Mörbylånga kommuns Energieffektiviseringsstrategi 201111

Mörbylånga kommuns Energieffektiviseringsstrategi 201111 Ej antagen version

Innehåll: Sammanfattning... 3 1. Bakgrund... 6 1.1 Syfte... 6 1.2 Organisation av klimatarbetet... 6 1.3 Växthuseffekten och klimatförändringarna... 6 1.4 Lagen om kommunal energiplanering... 8 1.5 Kommunens möjligheter att påverka... 9 2. Inventering... 10 2.1 Geografi och befolkning... 10 2.2 Näringsliv... 10 2.2 Näringsliv... 11 2.3 Energi... 12 2.2 Koldioxid... 14 2.3 Mörbylånga kommuns sju fokusområden... 14 Mål... 27 2.4 Klimatmål i Sverige och världen... 27 2.5 Regionala klimatmål... 27 Kalmar läns regionala klimatmål... 27 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 27 Delmål: Minskade utsläpp av växthusgaser (2008-2012)... 27 Delmål: Vindkraftsproducerad el (2015)... 28 Delmål: Solenergi (2015)... 29 Delmål: Utsläpp fossil koldioxid (2050)... 29 GOD BEBYGGD MILJÖ... 29 Delmål: Avfall (2010/2015)... 29 Delmål: Planeringsunderlag (2010)... 30 2.6 Mörbylånga kommuns klimatmål... 32 2.7 Klimatstrategins koppling till mål i andra styrdokument... 35 3. Handlingsplan... 36 Uppföljning... 42 2

Sammanfattning Mörbylånga kommuns klimat- och energistrategi är ett levande dokument som är framtaget för att fungera som ett arbetsredskap i form av underlag och riktmärke i det nuvarande och framtida energieffektiviseringsarbetet inom den offentliga verksamheten. Det innehåller kommunens inventering inom transport- och fastighetsområde och klimatmål inom dessa sektorer. Strategin är en utveckling av den energi- och klimatstrategi som antogs 2010-04-26 i samband med kommunens inträde i Uthållig kommun. I den strategin valde man att under åren 2010 och 2011 arbeta med sju fokusområden, vilka kommunen kommer att fortsätta jobba med fram till år 2020: 1. Utveckling av kommunens interna miljöarbete. När viktiga beslut fattas är det viktigt att miljö- och klimatfrågan har en given plats i beslutsfattningsprocessen och att det inte enbart tas hänsyn till de ekonomiska aspekterna, utan också miljökonsekvenserna. För att detta ska ske, krävs ett engagemang och intresse inom både kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och bland tjänstemännen. Kommunen har stora möjligheter att förbättra sin miljöpåverkan genom att styra upphandlingsprocesserna av tjänster och produkter mot en mer hållbar linje, genom att t.ex. ta del av Miljöstyrningsrådets vägledande dokument och konsultation. Att ta till sig nya tankesätt som att välja att se till livscykelkostnaden istället för att enbart titta på payoff-tiden kan också vara ett agerande i rätt riktning. 2. Fysisk planering. Man bör ta hänsyn till framtida klimatförändringsscenarion och dess konsekvenser för kommunen och dess invånare vid planering av bebyggelse och infrastruktur. Likaså bör man utnyttja bästa möjliga teknik vid renovering och nybyggnation av fastigheter och områden för att undvika framtida merkostnader och negativ miljöpåverkan och samtidigt bidra till att optimera energianvändningen på ett hälsosamt och miljöriktigt sätt. 3. Produktion av förnybar energi. Mörbylånga kommun har mycket goda förutsättningar för egen produktion och användning av förnybar energi, framförallt vad gäller vindkraft och biogas. Mörbylånga kommun pekas ut som det näst bästa, efter Borgholms kommun, geografiska området i Kalmar län vad gäller potential för biogasproduktion baserat på gödsel. En lokal produktion och konsumtion av biogas på Öland skulle förutom en minskad användning av fossila bränslen, även innebära en minskad hanteringsvolym av matavfall, gödsel och slam och därmed också skapa möjligheter till nya arbetstillfällen. Kommunen som offentlig verksamhet kan dock inte själva producera biogas, men kan genom samverkan med kommuner och näringsliv i Kalmar län däremot skapa förutsättningar för en framtida produktion inom kommunen. Mörbylånga kommun har även goda möjligheter att producera förnyelsebar el genom vindkraft då Öland har ett fördelaktigt vindläge. Dock bör man ta stor hänsyn och vara beaktsam vid planering av nya vindkraftsverk då Öland har ett mycket säreget landskap som är känsligt för visuella störningar. Mörbylånga kommun köpte under 2010 ett vindkraftverk beläget i Gränna, Jönköping, vilket precis har tagits i bruk och beräknas årligen kunna generera kommunen runt 5 600 MWh, motsvarande ca 34 % av den el som förbrukades inom den kommunala verksamheten år 2009 *. * Enligt E-ON elnät AB s sammanställning 3

4. Fossilbränslefri kommun. För att nå det övergripande målet om en fossilbränslefri kommun år 2025 måste fossila bränslen som exempelvis olja, bensin, diesel och kol bytas ut mot förnybar energi från sol, vind, vatten och biobränsle. Fossila bränslen används i nuläget främst för uppvärmning, el samt till drivmedel. Genom att välja den ur klimatsynpunkt mest fördelaktiga energikällan ökar efterfrågan på förnybar energi medan nyttjandet av fossila bränslen minskar. Om användandet av fossil energi kraftigt minskar inom kommunens egen verksamhet ger det i ett lokalt perspektiv märkbara minskade utsläpp av växthusgaser samtidigt som det sänder en viktig signal till invånarna och näringslivet att kommunen tar klimatfrågan på stort allvar och kan därmed agera som en drivkraft och gott exempel. Kommunen har för avsikt att vid nästa upphandling ingå avtal där kommunen köper in miljödeklarerad el för den energiförsörjningen vindkraftsverket inte täcker. Fjärrvärmen står för den största delen av uppvärmningen inom kommunens verksamheter, vilket också är en nationell trend. Nästa utmaning blir att byta ut det oljebaserade stödbränslet mot ett ickefossilt bränsle i systemet. 5. Effektiv energianvändning i byggnader och verksamheter. Oljeuppvärmning i kommunens lokaler och fastigheter är på god väg att fasas ut och fastighetssidan har anlitat konsulthjälp vilket har resulterat i en översiktsplan fram till år 2020 för en ökad driftsoptimering samt urfasning av oljebaserade uppvärmningssystem till mer hållbara. Vad gäller Mörbylånga Bostads AB samt Fastighets AB värms deras fastigheter upp främst av fjärrvärme i så stor mån som möjligt och därefter har luftvärmepumpar och elpannor tagit vid. Deras största utmaning kommer att vara att successivt fasa ut eluppvärmningen. 6. Effektiva och smarta transporter Kommunens transportsida består av totalt 46,5 % miljöklassade fordon, varav samtliga av denna kategori är leasade personbilar. Målet är en fordonsflotta vars samtliga fordon uppfyller Vägverkets definition för miljöfordon. Dock finns det inte ett enda miljöklassat fordon ibland de ägda fordonen inom Affärsmässig verksamhet (gamla Tekniska förvaltningen), något som det kan komma att bli ändring på i framtiden om det finns miljöfordon ute på marknaden som täcker de lite tuffare prestandakraven ute i driften. Eventuellt kommer den tekniska förvaltningen även att se över behovet av att äga sina fordon till förmån av leasing, vilket skulle innebära att de också skulle gå under upphandlingsdokumentet som gäller för kommunens leasade personbilar och lätta lastbilar. Mörbylånga kommun ska fortsätta sitt samarbete med KLT (Kalmar LänsTrafik) i syfte att verka för en utveckling av kollektivtrafiken i kommunen. Likaså ska invånare och turister erbjudas bra och säkra cykel- och gångmöjligheter för att minska bilanvändandet och öka sina motiontillfällen och naturupplevelser. Ett resultat av detta arbete är det pågående Fyr till fyr-projektet samt cykelfärjan som kommer att sättas i trafik under 2011 års sommarmånader. Innerbär att inga nettoutsläpp av fossil koldioxid släpps ut i kommunen Det finns en huslänga i Möckleby som värms upp med hjälp av oljeppanna, men denna är inköpt av Mörbylånga kommun och räknas inte in i den egna verksamheten. 4

