Upplands Väsby kommun

Relevanta dokument
Revisionsrapport. 1 Inledning. Revision av uppbördsprocessen Moms. Skatteverket Solna. Datum Dnr

Täby kommun. Verksamhetssystemet Pulsen Combined. Förstudie. Offentlig sektor KPMG AB 14 september 2016 Antal sidor: 5

Ärende- och dokumenthantering

Revisionsrapport Elektroniska arkiv Björn Johrén November 2014 Sollentuna kommun

Granskning av lönesystem

SOCIALFÖRVALTNING DNR SN MONIKA FERNLUND SID 1/4 AVDELNINGSCHEF

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

Yttrande och åtgärdsplan med anledning av revisionsrapport 1/2014

SOCIALFÖRVALTNING DNR SN VILDANA ZORLAK SID 1/4 AVDELNINGSCHEF

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni Erik Norman 1(6)

Fördjupad granskning verksamhetssystem

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Arboga kommun. Granskning av investeringsprocessen. Projektplan KPMG AB Antal sidor: 5

Projekt inom utvecklingsenheten

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

Granskning av. debiteringsrutiner inom vård och omsorg Katrineholms kommun

Revisionsrapport nr 5/ Granskning av Pulsen Combine

Revisionsplan 2015 Sollefteå kommun

Vilma Lisboa April 2010

Debitering av planavgifter Marks kommun

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun

Revisionsrapport. Leksands kommun

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Granskning av kommunens hantering av riktade bidrag

Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun

Intern kontroll avseende fakturahantering

IT- och informationssäkerhet

Åstorps kommuns revisorer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest

Modernisering av sociala system

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna September Umeå kommun. Granskning av kommunens struktur för intern kontroll

Österåkers kommuns styrdokument

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Hemtjänst för äldre - kvalitet och rättsäkerhet för den enskilde - svar på remiss från revisionskontoret

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Uppföljningsrapport IT-generella kontroller 2015

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Revisionsrapport Motala kommun

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.

Husets energianvändning

Grundläggande granskning av samarbetsnämnd för löneservice

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

Uppföljning av intern kontroll

GOTLANDS KOMMUN. Granskning av den interna kontrollen inom missbrukarvården. Mats Renborn

Yttrande till inspektionen för vård och omsorg angående begäran om uppgifter avseende verksamhetssystemet Siebel

Revisionskontorets årsrapport 2017 för trafiknämnden. Yttrande över revisionsrapport

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Granskningsrapport: Granskning Uppföljande granskning IT- organisation och funktion.

REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Processen för ekonomisk styrning inom. Nämnden för Lärande och arbete.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Uppföljande granskning av hemtjänsten

Svar på revisionskontorets årsrapport 2017

Svar på stadsrevisionens årsrapport 2018

Revisionsrapport Granskning av lönerutinerna. Härjedalens Kommun

Uppföljande granskning av landstingsstyrelsens kontroll över konstföremål

Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externa och interna dataintrång. Klippans kommun

Emil Forsling Auktoriserad revisor. Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll inom Landstinget Dalarna 2014

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Styrning av behörigheter

Intern kontroll i kommunen och dess företag. Sollefteå kommun

Intern styrning och kontroll i Riksbanken 2013

Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Internkontrollplan för stadsbyggnads- och miljönämnden 2013

Intern styrning och kontroll

Uppföljning av granskning

Sundbybergs stad. Förstudie - granskning av förberedelse inför implementering av nya dataskyddsreformen

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun

Granskning av målstyrning och mätetal svar på revisionsskrivelse från Huddinge kommuns revisorer

Årsrapport 2016 Enskede- Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd

Tyresö kommun. Generella IT kontroller Economa och Heroma. Detaljerade observationer och rekommendationer. Juni 2017

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest

Granskning intern kontroll

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering

Ks 352 Dnr Kommunstyrelsen beslutar

Internkontrollplan 2019

Uppföljning av Granskning av socialnämndens. uppföljning och kontroll

Plan för intern kontroll 2014

Granskningsredogörelse Stadsrevisionen. Göteborg & Co Träffpunkt AB granskning av verksamhetsåret goteborg.

