/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54

- Eleven har kunskaper om MR & BR och visar de genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. - Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de finns. - Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. - Eleven kan ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. - Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. - Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

Tabell 1: Vad kan MR och BR innebära? Hemma Skolan Mänskliga rättigheter (MR) Barnens rättigheter (BR) Tabell 2: Orsaker till att man flyttar Flytt inom Sverige Flytt till Sverige Frivilligt (pull) Av tvång (push) Tabell 3: Konsekvenser av att man flyttar inom eller till Sverige Barn Familj Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser

(Kunskapskrav. Centrala innehållet. Förmågorna) Exempel SH i åk 6 Kunskapskrav Eleven har kunskaper om olika SHS och visar det genom att beskriva hur de är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom olika SHS I beskrivningarna använder eleven begrepp på olika fungerande sätt Utifrån ett givet exempel kan eleven resonera dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer och dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka Eleven kan undersöka elevnära SHF ur något perspektiv och beskriver då samband samt kan resonera på olika nivåer Eleven värderar och uttrycker ståndpunkter i elevnära SHF genom att resonera på olika nivåer och med olika underbyggda argument Eleven redogör för innebörden av de MR + BR och ger exempel på vad rättigheterna har för betydelse för barn i olika delar av världen Eleven har kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att resonera om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang CI /SHS Förmåga Fakta Alla 5 Analys Alla 5 Alla 5 Alla 5 Alla 5 Politik Politik Begrepp Analys Analys Kommunikativ Fakta Analys Fakta Analys Eleven kan söka information om samhället och använder då källor på olika fungerande sätt och för resonemang om informationens och källornas användbarhet Alla 5 Info- Hantering

1. Motivationstext 2. The Big Q som undervisningen ska besvara 3. Synliggöra förmågorna The Big 5 i Lärandemålen (Vad ska vi lära oss?) 4. Undervisningens innehåll (CI) 5. Arbetssätt (lässtrategier, källkritik, TTT, EPA ) 6. Till din hjälp har du: lärobok, anteckningar, feedback från lärare och kamrater ( two stars and a wish ), centrala begrepp, stödstrukturer, analysmodell, kartor, Internet 7. Bedömning av The Big 5 : - Hur du kan byta perspektiv, beskriva och förklara samband, använda begrepp, tolka, värdera, jämföra, resonera kring orsaker och konsekvenser samt diskutera och samtala.

Tidigare när vi lärde oss geografi handlade det om Sverige, Norden och vår egen gemensamma världsdel; Europa. Nu ska vi ta det sista stora steget ut i övriga världen. Vet du att jordens kontinenter rör sig ett par centimeter per år och dessa små rörelser har skapat jordens största och högsta bergskedjor och inte bara det. De små rörelserna har dödat många miljoner människor. Det låter väl spännande Du kommer att få tänka kring frågor som: Vet du namnen på andra världsdelar än Europa och var de ligger? Hur har den jättestora och enormt höga bergskedjan Himalaya har formats? Kan du namnen på några andra stora och höga bergskedjor och vet du var de ligger och har formats? Vet du att dessa stora och höga bergskedjor en dag kommer att försvinna? Hur kan det gå till? Två av frågorna är viktigare än de andra: Vilka två? Varför? Glöm aldrig att den viktigaste geografifrågan är: - VAD finns VAR och VARFÖR just där? (Motivation genom utmanande frågor. Frågorna pekar på vad som är viktiga kunskaper t ex analyskunskaper)

1. Analysera hur naturens egna processer formar och förändrar livsmiljön i olika delar av världen. Det betyder att du ska kunna förklara hur kontinenternas olika rörelser kan orsaka allvarliga naturkatastrofer som jordbävningar, tsunamin, vulkanutbrott, men även förklara varför stora bergskedjor som Himalaya och Anderna ligger där de ligger. D.v.s. VAD finns VAR och VARFÖR just där? Du ska även kunna förklara hur t ex floder nöter ner bergskedjor (erosion), transporterar bort sand, jord och grus för att till slut avlagras allt detta längs med flodstränderna och vid kusten (delta). Här hittar bördig jord och de tätbefolkade områdena i världen 1. 2. Analysera hur människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. Det betyder att du ska kunna förklara t.ex. hur människor genom att hugga ner skog, bedriva jordbruk och bygga stora städer med bostäder, motorvägar, flygplatser, sjukhus, skolor och mycket annat som påverkar landskapet och miljön. (Vi tränar på att utveckla analysförmågan genom att förklara samband och tänka i termer av orsaker och konsekvenser). 1 Samband mellan erosion, transport, avlagring, bördig jord, tätbefolkade områden.

3. Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. 4. Göra geografiska analyser av världen och värdera resultaten med hjälp av kartor och diagram. 5. Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Exogena processer Endogena processer Människors verksamheter Naturkatastrofer Livsmiljö Etik Miljöfrågor Hållbar utveckling Utvecklingsfrågor (Vi tränar på att använda begrepp för att de ska utvecklas och bedömas, d.v.s. begrepp som stödstruktur för lärandet)

Orsaker till FENOMEN Konsekvenser av.. Bergskedjor Jordbävningar Vulkanutbrott Tsunami Floders avlagring Generella mönster?