7. Informera och förmedla kunskap om energi och klimat. Kommunen ska verka som den lokala kraften och spjutspetsen för ett hållbart samhälle och bör agera och informera dess invånare och näringsliv om vad kommunen som verksamhet gör och kan göra för att bidra till ett bättre klimat, men också vad man som enskild person eller näringsidkare kan göra för att minska sin negativa påverkan. Genom att t.ex. anordna öppna föreläsningar, engagera skolor i miljöprojekt som Grön Flagg och delta i Earth Hour kan kommunen sprida kunskap och öka intresset bland invånarna. Om de nya klimatmålen antas och följs upp kommer Mörbylånga kommun att både spara pengar och åtskilliga koldioxidutsläpp samtidigt som den gör verksamheten och därmed samhället och kommande generationer en stor tjänst. Det här är ett arbete mot ständig förbättring som aldrig får avstanna, kampen om en hållbar framtid. 5

1. Bakgrund 1.1 Syfte Den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till påverkar såväl Sverige och Europa som hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Mörbylånga kommun står inför. Frågan har även en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor är därför av betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Mörbylånga kommun. Genom att upprätta en klimatstrategi visar således Mörbylånga kommun att vi arbetar för att ta vårt ansvar för att nå de nationella och regionala klimatmålen. För att detta dokument ska få slagkraft krävs ett genuint engagemang och intresse både politiskt och på tjänstemannanivå. Likaså bör det vara lättillgängligt och uppföljningsbart. Att arbeta med ständiga förbättringar är något som länge präglat både den offentliga och privata sektorn och är en evighetsprocess som tar tid, kraft och ekonomiska medel i anspråk. Görs satsningarna på rätt sätt kommer avkastningen i form av ett bättre klimat och miljö, och möjliggör därmed också en bättre morgondag utan större rubbningar i världens ekosystem. Det är alltid svårt att jobba förebyggande mot ett problem som ter sig långt bort från dagens realitet, men när det gäller ett så stort hot som formatet globala klimatförändringar är det en långsiktig process som inte får ignoreras då en sådan inte kan bromsas in den dagen detta blir verklighet. Vi får helt enkelt inte blunda för framtida generationers framtid. Den gällande energi- och klimatstrategin i Mörbylånga kommun antogs av kommunfullmäktige under våren 2010 och denna Energieffektiviseringsstrategi bör ses som en vidareutveckling av den. Kommunstyrelsen beslutar om klimatstrategin, men för att nå en långsiktigt hållbar energiförsörjning måste alla invånare i kommunen på sikt involveras i klimatarbetet. Energieffektiviseringsstrategin är uppbyggd i två delar. Dels en mer omfattande faktadel med bakgrundsinformation om kommunen, nulägesbeskrivning, mål, åtgärder samt information om hur kommunen skall arbeta med att följa upp strategin. Dels en mer kortfattat beslutsdel som sammanfattar Mörbylånga kommuns övergripande mål och visioner samt de viktigaste åtgärderna för att nå fram till dessa mål. 1.2 Organisation av klimatarbetet Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för projektet och som ett första steg upprättades en intern organisation bestående av en styrgrupp samt två arbetsgrupper, en för transporter och en för fastigheter. Arbetsgrupperna som leds och samordnas av miljöoch klimatstrategen, består av olika sakkunniga personer inom områden som fastigheter, skola, energi och transporter. 1.3 Växthuseffekten och klimatförändringarna Växthuseffekten innebär enkelt uttryckt att gaser i atmosfären håller kvar en del av den värme som utstrålas från jordytan. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden och utan den skulle det vara nästan 35 grader kallar vid jordytan än det är idag. Det som skiljer den klimatförändring vi idag upplever från denna naturliga effekt 6

