Konditionsbedömning av tegelfasader från 1940-1975 Informationskällor - ritningar och beskrivningar: Konstruktionsritningar planritningar konstruktionsdetaljer ritning K1 allmänna anvisningar Arkitektritningar planer byggnadstekniska detaljer Tekniska beskrivningar Byggnadsbeskrivning vid upphandling/bygge
Konditionsbedömning av tegelfasader från 1940-1975 Informationskällor undersökningar på plats: okulära besiktningar av fasader från marknivå kikare metalldetektorer rostfritt stål ger inte utslag på metalldetektorer undersökning från lift tidigare lagningar man kan utröna om det finns armering genom att borra in i fogar provrivning för att undersöka förekomst av armering och armeringskorrosion provrivning för att undersöka typ av kramlor, hur tätt de kramlats, korrosionsangrepp, inmurning
Konditionsbedömning av tegelfasader från 1940-1975 Informationskällor intervjuer: Fastighetsskötare Hantverkare som arbetat med fasaderna Övriga informationskällor: Tidpunkt när huset byggts kan säga en del Tunnslipsanalys?
Bedömning av behov att tilläggsförankra: en rad osäkra parametrar Antal kramlor Inmurade eller nerbockade Stålet delvis avrostat Stålet utmattat pga ständiga rörelser stämmer uppgifter i gamla ritningar/beskrivningar med hur man i praktiken byggt? är det möjligt med fiberoptik, titthålskirurgi? hur vet vi var eventuella ras initieras?
Bedömning av behov att tilläggsförankra: Man bör kunna bedöma fasaderna som tillräckligt förankrade om följande villkor uppfylls: Ritningar/beskrivningar föreskriver rostfria kramlor i rätt antal Rörelsemånen för kramlorna är tillräcklig Vid provrivning konstateras att man följt ritningar/beskrivningar och de uppgifter som anges där
Bedömning av behov att tilläggsförankra: I vissa fall kan fasaders geometri betyda att tilläggsförankring inte behövs: Fasader där skalmuren avstyvas genom att den viker av runt hörn cc ca 5-6 m
Kobjer, Lund Tilläggsförankring utfördes på gavlar men inte långsidor
Bedömning av behov att tilläggsförankra Ett annat fall då tilläggsförankring normalt inte erfordras: skalmur som murats i förband med bakmur Diafragmamur, Hålmur, Bergensk hålmur Trondheimsk hålmur Diafragmamur, Bergensk hålmur, bindare i fixa lägen Trondheimsk hålmur, sammanhängande hålrum
Bedömning av behov att tilläggsförankra: Normalfall: Tilläggsförankring erforderlig Framförallt bör tilläggsförankring ske innan man sätter igång med att ta bort rostande armering Ställningar bör inte förankras i skalmurar från den aktuella tiden, om inte horisontalstabiliteten kan anses vara säkrad
Bedömning av behov att ta bort rostande armering Först hårfina sprickor i liggfogar över muröppningar De första sprickorna uppstår där mothåll saknas Där det ligger större last på, t.ex. murpelare mellan öppningar tar det längre tid innan sprickor uppträder om de uppträder I hus från1940-och 1950-talen ligger ofta armering endast över muröppningar Från 1960-talet ligger ofta armering längs hela fasaderna, över och under muröppningar Från 1960-talet ofta i väggar utan öppningar, t.ex. i var 5:e fog
Rostsprängning av armering kan medföra att muren förlängs vertikalt Om förloppet går långt kan det finnas risk för att kramlingen upphör att fungera Högevallsbadet, Lund
Malmö Tekniska Museum I övre del, kanske de sex övre meterna, av skalmur har murbruket tryckts ut av den rostande armeringen Längre ner hålls bruket på plats genom friktion, pga egenvikten från ovanliggande murverk
När är det dags att sätta in åtgärder? Tilläggskramling: Om man har hus med fasader i riskzonen Kollaps sker/kan ske utan att det synts svaghetstecken Ju större vindlast Ju mer vindutsatt Ju högre hus Ju äldre hus desto större risk
När är det dags att sätta in åtgärder? Att ta bort rostande armering: Skadorna syns, förloppet kan följas Tegelstenar, murpartier kan småningom lossna, olycksrisk Rostsprängning kan skada tegelstenar Frostskador kan förvärras Risk för fuktskador vid innanförliggande regelvägg Kramlingens funktion kan äventyras vid långtgående problem Inom loppet av några få år, max 5, från när de första hårfina sprickorna uppträtt bör hela fasaden rensas från icke rostfri armering Fasader som ännu inte har synliga skador kan vänta
Sprickor p.g.a. armeringskorrosion Fasader kan deformeras för att kunna ta upp förlängningen
Sprickor p.g.a. fukt- och temperaturrörelser Normalt vertikal eller diagonal orientering I långa sammanhängande fasader Sprickor i hörn Sprickor i försvagade tvärsnitt Sprickor som utgår från fönsterhörn Foton: Miklos Molnar
Ur Rätt murat och putsat
Skiss och foto: Miklos Molnar Sprickor pga temperatur- och fuktrörelser Ingen förskjutning i vertikalled över sprickorna
Tänkbara skadeorsaker: deformation i bjälklagskanten bristande lastkapacitet i konsolen Konsol i bjälklagskant Ur Rätt murat och putsat Böjsprickor, större sprickvidd i ovankant
Skadeorsak: Rostande armering i liggfog över muröppning
Deformationer/sprickbildning p.g.a. sättningar i grunden Sättningar i grunden ger normalt diagonal sprickutbredning Vertikal deformation över sprickan
Ojämna sättningar: Godtagen lutningsändring s p.g.a. ojämna sättningar: l/500 Källa: Byggvägledning 5, Murverkskonstruktioner, A. Cajdert, 1996
Spricka p.g.a. deformationer i stommen, utkragande balk
Sprickbildning p.g.a. krympning i betongbalk:
Frostsprängning av tegel: