Kvävestrategi i höstvete

Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga våren med en sval och regnig vår grundade för en optimal utveckling av höstvete. Skördarna i årets höstveteförsök är stora och generellt har det krävts höga kvävegivor för att nå proteinhaltsgränsen för brödvete. Strategileden på 160 kg N har på de flesta platser varit underoptimala vilket gör de svårt att utvärdera men ledet med en sen giva i 45 har oftast höjt proteinhalten utan att sänka skörden. På flera platser har den blöta försommaren orsakat förluster som gör att vi förlorat kväve i form av denitrifikation. Syftena med dessa kvävegödslingsförsök i höstvete som legat på 15 platser i södra och mellersta Sverige är flera. Först och främst vill man finna ekonomiska optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Därför placeras försöken på olika jordtyper och i olika klimat. Alla försöksplatser mäts med Yara N-sensor varje vecka från tidig vår till axgång och resultaten sänds ut till lantbrukare som nyhetsbrev. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder. Därför finns det med några strategiled för att se skillnader mellan sena, tidiga och delade givor av kväve. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger på 160 kg. En annat viktigt syfte med försöken är att undersöka hur det går att genom kompletteringsgödsling anpassa totala kvävegivan efter platsens och årets speciella förutsättningar. Då används N-tester och N-sensor som hjälpmedel. Försöksplan och väderlek Totalt i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animaliebältet. Dessa 11 försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Västmanland 2, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1. I Skåne har det legat fyra försök: Trelleborg, Smedstorp, Ängelholm och Teckomatorp. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid 37-43 i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Ellvis, Mariboss, Hereford, Julius, Praktik, Brons och Norin. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och 32, har gjorts i form av Axan det vill säga ammoniumnitrat-kväve. I de sena givorna 37-39 och 45 har gödslingen gjorts i form av Kalksalpeter. Resultat 2015 Generellt har många lantbrukare fått höga skördar men låga proteinhalter i år. Kunde vi ha förutsett det? Om vi jämför med säsongen 2014 ser vi många likheter. Höstvetebestånden övervintrade bra, växte till under våren och tog upp mycket kväve. Visserligen var utvecklingstakten något snabbare ifjol, men bestånden i år var tätare och skördepotentialen såg ut att vara minst lika stor som 2014. 18 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

I Yaras N-Prognoser kan vi följa kväveupptaget i ogödslade försöksrutor och därmed få ett grepp om markens egen kväveleverans. Denna har i början av säsongen varit låg. Dels eftersom det togs ut höga skördar förra året och restkvävemängden därmed blev låg och dels eftersom våren varit kall och mineraliseringen långsam. Många lantbrukare kompletteringsgödslade men på många platser räckte det inte till samtidigt som en del tidigt lagt kväve som försvunnit på grund av för mycket nederbörd i maj månad. I en höstveteskörd på 10 ton vete per hektar med 11,5 % protein finns det 174 kg N per hektar. Förutom det behöver grödan bygga upp rötter, blad och strå det vill säga nästan 300 kg N per hektar. För att ta skördar på 10 ton brödvete med 11,5 % protein behöver vi alltså lägga cirka 250 kg N per hektar. Kväveeffektiviteten är då väldigt bra. Se figur 1 och 2. Ja, troligen kunde vi förutse att stora skördar var på gång men vi måste våga gödsla när det behövs. Optimal giva 2015 Vid beräkning av nettointäkten det vill säga den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,50 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Foderpriset är satt till 1,35 kr. Proteinbetalnings-skala enligt Lantmännens Lantbruk. Beräkningen är gjord utifrån tredjegradsfunktioner