Rapport: 2015-04 Branschvis energieffektivisering Slutrapport från projektet BEE
Omslagsbild: Pojke med flygande drake. Foto: Mostphotos, Dan Burch. Rapporten, elektroniska bilagor och övrig dokumentation från projektet, kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer. Den kan även beställas från Länsstyrelsen Dalarna, telefon 010 225 00 00. Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN: 1654-7691. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, april 2015.
Rapport 2015:04 Branschvis energieffektivisering Slutrapport från projektet BEE Text och grafer Marit Ragnarsson 1 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 2
Summary The project BEE - Sectoral Energy efficiency was carried out during 2013-2014 in the county of Dalarna and Gävleborg. Owner of the project was Dalarna County Administrative Board in cooperation with Gävle-Dala Energy Agency. The project was funded by the Swedish Energy Agency, Gävleborg Regional council and Dalarna County Administrative Board. Cooperation began with 15 different groups of companies divided into the following sectors: Sawmill, Technology companies, Wood industries, Meat and Food industries, Ski resorts, Tourist hotels, Restaurants, Petrol stations and Grocery stores. For each industry, the project has engaged a specialized energy consultant who helped businesses with energy audits and provided support for the planning of actions. 125 companies participated in the project, of which 116 made a comprehensive energy audit. In total, more than 1750 proposals for actions was presented for the companies. An evaluation of the project has been done in collaboration with Dalarna University. This report presents the implementation of the project together with the results of the evaluation and results from the energy audits. Information and results can be downloaded from the website of Dalarna County Administrative Board. Sammanfattning Projektet BEE Branschvis energieffektivisering genomfördes under 2013-2014 i Dalarna och Gävleborgs län. Projektägare var Länsstyrelsen Dalarna i samarbete med Gävle-Dala Energikontor. Projektet finansierades med medel från Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna. Samarbete inleddes med 15 olika företagsgrupperingar uppdelat på följande branscher: Sågverk, Teknikföretag, Träindustrier, Kött- och Livsmedelsindustrier, Skidanläggningar, Turisthotell, Restauranger, Drivmedelsstationer och Livsmedelsbutiker. För varje bransch har projektet anlitat en specialiserad energikonsult som hjälpt företagen med energikartläggningar och gett stöd för planering av åtgärder. 125 företag medverkade i projektet, varav 116 stycken gjorde en heltäckande energikartläggning. Sammanlagt togs mer än 1 750 förslag på åtgärder fram. En utvärdering av projektet har gjorts i samarbete med Högskolan Dalarna. I denna rapport presenteras projektets genomförande tillsammans med resultaten från utvärderingen samt sammanställningen av resultat från energikartläggningarna. Informationsmaterial och resultat kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas hemsida. 3 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
Innehåll Om projektet... 4 Projektets genomförande... 8 Uppföljning av energikartläggningar... 26 Uppföljning av övriga projektresultat... 37 Utvärdering av projektet... 46 Analys av hinder och drivkrafter... 54 Fortsatt arbete... 62 BILAGOR... 63 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 4
Om projektet Motiv och bakgrund Energiutmaningen är en av näringslivets största utmaningar. Investeringar i form av ändrade produktionslösningar och utbyte av utrustning tillsammans med beteendeförändringar kommer att behöva göras för att radikalt minska användningen av energi. Enligt Dalarnas regionala energioch klimatstrategi är målet att sektorerna industri och service ska effektivisera sin energianvändning med 25 % till 2020. En ökad energieffektivitet stärker företagens konkurrenskraft på flera sätt, t ex genom minskat energiberoende och lägre energikostnader, genom ökat värde i form av förbättrad miljöprofil samt genom stärkta företagsstrategier med anledning av att möjligheter och hot identifierats. Dalarna och Gävleborg har tillsammans bildat ett samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv. Forumet representeras av företrädare för organisationer som på olika sätt stödjer företag i sin utveckling. Ett bärande motiv för ett samlat forum är att öka effektiviteten genom ökad samordning och nyttjande av varandras stödresurser. Tidigare bedrivna projekt såsom SMEEFFEN och projekten Energismarta företag och Energismarta landsbygdsföretag gav värdefulla erfarenheter om hur det fortsatta arbetet borde bedrivas. Medvetenheten och kompetensen om energifrågor har ökat, men det finns en stor spridning i var man befinner sig i utvecklingen beroende på att förutsättningarna varierar stort mellan storlek på företag och olika branscher. Företagen har fortsatt svårt att prioritera energiarbetet trots att varje projekt som bedrivits visat på stora möjligheter att spara energi. För att nå företagen krävs dörröppnare då energikonsulter och energikontor, även om de arbetat på uppdrag av myndigheter, i hög grad uppfattas som försäljare. Även om energikartläggningar görs så är innebär det inte att åtgärderna blir genomförda, även om de har bra lönsamhet. I dessa projekt kontaktades över 500 företag med erbjudande om att få besök av en energikonsult. Mer än 260 besök genomfördes. Motiven som angavs för att inte vilja ha besök fördelade sig enligt följande: Motiv till att företag i projektet Energismarta företag tackade nej till besök av energikonsult 5 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