1. Vi börjar som vanligt att vi berättar vad vi redan vet om världen utanför Europa: Vem har rest Vart i världen eller sett bilder, TV-program om olika länder och världsdelar och Hur såg det ut där? Och Varför såg det ut just så just där? (Här är det bra om du alltid försöker jämföra med hur det ser ut i Sverige eller i det land du kommer ifrån). 2. Vi sammanfattar det ni vet med hjälp av tabell 1. (De begrepp som kan användas i detta sammanhang är t.ex. klimat, växtlighet, livsmiljöer, befolkning städer och befolkningsstorlek/täthet samt några geografiska fenomen som eleverna bidrar med). (Principen om att utgå från elevernas förförståelse och egna erfarenheter samt att lägga tid på elevernas begrepps- och analysförmåga. Begrepp och mallar som stödstrukturer för att eleverna ska ta nästa steg i sin kunskapsutveckling). 3. Vi kommer att läsa högt ut läroboken och jag kommer då att hjälpa er att förstå texten mer på djupet: - Vi kommer att reda ut oklarheter i texterna vi läser. - Vi kommer även att träna på att sammanfatta det viktigaste i texterna. (Vilka frågor är texten ett svar på?) - Vi kommer att träna oss på att formulera egna frågor om innehållet i texterna.

- Ni kommer att få läxor för att bli bättre på sambandsjakt, d.v.s. ni ska med hjälp av lärobokstexterna ge exempel på korta och långa sambandskedjor. - Ni ska även leta upp och visa att ni förstår betydelsen av viktiga geografiska begrepp genom att skapa en mening där begreppen ingår. (Olika lässtrategier lärs ut för att stödja BÅDE elevernas läsoch kunskapsutveckling. Speciellt viktigt för de svaga läsarna. Dessutom utifrån tanken att läraren fungerar som tanketränare ; d.v.s. läraren blir en modell för lärandet. Genomgående gäller dessutom principerna om TTT = Tid Till Tänkande och EPA-metoden = Från Eget, via Par- till Allas tänkande tillsammans, d.v.s. interaktion med stöd i en språkbaserad undervisning och tänkande: Vygotskij!). 4. Efter cirka halva tiden får ni i långläxa att försöka förklara något som vi samtalat och läst om med hjälp av The Big Q : Vad finns Var och Varför just här? När ni lämnat in era svar på långläxan så kommer någon av era klasskamrater att dela ut Two stars and a wish. 5. Ni kommer dessutom få chansen att i halvtid ge mig One star and two wishes. Detta för att jag ska bli bättre på något som ni tycker är viktigt. (Tanken med punkterna 4 och 5 utgår från forskning om formativ bedömning (bedömning FÖR lärande) och som främst förknippas med namn som Paul Black & Dylan Wiliam, John Hattie samt Anders Jönsson).

6. Vi kommer att träna på att både beskriva och förklara olika saker som har med geografi att göra genom övningen Bit för Bit. Då kommer ni i olika lag och med hjälp av kartboken tävla om att bli klassens Atlaskung och Atlasdrottning. (Tanken är att ett tävlingsmoment kan öka motivationen; att se kartbokens möjligheter, Min bästa vän för att både beskriva och förklara geografiska fenomen & samband). 7. Allt avslutas med att ni får välja mellan ett muntligt eller skriftligt parprov ( Hej Experten! ). Du ska främst kunna visa att du kan svara på frågan: - VAD (bergskedjor som Himalaya och Anderna, jordbävningar, vulkanutbrott, Tsunami, de stora befolkningsområdena kring flodernas dalar och vid delta) finns VAR ( t ex kring floderna Nilen i Egypten, Ganges i Indien, Mississippi i USA samt Huanghe och Yangtse i Kina och Varför just där? En kluring : Varför finns det så få människor som bor längs med och vid Amazonflodens mynning? Det är ju ändå världens längsta flod. - Använda olika geografiska begrepp.

Vi tror inte det finns någon nu eller levande elev som tycker det är häftigt med prov. Den här gången känns det lite bättre för vi ska få jobba i par. Vi får samtala med varandra, två och två, innan vi skriver ner vårt svar. Vi tror att vår lärare vill visa sig lite modern eller så han varit på någon kurs. Tyvärr så blev det nog inte som vår lärare hade tänkt sig. Han skulle givetvis ALDRIG ha berättat om sina nya moderna idéer, för vet du vad som hände? Jo, alla i klassen tänkte på samma sätt, nämligen så här: - Vad bra att vi får göra provet i par. Då litar jag på att min kompis har pluggat järnet och så får jag jättebra betyg trots att det är min kompis som svarat på alla frågor. Igår fick vi reda på hur paren hade satts ihop och alla hade tänkt som jag. Den bistra sanningen är att ingen kan någonting. Det är därför vi har tagit kontakt med dig. Vi har hört att du kan allt om geografi. Du kan bli vår räddning, för så här konstig är lärare: Han tror att vi kan allt, ibland tror han att vi är små experter. Trevlig, men helt fel tänkt Tyvärr är det tvärt om. Vi har nog inte riktigt lyssnat så noga på vår lärare och vi har slarvat med att göra läxorna. Vi menar, hur kul kan det vara med läxor i geografi? Nu är det panik för provet kommer senare idag. Med din hjälp kan vi nog fixa provet. Här kommer nu våra frågor till dig, ärade Experten!