för skörd, proteinhalt och stärkelse. I tabell 1 och 2 visas resultat för optimala kvävegivor för de olika kvaliteérna, proteinhalter vid optimum, skördar i ogödslat samt vid optimum foder. Här finns också data för N-min på våren, kväveskörd i ogödslat, jordart, mull och lerhalt som är viktiga parametrar för att förklara platsens skörd. Skörden i nollrutan visar att det är stora skillnader i markens kväveleverans. Nedan följder kommentarer om de olika platserna i mellansverige. Försöksplatserna i Skåne redovisas mer ingående i Skånes försöksrapport. För att se de olika enskilda resultat hänvisas till www.sverigeforsoken.se Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 19

Harplinge, Halland Hög optimal kvävegiva och hög skörd. Bättre kväveeffektivitet vid sena givor speciellt i ledet 80 + 80 vilket tyder på att det kommit en del förluster via regn. Lidköping, Västergötland Ekonomiskt optimum, 180 kg till en skörd på cirka 11 500 kg. Låg mineralisering i nollrutan, på en plats som brukar vara hög. I detta försök visar Mariboss på dålig stråstyrka, låg kväveeffektivitet samt ett lågt kväveoptimum i förhållande till skörd. Grästorp, Västergötland Låg grundskörd, 2 200 kg och ett optimum på cirka 270 kg för brödvete. En sen komplettering i 45 i strategiledet med 160 kg N har gått bäst av strategileden. Det tyder på att det kommit kväveförluster vid regnen i maj på denna tunga lera. Sorten Ellvis som kanske inte har den högsta skördepotentialen. Karlsfelt, Mellerud Sorten Julius som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Högt ekonomiskt optimum för att få protein. Låg kvävemineralisering i början på denna lättlera men som kom igång senare. Brunnby, Västerås Förhållandevis hög grundskörd med en hög skördepotential vilket gav ett lite lägre ekonomiskt optimum. Kväveleveransen kom igång sent. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Här har strategiledet 160 kg på en gång vid tidpunkten för huvudgiva givit bäst resultat av strategileden. Kan möjligen bero på mindre regn i maj och juni. Hallstahammar, Västerås Förhållandevis hög grundskörd med en hög skördepotential vilket gav ett lite lägre ekonomiskt optimum. Kväveleveransen kom igång sent. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Löt, Grillby Högt ekonomiskt optimum för både foder och bröd i sorten Norin. Låg kvävemineralisering i nollrutan, bara 2 783 kg. Sämst strategiledet var att spara 40 kg till 45. Förmodligen behövdes allt kväve tidigt i denna tidiga sort. Nybble, Vintrosa Ganska låg grundskörd men en bra skördepotential som givit högt ekonomiskt optimum. En sen komplettering i 45 i strategiledet med 160 kg N har gått bäst av strategileden. Det tyder på att det kommit kväveförluster vid regnen i maj. Platsen hade en långsam kvävemineralisering och låg kväveeffektivitet. Öland, Mörbylånga Ekonomiskt optimum runt 165 kg och en ganska hög grundskörd i sorten Brons. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. Glyttinge, Vreta Kloster Lite lägre ekonomiskt optimum, runt 200 kg men en plats med hög skördepotential. Hög kväveleverans från marken med en grundskörd runt cirka 5 500 kg. På platsen var det sorten Mariboss med många ax som övervintrade. Sedan fanns tillräckligt med kväve för att mata axen och det blev det en hög skörd med höga tusenkornvikter. Kvävet behövdes ganska tidigt. Hyttringe, Borensberg Högre ekonomiskt optimum än Glyttinge, markens kväveleverans var sämre och grundskörden blev cirka 3 000 kg. Beståndet med sorten Mariboss var lite svagare på våren med färre ax och det blev också lägre tusenkornvikt. I båda östgötaförsöken har led 11 med 120 kg vid 23 och 40 kg vid 37 givit bäst resultat av strategileden på 160 kg. 20 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2015, L3-2290 Län N R R PN BC U U Gård Ort Marielund Harplinge Skofteby Lidköping Multorp Grästorp Karlsfelt Mellerud Grillby Enköping Brunnby