Slutsatser från projektet Energismarta företag om hur man bör arbeta vidare med stöd - För företag som helt enkelt inte är intresserade av energiarbete kan tillsyn enligt miljöbalken vara det mest effektiva verktyget då de tackat nej till erbjudande om stöd. - För företag som angett att de inte har tid och ork och företag som angett att de vill bli kontaktade senare är det särskilt motiverat att fortsatta erbjuda stöd i form av verktyg, förenklade modeller och resurser till genomförande. - Företag som angett att de är för små för att kunna spara energi/göra energikartläggning kan samlas ihop i likartade verksamheter och förses med enkla och generella checklistor samt besök av klimat- och energirådgivare. - För företag som inte tror sig behöva en energikartläggning, eller som inte tror att de kan spara så mycket, fast det egentligen finns möjligheter är information och positiva exempel från samma bransch viktigt. Stödjande insatser mot dessa företag kan drivas mer rationellt genom att man arbetar med hela branscher, där verktyg kan specialanpassas. - För företag som angett att de redan gjort energikartläggning är det viktigt att följa upp att identifierade åtgärder verkligen genomförs. Det är en roll för miljötillsynen, men det är även motiverat att erbjuda stöd för genomförande t ex i form av samordnade nätverk inom olika branscher och genom konsultstöd. - Företag som redan har ett framgångsrikt arbete bör lyftas fram och fungera som förebild för andra. - Företag som känner att de inte rår över frågan då de hyr sina lokaler behöver särskilda stödinsatser i form av t ex modeller för Gröna Hyresavtal. - De företag som angett som hinder att de styrs från centralt håll eller gemensam funktion inom en koncern är det svårare att stödja från den regionala nivån. Miljötillsynen kan istället vara ett verktyg. - Företag som håller på att omstruktureras, byta ägare eller gå i konkurs är svåra att nå med stödjande energiåtgärder eftersom de som regel vill prioritera annat. Sammantaget kan konstateras att det finns en fortsatt stor outnyttjad potential av energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma för företagen att genomföra och dessa tycks inte bli av utan stöd/påtryckningar utifrån. Samtidigt kan konstateras att företagen numer har kommit mycket olika långt i sitt energiarbete. Det finns allt från de som inte tagit till sig frågan alls, till de med ett ambitiöst och strukturerat arbete. Innebörden av det är att man behöver vara mer anpassad i det stöd som erbjuds, istället för ytterligare stora breddsatsningar. Syfte och projektidé Samverkansforumet för energieffektivisering i näringslivet, som bedrivs i samverkan mellan Dalarna och Gävleborg, beslutade efter erfarenheter från tidigare projekt att det samlade fortsatta arbetet skulle ske branschvis. Genom att arbeta branschvis kan metoder och upplägg utformas utifrån företagens speciella förutsättningar. En annan central tanke var att använda redan upparbetade kontaktvägar från företagarorganisationer som ingång till företagen. Företagens representanter har betonat att man vill undvika att det bildas nya nätverk för enskilda frågor. I projektidén ingick även att engagera energi- och klimatrådgivarna i genomförandet, både för att nyttja deras befintliga kompetens och för att bidra till kompetensutveckling. Företagsledningars beslutskapacitet att genomföra åtgärder samt teknisk personals kunskap att implementera åtgärder ska stärkas. Efter att tidigare projekt fokuserat på upplysning och marknadsföring av energicheckar samt energikartläggningar, var tanken att detta projekt skulle fokusera på genomförande av energikartläggningar och genomförande av åtgärder. För detta skall befintliga verktyg användas i så stor utsträcknings om möjligt. Själva energikartläggningarna har inte genomförts med finansiering av projektet, utan som en affärsmässig uppgörelse mellan företagen och vald energikonsult. Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 6
Effektmål Projektets effektmål och måluppfyllelse redovisas längre fram i denna rapport. Ett av de mest centrala målen var att medverkande företag, som en direkt effekt av projektet, skulle kunna minska sin energianvändning med 8 000 MWh. Tidplan, budget och projektorganisation Projektet pågick under perioden maj 2013 till mars 2015. Projektet har haft en budget på 4,2 milj kronor, men med 600 kkr av dessa i form av medfinansiering i form av tid från företag och kommunala energirådgivare. Således har projektet disponerat 3,6 milj kr i kontakta medel. Finansieringen av dessa har kommit från Energimyndigheten, Länsstyrelsen Dalarna och Region Gävleborg (1:1-medel för regional tillväxt). Projektledare har Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen Dalarna och Mattias Ahlstedt, Gävle-Dala Energikontor, varit. Båda har haft en anställning i projektet på 30-50 % av en heltidstjänst. Samverkansforumet har bemannat styrgruppen för projektet och har fortsatt haft uppgiften att samordna olika insatser på detta område. I styrgruppen har följande personer ingått: Claes Rosengren, Gävle-Dala Energikontor, Mikael Selander, Länsstyrelsen Dalarna, Lisbeth Sahlin, Företagarna Dalarna, Anders Sundvall, Stiftelsen Teknikdalen, Per-Olof Hansers, Mellansvenska Handelskammaren och Mikael Lif, Region Gävleborg. Fyra styrgruppsmöten har under projektets gång genomförts. Som projektverktyg har Projectplace använts. Det innebär att alla dokument kunnat lagras på gemensam web-plats för smidig åtkomst. Web-platsen har även används för chat-kommunikation, mejl, att samla kontaktuppgifter på alla projektmedlemmar, all rapportering från konsulter samt för genomförande av web-möten. Skärmbild av projektets web-plats: 7 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
Projektets genomförande Modell Den modell som projektet tog fram för genomförandet innehöll fem steg: Samarbetsprocessens fem steg Inledande dialog Aktivitet: - Dialog mellan parterna om samverkan - Planering av samverkan - Förankring i branschens egen organisation Resultat: - Samverkansöverenskommelse undertecknad av båda parterna Branschanpassning Aktivitet: - Analys av bransch (företag, omsättning/verksamhet, marknad, energianvändning mm) - En energicoach inom företagsgruppen utses. - Insamling av best practise i denna bransch från omvärlden - Kontraktera extern energikonsult som stödjer medverkande företag i analys och åtgärder. - Utveckling och anpassning av verktyg för samverkande bransch - Förankring och metodstöd genom samverkansforum. Resultat: - Branschrelevanta verktyg framtagna - Organisation för genomförande riggad Företagsinsatser Aktivitet: - Energikartläggningar i medverkande företag - Workshops för företagsledning samt utbildning av energicoach och teknisk personal - Handlingsplan och överenskommelse med företagen om åtgärder som ska genomföras - Ev gemensam upphandling av energianalystjänster och åtgärder - Nätverk bildas av teknisk personal där även energi- och klimatrådgivare kan ingå - Företagen genomför olika åtgärder med stöd av de verktyg som tagits fram - Inmatning av energidata i benchmarkingverktyg Resultat: - Energianalys utförd i medverkande företag samt överenskommelse om åtgärder. - Företagen har genomfört energieffektiviseringsåtgärder Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 8
