Gemensamma regler för Djurhållning Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för de gemensamma reglerna i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande reglers (2015) numrering så långt det går i remissen, så att du som läsare ska kunna hitta och jämföra texten med motsvarande nu gällande regel. Detta innebär att: Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Flera regler kan ha samma nummer, eftersom nu gällande regler i förslaget har delats in i flera regler. Nya regler har angivelsen 5.x.x. Efter remissen när de nya reglerna för 2016 är antagna och ska publiceras, så kommer hela numreringen i kapitel 5 att vara ny. Utöver detta dokument innehållande de gemensamma reglerna för alla djurslag finns fyra andra dokument innehållande regler per djurslag, nämligen: Nötkreatur Får och Get Gris Fjäderfä I slutet av detta dokument kan du även finna några få regler i övriga kapitel som påverkats av översynen av Djurhållning samt några nya/ändrade definitioner.
5 Djurhållning Reglerna i det här kapitlet beskriver hur du ska bedriva djurhållningen på ett KRAVcertifierat jordbruk. Du ska basera din djurhållning på KRAV-certifierad växtodling. Reglerna för det finns i kapitel 4. Du ska också följa reglerna i kapitel 2 och 3. När du märker produkter eller marknadsför ditt företag eller dina produkter ska du följa reglerna i kapitel 20. Innehållsförteckning 5.1 Gemensamma regler för alla djurslag - Allmänt - Anmälan och karens - Parallellproduktion och produktionsväxling - Märkning och dokumentation - Inköp av djur - Avel - Utevistelse och bete - Stallförhållanden - Foder och vatten - Processer, tillsatser och konservering av foder - Hälsa och skötsel - Hantering och transport - Ull och hudar 5.2 Nötkreatur - Karenstider vid inträde och inköp - Inköp av djur - Utevistelse och bete - Stallförhållanden - Självförsörjning och foder - Utfodring av kalvar - Förebyggande hälsoarbete - Operativa ingrepp 5.3 Får och Get - Karenstider vid inträde och inköp - Inköp av djur - Utevistelse och bete - Stallförhållanden Kommenterad [PQF1]: Kort intro. All annan text som fanns här kommer att flyttas till nya kapitel 1- som ska beskriva mer i helhet mål och principer med KRAV-certifierad djurhållning. Kommenterad [PQF2]: Nytt. Tydliggör vilka regler som ska följas av den som har KRAV-certifierad djurhållning. Kommenterad [PQF3]: Innehållsförteckning ska finnas i början av alla kapitel.
- Självförsörjning och foder - Utfodring av lamm och killingar - Operativa ingrepp 5.4 Gris - Karenstider vid inträde och inköp - Inköp av djur - Utevistelse och bete - Naturligt beteende - Stallförhållanden - Självförsörjning och foder - Utfodring av smågrisar - Operativa ingrepp 5.5 Fjäderfä - Karenstider vid inträde och inköp - Inköp av djur - Utevistelse och bete - Stallförhållanden - Självförsörjning och foder - Hantering inför slakt - Regler för föräldradjur till slaktkycklingar
5.1 Gemensamma regler för alla djurslag Under detta avsnitt finns de regler som gäller alla djurslag. De handlar om de övergripande reglerna för KRAV-certifierad djurhållning som är gemensamma oavsett djurslag. ALLMÄNT 5.1.1 God omsorg och miljö Du ska ge djuren en så god omsorg och miljö så att varje djur kan behålla en god hälsa (EU). Djuren ska ha en värdig tillvaro. (K) Ett gott hälsotillstånd är en förutsättning för att djurproduktionen ska kunna KRAV-certifieras. (K) Kommenterad [PQF4]: Ändring: Den sista meningen hitflyttad från regel 5.10.1. Du får en större avvikelse om hälsotillståndet, djurens skötsel eller djurmiljön har betydande brister. 5.1.2 Kunskaper om djurhållning Du ska ha nödvändiga bas- och yrkeskunskaper om djurhälsa och djurskydd (EU). ANMÄLAN OCH KARENS 5.1.3 Anmälan Du ska anmäla djurhållningen till ditt certifieringsorgan innan karenstiden kan börja. Du ska också anmäla nytt djurslag och ändrad produktionsinriktning till ditt certifieringsorgan. Anmälan ska ske i så god tid så att certifieringsorganet kan göra ett kontrollbesök före karensstarten när det behövs. (EU) Kommenterad [PQF5]: Ändringar: - Brutit ut text om karensstart. Finns i nästa regel. - Tydliggjort att anmälan i god tid alltid gäller vare sig det är vid omställning, nytt djurslag eller ändrad produktion. - Ändrat benämningen karensperiod till karenstid 5.x.x Karensstart Du ska sköta dina djur enligt KRAVs regler från det datum för karensstart som ditt certifieringsorgan fastställer. (EU) Kommenterad [PQF6]: Ändringar: - Nyskapad regel, omformulerad text som tidigare var del av 5.1.3 - Ändrat benämningen karensperiod till karenstid
5.x.x Karenstid Du ska sköta dina djur enligt KRAVs regler under en karenstid innan du får sälja animalieprodukter eller djur som KRAV-certifierade. Karenstiden är olika för olika djurslag. (EU) Karenstiden framgår under respektive djurslag. 5.1.4 Antal revisionsbesök 5.1.4.1 Antal kontrollbesök när du påbörjar certifiering och de två första åren 5.1.4.2 Antal kontrollbesök därefter Kommenterad [PQF7]: Ändringar: -Tidigare del av 5.1.3 -Anpassad till att karenstider nu finns under respektive djurslag. Kommenterad [PQF8]: Dessa tre regler stryks från kapitel 5 eftersom: - Reglerna som beskriver antal besök generellt och för djurhållning specifikt finns numera i kapitel 2. Regler 2.4.1 och 2.4.2 - Dessa regler var skrivna mer som informationstext än regler. - Informationen vände sig mer till CO än producenten, vilket övriga regler är riktade för. 5.1.8 Karenstid vid övergång från EU-ekologisk till KRAVcertifierad produktion Om du byter från EU-ekologisk produktion till KRAV-certifierad produktion kan tiden som du varit EU-ekologisk räknas in i karenstiden, från den dag som certifieringsorganet kan verifiera att du har följt KRAVs regler. (K) Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat. PARALLELLPRODUKTION OCH PRODUKTIONSVÄXLING 5.1.10 Parallellproduktion Det är inte tillåtet med parallellproduktion. Parallellproduktion är inte tillåtet även om du har djuren på separata produktionsplatser som drivs av samma företag. (EU) Kommenterad [PQF9]: Ändringar: - Regeln är uppdelad i 2 regler. Men innehållet är samma. - Förklaringen av vad parallellproduktion är stryks från regeln och läggs in som en definition. Text som tas bort är: Parallellproduktion innebär att du har samma djurslag inom samma brukningsenhet (företag) där en del av djuren sköts enligt KRAVs regler och en del är konventionella. Se ändringar i definition för Parallellproduktion längst ner i dokumentet.
