FÖRORD Svenska kraftnät har den 2 mars 2011 ansökt hos Energimarknadsinspektionen om förlängd koncession för del av ledningen på sträckan mellan Högdalen och Nacka. Koncessionsansökan omfattar en cirka 2 km lång 220 kv-dubbelluftledning. Energimarknadsinspektionen anger i sin kompletteringsbegäran, daterad 14 december 2016, att ansökan ska kompletteras med en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Denna MKB beskriver de förväntade miljökonsekvenserna av en förlängd koncession av ledningen.
PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Svenska kraftnät Projektledare Enetjärn Natur AB Uppdragsansvarig Utredning och analys Utredning och analys NEKTAB Kartor
5 INNEHÅLL FÖRORD 3 PROJEKTORGANISATION 4 SAMMANFATTNING 6 1. BAKGRUND OCH SYFTE 8 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag 8 1.2 Behovet av planerad elförbindelse 8 1.3 Bakgrund 8 1.4 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen 8 1.5 Avgränsningar 8 1.5.1 Angränsande projekt och kumulativa effekter 9 1.5 Metod 9 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 11 2.1 Koncession 11 2.3 Samrådsprocessen 11 2.4 Samrådets genomförande 11 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt 11 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 12 3.1 Nationella miljömål 12 3.2 Miljökvalitetsnormer 13 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy 13 3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy 14 3.5 Säkerhet 14 3.5.1 Elsäkerhet 14 3.5.2 Säkerhetsskydd 14 4. ALTERNATIVREDOVISNING 15 6.1 Bedömningsgrunder 23 6.2 Miljökrav 23 7. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKON- SEKVENSER FÖR BEFINTLIG LEDNING 24 7.1 Inventeringar och utredningar 24 7.2 Miljökonsekvenser 24 7.2.1 Bebyggelse och boendemiljö 24 7.2.2 Landskapsbild 24 7.2.3 Områden av riksintresse 25 7.2.4 Naturmiljö 25 7.2.5 Kulturmiljö 25 7.2.6 Rekreation och friluftsliv 28 7.2.7 Naturresurser 28 7.2.8 Infrastruktur och planförhållanden 28 8. SAMLAD BEDÖMNING 29 9. REFERENSER 30 10. ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 31 BILAGOR 33 4.1 Nollalternativ 15 4.2 Förordat alternativ 15 4.2.1 Motivering till befintlig ledning som förordat alternativ 15 4.3 Utredda och avförda alternativ 15 4.3.1 Markkabel 15 4.3.1 Alternativ C 16 4.3.1 Alternativ D 16 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 19 5.1 Elförbindelsens tekniska utförande 19 5.1.1 Översiktlig beskrivning 19 5.1.2 Stolptyper 19 5.1.3 Ledningsgata och markbehov 19 5.2 Elektriska och magnetiska fält 20 5.2.1 Elektriska fält 20 5.2.2 Magnetiska fält 20 5.2.3 Hälsoaspekter och rekommendationer 21 5.2.4 Magnetfält för aktuell ledning 21 5.3 Ljudeffekter 21 5.4 Drift och underhåll 21 5.4.1 Ledningsunderhåll 21 5.4.2 Skogligt underhåll 21 6. SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖ- KRAV 23 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
6 SAMMANFATTNING Svenska kraftnät har hos Energimarknadsinspektionen ansökt om förlängd nätkoncession för linje avseende en del av beintlig 220 kv-dubbelluftledning mellan stamnätsstationerna Högdalen och Nacka i Stockholms stad, se Figur 1. I sin kompletteringsbegäran anger Energimarknadsinspektionen att ansökan ska kompletteras med en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta dokument utgör bilagd MKB till ansökan. Som en del av framtagandet av MKB:n har Svenska kraftnät genomfört en alternativutredning vilken redovisar alternativa ledningssträckningar, s.k. utredningskorridorer, som helt eller delvis skulle kunna ersätta beintlig ledning. Utredningskorridorerna har arbetats fram utifrån urvalskriterierna; hänsyn till beintlig bebyggelse och allmänna intressen och, om möjligt, lokalisering i anslutning till beintlig infrastruktur. Av vad som framkommit i utredningen föreslår Svenska kraftnät att beintlig ledning blir kvar i nuvarande sträckning vilket bedöms innebära minsta möjliga påverkan och att ingen ny mark tas i anspråk. Svenska kraftnät har även genomfört ett skriftligt samråd den 2 maj 15 juni 2017 med berörda fastighetsägare, länsstyrelse och kommun, övriga myndigheter, företag och intresseorganisationer. En samrådsredogörelse som redovisar inkomna yttranden och hur Svenska kraftnät bemött dessa har skickats till länsstyrelsen i Stockholm för beslut om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Samrådsredogörelse och länsstyrelsens beslut, daterat 14 augusti 2017 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan bifogas som bilaga 2.1 och bilaga 2.2 till MKB:n. Sammantaget är bedömningen att konsekvenserna är små för intresseområdena boendemiljö och bebyggelse och landskapsbild. För resterande intresseområden bedöms konsekvenserna som obetydliga. Att konsekvenserna bedöms bli så pass små beror på att förordat alternativ innebär att ledningen blir kvar inom beintlig ledningsgata och de konsekvenser som kan uppstå kommer från drift och underhåll. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