är att människans utsläpp förändrar atmosfärens kemi och därigenom förstärker växthuseffekten. Växthusgaser som vattenånga och koldioxid finns naturligt i jordens atmosfär. Gaserna hindrar inte solljuset från att nå ner till jordytan och där värma upp den, men de fångar effektivt upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jorden. På detta sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Andra växthusgaser är metan, dikväveoxid (lustgas) och fluorerade gaser (bl.a. så kallade freoner). För att kunna jämföra gaser räknar man om bidraget från varje enskild gas till den mängd koldioxid (så kallade koldioxidekvivalenter ) som har samma inverkan på klimatet. Förbränningen av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) ger upphov till koldioxid som står för 80 % av växthusgaserna. Övriga växthusgaser är mer potenta som växthusgaser men utsläppen är betydligt mindre än för koldioxid. Källorna från de andra växthusgaserna kommer främst från jordbruket (metan och lustgas), avfallsdeponier (metan), förbränning (lustgas) medan de fluorerade gaserna i huvudsak kommer från kyl- och frysutrustning, högspänningsbrytare och aluminiumproduktion. Halterna av flera växthusgaser ökar nu i atmosfären, främst på grund av vår förbränning av fossila bränslen. Ökade halter leder i sin tur till att växthuseffekten förstärks och ju mer växthusgaser i atmosfären desto varmare blir det. I syfte att utvärdera den omfattande klimatrelaterade forskningen som pågår världen över har FN upprättat en klimatpanel (IPCC 2007), som består av närmare 2500 forskare. Panelen har enats om en bedömning avseende den mänskliga påverkan på klimatet samt vilka effekter denna kommer att få. I den fjärde utvärderingsrapporten som tagits fram våren 2007 framgår det att den globala medeltemperaturen ökat med i genomsnitt 0,74 grader Celsius de senaste 100 åren. Under de tolv senaste åren har elva av de varmaste åren sedan 1850 inträffat. Panelen sammanfattar vidare att den globala ökningen av koldioxidhalten i första hand beror på utnyttjandet av fossila bränslen och ändrad markanvändning, medan ökningen av metan och dikväveoxid främst beror på jordbruket. I Sverige har växthusgasutsläppen minskat gradvis inom bostads- och servicesektorn sedan 1990. Orsaken är övergången från uppvärmning med olja till fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen. Även utsläppen från jordbruk och avfallsdeponier är på neråtgående. Inom jordbruket beror nedgången på minskat antal djur, inom avfallssektorn på uppsamling av gas ur deponierna och på att deponeringsförbud och deponiskatt har drivit fram en minskning av mängden deponerat material. Nedgångarna uppvägs dock till en del av en fortlöpande ökning av vägtrafikens utsläpp. Framför allt tilltar de tunga godstransporterna i omfattning. Även utsläppen från vissa industribranscher ökar. Klimatförändringen kan innebära en rad konsekvenser för Sveriges del. Modelleringar visar på en generell nederbördsökning i hela landet. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd bedöms öka. Mest ökar nederbörden i norra och västra Sverige. Ökad nederbörd och mer intensiva regnfall ökar risken för översvämningar vilket leder till att översvämningar blir vanligare längs kuster samt längs sjöar och vattendrag. Under åren 2003 respektive 2004 drabbades framförallt Småland, Ölands mest närliggande landskap, av mycket kraftiga sommarregn med omfattande översvämningar som följd. Förändringar i nederbörd liksom ökad avdunstning kan även leda till ökad sommartorka i södra Sverige. 7

SMHI räknar med att havsytan runt år 2050 har höjts med 30 cm. och år 2100 antas den sammanlagt ligga mellan 55 120 cm. högre än vad den är idag 1 vattennivåer som skulle vara ödesdigra för Öland då dess högsta punkt befinner sig 50 m.ö.h. Enligt modellberäkningar förväntas inte havsytan höjas med samma takt runtom på jorden. Beräkningarna tyder på att haven runt Sverige kan komma att stiga mer än det globala medelvärdet. 1.4 Lagen om kommunal energiplanering En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra upp en energiplan. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. En klimatstrategi kan med fördel innefatta en energiplan och därigenom uppfylla lagens syfte. Det är viktigt att sätta upp mål för energiplaneringen och att målen konkretiseras i projekt och åtgärder. Ett annat mål med energiplanering är bättre ekonomi i kommunen som en effekt av bl.a. energieffektivisieringsåtgärder. Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Genom en miljöanalys görs en bedömning av hur miljön, hälsan och hushållningen kommer att påverkas av olika åtgärder eller energisystem. Vid den senaste ändringen av lagen om kommunal energiplanering har följande beskrivning tillkommit: Om en plan som upprättas enligt denna lag kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken skall bestämmelserna i 6 kap. 11-18 och 22 miljöbalken tillämpas. Av 11 MB framgår att när en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall myndigheten eller kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. En klimatstrategi krävs inte i lag och omfattas därmed inte av kravet om miljöbedömning. Innefattar däremot klimatstrategin även en energiplan kommer lagkravet att aktualiseras. 8

1.5 Kommunens möjligheter att påverka Kommunen har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning. Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå energi- och klimatmålen och därmed minska klimatförändringen. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion vad det gäller energianvändning t.ex. gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. Transporter utgör en stor del av klimatpåverkande utsläpp i Mörbylånga kommun. Kostnader spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Kommunen har liten möjlighet att påverka lagstiftning, bränslepriser och skatter, några av de faktorer som styr vår bränsleanvändning och därmed också våra utsläpp av koldioxid. Kommunen kan dock i sina olika roller och nära kontakt med medborgare och näringsidkare arbeta för mer miljövänliga transporter samt utveckla andra effektiva styrmedel. Genom att vara en förmedlare av kunskap och information kan kommunen kommunicera möjliga bidrag som medborgare och näringsliv kan söka från andra offentliga myndigheter. Ett sådant exempel inom energiområdet är bidrag för konvertering från direktverkande elvärme till fjärrvärme, berg-, sjö- eller jordvärmepump eller biobränsle. Vidare kan kommunen använda miljöförvaltningens tillsyn mot verksamheter för att minska företagens klimatpåverkan. Detta kan ske genom att kontrollera att miljöbalken efterlevs, inom ramen för prövning ställa krav på låga utsläpp av växthusgaser samt genom en aktiv tillsynsutövning verka för minskade utsläpp. Kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Genom att se över sin energiförbrukning, tjänsteresor, transporter samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan kommunen minska sin egen klimatpåverkan avsevärt. Slutligen spelar kommunen en viktig roll som informationsspridare och folkbildare. Här är energirådgivaren samt miljö- och klimatstrategen viktiga resurser i Mörbylånga kommun då dessa har stora möjligheter att få kommuninvånarna att vara delaktiga i miljöarbetet mot ständiga förbättringar. 9

2. Inventering 2.1 Geografi och befolkning Namn: Mörbylånga kommun Landsdel: Götaland, Öland Län: Kalmar Största tätorterna: Mörbylånga & Färjestaden Politiskt styre: Moderaterna Yta: 669,9 km 2 Antal invånare: 14 021 (fördelning 7 165 kvinnor & 6 856 män) Genomsnittsålder: 44 år Antal hushåll: 6 318, varav 955 flerbostadshus Ton CO 2 per capita: 10,2 Bild 1. Karta över Öland. Samtliga siffror är hämtade från SCB. Mörbylånga kommun utgör den södra delen av Öland och tillhör Kalmar län. Sedan 1972 är kommunen förankrad med fastlandet med hjälp av den 6 072 meter långa Ölandsbron som fram tills 1998, då Öresundsbron byggdes, var Europas längsta bro. Landskapet har stora kultur- och naturvärden av både nationellt och internationellt intresse och värde, som tar sig i uttryck i de många fornlämningar och väderkvarnar som finns utspridda runtom i kommunen. På Ölands sydspets, vid Sveriges högsta fyr Långe Jan, studeras fågellivet året om av vallfärdande ornitologer från olika delar av Europa. Mörbylånga kommun kan stoltsera med att majoriteten av dess yta räknas med i Södra Ölands odlingslandskap, som finns med på UNESCO s världsarvslista 2. Berggrunden består mestadels av kalksten, vilket har gett upphov till den rika floran som finns på ön. En gång i tiden var sockerbetor en vanligt förekommande gröda, men efter att sockerbruket lades ner, avtog betodlingen. Numera odlas framförallt potatis, jordgubbar och gurkor. Majoriteten av den del bruna bönor och gul lök som odlas i Sverige, kommer från Öland. Bild. 2. Alvaret, en del av Världsarvet. Bild 3. Fyren Långe Jan på Ölands södra udde. Bild 4. Några av de många väderkvarnar som finns på ön. Bild 5. Ölandsbron som förankrar Öland med fastlandet. 10

