Samhällsvård till salu! Om mötet mellan två krockande tankefigurer i den sociala barnavården Staffan Höjer Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet
Dagens föreläsning Social barnavård en angelägenhet i Norden förknippad med svårigheter Barns behov och barnens bästa en professionell logik Marknadsanpassa välfärden för att få valuta för pengarna Några exempel där tankefigurerna krockar Så vad göra? Tio förslag för att höja kvaliteten inom den sociala barnavården.
Nuläget för social barnavård snabbskiss Antalet placerade barn minskar inte trots stora ambitioner Resultat av samhällsvård inget att hurra för eller? Vet vi förresten hur det går interventionsforskningen bristfällig EBP projektet har inte funnit sin form Barnen lyssnas inte på i utredningar/behandlingsarbetet
Nuläget för social barnavård snabbskiss Socialarbetarna flyr myndighetsutövningen Barnskyddsutredningens förslag om professionalisering verkar ha glömts bort samlar damm på regeringskansliet? BBiC verkar bli ett administrativt redskap som skapar långa utredningar, som inte fångar barnens behov bättre? Vi har fortfarande inget bra system för uppföljning av barn som lämnar vården you are damned if you do and damned if you don t ansträngt förhållande till media (dock inte som i England)
Behovstänkandet och barnens bästa Barnavården har en normativ grund som bygger på att barn skall ges god vård och fostran. Socialtjänstlagen och det dubbla uppdraget utifrån familjestöd och barnens skydd för ögonen. Barn o familjer skall involveras mer i arbetet Barns röster skall höras bättre i utredningar och behandlingsplaner Socialarbetarna (med professionell utbildning, etik och handledning) skall avgöra om och hur barnens behov bäst tillgodoses
Marknadstänkande för att få Valuta för pengarna Introducering av NPM (New Public Management) startar under 90 talet i hela Europa Några grundstenar i NPM - effektivisering av offentlig verksamhet genom att bedriva vissa delar i entreprenadform - att styra med hjälp av marknadens principer - använda målstyrning, konkurrens, preciserade uppföljningssystem, försöka införa valfrihet - med hjälp av marknadsdesigners översätta krav från lagstiftning till konkreta regler o procedurer
Marknadstänkande (forts) OM vi skapar en marknad: - blir de bästa verksamheterna kvar - får verksamheter som ej levererar läggas ned - blir det viktigt att utveckla innehållet i verksamheter, professionaliteten, genomskinligheten, uppföljningssystem, samarbetet mellan beställare o utförare - Får ungdomar o deras föräldrar möjlighet att välja bästa vård - VALFRIHET - Kort sagt kvaliteten blir bättre - Men vi måste privatisera och konkurrensutsätta för att få VALUTA FÖR PENGARNA
Ett exempel där det krockar - ramavtal Mer än hälften av landets kommuner reglerar köp av vårdtjänster i ramavtal (övriga i individuella upphandlingar)59 stora upphandlingar under 2000-2006. Upphandlingar sköts oftast av specialister utan erfarenhet av socialt arbete, chefer ingår i referensgrupper, socialarbetare endast i var tredje upphandling, aldrig klienter eller klientorganisationer. Skapar en lista för formella krav som skall ställas på vårdgivare. Kriterierna för vilken vård som skall upphandlas varierar mycket. Likaså vilken roll priset har för valet av institution (mellan 0-100 procent) I slutändan en lista på godkända leverantörer av vård som kan användas. (Se Forkby & Höjer 2008)
Ett exempel där det krockar (forts) Hur blir det i verkligheten? De flesta kommunerna tycker att ramavtal underlättar administrationen vid vårdköp Olika bilder om vården blir billigare eller dyrare med ramavtal I praktiken görs många avsteg från ramavtalen så många att man kan undra vilken roll de har för att styra placeringarna.
Alltså; konflikter mellan tankefigurerna: Marknadstänkandet och den professionell logik och den administrativa logiken.