5.x.x Undantag när parallellproduktion är tillåten Du kan dock få ha parallellproduktion på samma brukningsenhet om du bedriver agronomisk forskning eller formell utbildning. Jordbruksverket avgör om du får sälja produkterna som ekologiska, vilket är en förutsättning för att de ska kunna KRAVcertifieras. Kommenterad [PQF10]: Ändring: - Ny regel skapad av text som förut ingick i 5.1.10 för att skilja på grundregeln och när det är tillåtet med parallellproduktion. - Mindre textomstruktureringar. Villkoren för att du ska få ha parallellproduktion är att du (EU): Meddelar ditt certifieringsorgan att du har parallellproduktion. Håller djur, animaliska produkter, gödsel och foder från KRAV-certifierad respektive konventionell produktion åtskilda hela tiden. Ansöker hos ditt certifieringsorgan om tillstånd för leverans eller försäljning av djur eller animaliska produkter. Certifieringsorganet vidarebefordrar din ansökan till Jordbruksverket som avgör om tillstånd kan ges. Redovisar för ditt certifieringsorgan de exakta mängderna av produkter som producerats enligt KRAVs regler respektive konventionellt på de olika produktionsplatserna och hur de kan skiljas åt. 5.1.11 KRAV-certifierat och EU-ekologiskt av samma djurslag samtidigt Du får inte ha EU-ekologisk djurhållning samtidigt som du har KRAV-certifierad djurhållning av samma djurslag. (K) 5.1.9 Växla mellan konventionell och KRAV-certifierad produktion Kommenterad [PQF11]: Ändringar: - Rubrik - Onödig förklaring av EU-ekologisk borttagen. Du får inte tillfälligt ändra djurhållningen till konventionell. Om du går över till konventionell produktion och sedan åter vill KRAV-certifiera din produktion ska du uppfylla karenstiderna för aktuellt djurslag på nytt. (K) För äggproduktion ska du göra ett uppehåll på minst 12 månader innan du kan påbörja KRAV-certifierad produktion igen. (K) Observera att för marken gäller andra karensregler, se regel 4.1.4.
5.1.9 Växla mellan EU-ekologisk och KRAV-certifierad produktion Du får inte tillfälligt ändra djurhållningen till EU-ekologisk. Om du går över till EUekologisk produktion och sedan åter vill KRAV-certifiera din produktion ska du uppfylla karenstiderna för aktuellt djurslag på nytt. (K) Tiden som du varit EU-certifierad kan dock minska din karenstid om ditt certifieringsorgan kan verifiera att du har följt KRAVs regler. Jämför med regel 5.1.8. MÄRKNING OCH DOKUMENTATION 5.2.1 Märkning av djur Du ska märka varje djur som kan märkas individuellt, enligt gällande lag. (SL) Kommenterad [PQF12]: Ändringar: - Delats upp i två regler för att hålla isär skillnad mellan EU och konventionell produktion. - Tillagt brasklapp om karens för mark. 4.1.4 - Tillagt koppling till 5.1.8 Kommenterad [PQF13]: Mindre ändringar av rubrik och text. Slaktsvin och fjäderfä som du inte kan märka individuellt ska du ändå kunna särskilja om de är behandlade med läkemedel. (EU) 5.2.2 Dokumentation Du ska kunna visa följande dokumentation för din djurhållning (EU): Födda, inköpta, sålda och döda djur. Alla skador och sjukdomar. Alla behandlingar, även de du utför själv, med uppgift om behandlingsresultat och vilken extra karenstid du ska hålla. Förebyggande behandlingar, injektioner med selen, fodertillskott eller andra preparat. Nyckeltal för förebyggande hälsoarbete för mjölkkor. Kastrering och avhorning. Utevistelseperiodens början och slut. Betesperiodens början och slut. Tillfällig innevistelse av djurgrupper eller enstaka djur under utevistelse- och betesperioden. Vilka uppbundna nötkreatur som inte rastas, orsak och/eller väderförhållanden ska tydligt anges. Tillfällig uppbindning av djur, vilket djur och tid. Inköp av foder, fodertillskott, tillsatser och konserveringsmedel. Försäljning av produkter. Kommenterad [PQF14]: Ändringar: - Anvisningar efter varje punkt borttagna- självklarheter. - Du ska visa dokumentation istället för Du ska dokumentera. På det sättet täcks både egen journalföring/dokumentation och uppvisande av intyg, följesedlar mm upp. - Rastning av uppbundna djur tillagd. - Tillfällig uppbindning tillagd, fanns tidigare vid regel för tillfällig uppbindning - Nyckeltal för förebyggande hälsoarbete för mjölkkor
Produktion av eget foder. Anmärkningar från slakt, levandebesiktning, mjölkbedömning eller motsvarande. Byggnader, rastgårdar, betesfållor och drivgångar. Övrigt som anges för specifika fall i andra regler. I dokumentationen ska alla djur och djurgrupper kunna identifieras. När du dokumenterar hela djurgrupper ska gruppen vara definierad med vilka individer som ingår. Dokumentationen ska vara tydlig, väl samlad och behållas på gården så att den ger information om förhållanden under en längre tidsperiod. (EU) Grunden för all dokumentation om din produktion är att djur liksom foder och andra insatsmedel ska vara spårbara. Innehållsdeklarationer ska finnas för sammansatta produkter. Då kan du visa att du enbart använt produkter som är tillåtna enligt KRAVs regler. Dokumentationen är också en hjälp för dig som producent att följa upp produktionen för att se att den följer KRAVs regler. Flera av dokumentationskraven finns redan i lagstiftning och i förordningar från Jordbruksverket. 5.11.6 Dokumentation för livdjur Om du säljer livdjur ska du skicka med ett utdrag ur behandlingsjournalen för de senaste 12 månaderna till nästa ägare. Du ska även skicka med dokumentation över eventuell pågående karenstid för exempelvis omställning eller behandling. (K) INKÖP AV DJUR 5.3.1 Inköp av djur för avel och rekrytering Du ska köpa in KRAV-certifierade djur (inkluderar även djur i karens), om du behöver det för avel, rekrytering eller utökning. Det finns ingen begränsning i antal eller ålder. (K) Kommenterad [PQF15]: Ändringar: - Rubrik omformulerad - Tydliggjort att regelbundna inköp av just rekryteringsdjur måste vara KRAV. - Samarbetsavtal ändrat till etablerat samarbete blir mer i enlighet med kraven i 5.3.2
Om det inte finns KRAV-certifierade djur att tillgå, får du köpa EU-ekologiska djur. Men köper du in rekryteringsdjur regelbundet ska dessa vara KRAV-certifierade och du ska ha ett etablerat samarbete med uppfödaren. 5.3.2 Inköp av djur för uppfödning till slakt Om du ska köpa in djur för att föda upp dem till slakt ska djuren vara KRAV-certifierade eller under karens. Du ska kunna visa att samarbetsformerna mellan dig som köpare och uppfödaren är sådana att djuren kan behålla en god hälsa och att djuren levereras direkt mellan gårdarna. Kommenterad [PQF16]: Ändringar: -Regeln har delats upp så de djurslagsspecifika uppgifterna hamnat under respektive djurslag. I bedömningen av om regeln uppfylls tar ditt certifieringsorgan hänsyn till hur många besättningar som du samarbetar med, djurens ålder vid inköp, om det finns karantänsstall eller mottagningsstall, hur stallsystemen ser ut och om uppfödaren och du som är köpare är anslutna till något hälsoprogram. Du får en större avvikelse om du köpt konventionella eller EU-ekologiska djur för att föda upp dem till slakt. 5.3.4 Inköp av enstaka konventionella djur tillåts bara för avel och rekrytering Om det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur av den ras eller med de egenskaper som är lämpliga i din produktion får du köpa in enstaka konventionella rekryterings- och avelsdjur. Djuren som du köper in får inte ha fött ungar, men de får vara dräktiga. (EU) Kommenterad [PQF17]: Ändringar: Regeln är uppdelad och angivelse om antal djur som får köpas in per djurslag finns under respektive djurslag. Begränsning av antal inköp per år samt karenstider för de konventionella djuren framgår i reglerna för respektive djurslag.
