Läkemedel och miljö Marie-Louise Ovesjö
Hur hamnar läkemedel i miljön?
Varför bekymra sig om detta? Läkemedel kan påverka levande organismer I dag finns inga heltäckande rutinmetoder för att rena dricksvatten från läkemedel Läkemedelsrester kan spridas globalt via vatten Läkemedel är ofta svårnedbrytbara och kan ackumuleras Effekten av livslång exposition för mycket låga doser är svårbedömd
Försiktighetsprincipen 2 kap. 3 i miljöbalken Enligt försiktighetsprincipen kan åtgärder vidtas om det finns skäl att misstänka att en produkt eller ett produktionssätt medför oacceptabla effekter för människors, djurs och växters hälsa eller för miljön, även om det saknas slutgiltiga vetenskapliga bevis för sådana effekter.
Uppföljning av läkemedelsrester i vatten Beräknat utifrån uppmätta halter av läkemedel och årsmedelflöden genom avloppsreningsverken får vi att det varje år tillförs Saltsjön: 900 kg substanser för hjärt-kärlsjukdomar 600 kg substanser för nervsystemets sjukdomar 120 kg antibiotika
Gamar i Indien/Pakistan nära utrotning p.g.a. diklofenak (Schultz et al 2004)
Etinylöstradiol- försök i kanadensisk sjö Dos motsvarande en Desolett-tablett i en medelstor swimingpool, 5-10 m3. Efter ett år har all spermieproduktion (mjölke) upphört hos hanfiskarna i sjön Efter 2 år (medellivslängden för Pimephales promelas) har sjöns hela bestånd helt kollapsat 2 år efter försökets upphörande har beståndet ej återhämtat sig. Även populationen av andra arter som groda, forell (-40 %), mört (-90%) och laxöring (-80 %) påverkades under försöket och hade försöket pågått längre än 4 år hade dessa bestånd också kollapsat... tror forskaren. Tillägg: Nu, fem år senare ses återhämtning
Stöd för evidensbaserad medicin Uppländsk fisk Mörthanarna uppvisade tendenser att bilda äggceller (de stora rosa blåsorna) i sina könskörtlar, gonaderna, dvs. de blev dubbelkönade. Fisk som simmat i renat avloppsvatten från reningsverk i Umeå, Stockholm och Göteborg hade högre halter levonorgestrel i plasma än behandlad människa (Fick et al 2010)
Läkemedelsmål i nytt miljöprogram Miljöutmaning 2016 (2012-2016): Landstinget ska verka för att utsläppen från produktion av läkemedel minskar. År 2016 ska halterna i miljön av de mest miljöbelastande läkemedelssubstanserna vara lägre än 2011. Landstinget ska arbeta för att minska mängden läkemedelsavfall. År 2016 ska antalet uthämtade antibiotikarecept i Stockholms läns landsting inte överstiga 250 per 1000 invånare och år.
Mål i Miljöutmaningen Miljökrav och sociala krav på tillverkningsledet ska ställas vid upphandling av läkemedel
Våra inköp verktyg för att främja hållbar konsumtion Totalt upphandlar offentlig sektor för ca 500 miljarder kr/år, varav landsting/regioner står för ca 120 miljarder Sedan 1990 ställer SLL miljökrav i alla upphandlingar Sedan 2010 ställer SLL miljökrav och sociala krav även på tillverkningen av läkemedel enligt MSRs kriterier
Miljökrav - information Miljöinformation ska tillhandahållas för de läkemedel som omfattas av avtalet. Miljöinformationen ska vara granskad och godkänd av en oberoende och sakkunnig tredje part och göras tillgänglig på webbsida (fass.se el dyl). Om information saknas ska anledningen till detta anges.
Miljökrav - tillverkningsledet Leverantören skall ha implementerade rutiner, senast 6 månader efter att avtalet trätt i kraft, som säkerställer att användandet och hanteringen av aktiv substans och andra råvaror/kemikalier som ingår i tillverkningsprocessen av den offererade produkten/produkterna ger upphov till så liten miljöpåverkan som möjligt.
Kloka Listan - miljön är invägd sedan 2005
Miljöklassificering enligt Stockholms läns landsting Bedömningen omfattar: Miljöfarlighet Miljörisk
Janusinfo - miljöklassificering
Miljöfara Persistens - nedbrytbarhet Bioackumulation Toxicitet Miljörisk (toxicitetsrisk) Förhållandet mellan den förväntade koncentrationen av läkemedlet i vattendrag och den koncentration som antas vara säker för de djur och växter som lever där.
Farovärdering PBT-index Persistens (P) Lättnedbrytbart Svårnedbrytbart Bioackumulation (B) Lagras inte upp Lagras upp Toxicitet (T) Inte giftigt Lite giftigt Ganska giftigt Mycket giftigt 0 poäng 3* poäng 0 poäng 3 poäng 0 poäng 1 poäng 2 poäng 3 poäng 3* 0 + 1 4*
Miljöriskbedömning Försumbar Låg Medelhög Hög Kan ej uteslutas
Anvisningar för Kloka Listan 2014 Vid jämförbar medicinsk effekt och säkerhet ska det preparat rekommenderas som har fördelaktigaste sammanvägd kostnad och miljöklassificering När så är möjligt vägs också andra miljöaspekter in som miljöpåverkan i tillverkningsledet. Substans med liten eller måttlig miljöpåverkan ska förordas framför substans som saknar miljödata...
Frivillig miljöpremie i utbytessystemet för receptläkemedel?
Uppdatering av SLL:s lista över miljöbelastande läkemedelssubstanser
Hur arbeta med listan i praktiken - vid val av läkemedel: Medicinsk effekt och säkerhet väger alltid tyngst Miljö- och kostnadsaspekter tillkommer därefter Utsläppen av alla substanser på listan bör minska av miljöskäl, men för vissa substanser finns det även goda medicinska skäl att minska användningen Följande medicinska rekommendationer berör substanser på SLL:s lista över miljöbelastande läkemedel
Miljöskäl till att minska utsläppen av diklofenak Har detekterats i dricksvatten, ytvatten samt i en regional screening Miljörisk: kan ej uteslutas PBT-värde: data saknas. P = 3 Diklofenak är en av de tre läkemedelssubstanser som inom ramen för EU:s vattendirektiv ska börja övervakas för eventuellt kommande gränsvärden för ytvatten
Ur Kloka Listan 2013
Medicinska orsaker till att diklofenak utgick 2012 Ökad risk för hjärtinfarkt, stroke eller vaskulär död i jämförelse med naproxen och ibuprofen i kliniska prövningar Ökad risk för hjärtinfarkt eller död i epidemiologiska studier på friska individer jämfört med naproxen. Ökad risk för hjärtinfarkt eller död jämfört med naproxen på patienter med hjärtsvikt eller patienter som har haft en hjärtinfarkt
Reduktion i reningsverk, smärtstillande SUBSTANS REDUKTION Paracetamol > 90 % Ibuprofen > 85 % Naproxen > 69 % Ketoprofen > 51 % Diklofenak 11 % Ref: Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen. Naturvårdsverkets rapport 5794, 2008. Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk. Rapport 2010:1, Arbets- och miljömedicin, Landstinget i Östergötland.
Använd Kloka Listan - där är miljön invägd motiveringar på www.janusinfo.se Och följ upphandlingarna!