Västerås Hallstahammar Västerås ADB nr 03T107 03T108 03T109 03T110 03T111 03T112 03T113 Sort Kranich Mariboss Ellvis Julius Norin Julius Julius Optimal N-giva kg/ha Foder 248 180 217 195 242 195 197 Etanol/stärkelse 276 263 265 267 227 230 Bröd 243 180 207 193 241 187,0 185,0 Protein vid optimum Foder 11,1 7,3 9,7 8,8 11,4 10,1 10,2 Bröd 12,0 11,0 11,0 11,7 11,0 11,0 Skörd kg/ha Ogödslat 2 790 3 428 2 250 3 556 2 783 4 155 4 486 Vid opt. Foder 10 684 11 163 9 569 10 312 10 832 10 054 10 365 Netto opt foder 10 439 11 667 9 399 10 501 10 674 10 191 10 545 Vid opt. Bröd 10 761 9 753 10 118 10 923 10 136 10 495 Netto opt bröd 12 409 11 668 10 641 11 113 12 387 11 504 11 960 N-min kg/ha Vår 0-60 cm 41,4 29,3 35,6 21,5 22,5 14,6 29,1 Kväveskörd Ogödslat kg/ha 38 34 25 40 42 48 57 Jordart mmh ML mj LL ML LL SL SL ML Mull% 5,9 2,3 3,1 5,9 5,4 5,7 5,1 Lerhalt % 30 22 26 20,4 60 48,2 25,4 Teoretisk N-giva kg/ha 350 300 250 200 150 25 kg N i kärna, ogödslat 65 kg N i kärna, ogödslat 100 50 0 40 60 80 100 120 Skördenivå dt/ha Figur 1. Teoretisk N-giva för 11,5 % protein och 55 % i kärna av gödslat N. L3-2290. Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 21

Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2015, L3-2290 Län E E H T L L M M Gård Ort Glyttinge Vreta Kloster Hyttringe Borensberg Mörbylånga Öland Nybble Vintrosa Ängelholm Smedstorp Hammenhög Trelleborg Teckomatorp ADB nr 03T114 03T115 03T116 03T117 03T118 03T119 03T120 03T121 Sort Mariboss Mariboss Brons Julius Mariboss Praktik Brons Mariboss Optimal N-giva kg/ha Foder 182 250 165 248 206 229 224 157 Etanol/stärkelse 197 280 280 263 Bröd 180 232 167 233 210 228 223 164 Protein vid optimum Foder 9,7 9,4 11,0 11,5 8,4 9,7 11,2 9,4 Bröd 12,0 12,0 11,0 11,8 Skörd kg/ha Ogödslat 5 591 3 265 5 344 3 195 2 084 3 489 4 722 3 922 Vid opt. Foder 11 241 9 565 9 577 10 722 8 649 11 579 11 481 9 643 Netto opt foder 11 740 9 076 9 906 10 482 8 395 11 689 11 623 10 058 Vid opt. Bröd 9 766 10 879 11 555 11 653 Netto opt bröd 13 042 9 078 11 781 12 514 8 534 12 900 13 549 11 126 N-min kg/ha Vår 0-60 cm 58 33,7 29,8 46 15 21,6 16 32,7 Kväveskörd Ogödslat kg/ha 59 34 60 44 20 46 64 42 Jordart SL SL LL ML ML l Mo LL ML Mull% 5,9 5,8 2,3 2,3 3,7 4,8 1,6 4,2 Lerhalt % 57 54 22 36,2 29 10,2 18 34 Resultat 2013-2015 Denna försöksserie lades bland annat ut för att fortsätta arbetet med att anpassa kvävegivan vilket diskuteras i följande artikel skriven av Yara. I försöksserien har också flera strategiled på 160 kg-nivån funnits med. Så här i efterhand kan man konstatera att det varit för lite kväve i många fall. Sortmaterialet har ändrats, för fem år sedan var det Olivin som var dominerande sort i kväveförsöken i höstvete medan det idag finns sorter som avkastar 15 % mer. De här tre åren har varit år med milda vintrar och långa, fina höstar vilket varit positivt för höstvetets utveckling och givit höga skördar och höga kväveoptimum. Tittar man på medelvärden för de tre åren finns det inga signifikanta skillnader mellan leden på 160 kg men man ser en tendens till att proteinhalten ökar. Det är likadant med de två leden på 200 kg. Medelvärden är alltid bara ett medelvärde, tittar man på nollrutans skörd ligger den på 3 850 kg/ha för alla försök medan vi vet att varia tionen är stor. I år var variationen mellan 2 000 kg och 6 000 kg. Se tabell 3. Kväveprognosen som grundats på dessa försök har varit en tillgång för att kunna följa grödans utveckling och har givit oss ett redskap till att hamna mer rätt. 22 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