5.3.5 Inköp av fler konventionella djur vid ändringar i produktionen Du får köpa in fler konventionella djur för avel och rekrytering, när det inte finns KRAVcertifierade, eller EU-ekologiska djur, i tre specifika situationer (EU): Kommenterad [PQF18]: Ändring: Textändringar, dock samma innebörd Du ska byta djurras som en del i en långsiktig plan. De djur du köper in ska vara av den ras som ska bli den huvudsakliga produktionsrasen i besättningen. Du ska ändra inriktning på djurhållningen men fortsätta med samma djurslag. Den nya inriktningen måste då skilja sig väsentligt från den befintliga djurhållningen. Till exempel byte från mjölkkor till dikor. Du behöver rekrytera djur av hotade raser. Moderdjur får inte ha fött ungar, såvida de inte är av en utrotningshotad ras. Du får som mest köpa in 40 procent nya djur räknat på det antal moderdjur och dräktiga ungdjur som du får efter inköpet. Du ska dokumentera att det inte funnits KRAV-certifierade eller EUekologiska djur att köpa. (EU) Karenstid för de konventionella djuren framgår i reglerna för respektive djurslag. 5.3.6 Inköp av konventionella djur vid utökning av befintlig produktion kräver godkännande av Jordbruksverket När du ska utöka din besättning och det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur behöver du ett godkännande från Jordbruksverket för att få köpa in ett större antal konventionella moderdjur. Du behöver också ansöka om godkännande om du behöver köpa in nya djur på grund av någon form av katastrofsituation med hög dödlighet bland dina djur. (EU) Kommenterad [PQF19]: Ändringar: - Mindre rubrikändring
Du kan som mest få tillstånd att köpa in 40 procent nya djur beräknat på det antal moderdjur och dräktiga ungdjur du kommer att ha efter inköpet. Djuren som du ska köpa får inte ha fött ungar. (EU) Karenstiden för de konventionella djuren framgår i reglerna för respektive djurslag. AVEL 5.3.9 Djur ska kunna para sig och föda naturligt Djur som ska KRAV-certifieras ska vara av raser som kan para sig och föda naturligt. (EU) Du får en större avvikelse om du köpt in eller håller djur av en otillåten ras. 5.3.10 Avelsmaterial för att främja ekologisk produktion Du får använda semin och genomisk selektion för att uppnå önskade avelsframsteg. Du får också använda könssorterad sperma. (EU) Kommenterad [PQF20]: Ändringar: - Textjusteringar, dock samma innebörd. - Nationella riktlinjers formulering om svensk praxis för könssorterad sperma tillagd. Könssorterad sperma får användas i ekologisk produktion enligt nuvarande praxis i Sverige. Användning av könssorterad sperma är inte reglerad i EU-lagstiftningen för ekologisk produktion, något som kan komma att ändras. 5.3.11 Användning av embryoöverföring Överföring av embryon är inte tillåten (EU). Du får inte heller köpa djur som tagits fram med embryoöverföring (ET). (K). Du får använda sperma från embryotransferdjur till inseminering och du får köpa djur med ET i härstamningen. Det är tillåtet för att inte begränsa avelsmaterialet (EU).
5.3.12 Inga preparat är tillåtna för att kontrollera fortplantning Det är inte tillåtet att synkronisera brunst eller att rutinmässigt framkalla förlossning med hjälp av artificiella medel, hormonpreparat eller liknande. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.3.13 Inga genmodifierade djur Genmodifierade djur är inte tillåtna i KRAV-certifierad produktion. (EU) Du får en större avvikelse om du håller genmodifierade djur i din KRAV-certifierade produktion. 5.3.14 Sköt alla djur enligt KRAVs regler Du ska sköta alla djur inom samma djurslag enligt KRAVs regler. Även djur som inte kommer att KRAV-certifieras ska du sköta enligt KRAVs regler om de är av samma djurslag som det redan certifierade djurslaget. Det gäller till exempel inköpta, inhyrda eller medicinerade djur. (EU) UTEVISTELSE OCH BETE Se även under respektive djurslag vad som gäller för utevistelse och bete för dina djur. 5.x.x Maximerad utevistelse Du ska hålla djuren utomhus så mycket som möjligt utan att djuren eller marken tar skada. Du ska planera djurens utevistelse och betesgång så att det så långt som möjligt fungerar väl även om det är ovanligt torrt eller regnigt. (K) Kommenterad [PQF21]: Ändringar: Delar av portalregel/avsnittsintro 5.4 som görs om till egen regel. Att djuren får vistas ute är en av grundförutsättningarna i KRAV-certifierad djurhållning. Du ska kunna redogöra för dina rutiner för utevistelse under olika delar av året.