2.2 Näringsliv Kommunen är en småföretagarkommun och har drygt 1 034 registrerade företag 3, varav ca 1/3 av dessa är livsmedels- och jordbruksföretag. År 2010 erhöll Mörbylånga kommun priset som Bästa Tillväxtkommun 4 i länet, ett pris baserat på kriterierna antal ökade anställningar, ökad omsättning och vinst. Mörbylånga kommun som offentlig verksamhet är den största arbetsgivaren och majoriteten av jobben däribland är vård och omsorg. Då Öland har en mycket kalkrik bergrund och ett bra hamnläge i Degerhamn har Cementa AB placerat en av sina tre cementfabriker där, vars energikrävande verksamhet bidrar med mer än hälften (ca 65 %) av Ölands totala koldioxidutsläpp 5. Cementa AB bör därför beaktas som kommunens, och även Ölands största, enskilda utsläppskälla av koldioxid. Kommunens resterande största företagen är Guldfågeln AB(Mörbylånga), Trelleborg Forsheda AB (Mörbylånga) och Dectron AB (Färjestaden). I skrivandets stund är ett nytt handelsområde i Färjestaden under uppbyggnad. Jämför man Mörbylånga kommuns mineralindustriers (läs: Cementa AB) koldioxidutsläpp med de samlade utsläppen från resterande mineralindustrier och övriga industrisektorer i Kalmar län blir skillnaden påtaglig (se Diagram 1). Dock är kommunens höga siffror föga förvånande då Cementa AB s fabriker (resterande belägna i Slite samt Skövde) beräknas stå för ca Koldioxidutsläppfördelning, industrier i Kalm ar län 2008 4,4 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Ur ett globalt perspektiv bidrar 1,887 cementindustrin i stort med 2 runt 5 % av världens totala koldioxidutsläpp. 1,5 Övriga industrier, länet Idag har ett samarbete inletts mellan Guldfågeln AB och Cementa AB och Cementa har ersatt sin koleldning med Guldfågens fjäderrester, vilket uppskattas spara in en sammantagen transportsträcka på 22 000 mil per år och en årlig total koldioxidreduktion på ca 3 000 ton. 10*5 ton 1 0,5 0 0,007 0,005 Mineralindustrier, länet Mineralindustrier, Mörbylånga Diagram 1. Visar förhållandet mellan Mörbylånga kommuns mineralindustrier och övriga länets industrier, 2008. Öland har en mycket stor besökstillströmning under sommarhalvåret och därför bör turistnäringen ses som kommunens största näringslivsutveckling. Likaså bör man se potentialen till ökad egen energiproduktion om en framtida biogasanordning blir aktuell. 11

2.3 Energi År 2009 tillfördes Mörbylånga kommun sammanlagt 195,947 GWh av distributören E- ON Elnät Sverige AB (se Tabell 1), varav sammanlagt 16,496 GWh gick till den offentliga verksamheten, vilket motsvarar ca 6,7 % av den totala energitillförseln. Den kategorin som med sina 57,966 GWh, 29,6 % av den totala energitillförseln, har den i särklass största energianvändningen i kommunen är den energikrävande mineralindustrin, i första hand Cementa AB i Degerhamn. Tabell 1. Total elförbrukning enligt distributören E-ON Elnät AB för Mörbylånga kommun. De orangea inramade kategorierna tillhör den kommunala verksamheten. 12

Diagram 2. Den totala energianvändningen fördelad över år och samhällssektorer. Som Diagram 2 ovan visar, är den offentliga verksamhetens energianvändning förhållandevis liten jämfört med andra sektorer. Särskilt anmärkningsvärt är den mycket höga energiförbrukningen inom industrin. Därefter följer kommunens hushåll som successivt har minskat sin användning sedan 1995, troligtvis p.g.a. de stigande elpriserna. Tredje största energislukande sektorn är transporter, tätt följt av jordbrukssektorn. Kategorin övriga tjänster och offentlig sektor ligger lägst men har motsatta trendutvecklingar; den offentliga verksamheten minskar sin totala energianvändning medan övriga tjänster generellt har ökat sedan år 2000. Diagram 3 och 4 visar förhållandena mellan förnyelsebar respektive icke förnyelsebar energi inom kommunen som geografisk region. Andelen total förnyelsebar energi i regionen växer sig sakteliga större. År 2000 var ett år då industrin gjorde en signifikant tillbakagång i den totala energianvändningen, vilket också kan vara den största bidragande anledningen till varför andelen förnyelsebar energi med en tydlig ökning för just vindkraften - historiskt sett också var som störst under detta år. Diagram 3. Andel förnyelsebar energi i Mörbylånga kommun år 1990-2008. Diagram 4. Fördelning av de förnyelsebara energikällorna inom Mörbylånga kommun, åren 1990-2008. 13

2.2 Koldioxid Under året 2008 släppte Mörbylånga kommun ut 381 300 ton koldioxid 6, vilket är en ökning med hela 32,6 % jämfört med den inventerade utsläppsnivån under 1990 (287 500 ton), vilket utgör ett problem för kommunens möjligheter att nå EU s 20-20-20-mål som har 1990 som referensår. De tre största utsläppskategorierna 7, i avseendet koldioxid, i hela Mörbylånga kommun (sett som total geografisk yta) är: 1. Industriprocesser, 49,7 %. Varav en klar majoritet av utsläppen kommer från mineralindustrin, i stort sett uteslutande från den mycket energikrävande cementtillverkningen inom Cementa AB, Degerhamn. 2. Energiförsörjning, 37,3 %. Elvärmeverken står för den största delen av utsläppen, följt av egen uppvärmning och panncentraler. 3. Transporter, 11 %. Persontransporterna utgör mer än hälften av de totala emissionerna inom kategorin. Sett till Mörbylånga kommun som offentlig verksamhet beräknas dess transporter (enbart inom kommunen) och energiförbrukning under år 2009 uppgå till ett koldioxidvärde av 297,852 ton. Tyvärr går detta värde inte att helt fullt ut jämföras med det totala koldioxidutsläppet som skedde inom kommunens gränser under detta år då de färskaste siffrorna från RUS (Regionalt Uppföljningssystem) är från 2008 och inte uppdateras förrän efter april 2011. Inte heller kan 2009 års siffror jämföras mot 2010 års då det senaste årets resestatistik innehåller emissionsvärden för flyg och tågtrafiken och den senaste tillgängliga elnätsstatistiken från E-ON är från 2009. 2.3 Mörbylånga kommuns sju fokusområden Mörbylånga kommunen har i den politiskt antagna energi- och klimatstrategin valt att dela in arbetet i sju arbetsområden/strategier. Under åren 2010-2020 kommer kommunen fortsätta att lägga fokus på dessa områden: 2.3.1 Utveckling av kommunens interna miljöarbete 2.3.1.1 Hänsyn till miljökonsekvenser vid beslut När viktiga beslut fattas är det viktigt att miljö- och klimatfrågan har en given plats i beslutsfattningsprocessen och att det inte enbart tas hänsyn till de ekonomiska aspekterna, utan också långsiktiga miljökonsekvenser. Att implementera tankesätt som att välja att se till livscykelkostnaden istället för att enbart titta på pay off-tiden kan exempelvis vara ett steg i rätt riktning. För att detta ska ske, krävs ett engagemang och intresse inom både kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och bland tjänstemännen. Se sidan 26. 14