Lärande Aktivitet: - Löpande uppföljning av samverkan och genomförda energiåtgärder. - Utvärdering av samverkansmodell samt effekter på energibesparing. - Återkoppling till företagsledning om hur det går, status och erfarenheter Resultat: - Utvärdering av samverkansmodell och energibesparingar redovisade för företagsledning, samverkansforumet, för projektfinansiärer m fl. Spridning Aktivitet: - Framtagning av kommunikationsplan - Arbetsmodellen och de anpassade verktygen presenteras för energikontor och företrädare för branschen i andra delar av landet. Resultat: - Arbetsmodell och verktyg spridd till energikontor och branschen i andra delar av landet. INLEDANDE DIALOG Kartläggning och urval av branscher Projektet började med att kartlägga alla bransch- och företagsorganisationer i Dalarna och Gävleborg, vilket blev en omfattande lista. Se elektronisk bilaga. Kartläggningen visade att så gott som alla företag ingår i någon form av branschorgan, men att de flesta inte har regional representation i form av kontor i länen. Energikonsulter intervjuades samtidigt om vilka branscher de menar har störst potential att spara energi. Utifrån dessa underlag tog styrgruppen ett inriktningsbeslut om vilka branscher som skulle prioriteras. Faktorer som styrde urvalet var: - Branscher med hög potential att spara energi - Branscher med regional företrädare - Branscher som är av stor betydelse för regional sysselsättning - Branscher som har stor betydelse för service på landsbygden - Branscher med stor spridningspotential Samarbete med branschorganisationer Ett erbjudande om att ingå i projektet skickades till samtliga branschnätverk med representanter i Dalarna eller Gävleborg. Projektet vände sig inte till offentliga verksamheter och inte heller till företag vars primära syfte var fastighetsförvaltning. Teknikföretagen, med lokala grupperingar på 9 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
flera platser i länen, var den organisation som snabbast nappade på att samverka med projektet. Projektledarna hade även möten med företrädare för Sågverksindustrin, Trä- och möbelföretagen, Plåtslagerier och Campingar för att inleda samarbete. Samarbete diskuterades även med företrädare för Visita, alpina skidanläggningar, tvätterier, bagerier, Clean Production Center, olika kedjor av livsmedelsbutiker och drivmedelsstationer m fl. Projektledarna diskuterade fram samverkansformerna med Teknikföretagens samt med trä- och möbelföretagens branschrepresentanter. En samverkansplan upprättades med Länsstyrelsen i Gävleborg kring livsmedelsbutiker på landsbygden i länet. Samverkan har skett med Visita för att nå turisthotell och särskild projektplan togs fram. Ett samarbete inleddes med Plåtslagarnas branschorganisation med medverkan på företagsträffar, men utan att det resulterade i vidare samarbete. I övrigt tecknades inga formella samarbetsavtal med branschföreträdare såsom planerats i projektplanen. Erfarenheten visade att de inte var tillräckligt starka som organisationer för det på regional nivå. Det innebar också att det inte var möjligt, att enligt projektplanen, utbilda energicoacher inom varje branschorganisation. Projektet har dock kunnat samarbeta med representanter för branschorganisationerna på så sätt att de skickat ut erbjudandet om medverkan i projektet till sina medlemsföretag och även på annat sätt hjälpt till att sprida information om projektet. Dessa utskick resulterade dock inte i så många företag som hörde av sig och ville vara med. Erbjudande till företag att medverka i projektet Projektet fick istället inriktas på att gå direkt till företagen för att erbjuda dem att medverka i projektet. Dessa erbjudanden skickades ut via mejl branschvis. För att kunna göra det togs en lista fram på samtliga företag i Dalarna och Gävleborg som sorterades efter de branscher som projektet var intresserad av att samarbeta med. Mejl-utskicken resulterade i relativt få intresseanmälningar, varför påminnelser-mejl skickades efter sommaren med ett än mer spetsat erbjudande och med exempel på energiåtgärder i respektive bransch. Se elektronisk bilaga. Slutsatsen blev att mejl var otillräckligt för att nå företagen. Projektledarna deltog vid ett flertal företagsträffar för att presentera erbjudandet, vilket gav en hel del napp. Men för att få ihop ett tillräckligt stort deltagande så ringdes företagen inom utpekade branscher upp. Erfarenheten är att det då var relativt lätt att få med företagen i projektet. Styrkan var både ett bra, ekonomiskt fördelaktigt erbjudande samt att en satsning riktad mot just er bransch kunde erbjudas. Företagen kände att erbjudandet var både relevant, fördelaktigt och från en seriös part. Detta var en stor skillnad från det föregående projektet Energismarta företag där företagen kontaktades med ett mycket mer allmänt erbjudande. I några fall hade de företag som nappade på erbjudandet fått ett föreläggande inom miljötillsynen om att en energikartläggning skulle göras. Dessa var förstås extra tacksamma över att få hjälp. Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 10
Branscher i projektet Samarbetet i projektet skedde med företag inom följande nätverk: - Teknikföretagen i Mora, - Teknikföretagen i Vansbro - Teknikföretagen i Södra Dalarna - Teknikföretagen i Gävleborg - Skidanläggningar i Dalarna och Gävleborg - Campingar och stugbyar - Turisthotell - Lanthandlare i Gävleborg - Livsmedelsbutiker i tätorter i Dalarna och Gävleborg - Drivmedelsstationer i Dalarna och Gävleborg - Säsongsbutiker i fjällen - Sågverk - Trä- och möbelföretag - Kött-och livsmedelsföretag - Restauranger I några andra branscher var intresset för svagt för att det skulle bli en satsning, såsom t ex pelletstillverkare, plåtföretag och tvätterier. Medverkande företag skrev, efter att de tackat ja till att ingå i projektet, på ett medfinansieringsintyg om medverkan i projektet. BRANSCHANPASSNING Insamling och utveckling av metoder och verktyg En kartläggning visar att det redan finns många befintliga stödprocesser, organisationer som erbjuder kunskap- och metodstöd samt verktyg framtagna både regionalt och nationellt som kan användas i energieffektiviseringsarbetet bland små- och medelstora företag. En utgångspunkt för projektet har varit att nyttja dessa så långt möjligt, vilket i vissa fall krävt anpassning till aktuell bransch. Befintliga verktyg och metoder som projektet kunnat använda sig av: Information och kunskapsöverföring Skriftlig information i form av broschyrer och rapporter (urval av generellt producerat material från Energimyndigheten, Energieffektiviseringsföretagen m fl) sammanställt och presenterat på ett enkelt sätt Presentationsverktyg framtaget inom projektet Energismarta företag. Bank av konkreta exempel på liknande företag som lyckats i sitt energiarbete, inkl energianalyser utförda inom tidigare projekt i landet. 11 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