5.x.x Bete för foder och sysselsättning Du ska se till att alla djurslag kan beta under lämplig del av året. Betet ska ge djuren både foder och sysselsättning. (K) Kommenterad [PQF22]: Ändringar: Delar av portalregel/avsnittsintro 5.4 som görs om till egen regel. Du ska kunna redogöra för hur du planerat för tillräckligt bete under hela betessäsongen, till exempel genom en skriftlig betesplan. 5.3.15 Produktion året om Produktionen ska ske kontinuerligt och under hela året. Utevistelse och bete ska ingå för djurslaget men inte alltid för varje individ. Det är dock tillåtet att bedriva produktion enbart under betes- och utevistelsesäsongen med djur som har kortare levnadstid än ett år. (EU) Kommenterad [PQF23]: Regeln flyttad till detta avsnitt om Utevistelse och bete. Innehållet är mer relevant att placeras här då det är kopplat till mervärdet om bete och utevistelse. Om du samverkar med en annan KRAV-certifierad gård för till exempel uppfödning av lamm och kalvar kan en av gårdarna föda upp djur endast under stallperioden och den andra under utevistelse- och betesperioden. (EU) Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln. 5.4.17 Stängsel ska vara välskötta Du ska hålla alla stängsel välskötta. Du ska undvika att använda stängsel med taggtråd, men om du använder det får taggtråden inte vara strömförande. (SL) Kombinerar du taggtråd med elektrifierad slät elstängseltråd ska stängslet följa Jordbruksverkets föreskrifter. Det innebär till exempel att du ska montera eltråden på en distanshållare minst 150 mm horisontellt från taggtråden. Taggtråden ska jordas och elstängseltråden ska vara monterad på djurens sida av stängslet. (SL)
5.4.18 Utevistelseytan får inte läcka växtnäring Du ska ordna så att djurens utevistelseyta inte läcker växtnäring under hösten, vintern och våren. Ytan ska också ge djuren ett fast och torrt underlag. Markytor som är högt belastade av djuren ska vara hårdgjorda, dränerade eller naturligt ha motsvarande funktion. (SL) 5.4.4 Djur i fäboddrift Om du har djur i fäboddrift som är registrerad av länsstyrelsen får du hålla dem inne under natten också under betesperioden om det behövs på grund av riklig förekomst av knott och mygg under en längre tid. Det innebär att du inte behöver uppfylla regeln om att djuren ska vara ute under större delen av dygnet. Du får också ha djuren inne under natten om det finns stor risk för rovdjursangrepp. (K) Kommenterad [PQF24]: Ändringar: Följande text flyttad till djurslag där den är relevant: Rastgårdens yta får vara täckt med tak upp till 75 procent (EU). Kommenterad [PQF25]: Ändring: -Förkortad rubrik STALLFÖRHÅLLANDEN 5.x.x Stallar Dina djur ska ha ändamålsenliga stallar. Under respektive djurslag finns detaljregler. 5.x.x Utegångsbesättningar Du kan undantas från kravet på att ha ett ändamålsenligt stall om du har en utegångsbesättning av nötkreatur och du fått Jordbruksverkets tillstånd att hålla dina djur utan ligghall. 5.6.1 Alla djur ska kunna röra sig fritt Alla djur ska kunna röra sig fritt. Djuren får inte hållas uppbundna eller i någon form av bur. (EU) Se undantag i särskild regel för nötkreatur i små jordbruksföretag, 5.6.10. Kommenterad [PQF26]: Ändringar: Texten fanns förut med i portalregel 5.6. Egna regler skapade. Kommenterad [PQF27]: Ändring: - hållas istället för vara, det beskriver bättre att regeln inte gäller tillfällig uppbindning.
5.x.x Tillfällig uppbindning Du får av särskilda skäl tillfälligt binda upp djur under förutsättning att du håller dem under uppsikt. Med särskilda skäl menas när det sker med hänsyn till din säkerhet, av djurskyddsskäl eller av veterinära skäl. Kommenterad [PQF28]: Ändringar: - Egen regel, utbruten från 5.6.1 - Samma skrivning som nationella riktlinjer används för särskilda skäl. - Begräsning till 2 veckor inlagt, harmoniserat med den tid djur tillåts tas in från bete vid sjukdom. Jmf Du ska begränsa tiden då djuret är uppbundet till det som är absolut nödvändigt för att uppnå målet med det särskilda skälet, dock allra längst 2 veckor om inte veterinär föreskriver behandling som kräver längre uppbindning. (EU/K) 5.6.2 Minst halva golvytan ska vara hel För alla djur utom fjäderfän ska minst hälften av minimiytan utgöras av helt golv. Resten får vara spaltgolv. (EU) Kommenterad [PQF29]: Ändring: Tydliggjort att detta ej gäller fjäderfä. Egen regel finns för dessa. Under respektive djurslag hittar du mått för minimiytor och andra detaljregler. 5.6.3 Djurens liggplats Du ska ge djuren en bekväm och rymlig liggplats som ska hållas torr, ren, dragfri och vid behov varm. Liggplatsen ska ha helt golv, vara beströdd och ge djuren en god komfort. Du ska sköta liggplatserna så att hygienen är god och uppförökning av flugor förhindras. Halm som strömedel får vara konventionellt odlad. (EU/K) Kommenterad [PQF30]: Ändringar: - Textjusteringar, dock samma innebörd - bekväm och rymlig inplockat från Nationella Riktlinjer eller ska vi behålla ge djuren en god komfort? - rikligt med strö ändrat till beströdd, då det är en svår bedömningsfråga och då komplettering med madrass och gummimattor kan ge en bra förbättring. Du kan ha en madrass eller en gummimatta på liggplatsen, men det måste också finnas strömaterial. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.x.x Tillgång till ätplatser Alla djur i en grupp ska kunna äta utan konkurrens, vilket i de flesta fall innebär att det krävs fler ätplatser än det minimiantal som djurskyddslagen anger. (K) Kommenterad [PQF31]: Ändring: Texten fanns tidigare under 5.6.6. Egen regel skapad.
