Kurspass 6 Ledarskap Fakta 1. Ledarskap hos Junis IOGT-NTOs Juniorförbund vill att Du som ledare: ska ha kännedom om och dela våra värdegrundsfrågor. Dessa är våra fyra profiler: Drogfrihet, Demokrati, Internationell solidaritet och Mänsklig miljö. ska vara medlem i IOGT-NTOs Juniorförbund och dessutom i något av IOGT-NTOrörelsens övriga förbund. ska främja för det goda ledarskapet. (se nästa stycke) inte ska använda tobak i barnens närhet. Dessutom ska ni som är verksamhetsledare genomgå grundutbildning inom ett år. Vi rekommenderar också någon form av första hjälpen-utbildning. Gott ledarskap (från NSF:s material) - Behandla alla rättvist och med respekt. - Föregå med gott exempel. - Ge tid för samtal när barn/ungdomar vill prata. - Vara modig och säg ifrån om du ser något som inte känns okej och uppmuntra andra att göra det samma. - Vara varsam med barns/ungdomars känslor. - Komma ihåg att andra kan misstolka dina handlingar, hur oskyldiga de än må vara. - Se till att vara mer än en ledare närvarande vid aktiviteter eller se till att vara inom hör- och synhåll. - Vara försiktig med beröring i känsliga situationer, till exempel om någon berättar något för dig i förtroende. Det viktigaste med Junisföreningen är - att Juniorerna har roligt - att det inte är skola - att alla ska bli sedda - att röra sig och leka 2. Värdegrunden Fakta: En persons värdegrund är den plattform utifrån var och en av oss styr våra handlingar. Vår värdegrund blir i stort sett klar under de tolv första levnadsåren och det är föräldrar samt pedagoger i förskola och grundskola som står för den största påverkan. När man ska arbeta som ledare i en organisation som Junis är det viktigt att vara 1
medveten om vilken värdegrund man själv har samt hur den stämmer med Junis profilfrågor. Som ledare för barn är du ju sedan med och skapar deras värdegrund. Gå igenom de fyra profilerna. Gå till dokumentet om profilerna. Koppla dem till deltagarna som personer. Gör övningar som ger möjlighet till ställningstagande i Junis värdegrundsfrågor. Här nedan förklarar vi två övningar som är bra. Heta stolen Heta stolen går till så att alla deltagarna sitter på varsin stol i en ring. En stol är tom. Du som ledare säger ett påstående till exempel Det är bra att det finns alkohol. Alla som håller med flyttar sig till en annan stol. Ledaren ställer sedan frågor till dem som flyttat och till dem som satt kvar. De som blir tillfrågade får möjlighet att förklara hur de tänker i frågan. Det är bra att börja med några neutrala påståenden. Tänk på att du som ledare måste förhålla dig neutral till deltagarnas åsikter så att alla törs säga sin åsikt. Exempel på frågeställningar inom alkoholområdet: Man borde sälja sprit i snabbköpen. All spritförsäljning borde förbjudas. Det är svårt att låta bli att dricka när man är tonåring. Det är bra att föräldrar bjuder sina tonåringar på vin hemma. Vem som helst kan bli alkoholist. Föräldrar borde veta mer om hur deras barn dricker. 4-hörnsövning Exempel på en 4-hörnsövning med ett alkoholdilemma. Delge gruppen följande förutsättningar: Mia 15 år, möter Tomas och Erik. De bjuder henne till en fest på lördagen och frågar hur många starköl hon vill beställa. Eriks storebror ska köpa ut. Vad tycker du att Mia ska göra? 1. Tacka ja till festen men nej till starköl. 2. Tacka ja till festen och beställa öl. 3. Tacka nej och skylla på något. (Ska bort med föräldrarna.) 4. Öppet hörn Varje siffra finns i ett hörn i rummet. Deltagarna får nu gå till det hörn där deras åsikt bor. De kan diskutera sitt ställningstagande med varandra och sedan kan du som ledare be dem berätta för hela gruppen. Om någon hamnar ensam i ett hörn kan du själv gå dit och diskutera med den personen. Kom ihåg att inte värdera deltagarnas åsikter. Fler tips på övningar hittar du i mappen Övergripande material och i böckerna Aktiva värderingar av John M Steinberg och Du har huvudrollen i ditt liv av Katrin Byréus. Anpassa övningarna till Junis frågor. Finns övningar i handledningen till Anders och Joakim och Bea och Todd. Steget är ett material från Folkhälsoinstitutet som tar upp kompisskap, droger och livsfrågor. 2