Fråga 1: Vår lärare började med att fråga oss vilka länder vi har besökt. Det var ju inte så svårt. Det visade sig att nästan ingen hade varit i Afrika, och Antarktis visste vi inte ens att det var en världsdel. Vi tänkte så här om Antarktis: - Är inte Arktis en världsdel så är väl inte Antarktis det heller, men det är tydligen fel. Så vår första fråga är: Hur kommer det sig att Antarktis är en världsdel, eller kontinent som vår lärare vill att vi ska säga, när inte Arktis är det. Vad är skillnaden mellan dessa två? Vi fattar noll! Fråga 2: Det var ju så att knappt någon i klassen hade besökt Afrika eller Antarktis. Där trodde vi att det var slut med den saken, men det var det givetvis inte, utan vår lärare tjatade vidare med en av hans älsklingsfrågor (som är SÅ jobbiga): Alltså ännu en varför - fråga (en av flera tusen vi fått den senaste tiden), som löd så här: Varför har så få av er varit i Afrika och ingen i Antarktis? Hur ska vi kunna veta det? Här kan du se ett exempel på att vår lärare tror att vi är små geografiexperter. Vi har faktiskt diskuterat i klassen om vår lärare själv kan svara på sina egna frågor. Men du kan säkert det.

Fråga 3: Vi har jobbat väldigt mycket med att jämföra olika saker (förresten, att hela tiden hålla på att jämföra olika saker är en annan av vår lärares moderna favoritmetoder) och vi kommer säkert att få en fråga om olika floder. Så vi misstänker starkt att vi ska jämföra olika floder med varandra. Då blir det säkert en fråga typ den här: Vilka är världens längsta floder och varför bor det så många människor vid dessa floder? Detta gäller tydligen inte Amazonfloden, men vi slipper nog förklara det för det märkte vi att vår lärare inte heller kunde förklara. Fråga 4: Vi har lärt oss namnen på olika bergskedjor i världen. Vad nu det ska vara bra för. Vi vet t ex var Himalaya och Anderna ligger, men vi skulle gärna vilja veta: Varför ligger de just där de ligger? Några i klassen tror att det är Gud som har skapat alla bergskedjor, men det tycker jag och några andra verkar konstigt. Vet du hur de största bergskedjorna har bildats? Tacksam för ett ganska långt svar! Fråga 5: Vi såg en film om Tsunami, vulkaner och jordbävningar. Det var ganska häftigt faktiskt. Det var nog enda gången alla i klassen var lite koncentrerade. Efter filmen berättade vår lärare att det var viktigt att vi kunde beskriva olika samband (det är ett annat av hans favoritord). Vi tror därför att vi kommer att få en fråga om:

Vilka samband finns mellan vulkaner, att kontinenterna rör sig, Tsunami och jordbävningar? Här skulle vi också vilja att du svarar med flera meningar. Kom igen nu Experten! Allt hänger på dig! Fråga 6: Nu till vår sista fråga och den är så konstig så vi vet inte om vi ens vågar ställa den. Vi tycker det är lite pinsamt faktiskt. Inte för oss i klassen, men väldigt, väldigt pinsamt för vår lärare, som på en lektion plötsligt säger: - Vet ni barn (vi HATAR när han kallar oss för barn. Vi är ju faktiskt snart tonåringar och nu kommer den pinsamma frågan: Förr eller senare kommer inte Himalaya att finnas. Där Himalaya idag ligger kommer bönder att plöja, så och skörda på sina platta jordbruksmarker. Hur kan en bergskedja som Himalaya försvinna? Vi tycker inte lärare ska skämta med sina elever, eller lura i dem rena felaktigheter. Min morsa tror som jag: Inte kan Himalaya någonsin försvinna helt. Det är den för hög för. Menar han att det är någon som har som jobba att fila ner Himalaya, eller? Jag tror på morsan. Vad säger du själv Experten? Nu ska vi läsa igenom dina svar och mest ser vi fram emot att läsa ditt svar på fråga 6. Det gör nog min morsa också! Stackars vår lärare Pinsamt är bara förnamnet.

Experten: Två saker till: Att vi frågat en expert om hjälp kan väl inte vara fusk? Det viktigaste måste ju vara att vi lär oss saker, inte HUR vi lär oss. Håller du med? Vi lovar att lyssna mer på vår lärare i framtiden, även om han är pinsam. Tack för hjälpen!

Tabell 1 Världen i åk 6 Världsdel Länder som jag varit i: Hur såg det ut i landet jämfört med Sverige? Försök förklara skillnaderna! Stora städer jag varit i: Europa Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Antarktis Vilka världsdelar har de flesta av er varit i? Varför? Vilka världsdelar har ingen varit i? Varför?