5.6.4 Tillgång till dagsljus Djuren ska ha tillgång till dagsljus och belysning som stödjer deras dygnsrytm och beteendebehov. Ljusinsläppen ska ge dagsljus som är jämnt fördelat i hela stallet. (SL) Om du nyansluter hus till certifieringen eller vid ny- och ombyggnad ska dagsljuset släppas in genom en yta som motsvarar minst 3 procent av golvytan. (K) Kommenterad [PQF32]: Ändringar: - Rubrik -Första och andra meningen ändrade så att de bättre överensstämmer med skrivningen i djurskyddslagen. - Bör-regeln om 5% borttagen -Tydliggjort att minst 3% gäller för alla idag ej befintliga hus. - Specifikt om fjäderfä borttaget och hela regeln upprepas under fjäderfä då undantag finns specifikt för djurslaget. 5.6.5 Eltråd får inte finnas i stallet Du får inte montera eltråd i stallet. (SL) Inomhus finns det risk att djur blir trängda mot eltråden eftersom rörelseytan är mer begränsad än utomhus. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. FODER OCH VATTEN Alla foderuppgifter är uttryckta i torrsubstans (ts) om det inte står något annat. 5.7.1 Självförsörjning av foder Till en viss grad ska du producera fodret till dina djur på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård enligt regel 5.7.2. Kommenterad [PQF33]: Ändringar: - Textjusteringar - Angivelse om inköpt foder är flyttat till egen regel nedan. Självförsörjningsgraden ska du beräkna utifrån den årliga foderåtgången på gården, inklusive betesintaget. Du ska räkna på dina skördar under normala förhållanden. Har du flera KRAV certifierade djurslag på gården kan du slå ihop självförsörjningskravet till ett för hela gården. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.7.2 Samarbete om foder och gödsel mellan KRAV-certifierade gårdar Du kan samarbeta med en eller flera andra KRAV-certifierade gårdar om foder och gödsel så att era gårdar tillsammans uppnår minst den självförsörjningsgrad av foder som krävs för de djurslag ni har. Upprätta då ett samarbetsavtal med dem du samverkar med. (EU) 5.x.x Inköpt foder Om du köper in foder kan du i beräkningen av din självförsörjningsgrad kvitta följande grödor som du själv eller en eller flera gårdar du samverkar med odlar (EU): Kommenterad [PQF34]: Ändring: - Text utklippt från tidigare 5.7.1 - Omgjord till punktform Alla grödor som kan användas som foder till de aktuella djuren. Utsäde. 5.7.3 Sprid gödsel på ekologisk mark Gödsel från KRAV-certifierad djurhållning ska spridas på KRAV-certifierad eller EUekologisk mark. Avtal om gödselspridning kan upprättas med en annan KRAV-certifierad eller EU-ekologisk gård om du inte har tillräckligt med egen areal som brukas ekologiskt. (EU) 5.7.4 Vatten Vatten av god kvalitet ska alltid finnas tillgängligt för djuren. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.7.5 Fodret ska vara av god kvalitet och anpassat till djurslaget Djuren ska få ett foder de mår bra av. Fodret ska vara av god hygienisk kvalitet och sammansättningen ska vara anpassad till respektive djurslag och produktion. (SL) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.7.6 Allt foder ska vara KRAV-certifierat Allt foder som är av jordbruksursprung ska vara KRAV-certifierat. Men du får ge grisar och fjäderfä en liten andel konventionellt proteinfoder till 31 december 2017 (se regel 5.7.7 under respektive djurslag). (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.7.9 Räkna inte in mineralfoder Du ska inte räkna in mineralfoder, kalk, snäckskal och liknande när du beräknar procentandelen KRAV-certifierat foder. (EU) 5.7.10 Inga genetiskt modifierade organismer i foder Du får inte använda genetiskt modifierade organismer som foder eller vid framställning av foder, fodertillsatser eller foderkonserveringsmedel. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.7.11 Tillåtna animaliska fodermedel Du får ge animaliska fodermedel av hög kvalitet till grisar och fjäderfä. Du får dock inte utfodra grisar och fjäderfä med köttbiprodukter. Vassle, skummjölk och andra restprodukter från KRAV-certifierad mjölkproduktion får även ges till idisslare. Vilka produkter du får använda framgår av bilaga 1. (EU) Kommenterad [PQF35]: Ändring: Mindre textjusteringar, dock samma innebörd. Fiskmjöl ska komma från hållbart fiske, alltså fiske som följer ICES råd eller motsvarande, vilka är baserade på vetenskapliga beståndsbedömningar. KRAV rekommenderar att musselmjöl används. (K)
5.7.14 Foder skördad från mark i karens (karensfoder) Du får använda foder som odlas på mark i karens på olika sätt beroende av hur stor del av karenstiden som gått innan du skördar. Du ska hålla isär karensfoder av olika slag och hålla isär det från KRAV-certifierat foder. 5.7.14.2 Skörd från de första 12 månader, på din egen gård maximalt 20% Om du tar skörd på din egen gård innan 12 månader gått sedan du påbörjade karensen för marken, får du använda skörden till dina egna KRAV-certifierade djur och dina egna djur i karens. Men det gäller bara om det är (EU): Bete, foder från fleråriga grödor eller proteingrödor. Maximalt 20 procent av den årliga fodergivan. Kommenterad [PQF36]: Ändringar: - Flyttat upp regeln ett steg. Blir kronologisk följd. - Rubrikändring - Text ändrad till punktform 5.7.14.1 Skörd efter minst 12 månader på din egen gård upp till 100% När det gått 12 månader eller mer från början av karenstiden till skörd, får du använda alla grödor som karensfoder. Karensfodret från din egen gård får då utgöra hela den årliga fodergivan. (EU) 5.7.14.3 Inköpt karensfoder maximalt 30 % Du får köpa in karensfoder som skördats 12 månader eller mer efter att karenstiden påbörjats. Det inköpta fodret får då (EU): Som mest utgöra 30 procent av det årliga foderintaget. Utgöras av alla grödor aktuella för djuren. Fodret ska vara märkt med Karensfoder producerat under andra årets karensodling innan produktionen kan KRAV-certifieras. Kommenterad [PQF37]: Ändringar: Omgjord till punkter.
5.7.14.4 Kombinationer maximalt 30 % Du får inte använda mer än sammanlagt 30 procent inköpt karensfoder och foder från din egen gård som du skördat under de första 12 månaderna. (EU) Kommenterad [PQF38]: Ändring: Mindre textjustering, dock ingen innebördsändring. 5.7.14.5 Samtidig omställning 100% karensfoder Om du påbörjar karens för djur och växtodling samtidigt kan du välja 24 månaders karens för djurhållningen. Du får då använda allt eget karensfoder av olika grödslag även om det inte gått 12 månader från början av karenstiden till skörd. (EU) 5.7.14.6 Samarbetsavtal flera gårdar ses som en enhet Har du ett skriftligt samarbetsavtal som gäller samverkan om foderproduktion och gödsel med en eller flera gårdar får ni räkna gårdarna som en enhet enligt reglerna för växtnäring, foderförsörjning och karensfoder. Betande djur får då också flyttas mellan gårdarna. (K) PROCESSER, TILLSATSER OCH KONSERVERING AV FODER 5.9.1 Godkända foderprocesser Allt processat foder du använder ska vara framställt med processer som är tillåtna i KRAVs regler. Dessa är (EU): Mekaniska och fysikaliska processer. Biologiska processer som till exempel fermentering och jäsning (exempelvis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer). Koagulering med hjälp av enzymer (exempelvis löpe). Spjälkning med enzymer (exempelvis med enzymet amylas). Extraktion med vatten, etanol eller fetter. Fällning. Foder som är certifierade enligt kapitel 11 finns i produktlistan på KRAVs hemsida (www.krav.se/produkter). Fodermedel som är bedömda som tillåtna enligt regel 11.2.7 finns på en annan lista på KRAVs hemsida (www.krav.se/tillatna-foder).