8 1. BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät, för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras och att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > Erbjuda säker, efektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet > Utöva systemansvaret för el kostnadsefektivt > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el > Verka för en robust elförsörjning 1.2 Behovet av planerad elförbindelse Koncessionen för del av den beintliga 220 kv-dubbelluftledningen som förbinder stamnätsstationerna Högdalen och Nacka med varandra behöver förlängas. Ledningen är en viktig del av elförsörjningen i södra Stockholm med omnejd. I samband med att lygverksamheten vid Skarpnäcks lygfält upphörde kunde denna del av ledningen byggas om med högre stolpar och en smalare ledningsgata. Ombyggnationen utfördes efter beviljad ansökan 1997. På grund av att endast den här mindre delsträckan av ledningen mellan stationerna byggdes om inns det idag en egen koncession för den. 1.3 Bakgrund Svenska kraftnät inkom till Energimarknadsinspektionen den 2 mars 2011 med en ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende 220 kv-dubbelluftledning på en 1,7 km lång del av sträckan mellan Högdalen och Nacka, Stockholms stad, se Figur 1.2. Energimarknadsinspektionen anger i sin kompletteringsbegäran, daterad 14 december 2016, att ansökan ska kompletteras med en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken (1998:808). 1.4 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen En MKB ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen (1997:857), en s.k. nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identiiera och beskriva de direkta och indirekta efekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt och på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa efekter på människors hälsa och miljön. 1.5 Avgränsningar Tekniskt har MKB:n avgränsats till de lösningar som kan bli aktuella. Alternativen likström och markkabel har valts bort, se motivering i avsnitt 4.3. Avseende miljöaspekter har MKB:n avgränsats utifrån Energimarknadsinspektionens kompletteringsbegäran daterad 14 december 2016 (dnr: 2011:101376) och utifrån de miljöaspekter som av Svenska kraftnät bedömts relevanta. Eftersom koncessionsansökan avser en beintlig ledning har konsekvensbedömningarna begränsats till att enbart omfatta driftskedet med därtill hörande underhållsarbete. Denna MKB behandlar påverkan, efekt och konsekvens för miljöaspekterna: > Boendemiljö och bebyggelse > Landskapsbild > Områden av riksintresse > Naturmiljö > Kulturmiljö > Rekreation och friluftsliv > Naturresurser > Infrastruktur och planförhållanden Övriga aspekter bedöms inte påverkas och beskrivs därför inte vidare i detta dokument. 1.5.1 Angränsande projekt och kumulativa efekter Svenska kraftnät bedriver idag inga projekt i närheten av den aktuella ledningssträckningen. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
11 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 2.1 Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige så krävs ett tillstånd, nätkoncession, enligt ellagen (1997:857). Enligt övergångsreglerna från 2013 gäller en nätkoncession tills vidare men tillståndet för aktuell ledning lyder under de regler som gällde innan 2013; att en ansökan om att förlänga koncessionen ska göras efter 40 år. En MKB bifogas ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva de direkta och indirekta efekter och konsekvenser som ledningen kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. I arbetet med upprättandet av MKB:n genomförs även samråd med bland annat berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet och innehållet i MKB:n regleras i 6 kap. miljöbalken. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar yttranden från berörda myndigheter, länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare och andra sakägare som berörs av ansökan. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om nätkoncession för linje ska beviljas. I det aktuella fallet gäller ärendet en förlängning av giltighetstiden för beintlig nätkoncession. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. 2.2 Samrådsprocessen Första steget i processen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver lera möjliga utredningskorridorer. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar det förordade alternativet, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) och deras förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i enlighet med 6 kap. miljöbalken i samrådsprocessen. Samråd sker med länsstyrelse, kommun, berörda myndigheter och med de som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En MKB tas fram för det alternativ som Svenska kraftnät beslutar sig för är huvudalternativet. I detta fall är huvudalternativet att behålla beintlig ledning i nuvarande sträckning. Samrådsredogörelse, länsstyrelsens beslut och MKB bifogas ansökan om förlängning av koncession som sänds till Energimarknadsinspektionen. 