0% -10% Norra Angered 17% 2010-2014 Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Lågt tillit till andra människor (socialt kapital) Andel (%) vuxna (30 64 år) som upplever låg tillit till andra människor, uppdelat efter mellanområde (2006 2014). 11
Social isolering tidstrend 20% 18% 18% 16% 15% 14% 12% 12% 10% 8% 7% 6% 5% 5% 4% 2% 0% 2% 2% 2004-2006 2007-2009 2010-2014 2% Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Andel (%) vuxna (30 64 år) som bedöms vara socialt isolerade uppdelat efter utbildningsnivå (2004 2014) 12
Fyra fokusområden 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen För ett framgångsrikt och genomförbart arbete behövs även: Strukturella och övergripande förutsättningar 13
Ge varje barn en god start i livet Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller hög och likvärdig kvalitet Tillhandahålla likvärdig barnomsorg och förskolor av hög kvalitet till alla Vidta åtgärder för att minska antalet barn som lever ekonomiskt utsatt Motverka avhysningar och vräkningar av barnfamiljer 14
Risk för fattigdom låg ekonomisk standard 70% Under 60% av medianen 60% Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lägst andel: Björlanda 2 % Primärområden Ett relativt fattigdomsmått. 60 procent av medianinkomsten motsvarar 111 300 kr eller lägre. Andel (%) barnhushåll med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten (per konsumtionsenhet) för samtliga hushåll i Göteborg, uppdelat efter primärområde 2011. 15
Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren Vidta åtgärder som stärker skolans likvärdighet Förhindra elevers skolavhopp Utveckla skolans samarbete med föräldrarna Utföra ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan Främja en likvärdig elevhälsovård Organisera och planera för elevers delaktighet och inflytande Arbeta aktivt för att främja en blandad elevsammansättning Vidta åtgärder som främjar barns lärande Erbjud alla barn tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter 16
Gymnasiebehörighet 100 99 100 90 90 93 80 70 80 70 80 60 61 60 50 50 49 40 40 30 30 20 20 10 10 0 Bergsjön Södra Angered Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Norra Angered Centrala Lundby Kortedala Centrala Angered Nya Frölunda Centrala Tynnered Kärrdalen/Slättadamm Litteraturstråket Mariaplan Övre Hisingen Tuve Nya Högsbo Stora Delsjökroken Gamlestaden/Utby Stigbergstorget Norra Centrum Östra Angered Torslanda Södra Skärgården Norra Älvstranden Södra Centrum Stora Bagaren Stora Askim Linnéplatsen Södra Västkusten Stora Sigfridsplan 0 Föräldrarnas utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Gymnasiebehörighet utifrån boendeområde, oavsett kön 17
Skapa förutsättningar för arbete Underlätta inträdet på arbetsmarknaden Utveckla och erbjud stödjande och rådgivande insatser för unga Erbjud vuxenutbildning som är tillgänglig och ekonomiskt genomförbar för alla Inför sociala krav vid upphandling och stimulera utvecklingen av sociala företag Utarbeta och implementera strategier för goda arbetsförhållanden 18
Långtidsarbetslöshet 8,0% 7,0% 7% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,5% 0,0% Bergsjön Södra Angered Västra Biskopsgården Norra Angered Kortedala Centrala Tynnered Nya Frölunda Östra Biskopsgården Centrala Angered Litteraturstråket Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Nya Högsbo Mariaplan Stigbergstorget Tuve Stora Delsjökroken Kärrdalen/Slättadamm Södra Centrum Norra Centrum Stora Bagaren Linnéplatsen Östra Angered Stora Sigfridsplan Stora Askim Övre Hisingen Södra Västkusten Norra Älvstranden Torslanda Södra Skärgården Öppet långtidsarbetslösa 19
Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Stärk invånarnas delaktighet, inflytande och trygghet Planera för en hälsofrämjande närmiljö Planera för en minskad boendesegregation Öka tillgången till bostäder Öka användningen av aktiva och kollektiva transportmedel Erbjuda och samordna hälsofrämjande insatser 20
Barn som vill flytta från sitt område 30% 25% 20% 15% 10% 5% % Skolgrupp 1 - låg socioekonomisk status Skolgrupp 2 - medellåg socioekonomisk status Skolgrupp 3 - medelhög socioekonomisk status Skolgrupp 4 - hög socioekonomisk status Vill flytta så fort som möjligt från mitt område 21
Strukturella och övergripande förutsättningar Organisera för hållbar styrning och ledning Gör ekonomiska beräkningar och satsa på sociala investeringar Bedöm konsekvenser för skillnader i hälsa i samband med beslutsfattande Integrera uppföljning av skillnader i livsvillkor och hälsa i organisationens ordinarie system för uppföljning och analys Arbeta aktivt med kunskapsallianser Främja den sociala sammanhållningen i staden 22
Sämre livsvillkor och hälsa Att bara rikta in sig till de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. Bättre livsvillkor och hälsa Generella insatser som vänder sig till alla men som ges i större doser till dem med störst behov är ett effektiv arbetssätt Hög status Låg status 23
Vad rapporten visar Vi ser skillnader både mellan grupper av göteborgare och mellan geografiska områden. Göteborgarnas livsvillkor och hälsa har förbättrats de senaste decennierna men klyftorna har ökat. Eftersom skillnaderna följer den socioekonomiska statusen och staden är socioekonomiskt segregerad förstärks skillnaderna mellan grupper när geografi studeras. Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa områden. Alla stadsdelar har skillnader! Vi måste arbeta med hela Göteborg. 24
Tack! Läs mer på: www.socialhallbarhet.se/helastaden
Var hittar du mer? Snart på www.gotebrog.se www.socialthallbar.se/helastaden Intranätet YouTube: Göteborg hela staden socialt hållbar 26