5.9.2 Komplettering med salt i fodret Du får komplettera fodret med koksalt och snäckskal. Se bilaga 1. (EU) 5.9.3 Kvalitet på spårämnen, vitaminer och mineraler Du ska använda spårämnen, vitaminer och mineraler från naturliga källor om du kan. De spårämnen, vitaminer och mineraler som är tillåtna hittar du i bilaga 1 (EU). Du får använda syntetiska fodertillsatser under en begränsad tid, om följande tre villkor är uppfyllda (EU): en veterinär har rekommenderat det, tillsatserna är nödvändiga för djurens hälsa, och det finns inte några naturliga alternativ. Sådana syntetiska fodertillsatser kan till exempel vara enzymer. (EU) 5.x.x Aminosyror och urea Du får inte använda renframställda aminosyror eller urea. (EU) Du får en större avvikelse om du bryter mot regeln. 5.9.5 Foderkonserveringsmedel De kemiska foderkonserveringsmedel som är tillåtna till grovfoder är myrsyra, propionsyra och ättiksyra. Du får även konservera spannmål med propionsyra. Du får inte använda kemiska foderkonserveringsmedel, som till exempel myrsyra, propionsyra och ättiksyra för att syra mjölk. (EU) 5.x.x Inga tillsatser till halm Du får inte använda halm som är behandlad med ammoniak eller andra foderkonserveringsmedel. (EU) Kommenterad [PQF39]: Ändring: - Texten ingick förut i 5.9.5
5.9.6 Tillsatser vid ensilering Du får använda följande tillsatser vid ensilering: Bakteriepreparat (EU). Du får bara använda bakteriepreparat som innehåller natriumbensoat som konserveringsmedel i mjölkproduktion där du inte kan undvika problem med sporer på något annat sätt. (K). Myrsyra, natriumformiat, propionsyra och ättiksyra (EU). Enzymer. (EU). Melass i den mängd som behövs för ensilering. (EU). På KRAVs webbplats finns en lista över ensileringsmedel som är bedömda som tillåtna enligt denna regel av ett certifieringsorgan. (www.krav.se/tillatna-ensileringsmedel). 5.9.7 Syrning av mjölk För att syra mjölk får du använda syrad mjölk, till exempel filmjölk, bakteriekulturer och syrningsmedel av vegetabiliskt ursprung. (K) HÄLSA OCH SKÖTSEL 5.x.x Tillsyn Du ska ha god tillsyn över alla dina djur. (SL) Kommenterad [PQF40]: Ändring: Ingick tidigare i regel 5.10.1 5.10.1 Djurens hälsa Du ska arbeta förebyggande genom att ge djuren goda miljöer och bra skötsel samt ha goda betes- och utfodringsrutiner (EU). Kommenterad [PQF41]: Ändringar: En del text borttagen och flyttad till andra regler. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.5.2 Djur ska hållas rena Du ska hålla djuren rena. Djur som är kraftigt förorenade av gödsel eller får slaktanmärkningar som visar på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. (K) Kommenterad [PQF42]: Ändringar: - Regeln flyttad, passar bättre in i Hälsa och skötsel - Text om slaktanmärkningar är omskriven för att bättre överensstämma med regel 10.2.7 i slaktkapitlet. Slakterier är skyldiga att meddela djurhållarens certifieringsorgan om det finns slaktanmärkningar som tyder på bristande djuromsorg i besättningen (se regel 10.2.7) Du får en större avvikelse om dina djur inte är rena. 5.10.2 Förebyggande hälsoarbete Du ska kunna visa att du arbetar förebyggande och att djurens hälsa är god. Kommenterad [PQF43]: Ändringar: - Textjusteringar, dock samma innebörd - Text som tidigare stått i regel 5.4.8 tillagd vid punkten betesplanering Du ska ha och följa en genomtänkt plan för strategiskt förebyggande djurhälsoarbete inklusive smittskydd. Planen ska åtminstone omfatta (K): rutiner för smittskydd för besökare och vid in- och utförsel av djur till/från besättningen, en plan för erforderliga provtagningar av till exempel parasiter, eller för juverhälsa, betesplanering för att bland annat minimera infektioner med inälvsparasiter och begränsa uppförökning av smitta på markerna, eventuellt behov av karantän, vaccinationer eller andra åtgärder för att förbättra hälsan, rengöring av stallar och desinfektion. 5.10.3 Uppföljning med veterinär I följande fall ska du ta hjälp av veterinär med det förebyggande hälsoarbetet och uppföljningen av det (K): Vid onormalt hög dödlighet räknat för olika kategorier av djur. Återkommande problem med sjukdom av visst slag. Återkommande problem med hälta eller andra fysiska skador. Ökande antal sjukdomsfall. Ökande frekvens besiktningsfynd enligt slaktskadestatistiken.