2.3 Samrådets genomförande Samråd har för aktuellt projekt genomförts i ett steg med en utökad krets. Som underlag för samrådet togs ett samrådsunderlag fram som beskrev alternativa ledningssträckor som helt eller delvis skulle kunna ersätta den beintliga ledningssträckningen. Underlaget beskrev syftet med projektet, redovisade föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) och deras förutsedda miljöpåverkan. En samrådsinbjudan skickades den 2 maj 2017 till berörda fastighetsägare, länsstyrelsen och kommunen, övriga myndigheter, företag och intresseorganisationer. Annonsering skedde i Post och Inrikes Tidningar och tidningen Mitt-i den 2 maj 2017. Under samrådstiden fanns samrådsunderlaget även tillgängligt på Svenska kraftnäts hemsida. När samrådstiden avslutats upprättades en samrådsredogörelse som bifogas i bilaga 2.1. 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt För beintlig ledning har Svenska kraftnät ledningsrätt. Den ger Svenska kraftnät tillträde till berörda fastigheter. Fastighetsägarna har vid uppförandet av ledningen ersatts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen eller för det inkomstbortfall som ledningen beräknas innebära. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador skulle uppkomma i samband med underhållsarbeten eller liknande. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
12 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Nationella miljömål I april 1999 fastställde riksdagen 15 stycken nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål inns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identiierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller lera miljökvalitetsmål. Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar med så liten negativ påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen som möjligt. När det gäller miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan har Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet en positiv inverkan då utbyggnaden ökar möjligheterna för anslutning av förnybar energi och underlättar transport av el mellan olika regioner och länder. Mål som bedöms beröras och beskrivs vidare: > Begränsad klimatpåverkan > Frisk luft > Bara naturlig försurning > Säker strålmiljö > Levande skogar > God bebyggd miljö > Ett rikt djur- och växtliv Mål som inte bedöms beröras: > Giftfri miljö > Skyddande ozonskikt > Ingen övergödning > Levande sjöar och vattendrag > Grundvatten av god kvalitet > Hav i balans samt levande kust och skärgård > Myllrande våtmarker > Ett rikt odlingslandskap > Storslagen fjällmiljö Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet uppnås. Verksamhetens påverkan på målet: Beintlig ledning innebär att anslutningen mellan stationerna Högdalen och Nacka blir oförändrad och således att en ny ledning, med utsläpp från bland annat arbets- och transportfordon som följd, inte behöver uppföras. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för begränsad klimatpåverkan. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växtarter och kulturvärden inte skadas. Verksamhetens påverkan på målet: Beintlig ledning innebär att anslutningen mellan stationerna Högdalen och Nacka blir oförändrad och således att en ny ledning, med utsläpp från bland annat arbets- och transportfordon som följd, inte behöver uppföras. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för frisk luft. Bara naturlig försurning Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet uppnås. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
13 Verksamhetens påverkan på målet: Beintlig ledning innebär att anslutningen mellan stationerna Högdalen och Nacka blir oförändrad och således att en ny ledning, med försurande utsläpp från bland annat arbetsoch transportfordon som följd, inte behöver uppföras. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för bara naturlig försurning. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga efekter av strålning. Verksamhetens påverkan på målet: Riskerna med elektriska och magnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identiieras. Eftersom Svenska kraftnäts magnetfältspolicy följs, bedöms inte några skadliga efekter på människors hälsa och miljön uppstå. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för säker strålmiljö. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Verksamhetens påverkan på målet: Måluppfyllelsen bedöms inte motverkas eftersom beintlig ledning inte medför några nya intrång i omgivande skogsmark. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Verksamhetens påverkan på målet: Måluppfyllelsen bedöms inte motverkas eftersom Svenska kraftnäts magnetfältspolicy följs och att beintlig ledning inte medför några nya anspråk på mark, natur eller andra resurser. Ett rikt djur och växtliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemtjänster och deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Verksamhetens påverkan på målet: Måluppfyllelsen bedöms inte motverkas eftersom beintlig ledning inte medför någon ny påverkan på kända förekomster av rödlistade arter eller arter utpekade i Artskyddsförordningens bilaga 1 och 2 (2007:845). Beintlig ledning medför inte heller någon ny påverkan på livsmiljöer eller ekosystemtjänster. 