Varför krockar - varför fungerar inte marknadstänkandet? 1. Det är inte kunden som väljer och valet är inte fritt 2. Marknadsmodellen bygger på orealistiska beteendeantaganden. Kunder inte starka, otrogna och faktasökande för att maximera nytta / snarare osäkra, rädda att göra fel och stannar hos en verksamhet som i alla fall inte havererat 3. Svårt att precisera vilken typ av vård som skall beställas vet bara att något måste göras! 4. Insynen i verksamheten är mycket begränsad (när ungdom väl är placerad). Förutsätter hög grad av tillit och nära samarbete. 5. Utbud o efterfrågan följer inte ordinarie mönster. Snarare kan utbudet skapa en efterfrågan 6. Individanpassningen (koppling till barnets situation) gör att tjänsterna är mycket svåra att styra. 7. Det finns inga vetenskapliga bevis på att konkurrens skulle löna sig lyssna på Stefan Wiklund imorgon (Konkurrensens konsekvenser)
Andra krock-orsaker Marknadssystemet bygger på vinstmaximering. Privatisering som professionalisering verkar ha ersatts med riskkapitalister och privata vårdkoncerner. Institutioner har därför intresse av att ha kvar barn o ungdomar så länge som möjligt Socialtjänsten byter ut personalen för ofta tappar kunskaper o beställarkompetens Organisationer säger en sak, beslutar en annan och genomför en tredje (hycklande organisationer Brunson 2006)
Så vad göra?
Tio skarpa förslag för att utveckla den sociala barnavården 1. Låt ett professionellt och ett brukarperspektiv dominera besluten inom den sociala barnavården (tag kampen med den administrativa och den marknadsmässiga logiken) 2. Ta förslagen i barnskyddsutredningen på allvar och ställ krav på fördjupade kunskaper hos dem som jobbar med denna verksamhet 3. Kräv att de som arbetar med myndighetsutövning i social barnavård har masterutbildning i arbete med barn och familjer (och avlöna dem därefter!) 4. Skapa karriärvägar för behandlingskompetens i kommunerna (måste löna sig att vidareutbilda sig!) 5. Ta reda på hur det går för barn som varit placerade (inte bara forskningsmässigt utan också i den kommunala praktiken). Hur ser just er aktionsplan ut?
Tio skarpa förslag för att utveckla den sociala barnavården (forts) 6. Skapa samarbeten med barn som varit placerade för att få deras bilder av hur olika verksamheter fungerar 7. Tryck på för att staten skall satsa pengar på olika sorters forskning om verksamheters effekter 8. Lös upp knutarna kring EBP projektet Sacket mfl menade aldrig att vi skulle utveckla evidens som bara bygger på randomiserade studier. 9. Se upp för alla förment lätta instrumentella lösningar och metoder vare sig de administrativt, byråkratiska eller de marknadsmässiga. Social barnavård är en komplicerad, moraliskt besvärlig, värdebaserad och riskfylld verksamhet. 10. Tänk på ordvalet, det avslöjar vad som står i centrum: Vård värd namnet byggd på barns rättigheter och samhällets skyldigheter att kontrollera kvaliteten istället för Valuta för pengarna
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN Referenser och kontaktuppgifter: Staffan Höjer, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet email: staffan.hojer@socwork.gu.se Tel: 031-786 16 28
Några referenser till egen forskning i ämnet: Forkby, T. & Höjer, S. (2008) Ritual eller strategi upphandlingar och ramavtal inom den sociala barnavården. Socialvetenskaplig tidskrift 15 (2) s 115-134. Höjer, S. & Forkby, T. (2011) Care for Sale. The influence of New Public Management in Child Protection in Sweden. British Journal of Social Work. Forkby, T. & Höjer S. (2011) Att upphandla ungdomsvård en kommunal utmaning. I Fredriksson A & Kakuli A Ett annat hemma. Om samhällets ansvar för placerade barn. Stockholm: Gothia förlag.