Annat som ditt certifieringsorgan bedömer som otillfredsställande. Du ska därefter årligen tillsammans med din veterinär följa upp åtgärderna i det förebyggande hälsoarbetet under minst 2 år. (K) 5.10.5 Ta hand om sjuka djur snabbt Du ska omgående ta hand om djur som visar tecken på att vara sjuka eller skadade och ge dem den vård de behöver. Svårt sjuka djur som inte kan behandlas ska avlivas. Om hälsostörningar uppstår som kan bero på brister i djurens miljö, skötsel eller utfodring ska du omedelbart åtgärda orsaken till problemet. (SL) Kommenterad [PQF44]: Ändring: Borttagning av sista meningen Om du inte genomför behandlingar eller åtgärder som behövs kan hela din besättning mista sin KRAV-certifiering. (K). Avstängningsgrundande avvikelser gäller för alla allvarliga avsteg från djuromsorgsregler, enligt 2.5.12, inte bara specifikt för denna. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.10.6 Injektioner med vitaminer och mineraler En veterinär eller någon annan som är behörig får ge injektioner med vitamin- och mineralpreparat som en enstaka åtgärd. För att undvika att denna typ av problem återkommer ska du därefter komplettera fodret med vitaminer eller mineraler. I områden där halten av selen är dokumenterat låg får du i förebyggande syfte låta injicera djuren med selenpreparat. (K) 5.10.7 Behandla inte rutinmässigt eller förebyggande Du får inte behandla dina djur rutinmässigt eller förebyggande med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel (EU). Men det finns två undantag: Kommenterad [PQF45]: Ändring: Meningen Du får inte använda syntetiska ämnen för att stimulera eller hämma djurens tillväxt eller för att stimulera eller hämma annan produktion. tas bort. Endast relevant i reproduktion och då finns redan regel 5.3.12. Du får använda vaccin om det finns ett uppenbart behov och andra behandlingsmetoder bedöms som sämre (EU). Du ska ha en plan över vilka vaccinationer som behövs i besättningen (K). Du får använda smärtstillande medel och bedövningsmedel (EU). Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.10.8 Du ska använda läkemedel vid behov Du ska använda läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel om det finns ett uppenbart behov. Använder du läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel ska du följa de karenstider som finns angivna i reglerna 5.10.10. och 5.10.12. Du får även använda läkemedel eller vacciner som är framtagna med eller av GMO. (EU) Kor med konstaterat höga celltal får behandlas under sinperioden. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.x.x Parasitbekämpning Parasitbekämpning med medicinska preparat får inte ske förebyggande utan bara när behov kan påvisas. Behov av parasitbekämpning kan du påvisa genom att ta prov som visar att djuren är infekterade av parasiter och/eller att behandling rekommenderats av veterinär. Du får inte använda preparat med långtidsverkan som flugbrickor och kapslar som placeras i våmmen eftersom de räknas som förebyggande behandlingar. Beslut om parasitbekämpning ska grundas på en avvägning mellan god djuromsorg och målsättningen att inte vara beroende av kemisk bekämpning eller bidra till ökad resistens mot avmaskningsmedel. Kommenterad [PQF46]: Ny regel som tydliggör: - Text som tidigare fanns i 5.10.8 - Tar in Nationella riktlinjers skrivning om parasitbehandling. Förtydligat att träckprov och/eller veterinärbeslut krävs. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.10.9 Avmaskning med avermectiner Du får bara använda avermectiner för avmaskning när andra preparat inte förväntas ge önskad effekt. När djuren går på naturbetesmark ska du undvika preparat som innehåller svårnedbrytbara substanser som till exempel avermectiner. (K) Kommenterad [PQF47]: Ändring: Mindre textjustering dock samma innebörd
5.10.10 Dubbla karenstider eller 2 dygns karenstid För preparat där Livsmedelsverket har fastställt en karenstid, ska du tillämpa en dubbelt så lång karenstid som den angivna.(eu). På behandlingskvittot som du får av veterinären framgår vilken karenstid preparatet har. Det är alltså den tiden du ska dubblera. Kommenterad [PQF48]: Ändringar: Mindre textjusteringar dock samma innebörd Om du använder ett preparat med noll dagars karenstid angiven eller det saknas angiven karenstid ska du tillämpa 2 dygns karenstid. De behandlingar som framgår av regel 5.1.11 är karensfria.(eu) Under karenstiden ska du särskilja de behandlade djurens mjölk och ägg, från de friska djurens produkter. Mjölken och äggen från behandlade djur får inte levereras som KRAVcertifierade. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.10.11 Karensfria preparat och behandlingar Under förutsättning att preparaten du använder inte har en fastställd karenstid så är följande preparat och behandlingar karensfria (K): Kommenterad [PQF49]: Ändringar: -Mindre textändringar dock samma innebörd - Vaccinationer tillagda i listan, harmonisering med Nationella Riktlinjer. Kalciumbehandling vid kalvningsförlamning. Blodsockerhöjande medel som propylenglykol om djuren saknar aptit. Kolpreparat. Naturläkemedel. Injektioner med vitaminer och mineraler. Tvätt med desinfektionsmedel. Alla utvärtes behandlingar utom parasitbehandlingar. Vaccinationer. Preparat för utvärtes behandling får innehålla ingredienser baserade på mineralolja. (EU)
5.10.12 Karenstid vid upprepad läkemedelsbehandling Vid vissa typer av upprepad läkemedelsbehandling ska djuren gå igenom en ny karenstid. Det gäller djur som blivit behandlade med kemiskt syntetiska läkemedel fler än 3 gånger under ett år, eller djur med kortare livslängd än 12 månader som behandlats mer än en gång under sin livstid. I dessa fall är karenstidens längd (EU): 12 månader för nötkreatur. 6 månader för grisar, får och getter. 6 månader för mjölkproduktion. 10 veckor för fjäderfä som ska gå till köttproduktion. 6 veckor för äggproduktion. Som en behandling räknas alla de behandlingar som är avsedda att bota en och samma sjukdom. I antalet behandlingar ska du inte räkna in vaccinationer, parasitbekämpningar eller bedövnings- och smärtstillande medel. Du ska inte heller räkna in obligatoriska behandlingar som är föreskrivna av myndigheter. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.10.13 Djur får inte stympas Du får inte stympa djur. Under vissa förutsättningar får du dock låta kastrera kalvar och grisar samt avhorna djur så att de inte kan skada varandra. (SL) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. HANTERING OCH TRANSPORT 5.11.2 Ilatsning, transport och urlastning Du ska se till att alla djur utsätts för minimal fysisk och psykisk påfrestning när de lastas, transporteras och lastar ur. (EU)
Du ska kunna beskriva hur du hanterar djur för att minimera negativ påverkan vid lastning, transport och urlastning. 5.x.x Sammanhållning av djurgrupper Du ska undvika att sätta samman nya djurgrupper inför slakt. Om du ändå sätter samman nya djurgrupper bör du inte göra det senare än två veckor före transport för att djurgruppen ska hinna etableras. (K) Kommenterad [PQF50]: Ändringar: - Nya rubriker. - Uppdelat i två regler. ULL OCH HUDAR 5.12.1 Vem får använda KRAVs namn vid försäljning av ull eller hudar? Om du har KRAV-certifierad djurhållning och säljer dina egna produkter till konsument får du ange att ull eller hudar kommer från KRAV-certifierad produktion. (K) 5.12.2 Hur får du använda KRAVs namn? När du märker eller marknadsför en hud från KRAV-certifierad djurproduktion kan du exempelvis skriva: Fårskinnet kommer från KRAV-certifierad djurhållning. Skriv ordet KRAV i versaler. (K) Kommenterad [PQF51]: Ändring: mindre justering av texten, dock samma innebörd. Tänk på att du inte får märka ull-, skinn-, eller hudprodukter som KRAV-certifierade eller med KRAVs märke.