3. Förebild En förebild är en person i ens omgivning som betyder mycket för en, förälder, syskon, förskollärare, lärare, ledare inom fritidslivet etc. Barn härmar sina förebilder och söker ofta att likna dem. Yngre barn härmar och gör som man gör. Äldre ungdomar söker efter ideal att efterlikna. Vad innebär det att vara en god förebild för barnen. Hur beter du dig inför gruppen? Lever du som du lär? Barn gör som du gör, inte som du säger! Vad har Junis som organisation för förväntningar på dig som ledare? Hur möter du barnens föräldrar? 4. Ledare I juniorföreningen behövs olika typer av ledare för att få en förening att fungera, det är därför bra att man är ett ledarteam. Här kommer förslag på olika typer av ledare: Administrera, ta emot post, informera, föra närvarokort och rapportera till kommun och förbund. Vara idéspruta, komma på nya idéer till träffarna, nya sätt att arbeta med barn och föräldrar. Vara producent, planera samt se till att träffarna blir genomförda. Gruppsammanhållare, vara den som klarar av att hålla ordning på gruppen, skapa sammanhållning, lösa konflikter, se alla, visa respekt i ord och handling mot alla i gruppen. Olika ledare har olika ledarstil. Den auktoritära styr med järnhand sin grupp och tillåter inte deltagarna att vara med och bestämma. Den demokratiske ledaren för en dialog med gruppen och lyssnar till deras åsikter. Han tar sedan sina beslut utifrån allas bästa och i samförstånd med gruppen. Låt gå ledaren låter gruppen hållas, han ingriper inte och deltagarna får göra vad de vill i stort sätt. Det är skillnad på att vara auktoritär och att vara en auktoritet. En auktoritet är en ledare som vet vad han eller hon vill, kan förmedla det till gruppen samt förklara vad syftet är. Tydlighet är viktigt och personen visar ett genuint intresse för människorna den möter. Ledaren med auktoritet är välplanerad och har en given status i förhållande till gruppen. Personen har en bra självbild och ett gott självförtroende. Formella och informella ledarskapet Ni som är utsedda att vara med i ledarteamet för juniorgruppen är de formella ledarna. I juniorgruppen finns det säkert också en eller flera informella ledare som är ledare för sina kompisar. Det är viktigt att ha lite koll på dessa informella ledare så de är med på vad ni som ledare vill göra. Är de informella ledarna negativa till aktiviteten så får de ofta med sig fler av sina kompisar och det blir en dålig stämning. 3
Ledarteam Juniorförbundet strävar efter att alla juniorgrupper har ledarteam, alltså en grupp på 2-4 ledare. Tanken med ledarteam är att ledarna kompletterar varandra, ger varandra stöd och blir ett kompisgäng för att ledargärningen ska ge ledarna även ett eget verksamhetsinnehåll. Fördelarna är också om någon är sjuk eller bortrest så finns det ledare kvar som kan ha gruppen och man slipper ställa in. Dessutom är ledarna bra på olika saker. Diskussion: - Gå igenom olika typer av ledarskap. Vikten av att vara en auktoritet, en tydlig förebild med god självkänsla och självbild. Demokratiskt ledarskap, auktoritärt eller låt gå. - Varför uppstår det informella ledare? - Varför är det bra att vara i ledarteam? - Vilka roller har vi i vårt ledarteam? Övning: På linjen Lägg ut sex lappar på golvet numrerade 1-6. Låt sedan deltagarna placera sig på skalan efter hur de tycker om påståenden kring ledarskapsfrågor. EXEMPEL: 1. Det är alltid bra med ledare i alla sammanhang. 