Gemensamt kursprogram: Projektarbete i byggprocessen VBE675 - Ledning 7,5 hp VBE680 - Programarbete, samhällsplanering och gestaltning 7,5 hp VBE685 - Projektering och design 7,5 hp VBE690 - Produktion, styrning och planering 7,5 hp Byggteknik med arkitektur, åk 3 Ht 2012 VBE675, VBE 680, VBE 685 & VBE 690 Radhlinah Aulin tel 046-2224265 radhlinah.aulin@construction.lth.se Anne Landin anne.landin@construction.lth.se Bengt Hansson bengt.hansson@construciton.lth.se Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon: LTH Ingenjörshögskolan Universitetsplatsen 2 042-356500 (vx) vid Campus Helsingborg Fax: 042-356702 Box 882 251 08 Helsingborg
Christina Glans tel 046 2227421 christina.glans@construction.lth.se Mål: För att få en insikt i och förståelse för byggbranschens arbetsvillkor, arbetar studenterna med ett projektarbete som anknyter till ett aktuellt byggprojekt i regionen. Arbetet utförs med hjälp av olika typer av myndighets- och näringslivskontakter. Studenten handleds genom hela byggprocessen och får själv arbeta med några av de olika arbetsmoment som förekommer från idéskiss till färdig produktion. De externa aktörer som är inblandade i byggprocessen ger gästföreläsningar och handleder i delar av projektarbetet. I olika kursmoment fördjupas kunskapen och speciellt bygganknutna erfarenheter kopplas till det aktuella projektarbetet. Efter genomgångna kurser ska studenten: Ha tillägnat sig en ingenjörsmässig helhetssyn på byggprocessen samt branschens aktörer och deras ansvar, roll och samverkan. Då ingenjören ofta arbetar i projektgrupper tillsammans med arkitekter krävs samsyn och förståelse för varandras discipliner och arkitekters arbets- och uttryckssätt. Vara väl förtrogen med vilken planering och vilka insatser som krävs i byggprocessens olika skeden. Ha kunskap om vad samhällets lagstiftning gällande planering och byggande innebär, samt vara väl insatt i metoder och verktyg för att på ett aktivt sätt kunna använda regelverk och planbestämmelser. Ha fått kunskap om projektledning, projektmetodik, projekteringsledning och ledarskap. Fyra samverkande kurser: De fyra kurserna under höstterminen skall ses som en gemensam helhet som tillsammans behandlar Projektarbete i byggprocessen. Kursdelarna är VBE675 Ledning VBE680 Programarbete, samhällsplanering och gestaltning VBE685 Projektering och design VBE690 Produktion, styrning och planering VBE675 Projektledning, projektmetodik samt byggledning behandlas, där stor vikt läggs på hur samverkan mellan olika aktörer möjliggörs. Viktigt är också att hantera mötesteknik och systematik med t ex projektpärm och lägesrapportering. Kursen innehåller ämnesområden som: organisation, intressenter, målstyrning, aktivitets- och tidsplanering, budgetering, riskhantering, dokumentation mm. Teori kring ledarskap och etik samt hur olika individer fungerar i grupp behandlas liksom frågor om ledningens ansvar kring en organisations kvalitetsarbete samt arbetsmiljö.