2.3.1.2 Miljöanpassad upphandling Genom miljöanpassad, eller s.k. grön, upphandling har kommunen mycket stor möjlighet att råda över sin egna klimatpåverkan genom att vid upphandlingar ställa krav på energieffektiva tjänster och produkter. Miljöanpassad upphandling kan dessutom driva fram utvecklingen av ny miljöteknik och bidra till produkter som i det långa loppet är billigare i drift och underhåll. Att ställa miljökrav som t.ex. energieffektivitet vid upphandlingar är inte bara helt lagligt, utan också rekommenderat av den svenska regeringen. Andra minst lika viktiga områden vid miljöanpassad upphandling är energieffektivisering inom byggnader, transportsektorn och livsmedelssektorn. T.ex. kan miljökrav ställas vid upphandling av kommunens bilar, mat, elavtal etc. En grön upphandling behöver inte innebära att processen försvåras nämnvärt juridiskt då man som kommun med fördel kan ta del av andra spjutspetskommuners erfarenheter inom området. Likaså finns Miljöstyrningsrådets vägledande dokument och konsultation att tillgå. 2.3.2 Fysisk planering För att en minskad och mer effektiv energianvändning ska kunna få bästa möjliga förutsättningar är det viktigt att energi- och klimatfrågan finns med under den ständigt pågående samhällsplaneringen. Inom den kommunala verksamheten är utformningen av översiktsplanen och detaljplaner centrala verktyg som i allra högsta grad avgör resultaten av ett fortskridande energiarbete. 2.3.2.1 Planering för effektiv energianvändning och förnybar energi Vid nybyggnation, renovering av fastigheter, planering av nya stadsdelar och infrastruktur går det genom en långsiktig och systematisk hantering av energifrågorna att bygga ett energisystem som är tryggt, kostnadseffektivt och ger låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Det är viktigt att tänka och göra rätt redan från allra första början av tidskrävande och kostsamma projekt, som t.ex. en nybyggnation, för att undvika oönskade merkostnader och negativ miljöpåverkning i framtiden. Att våga kombinera ny teknik med väl beprövad sådan är viktigt för att ett samhälle ska vara i ständig utveckling; något som kan vara enklare sagt än gjort då steget från något tryggt och beprövat till något nytt och okänt kan te sig skrämmande och riskfullt. Att övergå till att bygga passivhus är ett bra exempel på en ny revolutionerande energismart teknik som intresserar många men som tillämpas av få då det fortfarande är en kostnadsfråga och en relativt ny teknik. Ett passivhus är en välisolerad byggnad vars värmeförluster är så små att inga radiatorer eller golvvärme behövs. Vintertid krävs mycket liten värmetillförsel. De mycket små värmeförlusterna beror på husets täta bebyggelse och goda isolering som i sin tur gör att ventilationen enbart går via ventilationssystemet och inte genom otätheter. Den lilla uppvärmningen som krävs, tillförs i majoritet av solenergi och alstrad värme från elektriska apparater och mänsklig värme. 15

Det är alltid svårt att vara relativt först på marknaden med något innan man känner den och vet utvecklingen, men ibland kan det också kosta mer än det smakar att vänta och ta det trygga före det osäkra. Dock bör det tilläggas att stora aktörer som Göteborg Stad byggt passivhus sedan 2001 (Lindås) i miljonprojektskala med goda resultat och man redogör i att man med denna nya teknik kan spara upp till 70 % koldioxidutsläpp samt 90 kwh/m 2 och år jämfört med dagens byggnorm för normal husproduktion 8. Göteborgs kommunstyrelse har beslutat fr.o.m. 2009 ska 40 % av det kommunala fastighetsbolagets nybyggen vara passivhus, ett kvitto på att stora aktörer ser goda resultat och numera är villiga att satsa på denna nya energibesparande teknik. 2.3.2.2 Planering för klimatförändringar Ett förändrat klimat kan få olika konsekvenser för Mörbylånga kommun. Klimatförändringarna kan i vissa fall ge positiva effekter för vissa samhällssektorer, men i det stora perspektivet tros förändringarna vara övervägande negativa. Kommunen bör göra en insamling med sannolika framtida klimatscenarier inom kommunen och sedan anpassa planeringen av bebyggelsen och infrastrukturen utifrån den. Med tanke på att klimatförändringarna förväntas ge betydande effekter inom tidsperioden 50-100 år, måste bebyggelse och infrastruktur planeras efter detta redan nu i dagsläget för att undvika framtida samhällsproblem och kostnader. 2.3.3 Produktion av förnybar energi Mörbylånga kommun har mycket goda förutsättningar för egen produktion och användning av förnybar energi, framförallt vad gäller vindkraft och biogas. 2.3.3.1 Biogas I en studie 9 pekas Mörbylånga kommun ut som det näst bästa, efter Borgholms kommun, geografiska området i Kalmar län vad gäller potential för biogasproduktion baserat på bara gödsel och sammantaget med samtliga fraktioner (gödsel, organiskt hushållsavfall, avloppsslam samt vall). En lokal produktion och konsumtion av biogas på Öland skulle förutom en minskad användning av fossila bränslen, även innebära en minskad hanteringsvolym av matavfall, gödsel och slam och därmed också skapa möjligheter till nya arbetstillfällen och framförallt vara ett stort framsteg i länets strävan efter att bli en fossilbränslefri ** region år 2030. Figur 1. Biogaspotentialen i Mörbylånga kommun, angiven i GWh, 2008 ** Definitionen att inget nettoutsläpp av fossil koldioxid sker inom regionen. 16