Dalapiloter med uppdraget att sprida erfarenheter av sitt energiarbete (inom Pilotlän Dalarna) Rådgivning och platsbesök av energi-och klimatrådgivare Regionala visningsobjekt av lågenergibyggnader Etablerat nätverk av aktörer inom och utom Energiintelligent Dalarna Genomförandeverktyg, analys Ekonomiskt stöd för energikartläggningar och upprättande av åtgärdsplaner i företag med < 500 MWh (energikartläggningscheckar samt företagsstöd), Länsstyrelsen Ekonomiskt stöd för energikartläggningar och upprättande av åtgärdsplaner i företag med > 500 MWh, Energimyndigheten Checklista för energikartläggning (EEF) samt egenkontroll (Energikontoret Örebro) Modell för egen energiplan (projekt ENGINE) Utbildning av beställare av energitjänster, SMEEFFEN II Genomförandeverktyg, åtgärder och uppföljning Stor kunskaps- och erfarenhetsbank samt metoder om energieffektivisering i fastigheter genom Byggdialog Dalarna Verktyg för LCC-kalkylering och hållbar affärsutveckling mm, Responsible Business, REBUS inom Hållbar affärsutveckling (Stiftelsen Teknikdalen) Energieffektivisering i sågverk (SP) Energieffektivisering i skid- och boendeanläggningar (GREEN 2020) Energispartips i butiker, Energispartips i mindre industrier, Energispartips på kontor (EEF) GIS-verktyg för presentation av energi- och företagsdata (Energismarta företag) Branschvisa energinyckeltal i databas ENIG Föresläsning/information om energiledningssystem samt verktyg för enklare verktyg för energiledning; Energiledning Light från projekt ENIG Verktyg och metoder som utvecklats inom projektet som komplement till befintliga: Information och kunskapsöverföring Föreläsningar på enskilda företag och på nätverksträffar med företag som anpassas för aktuell bransch. Förbereds med viss nyckeldata och positiva exempel från företag i liknande bransch. Erfarenhetsöverföring från andra branschers energiarbete Sammanställning av branschvisa resultat i informationsmaterial Se bilaga Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 12
Genomförandeverktyg Anpassning av regionala energikonsultcheckar till Energimyndighetens Tips på lämpliga energikonsulter och energitjänsteleverantörer Kravspecifikation för upphandling av energikonsulter Se elektronisk bilaga Framtagning av checklista för energirådgivarnas förarbete i butiker och mackar. Se elektronisk bilaga Mallar för upphandling av energitjänster med finansieringslösningar. Se elektronisk bilaga Projektet har även samverkat med andra regionala energiprojekt, såsom Watt och Vett av energirådgivarna i Södra Dalarna. För branschen skidanläggningar sker ett samarbete med projektet GREEN som har erfarenheter att sprida till övriga skidanläggningar utanför fjällen gällande bl a backbelysning och snöproduktion. Även för restauranger har samarbete skett med GREEN-projektet. Samordning med miljökontorens energitillsyn har skett. Länens energi- och klimatrådgivare som medverkat i projektet har fått utbildning i energikartläggning av butiker och drivmedelsstationer, för att de skulle kunna medverka i projektets utförande. Uppstartsmöten Inom varje företagsnätverk/bransch genomfördes ett uppstartsseminarium dit medverkande företag bjöds in. Även energirådgivarna medverkade i flera fall. Vid dessa seminarier informerade projektledaren om projektet och visade konkreta och kostnadsberäknade exempel på hur liknande företag i samma bransch kunnat spara energi, vilket är det sätt som flest företag blev inspirerade av. Projektledarna informerade även om andra motiv att arbeta aktivt med energifrågor och om kraven enligt miljöbalken. Följande presentationsbilder har använts för att kommunicera detta: 13 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
Ett annat budskap som projektet lyft fram i många sammanhang är att det många gånger inte behöver handla om så kostsamma åtgärder, utan att mycket handlar om beteenden. För detta har bl a denna bild kommunicerats, med kommentaren att vi aldrig skulle glömma att stänga av bilen på natten, men att vi glömmer många maskiner påslagna på fabriken nattetid. En annan sak som diskuterats i nätverken är det faktum att energianvändningen är osynlig för ögat och att många inte reflekterar över innehållet i elfakturan, eller har en uppföljning så att man har koll. Att för träföretag genom termografering visualisera energiförluster kan vara ett sätt att få fokus på frågan. För sågverken genomfördes ett seminarium brett deltagande från många sågverk, bl a för att ta del av resultaten från SPs energiprojekt. En individuell plan för projektets genomförande arbetades fram vid mötet och Länsstyrelsen fick i samtliga fall företagens uppdrag att handla upp en energikonsult åt dem. Erfarenheten av uppstartsmötena är att det var bra att genomföra dessa, då det fungerade som uppvärmning för företagen, men att det i vissa fall var svårt att få alla medverkande företag att komma till träffarna. Upphandlingar av energikonsulter För varje företagsnätverk/bransch har en separat upphandling av energikonsult gjorts av Länsstyrelsen. Detta krävde enskilda kontakter med varje företag för att få fram uppgifter om verksamhet, energianvändning och lokalytor. Länsstyrelsen använde dessa uppgifter, tillsammans med den utarbetade kravspecifikationen, för att ta in anbud efter annonserad upphandling. Se elektronisk bilaga. Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 14