6. Det är aldrig bra med ledare inte i några sammanhang. Det finns ingen mitt i en på-linjen övning så det stora valet blir kring tre eller fyra. Deltagarna får motivera varför de står på sin siffra och delge de andra sin åsikt. Några tips på hur du ska vara som ledare Var alltid ense utåt sett mot barnen. Ledarna behöver inte alltid tycka lika. Försök dock att bestämma viktiga saker innan, sedan står alla ledarna för beslutet. Man kan inte säga till barnen; så tycker jag men det var Maria som bestämde. Har en ledare sagt nej, gäller detta. Hjälps åt att säga till barnen när de är för högljudda. Ingår ni i ett ledarteam så ska ni tillsammans hjälpas åt att hålla ordning på gruppen. Annars blir en av er den snälla fröken som alltid säger ja, och den andre den stränga som alltid skäller och säger nej. Barn gillar ordning och klara regler. Se ALLA barn vid varje träff! Var alltid glad och positiv. Att se juniorerna i ögonen och le är inte svårt men betyder mycket för barnen. Det är även mycket viktigt att vara trevlig mot föräldrarna. Lär er barnens namn snabbt. De känner sig mycket mer omtyckta om ni kan deras namn. Det är också viktigt att barnen kan varandras namn. Kör många namnlekar i början av terminen. 4
Det är bättre att vara sträng i början och släppa lite på reglerna efter hand. Barnen provar alltid hur mycket de får göra innan ledarna säger till. Helst ska de tänja gränserna och busa lite mer än vad som är tillåtet. Därför är det alltid bättre att vara bestämd i början. Se till att alla barnen får vara med. Ni kommer med all säkerhet att få barn som vill sitta i knät, klänga på er m.m. Det kan då vara svårt att se de blyga barnen. Ofta är de som behöver uppmärksamhet. De flesta barnen vill sitta jämte ledarna, låt inte de sötaste och de snabbaste alltid få de bästa platserna. Slösa med beröm! Man lär sig mer och utvecklas bättre genom att få förstärkning av det man gör bra. Ägna all er uppmärksamhet åt barnen när ni är ledare. Stäng av era mobiltelefoner. Ibland kan det vara smart att prata med låg röst. Då måste barnen vara stilla och tysta för höra vad du säger. Vid aktiviteter, lekar och frågor; se till att inget barn utsätts för en tyst pinsam situation. T.ex. då barnet fått en fråga och inte kan svaret utan bara sitter och tittar rakt ut. Ledare och juniorer kan tillsammans jobba fram regler för träffarna. Att vara ledare ska vara kul. Det är dock mycket svårt att vara ledare i början. Man kan inte veta hur man ska agera i alla situationer. Har ni otur så får ni något barn som är besvärligt och som stör hela gruppen. Barnet lyssnar inte alls på era förmaningar och får vederbörande fortsätta så slutar flera andra för att det är för stökigt. Fråga då om hjälp! Många föräldrar kan också ha synpunkter på verksamheten. Det är då bättre att de pratar med konsulenten. Var inte rädda för att fråga och ta hjälp! Diskutera i storgrupp hur en bra ledare ska vara, skriv ner alla förslag på blädderblock. Fundera sedan hur just du ska bli en bättre ledare. 5. Genusfrågan Alla människor är lika värda oavsett kön. Trots det behandlas flickor och pojkar fortfarande olika. Som ledare behöver du vara klar över din egen inställning i frågan och om du gör åtskillnad mellan könen. Hur ser du på kvinnligt och manligt? Behandlar vi pojkar och flickor lika? Är det biologiska skillnader, alltså medfödda beteenden eller är det inlärda könsroller? Gör det någon skillnad om du är kille eller tjej när du kliver in i rollen som ledare? 5
Bakgrund Genom historien har det funnits olika sätt att se på vad det är som påverkar hur en människa blir den hon är. Vissa människor tror att det är miljön som har störst betydelse för hur du blir som människa, dvs. vilken familj du växer upp med, vilka kompisar du har och i vilket land du lever. Andra tror att biologin, dvs. dina gener, är det enda som betyder något och därför spelar det ingen roll var du växer upp. Det mest vanliga är trots allt att man tror att både miljö och biologi påverkar oss. Genom historien har dessa två olika synsätt haft varierad betydelse. Det rådande synsättet just nu är dock att människor formas till kille eller tjej beroende på hur vår miljö vill att tjejer och killar skall bete sig. Killar och tjejer uppfostras till att bli olika. När en tjej busar