5.12.3 Var märkningen får sitta När du märker en hud får du göra det med insydda etiketter, med hängetikett, genom att märka den omslutande förpackningen eller genom prägling. (K) 5.12.4 Företag som berett ull eller hudar Om du säljer beredda hudar eller ull ska du ange av vilket företag de beretts. (K) Kommenterad [PQF52]: Ändring: - Tidigare stod det ska du ange var de beretts. Tydliggjorts att med var menades vilket företag. - Liten rubrikändring
Regler i andra kapitel som berörs av översynen av reglerna för Djurhållning Definitioner Bedövning/bedövningsmedel Lindring av smärtan som uppstår vid ingreppet (snittet/bränningen). Ingen långvarig smärtlindring efter ingrepp. Den aktiva substansen, Lidocain, blockerar impulsledningen i nervfibrerna så att vävnaden blir utan känsel bedövad (anestesi). Adrenalinet förlänger effekten (håller kvar lidocain i vävnaden). Exempel på bedövningsmedel är Lidokel eller Xylocain (båda preparaten innehåller adrenalin och lidocain). Kommenterad [PQF53]: Ändring: - Nya definitioner som saknats. Som förklarar skillnaden mellan bedövning, smärtlindring och sedering. - Parallellodling och parallelldjurhållning slås ihop till en gemensam definition. Se även definitionerna för Sedering och Smärtlindring/smärtstillande medel. ParallellproduktionParallellodling Inom lantbruk finns benämningen parallellproduktion både inom växtodlingen och inom djurhållningen. Med parallellproduktion inom djurhållning menas när samma djurslag sköts konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Parallelldjurhållning är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel 5.x.x. Med parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en KRAV-certifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop. Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 889/2008 och enligt KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel 4.1.6.
Sedering Mycket kortvarig smärtlindrande effekt (10-45 min. enligt FASS). Sänker djurets medvetandegrad genom att hämma frisättandet av noradrenalin från centrala nervsystemet. Samtidigt sker en allmän muskelavslappning och kortvarig smärtlindring (analgesi). Den aktiva substansen är xylazin och exempel på preparat är Rompun. Se även definitionerna för Bedövning/bedövningsmedel och Smärtlindring/smärtstillande medel. Smärtlindring/smärtstillande medel Långvarig lindring av smärtan efter ett ingrepp. Många studier visar en minskad frekvens av smärtrelaterade beteenden, men däremot ingen eller ringa smärtlindring vid själva ingreppet. Läkemedel med NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs/ ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel) hämmar enzymet cyklooxygenas (COX 1 o 2) och bildningen av prostaglandin (PG) i den skadade vävnaden. Utan smärtlindring sätter PG igång en inflammationsreaktion med bland annat smärta som följd. Exempel på medel är meloxicam eller ketoprofen som finns i preparat med många olika handelsnamn. Se även definitionerna för Bedövning/bedövningsmedel och Sedering
Kapitel 2 Kommenterad [PQF54]: Dessa regler ändras och kompletteras i och med att informationen tas bort från kapitel 5. 2.4.1 Kontrollintervall Ditt certifieringsorgan ska varje år göra minst en kontroll av din KRAV-certifierade verksamhet. (EU) För verksamheter med djurhållning behövs i genomsnitt fler kontrollbesök än i annan KRAV-certifierad produktion. Under de två första åren som KRAV-certifierad djurhållare ska du ha två kontrollbesök per år. Detta för att säkerställa att reglerna följs både under stallperioden och under betesperioden. Från och med tredje året som KRAV-certifierad djurhållare gör ditt certifieringsorgan minst ett årligt kontrollbesök. (se även reglerna 5.1.4.1 och 5.1.4.2). (K) 2.4.2 Oanmälda kontroller och extrakontroller Kommenterad [PQF55]: Ändring: - Regelhänvisning tas bort då reglerna flyttat från kapitel 5 till 2. Ditt certifieringsorgan får genomföra oanmälda eller föranmälda kontroller och extrakontroller när som helst under avtalstiden. (EU) Alla certifieringsorgan ska göra 10 procent oanmälda kontroller och 10 procent riskbaserade extrakontroller (dessa behöver inte vara oanmälda) fördelat på alla anslutna företag. (EU/K) På djurgårdar ska certifieringsorganen göra 30 procent oanmälda extrakontroller varje år, till exempel vid kritiska tidpunkter. Certifieringsorganen fördelar dessa oanmälda kontroller dels enligt en riskbedömning och dels helt slumpmässigt. (se även regel 5.1.4.2). Dessa extra oanmälda kontroller kan gälla specifika frågor eller vara mer omfattande. (K) På slakterier (med undantag av mindre slakterier) ska certifieringsorganen göra minst en årlig oanmäld extrakontroll per år med fokus på hantering av levande djur (se även regel 10.1.5). (K) Kommenterad [PQF56]: Ändring: - Tillägg som tydliggör att dessa extra oanmälda kontroller inte behöver omfatta en hel genomgång av dokumentation och produktion som den ordinarie årliga kontrollen gör. - Regelhänvisning tas bort då reglerna flyttat från kapitel 5 till 2.
Kapitel 4 4.1.1.1 Karenstid för olika grödor Marken där du odlar ettåriga grödor har två års karenstid. Du får alltså inte så den första gröda som ska bli KRAV-certifierad förrän efter två års karens. Observera att höstsådd gröda därmed först kan bli godkänd om den sås på hösten efter att det gått två år sedan karensstart. (EU) För vallar och beten är karenstiden två år innan du kan skörda den gröda som ska bli KRAV-certifierad. (EU) För rastgårdar och beten för grisar och fjäderfän är däremot karenstiden ett år. Denna tid kan dock kortas ner till 6 månader om du kan visa att otillåtna medel inte använts på marken under det senaste året. (EU) För fruktträd, bärbuskar och övriga etablerade perenna grödor förutom vallar är karenstiden tre år innan du kan börja skörda den gröda som kan bli KRAV-certifierad. För perenna grödor som etableras på karensmark gäller att markens tvååriga karenstid ska ha gått innan du kan skörda gröda som KRAV-certifierad (EU). Observera regeln om KRAVgodkända plantor 4.5.3. Kommenterad [PQF57]: Ändring: Denna möjlighet som finns i EU-förordningen har tidigare ej varit inskriven i KRAVs regler. Karenstiden är säsongsbaserad. Det innebär för ettåriga och fleråriga grödor att det inte måste ha gått exakt på dagen två respektive tre år sedan du påbörjade karenstiden när du sår den första gröda som kan KRAV-certifieras. (EU) Om marken varit utsatt för intensiv kemisk bekämpning kan karenstiden förlängas. Jordbruksverket beslutar om en sådan förlängning. (EU)