Enligt den modell som valdes för upphandling så lämnade anbudsgivarna pris på att göra energikartläggningar åt företagen enligt ställda krav, men att detta var en separat affärsuppgörelse mellan företaget och konsulten då projektet inte skulle beställa/betala för kartläggningarna. Därutöver fanns en budget avsatt för medverkan i seminarier och stöd till vidare planering av åtgärder som gjordes på projektets bekostnad och som därmed blev kontraktssumman som avtalades med Länsstyrelsen. Det fanns stora fördelar med att Länsstyrelsen gjorde dessa upphandlingar. Företagen har otillräcklig kunskap om vilka konsulter som finns på marknaden, vilka krav som bör ställas och hur dessa kan formuleras i en kravspecifikation. Det är också svårt för ett företag som inte tidigare arbetat med energitjänster att värdera inkomna anbud och se bristerna mellan raderna. Att göra gemensamma upphandlingar för alla företag i varje bransch innebar också att priset kunde pressas utan att ge avkall på kvalitet. Snarare tvärtom. Genom att göra många liknande kartläggningar och inom en viss tidsperiod, kunde konsulternas arbete rationaliseras. Det innebar också att de blev mer trimmade att arbeta med den aktuella verksamheten och lärde sig därmed att hitta fler förslag på åtgärder i sina rapporter. Nackdelen med den modell som valdes var att det i flera fall blev en ny förhandling om priset mellan beställande företag och den anlitade konsulten, där konsulten tvingades sänka sitt pris för att det skulle bli en affär. Detta kunde upplevas som en ny upphandling. Det uppstod också en viss otydlighet om vem som skulle godkänna energikartläggningsrapporterna. Länsstyrelsen hade formellt inget ansvar för dem, men fungerade i praktiken som en kvalitétsgranskare där brister kunde påtalas för beställande företag eller direkt till energikonsulten. Intresset för upphandlingarna var tillräckligt stor för att det skulle råda en sund konkurrens. Dock återkom många anbudsgivare flera av upphandlingarna, varför det i slutänden främst kom att handla om ca 6 energikonsulter som genomförde uppdragen. Upphandlad konsult Industriell Laststyrning Ingenjörsgruppen Ståhlkloo T Hedgren Energiteknik SWECO Mattssons Energi ÅF SP Företagsnätverk/bransch Teknikföretagen i Mora, Teknikföretagen i Södra Dalarna Teknikföretagen i Gävleborg Trä- och möbelföretag Kött-och livsmedelsföretag Skidanläggningar i Dalarna och Gävleborg Livsmedelsbutiker i tätorter i Dalarna och Gävleborg Teknikföretagen i Vansbro Lanthandlare i Gävleborg Säsongsbutiker i fjällen Drivmedelsstationer i Dalarna och Gävleborg Campingar och stugbyar Turisthotell Restauranger Sågverk 15 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
En erfarenhet när det gäller utvärdering av inkomna anbud är att det är viktigt att begära in referensobjekt på uppdrag i just den bransch som är aktuell samt att vara noga med att hitta fungerande kriterier och poängsättning för faktorer såsom kunskap och erfarenhet. Se elektronisk bilaga. Efter genomförd upphandling hölls uppstartsmöten med antagen konsult där avtal tecknades och en genomförandet gicks igenom. FÖRETAGSINSATSER Energikartläggningscheckar Företag med en energianvändning över 500 MWh fick hjälp av projektet att ansöka om en energikartläggningscheck hos Energimyndigheten. Företagen tycker många gånger att ansökningsförfarandet är tidskrävande och krångligt. Samtliga företag som ansökte beviljades bidrag. Energimyndighetens sammanställning av beviljade energikartläggningscheckar visar att Dalarna och Gävleborg tillsammans, på grund av BEE-projektet, klättrat till en topplacering i antal sökta checkar. Företag med en energianvändning under 500 MWh fick rådet att ansöka om en konsultcheck hos Länsstyrelsen som kan innebära 50 % i stöd för en energikartläggning. Även här hjälpte konsulterna till med att fylla i ansökan. Bedömningen av ansökningarna var olika hos Länsstyrelsen i Dalarna eller Länsstyrelsen i Gävleborg. I Dalarna beviljades samtliga ansökningar, men i Gävleborg fick vissa avslag, vilket innebar ett hinder för projektet att få med alla företag som var intresserade. Energikartläggningar Upplägget för genomförandet av energikartläggningarna skiljde sig mellan de olika företagsnätverken/branscherna: Samtliga teknikföretag, trä- och möbelföretag, kött- och livsmedelsföretag samt sågverk ansökte om energicheck och beställde sedan sin energikartläggning av den upphandlade konsulten. (I några fall hade företaget tidigare anlitat en annan energikonsult för uppdrag inom företaget. Då valde projektet istället att anlita denna konsult, varför ytterligare några energikonsulter gjort uppdrag inom projektet.) Medverkande företag betalade ca 2 000 kr i deltagaravgift för projektet. För skidanläggningar samverkade projektet med GREEN-projektet om att sprida erfarenheter om energieffektiv backbelysning och snöproduktion, vilket innebar att skidanläggningarna fick energikartläggningar av dessa funktioner bekostade av projektet, men betalde en deltagaravgift på 1 000 kr. Även för restauranger och säsongsbutiker i fjällen skedde en samverkan med projektet GREEN så att dessa kunde utföras på skidanläggningar i Dalafjällen. Turisthotellen ansökte om energicheck och beställde sin energikartläggning av upphandlad konsult. Deltagaravgiften differentierades från 1000-2 000 kr efter storlek på företag och efter hur mycket efterföljande stöd de fick för planering av åtgärder. För campingar påbörjades Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 16
energikartläggningarna, men uppdragstagaren lyckades inte fullfölja uppdraget, varför denna bransch i slutänden föll bort. Energikartläggningar av lanthandlarna i Gävleborgs bedrevs som ett eget delprojekt med finansiering av Länsstyrelsen i Gävleborg och på formellt uppdrag av projektet. Mariana Femling med ansvarar för servicefrågor på länsstyrelsen besökte butikerna och informerade om projektet, vilket gav stort genomslag. Av 33 lanthandlare i länet valde 28 stycken att delta i projektet. Motivet för Länsstyrelsen att finansiera energikartläggningarna är att underlätta för butikerna att öka sin lönsamhet och därmed öka chansen att de finns kvar i bygden då de utgör en viktig servicefunktion och då Länsstyrelsen ändå i många fall betalar driftbidrag till dem. De butiker som tackade nej till att delta i projektet, gjorde det med motivet att verksamheten kanske skulle läggas ned eller att de inte såg nyttan med en energikartläggning. Lanthandlarna behövde varken betala deltagaravgift till projektet eller för energikartläggningarna. För lanthandlare i Gävleborg, livsmedelsbutiker i tätorter i Dalarna och Gävleborg samt för drivmedelsstationer i Dalarna och Gävleborg hade energi- och klimatrådgivarna, EKR, en viktig roll i genomförandet. För livsmedelsbutiker i tätorter och för drivmedelstationer var det EKR som besökte anläggningarna för att informera om projektet och få dem med. EKR gjorde även ett viktigt förarbete vad gäller inventering. Syftet var att bidra till kompetensutveckling hos EKR samt att hålla kostnaden nere för energikonsulternas arbete så att de skulle kunna genomföra fler kartläggningar