VBE680 Det gällande regelverket kring planering och byggande av gruppbebyggelse gås igenom och bygglovhandlingar och projektpresentationer tas fram. Nationella mål gällande miljö och delaktighet i beslut ingår också som exempel på samhällets styrmedel för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Plan- och bygglag samt lagstiftning och råd gällande varsam ombyggnad och kulturbebyggelse anknyts till det aktuella projektarbetet. Med ett perspektiv på både byggande och förvaltning i det tidiga programarbetet tas också frågor upp kring underhåll och återbruk. Gestaltning och anpassning till omgivande bebyggelse ingår också som kursmoment samt verktyg för utformning av omgivande infrastruktur såsom gator, trafik, mark, landskap och trädgård. Inom ramen för kursen genomförs övningar i Geoteknik, GIS, Energi, Miljöplanering och Planering för den yttre miljön. VBE685 I kursen behandlas viktiga ämnesområden för projekteringsarbetet, framför allt: konstruktionsteknik, byggnadsfysik/byggnadsteknik, installationsteknik, byggnadstekniskt brandskydd, akustik samt projekteringsarbete, bygghandlingar (A). Föreläsningarna baseras delvis på en tillämpning av kunskaper från tidigare kurser och är inriktade på att utgöra stöd för arbetet med att göra de tekniska valen i projekteringen. Övningar baseras på föreläsningar och projektuppgift. Bygghandlingar inkluderande alla konstruktionshandlingar och ritningar men även planer, fasader, sektioner, detaljlösningar, rumsbeskrivningar, uppställningsritningar, förteckningsritningar, teknisk beskrivning, handlingsförteckning, reviderade bygglovhandlingar mm redovisas. VBE690 Med ett perspektiv på entreprenörens uppdrag tas frågor upp kring planering och styrning av de resurser som krävs i ett byggprojekt. Kursen fördjupar kunskaperna kring de handlingar som ligger till grund för avtal och upphandling. Kalkylarbete, tidplanering och planering av arbetsplatsens tillgång till maskiner och material kopplas till det aktuella projektarbetet. Specifikt behandlas följande delar: mängdberäkning, prissättning/kalkylering, tidsättning, offert/anbud, administrativa föreskrifter (AF), Tid och resursplanering, inköpsplanering, APD-plan, KMA-plan (Kvalitet Miljö Arbetsmiljö). Kort beskrivning av projektarbetet: Kurserna utgår från byggprocessen i ett byggprojekt (grupphus) i Helsingborgs stad i Vasatorps Trädgård. Aktörer från byggprocessen kompletterar kursinnehållet med handledning i projektarbetet och gästföreläsningar. Tanken är att även de praktiska villkoren och förutsättningarna vid ett projektarbete skall belysas. Ritningar och handlingar från projektet används som underlag för studenternas projektarbete. Som teoretiskt underlag finns angiven kurslitteratur. Inför sista delkursen VBE690, byter studenterna roll från att vara projektörer till att vara företagsentreprenörer. Projektarbetet utförs i grupp med 3-4 studenter i varje grupp. Kursledningen utser grupperna för att efterlikna förhållandena ute i arbetslivet. Handledning ges vid överenskomna tillfällen under kursen. Inlämningsuppgifter och redovisning av projektarbeten För dokumenthantering och kommunikation mellan kursledning och studenter och inlämningsarea används LUVIT http://luvit.ced.lu.se. Allt arbete ska lämnas in digitalt på Luvit vilket innebär att eventuellt handgjort material måste scannas in.
Inför redovisningar ska materialet också lämnas in i pappersform. Inlämningstidpunkter framgår av schemat. Samtliga inlämnade dokument skall ha uppgift om Studentgruppsnr, kurs, datum och ansvarig/a. Samtliga filnamn på filer som uppladdas till LUVIT skall innehålla Gruppnr. Gästföreläsarvärdar: Studenter fungerar som värdar vid gästföreläsningarna där det ingår att ta emot gästen i receptionen, visa vägen till rätt sal, inleda och presentera föreläsaren under lektionen samt att förbereda (genom att kontakta gästföreläsaren i förväg) med att ta fram de eventuella tekniska hjälpmedel som behövs vid varje tillfälle. Värdarna begär in föreläsningen i ppt-form eller liknande för utläggning på Luvit. Loggbok För varje delkurs ska alla grupper arbeta fram en loggbok. En loggbok är en skriftlig redovisningsform som följer arbetets gång. Loggboken hjälper gruppen i arbetet, reflekterar hur gruppen har fungerat under kursens gång, eftertankar tas fram för att se vad som behöver göras härnäst. En loggbok ska innehålla: Datum och tid. Beskrivning av vad gruppens olika deltagare arbetat med under dagen. Reflektion kring gästföreläsningarna Bearbetning sorterar tankar, sammanfattar, formulerar frågor och reder ut problem. Förändringar