och bråkar så tycker man ofta att hon inte beter sig som en tjej ska göra, utan att hon är som en kille. Samtidigt tycker man kanske att en tyst och lugn kille beter sig som en tjej. Och inget är bra för man vill att en tjej skall bete sig som en tjej och en kille som en kille för det är det som är mest normalt. Alla vill betraktas som normala och därför är det lätt att falla in i de normer och värderingar som finns runt oss i samhället. Forskning visar att en nyfödd kille får blå kläder, man pratar till honom med en mörkare röst och tar inte upp honom lika snabbt om han gråter som man gör med en tjej. Dessutom visar undersökningar att killar får betydligt färre kramar vid sex års ålder än vad tjejer får. I ungdomsåren kan det ses som normalt när killar är stökigare än tjejer. De får oftare prata rakt ut, ta mycket plats och även bråka i större utsträckning än vad tjejer får göra. Här skyller man ofta på att hormoner gör att killar beter sig så. Men tjejer har väl också hormoner? Tjejer i tonåren kan bl a bli mycket intresserade av sitt utseende, att vara söt, smal och snäll. Enligt samhällets ideal är det väl så en riktig tjej ska vara!? För många tjejer blir deras handlingsutrymme begränsat och många tjejer riktar mycket av sin ilska och frustration mot sig själva istället för mot andra. På gymnasiet väljer många killar och tjejer den utbildning kompisen väljer. Detta bidrar också till att utbildningarna ofta blir väldigt könssegregerade. Vad har då detta med ledarskap att göra? Ledarskap förknippas ofta med män. Bl a eftersom de flesta ledare, historiskt sett, varit män. Själva ordet ledarskap är laddat med värderingar. Det tolkas ofta som ett tecken på självständighet, att kunna ta beslut, ge och ta kritik, vara objektiv och rak, kunna säga ifrån. I killars uppfostran förstärker man ofta just de egenskaperna. Tjejer får snarare ofta höra att hon skall vara glad och positiv, lyssna på andra och lösa problem ihop istället för att ta egna beslut. Sådan uppfostran påverkar tjejer och killar i deras roller som ledare. Som ledare har man ansvar för hur man behandlar killar och tjejer. Det är viktigt att man som ledare i Junis inte medvetet bidrar till att förstärka könsroller. Det är också bra om killar och tjejer redan från tidig ålder får lära sig att de har samma rättigheter och möjligheter. Hur kan du som ledare undvika att behandla tjejer och killar olika? Är det så lätt som man först kan tro att det är? Hur kan du jobba med genusfrågan i din Junisgrupp? 6
6. Föräldrakontakter Det är viktigt att man som ledare har en bra kontakt med barnens föräldrar. Gå igenom vad man ska tänka på när man har ett föräldramöte, information, säkerhet, försäkringar etc. Betona vikten av att informera om Junis verksamhet samt om möjligheten att som förälder bli ledare och medlem i IOGT-NTO. Hur får vi bra kontakt med föräldrarna? Vad kan föräldrarna hjälpa till med? Kan IOGT-NTO vara en resurs för att möte föräldrar? 7. Barns utveckling Barnen vi har i verksamheten är mellan 7 och 14 år. Det är mycket som händer under de här åren i barnets utveckling. Barnen i årskurs 1-3 utvecklar allt mer sin koordinationsförmåga (att kunna samordna enskilda rörelser till en helhet) och lära sig komplicerade rörelsekombinationer. Barn i 11-13-årsåldern ökar åter tillväxten dramatiskt. Under denna period har barnen ganska svårt att hänga med känslomässigt i kroppens utveckling. Viss verksamhet passar därför bättre till lite yngre barn och en del verksamhet för de äldre. Vill du läsa mer om barnens utveckling kan du göra det på pdf-filen Redskap för ledarskap. Sidan 58 79. Man kan också få boken gratis från förbundskansliet. Varför är det viktigt av att anpassa innehållet i verksamheten efter ålder eller andra förutsättningar hos barnen? T ex att man visar rätt film till rätt ålder, spelar en pjäs som passar till just de barnen. Hur gör ni för att juniorverksamheten ska bli något annat än skolverksamhet? 7