inom den budget som fanns. Projektupplägget var möjligt då det fanns många liknade verksamheter av samma slag, så att generella instruktioner kunde utgå till EKR. Det hade inte varit möjligt på samma sätt för andra branscher. Energikartläggningarna gjordes på bekostnad av projektet och med Länsstyrelsen Dalarna som uppdragsgivare. Butiker och drivmedelsstationer betalade 1 000-1500 kr i deltagaravgift. En metodbeskrivning tillsammans med en checklista för inventering togs fram inom projektet, vilka energirådgivarna hade med sig ut vid sina första besök. I inventeringen ingick bl a att förteckna all belysning, kylar och frysar samt ta fram grundläggande energidata och ritningar. Nivån på genomförandet av inventeringen skiljde sig mellan EKR beroende på tid och kompetens. I vissa fall innebar det en stor hjälp för konsulten och i andra fall inte. Erfarenheten från att utforma genomförandet av energikartläggningarna olika för olika branscher är bara positiva då flexibilitet uppfattas som en förutsättning för att nå framgångsrika resultat. Redovisning av energikartläggningar De energikartläggningar som gjordes inom projektet redovisades både för företagen och för projektledarna, där de senare hade möjlighet att fungera som viss kvalitétsgranskare. I ett par fall innehöll energikartläggningarna så pass stora brister att omfattande kompletteringar begärdes och det fanns även fall där en helt ny kartläggning av en annan konsult gjordes. I dessa fall hade företagen stor hjälp av Länsstyrelsen. Den energikonsult som anlitats för livsmedelsbutiker på landsbygden och drivmedelsstationer, T Hedgren Energiteknik, har inom projektet utvecklat en modell för presentation av energiåtgärder. Åtgärderna finns (förutom i rapporten) även listade i en bilaga utifrån rekommenderad ordning och med tydlig sammanfattning av vad som uppnås i form av energibesparing och ekonomisk besparing. I kolumnen till höger kan verksamhetsansvarig markera utförda åtgärder. Energibilagan ser något förenklad ut så här: 17 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
Energibilaga Energismarta lanthandlare Objekt: Kalls lanthandel - ICA Nära av SWEDAC ackrediterat kontrollorgan Kartläggningsnr: 17 Förutsättningar Elkostnad: Annat energislag, olja: 1,00 kr/kwh 1,20 kr/kwh A-temp: 587 m² Åtgärd 1 Installation timer för 2 st dryckeskylar [år] [kkr] [kr/år] [kwh/ år] Livslängd Investering Besparing Besparing Besparing LCC Pay-off Utfört [kwh/ m²*år] [kr/ kwh] [år] [datum] 10 0,4 1400 1400 2,4-0,3 2 Optimering användande av plugginkylar, dryckeskyl 20 0,2 700 700 1,2-0,3 3 Rutin för avstängning av tryckluftkompressor 20 0,1 200 200 0,3-0,5 4 Stäng ventilation i kylrum 20 1,5 900 900 1,5-1,7 5 Effektivisering ytterbelysning, glödljus till LED ljuskällor 20 0,2 150 150 0,3-1,3 6 Isolering varmvatten och värmerör, pannrum 40 3,4 2 100 2 100 3,6-1,6 7 Montering tätningslist, ytterdörr, personal 5 0,4 240 200 0,3-1,7 8 Rengöring kondensordelar, plugin-kylar 1 1,4 600 600 1,0-2,3 9 Montering tätningslister, frontdörrar, mejerikyl 10 1 380 350 0,6-2,6 10 Isolering kylda rör, charkkyl, fruktkylar, sill och ostkyl 30 1,6 680 600 1,0-2,4 11 Byte äldre rörisolering, värmeåtervinningsrör på tak 20 2,4 600 500 0,9-4,0 12 Isolering fönster i dörr 20 1,1 50 50 0,1-22,0 13 Isolering av korvkokare 20 2 400 400 0,7-5,0 14 Montering tätningslister, frysrumsdörr 5 1 100 100 0,2-10,0 15 Tätningslister och dörrstopp för kylrumsdörrar 15 6,6 550 500 0,9-12,0 16 Effektivisering belysning, glödljus till LED ljuskällor 20 2,3 500 500 0,9-4,6 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 18
17 Installation styrventiler för reglering av värmeåtervinning 20 46 52 800 44 000 75,0 0,06 0,9 18 Kontrollera driftstatus för kylkompressor B 10 3 1 400 1 400 2,4-2,1 19 Byte oljepanna till bergvärmepump 20 250 78 000 62 000 105,6 0,22 3,2 20 Installation av torkkassetter i kyl- och frysrum 20 36,5 10 800 10 800 18,4 0,26 3,4 21 Effektivisering belysning, kylrum 20 0,4 100 100 0,2-4,0 22 Byte öppna kylmöbler till modell med dörrar 30 420 49 600 46 500 79,2 0,49 8,5 23 Installation termostatventiler/byte äldre 15 2,9 240 200 0,3-12,1 24 Installation spjäll vid evakueringsfläkt, kompressorrum 20 25 2 000 2000 3,4 0,97 12,5 25 Effektivisering takbelysning till LED 30 85 6 679 4000 6,8 0,59 12,7 26 Effektivisering belysning, kylmöbler 30 28 2 000 2000 3,4 0,47 14,0 27 Byte tappvattenkranar till engreppsblandare, 3 st 20 5 200 200 0,3-25,0 28 Byte fläktmotor, TF1 till direktdrift 20 28 1 500 1 500 2,6 1,45 18,7 29 Byte dörr mot lager/lastbrygga 20 20 400 400 0,7 3,90 50,0 30 Installation nattgardiner 10 6 900 900 1,5-6,7 31 Byte oljepanna till luft/vattenvärmepump 20 180 73 000 57 000 97,1 0,17 2,5 32 Effektivisering takbelysning till T5 30 43,2 6 243 3000 5,1-0,26 6,9 Åtgärdspaket baseras på åtgärderna 1-28 och exkl åtgärderna 29-32 19 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
Totalt (Summa, medel) för åtgärdspaket Livslängd Investering Besparing Besparing Besparing LCC Pay-off [år] [kkr] [kr/år] [kwh/år] [kwh/m²*år] [kr/kwh] [år] 19 955 214 869 183 950 313 0,56 4,4 Presentation av energiåtgärder i form av energibilaga som tagits fram inom projektet. En tanke med denna energibilaga är att den för lanthandlare och lantmackar även ska fungera som underlag för bidragsansökningar hos Länsstyrelsen. Detta gäller verksamheter som ingår i det regionala serviceprogrammet med en särskild förordning om drift- och investeringsstöd för verksamheter med stor betydelse för lokal service. Under förutsättning att verksamhetsutövaren har genomfört alla enklare och ekonomiskt rimliga åtgärder (med kvittering i den högra kolumnen) kan Länsstyrelsen pröva förfrågningar om investeringsstöd för de mer kostsamma åtgärderna. Det ger ett ömsesidigt åttagande från båda parter. I detta fall, med energikonsulten för lanthandlar och drivmedelsstationer, så är det ett bra exempel på att man generellt sätt hittar fler åtgärder per företag om energikonsulten får göra många kartläggningar av samma typ av verksamhet, så att den så att säga blir varm i kläderna. Det kräver dock att det, som i detta fallet, är en ambitiös konsult som gör sitt yttersta för att hitta alla möjliga åtgärder. Det är inte ovanligt att energikonsulter annars fokuserar på några större iögonfallande åtgärder och missar eller medvetet väljer att inte ta med mindre åtgärder. Även om man gör en tydlig kravspecifikation i upphandlingen av energikonsult så är det svårt att ställa