Tabell 2. Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L3-2290 1 apr stråsk. 31-32 37-39 45 Total N Harplinge Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein 1 0 2 790 j 9,0 3 428 e 6,7 2 250 h 7,5 3 556 e 7,5 2 40 40 80 5 874 i 8,3 8 242 d 5,7 6 133 g 6,6 7 416 d 6,6 3 40 80 120 7 319 h 8,5 9 944 c 6,1 8 186 f 7,5 8 811 c 7,4 4 40 120 160 9 019 ef 9,2 11 017 ab 6,8 8 760 e 8,1 10 070 ab 8,0 5 40 160 200 9 887 cd 9,9 11 377 ab 7,5 9 326 cd 9,1 10 616 a 8,7 6 40 160 40 240 10 520 ab 10,8 10 612 bc 9,5 9 655 bc 10,3 9 860 b 10,3 7 40 160 80 280 10 789 a 12,2 9 913 c 10,7 9 782 b 11,5 10 065 ab 11,5 8 80 80 160 9 607 d 10,3 10 982 ab 7,6 8 713 e 8,7 10 435 ab 8,2 9 160 160 8 910 ef 9,3 10 852 ab 7,0 8 704 e 8,0 10 119 ab 7,6 10 120 40 160 9 370 de 9,8 11 068 ab 7,3 8 808 e 8,7 10 629 a 8,2 11 120 40 160 8 681 fg 11,1 11 206 ab 7,1 8 785 e 8,6 10 649 a 8,2 12 120 40 160 8 157 g 10,8 11 110 ab 7,7 8 995 de 9,1 10 423 ab 8,6 R Skofteby, Lidköping R Multorp Grästorp PN Karlsfelt Mellerud Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L3-2290 1 apr stråsk. 31-32 37-39 45 Total BC Löt, Grillby Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein 1 0 2783 g 10,2 4155 g 7,7 4486 g 8,5 5591 g 7,1 2 40 40 80 5997 f 8,8 7162 f 7,4 7764 f 7,7 9266 f 7,8 3 40 80 120 7978 e 9,4 8651 e 8,2 9194 e 8,5 10269 e 8,6 4 40 120 160 9152 d 9,9 9947 ab 9,0 9798 d 9,1 11121 b 9,2 5 40 160 200 10307 bc 10,6 10048 a 10,3 10519 ab 10,3 11367 a 9,9 6 40 160 40 240 10607 ab 11,3 9760 abc 11,3 10357 abc 11,1 11340 a 11,0 7 40 160 80 280 10963 a 11,8 9568 bcd 12,2 10205 bcd 12,1 11317 a 11,7 8 80 80 160 9002 d 10,3 9576 bcd 9,8 10070 bcd 10,0 10858 c 9,7 9 160 160 9231 d 10,4 10068 a 9,6 9969 cd 10,0 10884 c 9,3 10 120 40 160 8940 d 10,4 9287 d 9,5 10181 bcd 9,8 10827 cd 9,3 11 120 40 160 9130 d 10,2 9458 cd 9,8 10200 bcd 10,0 11188 ab 9,3 12 120 40 160 8001 e 11,6 9412 cd 9,9 10308 abc 10,2 10646 d 9,8 U Brunnby, Västerås U Hallstahammar E Glyttinge, Vreta Kloster Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 23

Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L3-2290 1 apr stråsk. 31-32 37-39 45 Total E Hyttringe, Borensberg Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein 1 0 3 265 g 7,0 5 344 g 7,6 3 195 h 9,3 2 084 g 6,3 2 40 40 80 6 245 f 6,7 7 941 f 8,6 6 779 g 8,2 5 646 f 5,8 3 40 80 120 7 537 e 7,3 9 244 e 9,4 8 224 f 8,5 6 986 e 6,2 4 40 120 160 8 132 d 7,7 9 695 bcde 10,8 9 108 e 9,5 8 143 bcd 7,2 5 40 160 200 9 040 b 8,4 9 933 abcd 11,9 10 200 bc 10,5 8 636 a 8,4 6 40 160 40 240 9 550 a 9,2 9 424 de 13,3 10 679 ab 11,3 8 604 a 9,1 7 40 160 80 280 9 713 a 9,9 10 091 abc 13,2 10 856 a 12,0 8 560 a 10,8 8 80 80 160 8 138 d 8,3 10 307 a 10,2 9 087 e 9,8 8 158 bcd 8,1 9 160 160 7 922 d 7,8 9 537 cde 10,7 9 426 de 10,1 8 196 bcd 7,8 10 120 40 160 7 997 d 7,9 10 331 a 10,6 9 189 de 9,7 8 036 d 7,9 11 120 40 160 8 552 c 8,8 10 196 ab 10,7 9 698 cd 10,5 8 132 cd 8,3 12 120 40 160 7 814 de 8,4 9 781 abcde 11,3 9 245 de 10,7 8 218 bcd 8,5 24 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015 H Hedvigsborg, Kalmar T Nybble, Vintrosa L Ängelholm 13* 14 80 120 200 8 367 abc 7,6 15 120 80 200 8 466 ab 9,9 * Se följande artikel sid 26 av I. Gruvaeus, Yara AB. Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L3-2290 L M M Smedstorp Trelleborg Teckomatorp Led 1 apr Axan stråsk. Axan 31-32 Axan 37-39 Ks 45 KS Total N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein 1 0 3 489 j 8,8 4 722 i 9,07 3 922 f 7,1 2 40 40 80 7 325 i 7,4 8 095 h 8,00 8 034 e 7,1 3 40 80 120 9 119 h 7,7 9 733 g 8,74 9 263 cd 8,1 4 40 120 160 10 524 def 8,3 10 847 cde 9,56 9 594 c 9,8 5 40 160 200 11 089 bc 9,0 11 034 bcde 10,59 9 643 bc 10,8 6 40 160 40 240 11 604 a 9,9 11 511 ab 11,68 9 588 c 11,6 7 40 160 80 280 11 595 a 11,0 11 708 a 11,80 8 871 d 12,3 8 80 80 160 10 629 de 8,7 10 678 ef 10,05 9 437 c 9,8 9 160 160 10 574 def 8,8 10 667 ef 10,44 9 569 c 10,1 10 120 40 160 10 400 ef 8,5 10 725 def 10,13 9 358 c 10,1 11 120 40 160 10 313 f 8,9 10 247 f 9,79 9 268 cd 9,9 12 120 40 160 9 519 g 9,6 10 880 cde 11,39 10 037 ab 11,0 13* 14 80 120 200 10 952 c 9,0 10 920 cde 10,03 10 090 a 10,1 15 120 80 200 10 803 cd 10,2 11 221 abcd 10,45 9 315 c 10,6 * Se följande artikel sid 26 av I. Gruvaeus, Yara AB.