Matarengivägsprojektet

Revisionsrapport Kundfakturering Sundsvalls kommun Linda Marklund Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor

REVISIONSRAPPORT. Rutiner kring personaladministrativa systemet Respons. Granskning av. Landstinget Halland. Maj 2003

Cura Individutveckling

Komrnunstyrelseri Nämnder och styrelser

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland

Revisionsrapport. Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank Inledning

REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017

Granskning av IT-säkerhet

Granskning av processen för implementering av landstingsplanen

Granskning av IT-säkerhet

Revisionsrapport 2015:9 Genomförd på uppdrag av revisorerna 17 november Förstudie Björnön. Västerås stad

Transkript:

Revisionsrapport 6/2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2016 Upplands Väsby kommun Granskning Pulsen Combine

Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte... 3 1.3. Revisionsfrågor... 3 1.4. Metod... 3 2. Aktuell problembeskrivning... 4 3. Svar på revisionsfrågorna och rekommendation... 5 3.1. Vilka möjligheter finns att ta fram statistik och underlag från systemet i syfte att kunna styra och följa upp verksamheterna?... 5 3.2. Hur dokumenteras statistik som underlag för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning?... 5 3.3. Rekommendation... 6 2

1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommunen har under ett antal år bedrivit ett projekt med att implementera ett nytt verksamhetssystem (Pulsen Combine) inom social- och äldrenämndens verksamhetsområden. Projektet försenades i flera olika etapper, främst beroende på brister i leveransen från systemleverantören. Under 2014 genomfördes en granskning av Pulsen Combine med syftet att bedöma projektets styrning, implementering och kostnadsuppföljning. I den aktuella granskningen kartläggs möjligheterna att ta fram statistik och underlag för styrning och uppföljning. 1.2. Syfte Syftet med granskningen är att kartlägga möjligheter att ta fram statistik och underlag från systemet i syfte att kunna styra och följa upp verksamheterna. Vidare hur statistik dokumenteras som underlag för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. 1.3. Revisionsfrågor Inom ramen för granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Vilka möjligheter finns att ta fram statistik och underlag från systemet i syfte att kunna styra och följa upp verksamheterna? Hur dokumenteras statistik som underlag för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning? 1.4. Metod Granskningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med systemförvaltare, controllers, verksamhetschefer vid familjerätten, individ och familj samt äldreomsorgen. Samtliga intervjuade och övriga lämnare av information har getts tillfälle att ge saksynpunkter på rapportutkast. 3

2. Aktuell problembeskrivning Pulsen Combine har varit i drift sedan 2014 och det finns idag ett antal problem att lösa innan systemet har den önskade funktionaliteten. Rapporter från systemet är ett grundproblem när det gäller problemen idag. Rapporterna är av två slag: - Officiell statistik som följer av lagkrav. Rapporter avseende denna statistik tas fram månads- eller årsvis och fungerar enligt uppgift som det ska - Rapporter för kommunens egen styrning och uppföljning. För sådana rapporter finns ett antal problem. När det gäller rapporterna för kommunens egen styrning och uppföljning är ett problem att systemleverantörens standardrapporter inte svarar mot kommunens behov. Standardrapporterna har mer formen av omfattande listor än rapporter designade utifrån kommunens konkreta informationsbehov. Att det är komplicerat att bygga egna rapporter som svarar mot de egna behoven är ett annat problem. Ett par sådana rapporter har byggts och beställts från systemleverantören, men dessa rapporter svarar bara mot en mycket liten del av verksamhetens rapportbehov. Vid granskningen har behovet av ett rapportprojekt framförts för att definiera och strukturera upp verksamhetens informations- och rapportbehov. Ett sådant rapportprojekt förutsätter en budget för projektet och de rapporter som skulle komma att beställas från systemleverantören. Det har framförts att dessa budgetmedel inte finns idag. En konsekvens av att det inte finns rapporter och att det är komplicerat att bygga rapporter (samt att systemleverantören tar betalt för det) är att man går egna vägar för att få den information man behöver i arbetet. I systemet finns en stor mängd data och vissa använder sidosystem i Excel för att ad hoc gå in i systemet och hämta ut data. I andra fall man löst informationsbehoven helt manuellt. Ett annat framfört skäl till att handläggarna använder sidosystem är att systemet är svårhanterat och uppfattas som instabilt och inte pålitligt. Handläggare anser att de behöver sidosystem för kontroll. Antalet buggar i systemet har minskat men svårhanterligheten gör att det är svårt att lita på systemet. Behovet av sidosystem varierar beroende på typ av verksamhet. Systemet fungerar bäst i linjära processer och ju mer komplicerade processer ju sämre funktionalitet. Där informationen används för fakturering uppfattas behovet av sidosystem för kontroll som störst. Det finns även en möjlighet att ta ut information ur systemet via vyer. Möjligheten att ta ut vyer har förbättrats och kan vara ett hjälpmedel i det löpande arbetet, men vyer uppfattas inte som tillförlitliga och är röriga. Det krävs olika filtreringar av informationen för att få fram de eftersökta uppgifterna, vilket ställer krav på en omfattande och kontinuerlig användning av vyerna för att de ska fungera säkert och effektivt. En annan aspekt är att vyerna inte svarar mot de dokumentations- och arkiveringskrav som ställs på rapporter som används för styrning och uppföljning. Hade det funnits utdatarapporter från systemet som använts för analys hade det bidragit till kvalitetssäkring av indata i systemet eftersom felaktiga indata skulle framkommit i analysen. Det finns en uppfattning om att det finns felaktiga data i systemets databas. En städning av databasen har påbörjats. Till viss del ligger felaktiga data kvar sedan migreringen från det tidigare systemet. 4