krav i förväg på hur många åtgärder som ska föreslås. BELOK för små- och medelstora företag Projektet har testat att använda BELOK-modellen för beräkning och presentation av åtgärder i ett par av företagen, för att se om modellen skulle kunna vara användbar även för andra verksamheter än lokaler. (Belok är Energimyndighetens beställargrupp för lokaler. Nätverkets uppgift är att sprida kunskap och inspiration om effektiva metoder för energieffektivisering av lokalfastigheter. Detta gör Belok genom att driva utvecklingsprojekt och sprida lärdomarna av projekten till fastighetsbranschen.) En fördel med en BELOK-utredning är att man tar hänsyn till hur olika åtgärder påverkar varandra vid beräkningar av olika åtgärder. Om två åtgärder görs, såsom att både byta uppvärmningssystem och tilläggsisolera byggnaden, kommer energibesparingarna bli högre om man beräknar dem separat, än om man gör det enligt BELOK-modellen. Modellen ger därmed en verkligare beräkning. Beräkningarna enligt BELOK gjordes för en livsmedelsbutik och en drivmedelsstation. Åtgärderna presenteras i ett det internräntediagram som används vid BELOK. Den röda linjen i internräntediagrammet är verksamhetens ekonomiska lönsamhetskrav för åtgärdspaketet, kallad kalkylränta. Kalkylräntan är alltså ett avkastningskrav. För att åtgärdspaket ska uppfylla det Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 20
uppsatta avkastningskravet ska åtgärspakets linje ligga till vänster/ovanför linjen för kalkylräntan (röd linje). BELOK för samma lanthandel som är presenterad i energibilagan ovan. De 29 föreslagna åtgärderna har lagts in (flera av de 29 röda prickarna flyter samman) BELOK för en drivmedelsstation med 28 föreslagna åtgärder (flera av de 28 röda prickarna flyter samman) Slutsatsen blir att åtgärdspaketen i båda fallen ligger väl ovanför verksamheternas i förväg definierade avkastningskrav. Bedömningen är att detta sätt att presentera energiåtgärder skulle kunna fungera som ett komplement till andra sätt att presentera åtgärder, men att verktyget behöver utvecklas ytterligare. 21 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
Alla åtgärder som föreslagits i energikartläggningarna sammanställdes i en samlad excel-fil, ur vilken statistik och nyckeltal kunnat genereras. Resultaten av energikartläggningarna har även matats in i benchmarking-verktyget ENIG (SWEREA) så att enskilda företag ska kunna jämföra sin energianvändning med andra likartade. Nyckeltalsdatabasen ENIG Stöd till planering av åtgärder Efter avslutade energikartläggningar hade projektet resurser avsatta för att hjälpa företagen med planering av föreslagna åtgärder i syfte att öka chansen att dessa verkligen blir genomförda. Detta var ett erbjudande som de upphandlade energikonsulterna kunde kommunicera direkt med företagen för att fånga upp vad de var intresserade av. I erbjudandet kunde det ingå allt från utbildning, fortsatta nätverksmöten till konkret åtgärdsplanering. I princip alla företag valde att gå vidare med fördjupade tekniska utredningar och/eller framtagning av upphandlingsunderlag. Det visar att energikartläggningarna som sådana inte alltid är tillräckliga för att fungera som beslutsunderlag för företagsledningarna och att osäkerhet kring föreslagna åtgärder är viktigt att Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 22
råda bot på om de ska bli genomförda. Det visar också att mer allmänt stöd i form av nätverkande och kompetensutveckling är mindre efterfrågat. Flera av de fördjupade utredningar som gjorts är applicerbara på fler företag och bör därför göras tillgängliga för fler. Trots det generösa erbjudandet var det flera företag som inte efterfrågade ytterligare stöd för planering av åtgärder, vilket i dessa fall är ett tecken på att tillräckligt beslutsunderlag finns. Flera efterfrågade visserligen investeringsstöd, men det kunde projektet inte erbjuda. Samordnade upphandlingar För att förenkla för företagen och göra vägen från beslut till genomförande så kort som möjligt, undersökte projektet möjligheten att administrera samordnade upphandlingar för åtgärder som föreslagits för många likartade verksamheter. Såna fanns det många, t ex att åtgärda rörisolering, tätningslister i frysar eller att byta ut motorvärmarstolpar, men slutsatsen blev att det nog endast är praktiskt möjligt för belysning. Inköp av kylar och frysar sker ofta inom respektive butiks kedja. För underhållsåtgärder vill företagen som regel utnyttja den lokala entreprenör som man redan anlitar. För andra driftåtgärder såsom styr- och regler kostar det mer att ta in underlag och göra en upphandling, än att bara åka dit och göra de rätta inställningarna. Projektet gick vidare och sammanställde alla belysningsinventeringar och föreslagna belysningsåtgärder samt analyserade utifrån det möjligheten att ta in offerter och även samordna en upphandling för vissa grupper av företag. (Man kan även konstatera att tekniken för LEDbelysning under projektets genomförande gått framåt och nått ett större genomslag. T ex valde konsulter i början av projektet att inte rekommendera byte till LED-lysrör i befintliga armaturer, vilket med nya produkter var en bra rekommendation i slutet av projektet.) Projektet har tagit in skarpa offerter från utvalda belysningsentreprenörer. Energikonsulterna har inventerat antal belysningspunkter, typ samt brinntid. De kan också ha en viktig roll att verifiera besparingspotentialen, så att den kommer från en oberoende aktör och som kan bekräfta att investeringen är lönsam (och undvika beslut baserade på leverantörers ibland väl fördelaktiga kalkyler). Trots den stora volymen av likartade behov av belysningsåtgärder i företagen, så visade det sig dock inte vara problemfritt att samordna en upphandling. I industrin behövs ofta en belysningsprojektering för att säkra att rätt ljusstyrka mm uppnås (för att uppnå arbetsmiljökrav mm). Även om man vet exakt vad som behövs, så finns många olika varianter på inköp att utvärdera. Vissa leverantörer säljer endast via grossist, vissa erbjuder även uppsättning och vissa t o m finansiering/leasing. Om man anlitar en entreprenör för uppsättning, så kan den ha minst lika bra rabatt som den man kan uppnå genom en samordnad upphandling. Inte förrän man vet vilka företag som verkligen är intresserade av att köpa ny belysning så kan man ta in ett fördelaktigt paket-pris, samtidigt som företagen inte kan bestämma sig förrän priset har presenteras. Större belysningsinstallationer bör också följas upp genom att mäta upp laster före och efter åtgärd för att på så vis påvisa att åtgärden gav den effekt som utlovades. För lanthandlare och lantmackar finns i vissa fall möjlighet för Länsstyrelsen att ge investeringsstöd till t ex energieffektivare belysning. Energitjänster Flera av medverkade företag med behov av stora energiinvesteringar visade intresse för lösningar där en extern part skulle kunna finansiera åtgärderna i form av så kallade energitjänsteavtal. Ett seminarium anordnades där sex av de största leverantörerna av liknande tjänster tillsammans med 23 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015