redogörelse för ändrade metoder eller frågor med motivering. Självbedömning värdering av hur arbetet går, enskilt och i gruppen, eventuella motgångar som du stött på. Tidsredovisning hur mycket och när. Fortsättning vad som händer den närmaste tiden. Det är viktigt att ansvaret för loggboken roteras i gruppen för att säkerställa att samtliga lär sig föra loggbok och reflektera över kursen. Loggboksskrivandet är obligatoriskt. Under hela projektarbetet ska loggbok föras och lämnas i slutet av kursen in för att få ut slutbetyg. Arbetet redovisas för handledare och andra lärare för hjälp och bedömning av hur gruppen har fungerat... VBE680 (7,5 hp) Målsättning Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten känna till de lagar och bestämmelser som styr byggprojekt samt hur dessa tillämpas av myndigheter och i byggsektorn, vara väl förtrogen med vilken planering och vilka insatser som krävs i programskedet. Färdighet och förmåga För godkänd kurs skall studenten känna till förutsättningar för och hur utredningar inom geokonstruktion, installationsteknik samt GIS genomförs, kunna redovisa och motivera valda designlösningar, kunna upprätta program och bygglovhandlingar för ett enklare byggprojekt.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänd kurs skall studenten ha tillägnat sig en ingenjörsmässig helhetssyn på byggprocessen samt branschens aktörer och deras ansvar, roll och samverkan i programarbete, ha tillägnat sig förståelse för de medverkande aktörernas olika discipliner, t ex arkitekters respektive ingenjörers arbets- och uttryckssätt i projektgrupper och den samsyn som krävs. Kursinnehåll Med ett perspektiv på samhällets och byggherrens ansvar behandlar kursen det gällande regelverket kring planering och byggande av gruppbebyggelse. Nationella mål gällande miljö och delaktighet i beslut ingår också som exempel på samhällets styrmedel för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Plan- och bygglag samt lagstiftning och råd gällande varsam ombyggnad och kulturbebyggelse anknyts till det aktuella projektarbetet. Med ett perspektiv på både byggande och förvaltning i det tidiga programarbetet tas också frågor upp kring underhåll och återbruk. Gestaltning och anpassning till omgivande bebyggelse ingår också som kursmoment samt teorier och verktyg för utformning av omgivande infrastruktur såsom gator, trafik, mark, landskap och trädgård. Den pedagogiska idén och det övergripande målet för kurserna inom Projektarbete i byggprocessen är att ge studenten insikt i och förståelse för byggbranschens arbetsvillkor genom att studenterna arbetar med ett projektarbete som anknyter till ett aktuellt byggprojekt i regionen. Genom att arbetet genomförs med hjälp av olika typer av myndighets- och näringslivskontakter samtidigt som studenten handleds genom hela byggprocessen och får själv arbeta med några av de olika arbetsmoment som förekommer från idéskiss till färdig produktion ges studenterna kunskap om hur arbete utförs i praktisk verksamhet. Gästföreläsningar och externt verksamma handledare deltar i projektarbetet. Föreläsningar, övningar samt undervisningsmaterial stödjer det pågående projektarbetet och berör de ingående delarna generellt. Stor vikt läggs även på integrering av bildandet av en helhetssyn på de ingående delarna. Kursen behandlar även normer och bestämmelser knutna till de ingående delarna. Inlämningsuppgifter Projektarbetet 1. Inlämningsuppgift komplett bygglovansökan med bl a a. A-ritningar (huvudhandlingar, dvs. bygglovhandlingar) b. Kontrollplan c. Energiberäkning 2. Datorvisualisering av byggnaden 3. Presentation av projektet 4. Individuell inlämningsuppgift baserad på kurslitteraturen Slutbetyg Individuell betygssättning med betyg U, 3, 4 eller 5 baserad på projektarbetet. Lärare Se detaljschema
Litteratur Boken om detaljplan och områdesbestämmelser. Boverket 2002. ISBN: 9171476997 (Tillhandahålles digitalt) Bodin A. et al: Arkitektens handbok, Addera förlag 2011, ISBN 978-91-86779-00-9. Hansson B och Pemsel S: Beställarens nycklar till framgång. Svensk Byggtjänst, 2011. Hansson B (ed) Byggledning I Byggande ur ett samhällsperspektiv, (Tillhandahålles digitalt) Utdelat studiematerial, föreläsningsmaterial och eventuellt kompletterande litteratur beroende av och med koppling till projektets art. För att lösa projektuppgiften måste den information inhämtas som krävs för att lösa projektuppgiften i all tillgänglig litteratur och lagstiftning och inte bara i kurslitteraturen. Kurslitteraturen kommer att vara aktuell även i kurserna VBE675, VBE685 och VBE690