Tabell 2. Visar den totala potentialen för samtliga kommuner i Kalmar län under 2008 där Mörbylånga kommun placerar sig på en total andraplats. Substrat från livsmedelsindustrin är ej medtagna då dessa redan beräknas användas i befintliga biogasanläggningar. Mörbylångas beräknade årliga totalpotential på 79 GWh (se Tabell 2) skulle motsvara bränsle för 7 900 biogasbilar. Under våren 2011 undersöks möjligheterna och det politiska intresset för en regional samverkan av en framtida biogasproduktion baserad på insamlat hushållsavfall inom Kalmar län. Som det är nu har Mörbylånga kommun inte något tankställe för biogas, vilket är lite av ett Moment 22 då det är svårt att motivera kommuninvånare och kommunen som offentlig verksamhet att investera i biogasfordon då närmsta tankstället för sådana finns i Kalmar kommun, ca 3,2 mil från Mörbylånga tätort, och den främsta kommunala fordonsanvändande instansen hemtjänsten mestadels kör på den södra delen av Öland. Målet är att Mörbylånga kommun ska ha minst ett tankställe för biogas år 2020. Kommunen som offentlig verksamhet kan dock inte själva producera egen biogas, utan kan däremot genom samverkan med Borgholms kommun och Kalmar län skapa förutsättningar för en framtida produktion inom kommunen. 2.3.3.2 Vindkraft På Öland blåser det i genomsnitt 6,66 till 8,82 m/sek på höjden 71 meter över marken 10, vilket gör landskapet till ett av Sveriges blåsigaste. I takt med det ökade intresset för vindkraft i landet och den fortskridanden teknikutvecklingen inom området tillfrågas öns kommuner kontinuerligt om vindkraftslokaliseringar både från markägare och energiföretag. Dock kan man inte enbart ta hänsyn till intresset för behovet av förnyelsebar energi, utan andra aspekter som bevarandet av natur- och kulturmiljöer måste också tillgodoses. Vindkraften som energikälla går hand i hand med Ölands mål om att bli självförsörjande på energi år 2020. Därför har en vindskraftsplan 11, som är ett tematiskt tillägg till Mörbylånga respektive Borgholms Enligt Swedish Biogas Internationals beräkningar på fordon med medelförbrukningen 1 000 m 3 per år ( motsvarar 1 100 000 liter bensin, ca 11 000 mils körsträcka blandad körning) 17

kommuners översiktsplaner, upprättats för att utreda möjligheterna kring en utökning av vindkraften på Öland. Utredningen som den föranledde visade att med det nuvarande ledningsnätets kapacitet på 90 MW installerad effekt (vilket motsvarar 45 stycken vindkraftsverk á 2 MW) kan i princip innebära att ön kan bli självförsörjande på elektricitet. Dessa verk bör fördelas över ledningsnätet på de norra, mellersta och södra delarna med 30 MW per område. Skulle fler etableringar bli aktuella måste en ny nätkabel till fastlandet anläggas. Vindkraftverk inom Mörbylånga kommun Ort Antal (st) Effekt (MW) Årsproduktion (GWh) Kastlösa väst 16 10 20 Grönhögen 8 1,8 3,6 Ventlinge 5 1,13 2,3 Degerhamn, Piren 3 0,75 1,5 Ryd 2 4 11 Kastlösa Vind 1 0,5 1 Degerhamn, Piren 1 0,85 1,7 Gårdby 1 0,85 1,7 Hässleby 1 0,15 0,3 Totalt 38 20,03 43,1 Tabell 3. Översikt av vindkraftverk belägna i Mörbylånga kommun Det första moderna vindkraftsverket byggdes i början på 1990-talet. I dagsläget har Öland totalt 78 stycken vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 68 MW och en beräknad årsproduktion på 188,8 GWh. Majoriteten av antalet vindkraftsverk ligger i Mörbylånga kommun (38 st., se Tabell 3) men effekten (totalt 20,0 MWh) och årsproduktionen (43,1 GWh) är mindre än hälften så stor som den inom Borgholms kommun, då dessa verk har kraftigare turbiner. Mörbylånga kommun investerade under år 2010 i ett vindkraftverk beläget i Gränna, Jönköping, vilket under mars månad 2011 precis har tagits i bruk och beräknas årligen kunna generera kommunen runt 5,6 GWh, motsvarande ca 34 % av den el som förbrukades inom den kommunala verksamheten år 2009. 18

2.3.4 Fossilbränslefri kommun För att nå Regionförbundet i Kalmar läns mål för en fossilbränslefri kommun år 2030 måste den nuvarande användningen inom kommunen av fossila bränslen som exempelvis olja, bensin, diesel och kol bytas ut mot förnybar energi som sol, vind, vatten och biobränsle. Fossila bränslen används i nuläget främst för uppvärmning, el samt som drivmedel. Genom att välja den ur klimatsynpunkt mest fördelaktiga energikällan ökar efterfrågan på förnybar energi medan nyttjandet av fossila bränslen minskar. Om användandet av fossil energi kraftigt minskar inom kommunens egen verksamhet ger det i ett lokalt perspektiv påtagligt minskade utsläpp av växthusgaser samtidigt som det sänder en signal till invånare, företag och omkringliggande kommuner att kommunen tar klimatfrågan på stort allvar. 2.3.4.1 Elenergi Kommunen har för avsikt att vid nästa upphandling ingå avtal för att köpa in miljödeklarerad el för det energibehovet som det egna vindkraftsverket inte täcker. 2.3.4.2 Uppvärmning Fjärrvärmen står för den största delen av uppvärmningen inom kommunens verksamheter, vilket också är en nationell trend. Nästa utmaning inom detta uppvärmningssätt är att byta ut det oljebaserade stödbränslet mot ett ickefossilt bränsle, förslagsvis närproducerad RME (rapsmetylester). 2.3.4.3 Drivmedel till fordon De fordonsbränslen som används inom Mörbylånga kommun idag är enbart bensin och diesel. Majoriteteten av fordonen är dieseldrivna. Idag förekommer inte el, etanol eller biogas som alternativa drivmedel. Största bakomliggande orsaken är bristen på tankställen för dessa drivmedel inom närområdet. Mörbylånga kommun har förvisso ett tankställe för etanol, vilket dock är beläget i Färjestaden vilket ligger ca 1,7 mil från kommunhuset med tillhörande bilpool i Mörbylånga tätort. Några tankstationer för el- eller biogasbilar finns inte inom kommunen. För att uppköp av fordon som drivs av förnyelsebara bränslen (som etanol, el eller biogas) ska vara försvarbart krävs en ekonomi och rimliga avstånd till depåstoppen, för att det inte ska innebära ökade utsläpp, merjobb och negativa ekonomiska konsekvenser inom verksamheten. Av kommunens samtliga 86 personfordon (bilar och lätta lastbilar) drivs hela 66 stycken (76,7 %) med diesel varav 55 av dessa finns bland de leasade fordonen. Vad gäller de bensindrivna bilarana och lätta lastbilarna finns majoriteten (16 av totalt 19 stycken) av dessa bland de ägda fordonen, det vill säga inom den tekniska affärsverksamheten. 19