en representant för Energitjänsteföretagen presenterade vad de kan erbjuda. Tjänsterna kan delas in i olika typer av underhållsavtal samt olika typer av EPC-avtal där åtgärder finansieras med garanterade energibesparingar. Med eller utan finansiering från energitjänsteleverantören. En slutsats blev att det är svårt att få intressenter på små projekt då de har en ganska hög startkostnad för energiutredning och avtalsskrivning mm. Medverkande företagen uppskattade den ökade kunskap de fick om energitjänsteavtal, från att tidigare knappt hört talas om det. För att ge företagen ytterligare verktyg tog projektet fram mallar för upphandling av energitjänster, inkl checklistor vad man bör tänka på. Resultatseminarium och presentation av kartläggningar Vartefter energikartläggningarna blev klara i företagsnätverken/branscherna och hade presenterats för företagen, genomfördes i de flesta fall ett eller flera resultatseminarium där resultaten från energikartläggningarna presenterades tillsammans med generella rekommendationer och slutsatser. Detta blev ett tillfälle för företagen att ta del av varandra resultat samt diskutera och dela erfarenheter om energiarbetet. Resultatseminarierna genomfördes ute på de medverkande företagen så att rundvandring i verksamheten också kunde göras, vilket var uppskattat. För följande genomfördes särskilda resultatseminarier: - Teknikföretagen i Mora, - Teknikföretagen i Vansbro - Teknikföretagen i Södra Dalarna och Gävleborg - Skidanläggningar i Dalarna och Gävleborg - Turisthotell - Lanthandlare i Gävleborg - Sågverk - Trä- och möbelföretag - Kött-och livsmedelsföretag - Restauranger För livsmedelsbutiker i tätorter och för drivmedelsstationer bedömdes det som svårt att nå god uppslutning till ett resultatseminarium. Energikartläggningarna presenterades på plats av energikonsulten eller EKR. Projektet spred därefter resultaten till respektive kedja som de ingår i. Ett särskilt resultatseminarium genomfördes även för alla EKR som då fick ta del av resultat och slutsatser från alla branscher och särskilt butiker och drivmedelsstationer. LÄRANDE Samarbetet med de olika företagsnätverken/branscherna har löpande följts upp och vid behov har justeringar gjorts i projektplanen. Denna flexibilitet bedöms som helt nödvändig för att nå lyckade resultat. Medverkande företag har fått återkoppling av resultat vid genomförda resultatseminarier. Uppföljning och utvärdering av samarbetsmodell och projektresultat redovisas i denna rapport. Rapporten presenteras brett till samverkansforumet, styrgrupp, finansiärer, energikontor, m fl i energisverige. Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015 24
Sammanfattningsvis kan man konstatera att arbetet till mycket stor del kunde följa den i förväg framarbetade samarbetsmodellen. Ett par justeringar behöver dock göras av modellen för arbete på regional nivå då man inte kan förvänta sig att branschorganisationer ska kunna ingå samarbetsavtal och även utbilda energicoacher. Den kapaciteten finns som regel inte i dessa organisationer på regional nivå, men kan mycket väl vara en intressant och väl fungerande modell att arbeta utifrån på nationell nivå. SPRIDNING Arbetsmodellen har vid olika tillfällen under projektets gång spridits till andra länsstyrelser, energikontor m fl och projektledarna finns fortsatt tillgängliga för medverkan vid seminarier och liknande för att förmedla resultaten. Energi- och klimatrådgivarna har fått ta del av de samlade resultaten vid ett heldagsseminarium. Resultaten presenteras i denna slutrapport samt i de branschvisa informationsblad som tagits fram av projektet. Resultaten har även spridits till andra delar av landet inom respektive bransch genom att projektledarna kontaktat branschorganisationernas företrädare för att presentera resultaten och inspirera dem att sprida resultaten och de framtagna informationsbladen för varje bransch genom sina kanaler. Kontakter har även tagits med olika branschtidningar för att publicera resultat. En personlig kontakt har tagits med ICA, COOP, Statoil, Shell, OKQ8 och PREEM för att förmedla resultat och inspirera dem att gå vidare med fortsatt energiarbete från centralt håll. Mottagandet har varit mycket positivt och projektledaren har även hunnit träffa några av dessa kedjors nationella representanter som uttryckt att de vill gå vidare och göra en nationell satsning för sina företag. Fler såna träffar är inplanerade efter projektets slutdatum. Energimyndigheten har tagit del av erfarenheter löpande genom personliga kontakter och genom medverkan i diskussioner om det kommande nationella regionalfondsprogrammet. Projektledaren har spridit erfarenheter från BEE i flera EU-sammanhang. I Östersjöregionen har erfarenheterna tagits vara på inom flaggskeppsprojektet EFFECT där projektledaren ingår. Resultatet har blivit en ny projektansökan inom Östersjöprogrammet inriktat på energieffektivisering och med partners från de flesta länder kring Östersjön och med Länsstyrelsen Dalarna som projektägare. Ett branschvist arbete med lanthandlar har startat i Norge efter inspiration från BEE-projektet. Länsstyrelser har informerats genom LEKS och genom medverkan vid projektkonferens på Skånes Länsstyrelse. Erfarenheter från BEE-projektet har även spridits till andra europeiska företagskluster vid en klusterkonferens i Berlin där framtida spridningsaktiviteter diskuterades. En delegation från ryska Karelin kom till Dalarna för att lära om projektet och vill gärna samverka om en fortsättning. En erfarenhet från projektet är dock att det hade varit bättre att lägga in mer tid för spridning i projektplanen, då det tar tid med kontakter med alla berörda organisationer. Projektet skulle kunna ha haft ett helt år i projektplanen för detta, men med få andra aktiviteter. 25 Branschvis energieffektivisering Länsstyrelsen Dalarna 2015