Tabell 3. L3-2290 40 försök 2013-2015, Kvävestrategi i höstvete, L3-2290 och L3-2290 A 1 apr stråsk. 31-32 37-39 45 Total Strålängd, Skörd kg/ha N TK-vikt Stråstyrka Litervikt Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Ax, /m 2 cm kg/ha i kärna % % g 1 0 380 c 63 3 845 d 48,1 h 43,4 100 772 2 40 40 80 499 b 76 7 145 c 86,5 g 45,3 100 773 3 40 80 120 552 ab 81 8 396 b 110,3 f 45,4 99 780 4 40 120 160 584 a 82 9 193 ab 133,7 e 44,9 97 786 5 40 160 200 606 a 82 9 684 a 152,5 cd 44,99 94 791 6 40 160 40 240 620 a 83 9 793 a 168,3 ab 44,2 89 793 7 40 160 80 280 623 a 83 9 862 a 180,1 a 43,8 83 793 8 80 80 160 558 ab 80 9 118 ab 138,4 de 45,33 97 788 9 160 160 562 ab 81 9 202 ab 135,9 e 45,4 97 788 10 120 40 160 571 ab 80 9 209 ab 137,7 de 45,4 97 788 11 120 40 160 560 ab 80 9 231 ab 140,8 de 45,7 97 791 12 120 40 160 550 ab 80 9 104 ab 144,8 de 47,2 97 798 13 40 120 anp giva 595 a 82 9 854 a 166,7 abc 46,3 93 802 14 80 120 200 648 a 81 9 467 ab 149,5 bcde 44,7 96 788 15 120 80 200 618 ab 79 9 126 ab 155,5 abcde 44,2 89 792 LSD Tabell 3 forts. L3-2290 40 försök 2013-2015, Kvävestrategi i höstvete, L3-2290 och L3-2290 A 1 apr stråsk. 31-32 37-39 45 Total Råprotein Stärkelse, % Kärnor gödsl. Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva % av TS av TS per ax -0 N 1 0 8,3 e 72,1 23,2 c 2 40 40 80 8,1 e 72,1 31,9 b 48,0 3 40 80 120 8,8 de 72,0 34,1 ab 51,8 4 40 120 160 9,8 cd 71,5 35,6 ab 53,5 5 40 160 200 10,7 bc 70,9 36,0 ab 52,2 6 40 160 40 240 11,6 ab 70,1 36,5 ab 50,1 7 40 160 80 280 12,3 ab 69,5 36,9 a 47,1 8 80 80 160 10,3 c 71,1 36,5 ab 56,5 9 160 160 10,0 c 71,3 36,8 a 54,9 10 120 40 160 10,2 c 71,2 35,8 ab 56,0 11 120 40 160 10,4 c 71,1 36,6 ab 58,0 12 120 40 160 10,8 bc 70,9 35,6 ab 60,4 Skörd n.s. N-eff i kärna N-eff % i kärna av kompl. 13 40 120 anp giva 11,5 ab 70,4 36,5 ab 56,4 65,5 14 80 120 200 10,6 abcd 70,3 32,0 ab 15 120 80 200 11,6 abc 69,6 32,9 ab LSD Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 25