Diagram 5. Den sammanställda drivmedelsfördelningen mellan samtliga personfordon inom kommunens verksamhet. Bränslefördelning, ägda fordon i Mörbylånga kommun år 2010 16 53% 14 47% Diagram 6. Fördelning efter ägda fordons drivmedel. Diagram 7. Fördelning efter leasade fordons drivmedel. Mörbylånga kommun har satt det övergripåande mycket tuffa och ambitiösa målet att samtliga fordon inom verksamheten ska drivas med fossilfritt bränsle år 2030. Detta mål innefattar såväl persontransportfordon, arbetsfordon som varuleveranser. Fram till samma år ska även den totala bränslemängden minska med 15 % jämfört med 2010. För att målen ska kunna uppfyllas krävs att utvecklingen av alternativa förnyelsebara bränslen utvecklas och etableras i regionen samt att man utveecklar uppföljningsverktyg och fångar upp de till synes små obetydelselösa handlingarnas betydelse och bidrag till helheten. Exempelvis på sådana kan vara att man satsar på Eco-Driving för personal, ruttpotimeringar, cykelpool samt motorvärmarutrustning. Trots att dagens fordon blivit mer energieffektiva och bränslesnåla och priserna på bränsle ökat successivt kan man ändå se en trend som går mot en ökad bränsleförbrukning. Detta kan visas genom att jämföra år 2009 års tankstatistik för Mörbylånga kommun mot 2010 års (se Diagram 8), där det blev en total ökning på hela 83 %. Dock bör påpekas att detta är en effekt som inte är särskilt ovanlig. Att köra för ungefär samma bränslekostnad som tidigare även med ett fordon som är mer bränslesnålt har identifierats sedan en tid tillbaka. Principen grundar sig på att man istället kör extrasträckor eftersom man vet att bilen inte drar lika mycket som man är van vid. 20

Med andra ord kör man mer eller längre men förbrukar ungefär samma mängd bränsle som tidigare man unnar sig mer bilkörning. En annan möjlig bidragande orsak kan vara ägandefrågan, att man som tjänsteman inte kör för egen plånbok kan öka körsträckor och minska besparningsmedvetenheten. För att uppnå ett minskat användande av fordonens drivmedel fordras inte enbart bränslesnåla fordon utan även även ett förändrat tankesätt och körbeteende. Mörbylånga Kommuns bränsleförbrukning Kostnadsutveckling för fordonsbränslen, Mörbylånga kommun Liter 250000 200000 150000 100000 50000 0 60289,96 33448,17 26841,79 2009 2010 74541,52 35815,42 Diagram 8. Mörbylånga kommuns bränsleförbrukningsutveckling. År 110356,94 Att uppfylla transportmålet som innebär att minska den totala bränsleförbrukningen successivt innebär inte bara en minskad miljöpåverkan utan också en ekonomisk vinst ur såväl slitage av transportmedlet som ur bränslesynpunkt. Bränslepriserna är för närvarande högst för både bensin och diesel medan etanol, el och fordonsgas snittmässigt generellt alltid ligger en till några kronor under. Billigast på marknaden är el för elbilar då det priset ungefär motsvarar 2-3 kronor per mil, dock bör den höga batterikostnaden och de hittills korta transportsträckorna som kan göras med sådana fordon finnas med i åtanke. tkr 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 692,65778 364,91953 327,73825 2009 2010 År 1360,88208 887,04408 473,838 Diagram 9. Kostnadsutveckling för kommunens ökade fordonsbränsleanvändning. Diagram 10. Beräknat årligt koldioxidutsläpp vid måluppfyllnad. Totalt Diesel Bensin Mörbylånga kommun skulle spara in ca 27,4 ton koldioxid (se Diagram 10) och 204 130 kronor (se Diagram 11) årligen jämfört med idag om man ponerar att verksamheten lyckas minska sin totala bränsleförbrukning för personfordonsflottan enligt föreslaget mål (3 % till år 2014, 6 % till år 2020, 10 % till år 2025 och 15 % till år 2030 jämfört med referensåret 2010) med förutsättningarna att diesel- och bensinfördelningen samt priserna ligger på samma nivå som under år 2010. 21

Sannolikheten för att bensin- och dieselpriserna kommer att ligga på samma nivå under ett tidsspann på 20 år ses dock som mycket liten. Sedan 2009 har bensinpriset ökat med 17 % och dieseln ca 30 % (se Diagram 12). Således bör man räkna med en ännu större kostnadsbesparing under ett sådant perspektiv. Denna kostnads- och koldioxiduträkning är dock bara ett pedagogiskt exempel och bör inte vara en modell man räknar utifrån rådande tidsperspektiv då Mörbylånga kommuns fordonsflotta enligt antagen målsättning successivt kommer att fasa ut fossila bränslen till år 2030. Diagram 11. Årlig kostnadsminskning för fordonsbränsle vid minskad bränsleförbrukning enligt transportmål. Diagram 12. Genomsnittligt bränslepris/liter. Hur prisläget kommer att utvecklas och se ut för förnyelsebara bränslen är, som så mycket annat som ligger före i tiden, mycket svårt att förutspå, både beroende på att dessa inte funnits lika länge på marknaden som de traditionella fossila, men även eftersom efterfrågan och tillgången på dessa är oviss. I linje med länets klimatmål ska alla bilar och lätta lastbilar som leasas eller köps upp av kommunen efter år 2010 vara miljöfordon enligt Vägverkets definition. Just nu pågår en revidering av upphandlingsdokumentets riktlinjer och en ny upphandling väntas vara klar under början på sommaren 2011. Beräknat på snittpriset på OKQ8 s bensin- och dieselfakturor för år 2009 och 2010. Priset för år 2011 är från dagspriset på en bemannad OKQ8-station 2011-03-28. Energi- och klimatstrategi för Mörbylånga kommun, antagen 2010-04-26 22