Ett annat indataproblem är sen eller utebliven registrering i systemet. Det främsta skälet till sen inrapportering är att systemet inte uppfattas som viktigt i det praktiska arbetet vilket delvis hänger samman med problemen i systemet. Man har ofta akter med viktiga dokument på papper och då uppfattas registrering i systemet som en onödig extrauppgift. I kommunen finns även tradition av att skapa egna lösningar för att komma tillrätta med de informationsbehov man har i verksamheten. En bidragande anledning som framförts för detta förhållningssätt är det bristfälliga systemstöd man hade vid tiden före Pulsen Combine. Kommunen hade ett utgående system där man inte gavs möjlighet till systemsupport. När det gäller arkivering är ett problem att kommunen inte tagit generell ställning till e-arkiv. Enligt uppgift ska det inte finnas några tekniska problem med att införa en e-arkivlösning i Pulsen Combine. Att inte utnyttja möjligheterna till e-arkiv innebär kostnader för pappersutskrifter, lagring/arkivering etc. som till stor del annars skulle bortfalla. Med ett e-arkiv skulle en hel del behörighetsproblem lösas. Exempelvis finns det problem med att använda och sprida Excel-lösningar eftersom Excel inte har adekvata behörighetssystem. Sammantaget uppfattas idén med det integrerade systemet, med bland annat sin interaktion med brukare, som god, men att systemet fortfarande befinner sig i ett utvecklingsstadie. 3. Svar på revisionsfrågorna och rekommendationer 3.1. Vilka möjligheter finns att ta fram statistik och underlag från systemet i syfte att kunna styra och följa upp verksamheterna? Flera faktorer gör att det idag finns begränsningar i möjligheterna att ur systemet ta fram tillräcklig och tillförlitlig statistik som underlag för styrning och uppföljning av verksamheten. Begränsningar främst i form av: - systemet i sig är komplicerat och svårhanterat - det finns brister i systemets indata - det saknas i stor utsträckning definierade utdatarapporter. På grund av begränsningarna använder verksamheterna sidosystem för att klara de behov av statistik och underlag som behövs för att styra och följa upp, vilket ökar riskerna för fel i flera olika avseenden. 3.2. Hur dokumenteras statistik som underlag för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning? Verksamheterna tar fram och dokumenterar den statistik man anser sig behöva för planering och uppföljning. Det sker dock inte på ett optimalt sätt till följd av systemets brister. Det sker dels en dubblering av dokumentation till följd av osäkerhet om systemets tillförlitlighet och svårigheter att få fram lämpliga rapporter, dels används Excel i stor utsträckning för denna sidoordnade dokumentation. Excel, som på grund av sina svagheter när det gäller säkerhet och behörighet, ofta inte är ett lämpligt system. 5

3.3. Rekommendationer Av granskningen har framkommit främst två insatser som skulle innebära förbättrad funktionalitet i systemet. 1. Att resurser avsätts för ett rapportprojekt där det definieras vilka rapporter som behövs som underlag för styrning, kontroll och uppföljning av verksamheten. 2. Att ett e-arkiv införs i kommunen. Vi rekommenderar att Social- och äldrenämnden undersöker och tar ställning till om ett rapportprojekt ska startas. Frågan om ett e-arkiv är kommunövergripande och inte isolerad till Pulsen Combine. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen och Social- och äldrenämnden informeras om de fördelar ett e-arkiv skulle innebära vid användningen av Pulsen Combine. Stockholm den 21 november 2016 Curt Öberg 6