2.3.5 Effektiv energianvändning i byggnader och verksamheter Det finns en stor potential för en effektivare användning av energi i bostäder, lokaler och företag. Genom en effektivare användning av energin kan målet om en fossilbränslefri kommun uppnås betydligt lättare. Vid nybyggnation finns möjlighet att bygga mer energieffektiva fastigheter, t.ex. så kallade passivhus som tidigare nämnts. Genom att själva ställa krav i policys och upphandlingsdokument har Mörbylånga kommun möjlighet att välja mer klimat- och miljövänliga alternativ vid inköp av produkter och tjänster. När det gäller inköp av energikrävande utrustning är det extra viktigt att ställa energikrav. Total energikostnadsminskning vid måluppfyllelse 25 20 15 mkr 10 5 0 2008 10,74 13 23,74 9,99 2014 År 12,09 22,08 8,59 2020 10,4 18,99 8,05 2025 9,75 17,80 Diagram 13. Minskad årlig total energikostnad (mkr) vid effektivisering enligt fastighetsmål. MWh Total energianvändning vid energieffektivisering enligt fastighetsmål 25000 20000 15000 10000 5000 0 2008 9007,1 11258,8 8376,6 2014 År 20265,9 18647,3 10270,7 7205,7 2020 9007,0 16212,7 15199,4 6755,3 8444,1 2025 Diagram 14. Energibesparingar (MWh) vid måluppfyllnad. För befintliga byggnader finns stora möjligheter att effektivisera och ta bort onödig energianvändning och därmed spara stora kostnader för omotiverad energi. Om kommunen och bostads- och fastighetsbolagen lyckas nå fastighetsmålet med en total energieffektivisering på 25 % i fastigheterna till år 2025 (jämfört med 2008), beräknas man göra en besparing *** på ca 5 066 MWh motsvarande 5,94 miljoner kronor och 459 ton koldioxid. Dock är elpriset, i likhet med fordonsbränslepriset, på ständig uppgång och man bör därför räkna med en ännu större intjänad ekonomisk marginal. Givetvis är en energieffektivisering i fastigheter inte något som görs helt utan en ekonomisk investering i energibesparande åtgärder såsom driftsoptimeringar, isolering, urfasning av gamla belysningssystem, utbildning av personal etc. Mörbylånga kommuns fastighetsavdelning har tillsammans med konsultföretagen ELAJO och SWECO inventerat byggnadsbeståndet och utifrån denna gjort beräkningar samt en handlingsplan fram till år 2025. *** Beräknat på de energikostnader som avser energiinventeringen förutsatt att bränslemixen och priset per kwh är densamma som under inventeringen. 23

Enligt planen kommer den genomgående och omfattande drifts-, installations- och byggnadstekniska optimeringen i de 46 antal berörda byggnaderna resultera i en energieffektivisering på 19,4 % fram till år 2020. Detta skulle innebära en sammanlagd investeringskostnad på 10,75 miljoner kronor och därefter resultera en årlig besparing på 1 388 MWh, motsvarande 1,34 miljoner kronor. Det är viktigt att man särskiljer på en kanske något kostsam engångsinvestering och ser vilka besparingar denna gör under hela livstiden (livscykelkostnaden ), och inte enbart på ett antal driftår (pay off-metoden ). Diagram 15. Energikällornas totala fördelning över kommunen. Fördelning i MWh energikällor, Mörbylånga kommun 2008 4049 45% 183 2% 4775,098 53% Diagram 16. Mörbylånga kommuns energifördelning. Diagram 17. Fastighets- och bostadsbolagens energifördelning. Ovan (Diagram 15, 16 och 17) visas mängden och fördelningen av energianvändningen för Mörbylånga kommun som samlad offentlig verksamhet, det kommunägda bostadsoch fastighetsbolaget samt för kommunens verksamheter **** (skolor, bibliotek, idrottsanläggningar etc.) Summan avseende köpt el för bostadsbolaget är ett schablonvärde för vad hyresgästerna antas förbruka under ett år. Oljeuppvärmning sker fortfarande i vissa av kommunens lokaler och fastigheter, men är på god väg att fasas ut. Beräknat på elpriset 1 kr/kwh LCC[tot] = investeringskostnad + LCCenergi + LCCunderhåll LCC[energi] = årlig energikostnad nuvärdesfaktorn LCC[underhåll] = årlig underhållskostnad nuvärdesfaktorn Pay off-tid = Grundinvestering/årligt inbetalningsöverskott **** Undantaget den tekniska verksamheten (fjärrvärmeverk, reningsverk etc.) Beräknat på Energimyndighetens rekommenderade schablonvärde på 40 kwh/m 2 24

Vad gäller Mörbylånga Bostads AB samt Fastighets AB, eldar de inte själva någon olja, dock har de en huslänga i Södra Möckleby som värms upp med oljepanna; en tjänst som köps av kommunen. Fjärrvärme nyttjas i så stor mån som möjligt och där detta inte är möjligt, tar luftvärmepumpar och elpannor vid. Deras största utmaning nu kommer att vara att fasa ut eluppvärmningen. 2.3.6 Effektiva och smarta transporter På kommunens transportsida består den av totalt 46,5 % miljöklassade fordon, varav samtliga av dessa är leasade personbilar. Det nuvarande målet är en fordonsflotta vars samtliga fordon uppfyller Vägverkets definition för miljöfordon. Dock finns det inte ett enda miljöklassat fordon ibland de ägda fordonen inom den affärsmässiga verksamheten (f.d. tekniska förvaltningen), något som det kan komma att bli ändring på i framtiden om det finns miljöfordon ute på marknaden som täcker de lite tuffare prestandakraven ute i driften. Eventuellt kommer den tekniska förvaltningen även att se över behovet av att äga sina fordon till förmån av leasing, vilket skulle innebära att deras fortskaffningsmedel också skulle lyda under upphandlingsdokumentet som gäller för kommunens leasade personbilar och lätta lastbilar. Mörbylånga kommun ska fortsätta sitt samarbete med KLT (Kalmar LänsTrafik) i syfte att verka för en utveckling av kollektivtrafiken i kommunen. Likaså ska invånare och turister erbjudas bra och säkra cykel- och gångmöjligheter för att minska bilanvändandet och öka sina motiontillfällen och naturupplevelser. Diagram 18. Översikt av miljöklassade respektive ej miljöklassade personbilar och lätta lastbilar. 2.3.7 Informera och förmedla kunskap om energi och klimat Kommunen ska verka som den lokala kraften och spjutspetsen för ett hållbart samhälle och bör agera och informera dess invånare och näringsliv om vad kommunen som verksamhet gör för att bidra till ett bättre klimat, men också vad man som enskild person eller näringsidkare kan göra för att minska sin negativa påverkan. Genom att t.ex. anordna öppna föreläsningar, engagera skolor i miljöprojekt som Grön Flagg och delta i Earth Hour kan kommunen sprida kunskap och öka intresset bland invånarna. Om de nya klimatmålen antas, nås och följs upp kommer Mörbylånga kommun att både spara pengar och åtskilliga ton koldioxidutsläpp samtidigt som de gör verksamheten, samhället och kommande generationer en stor tjänst. Det här är ett arbete mot ständig förbättring som aldrig får avstanna. Det här är kampen om ett hållbart samhäller. 25