3.2 Miljökvalitetsnormer Enligt övergångsbestämmelserna till miljöbalken och ellagen ska bestämmelserna i 5 kap. miljöbalken om miljökvalitetsnormer gälla även ansökningar som kom in före miljöbalkens ikraftträdande. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det inns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geograiskt område till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De lesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag inns det miljökvalitetsnormer för: > kvaliteten på havsmiljön (SFS 2010:1341) > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > vattenmiljökvalitet i isk- och musselvatten (SFS 2001:554) > omgivningsbuller (SFS 2004:675) Inga miljökvalitetsnormer bedöms påverkas av projektet. 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energiefektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens miljöprestanda, sedd i ett livscykelperspektiv, ständigt förbättras. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska efektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med beaktande av miljö- och hälsorisker och en god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap och bevara värdefulla biotoper. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
14 Vi uppnår detta genom att: > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > ställa miljökrav i upphandlingar och följa upp att kraven uppfylls > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > uppfylla lagkrav och andra bindande krav inom miljöområdet > se till att anställda och övriga som arbetar på uppdrag åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet 3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i alla ledningsprojekt: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för beintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan 1. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 mikrotesla, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige 2. Mer information om magnetfält inns i avsnitt 5.2. kap. 5 kap. och 6 kap. och ändringsföreskrifterna i ELSÄK-FS 2010:1, 6 kap.). I starkströmsföreskrifterna regleras bland annat minsta avstånd mellan elledningar, mark och byggnader. Svenska kraftnäts ledningar konstrueras i så kallat brottsäkert utförande, vilket innebär att de är dimensionerade för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningarna är vidare utrustade med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan, via stålstolpen till jordlinan som är nedgrävd i marken. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolparna vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför byggs stolpar med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig. 3.5.2 Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd (SvKFS 2013:1) ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305). Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och deinitioner för säkerhetsskyddsarbetet. 3.5 Säkerhet 3.5.1 Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22), Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1, 3 1. Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga magnetfält. 2. Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, 1990/519/EG. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines 1998. Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 mikrotesla. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
15 4. ALTERNATIVREDOVISNING 4.1 Nollalternativ Nollalternativet utgörs av att den aktuella delsträckan av den beintliga 220 kv-dubbelluftledningen som förbinder stamnätsstationerna Högdalen och Nacka med varandra inte får förlängd koncession. Förbindelsen mellan stamnätsstationerna kommer i sådana fall att brytas med stor påverkan på elförsörjningen av södra Stockholm med omnejd till följd. Nollalternativet innebär även att beintlig ledning skulle behöva rivas, med omhändertagande och bortforslande av material och ökade utsläpp från fordon som följd. 4.2 Förordat alternativ Aktuell ledning utgörs av en 1,7 km lång delsträcka av 220 kv-dubbelluftledningen mellan stationerna Högdalen och Nacka. Delsträckan är belägen inom stadsdelarna Sköndal och Skarpnäcks gård i Stockholms stad och går mellan Sandåkraskolan i väster fram till korsningen av Flatenvägen och Listuddsvägen i öster, se Figur 4.1. Från Sandåkraskolan i väster fram till Flygfältsgatan, strax öster om traikplats Skarpnäck, passerar ledningen huvudsakligen över vägrenar och sidoområden till Tyresövägen, Sandåkravägen och Flatenvägen. De områdena utgörs av urbana, öppna gräsmarker med enstaka träd och buskar. Sträckningen öster om traikplats Skarpnäck berör två skyddsvärda trädmiljöer och naturreservatet Flaten. Ledningens sträckning inom tätorten innebär att 101 byggnader där människor vistas varaktigt, såsom permanentbostäder och skolor, ligger inom 100 meter från ledningskorridoren. 4.2.1 Motivering till beintlig ledning som förordat alternativ Beintlig ledning är en 220 kv-dubbelluftledning som har stått på samma plats i cirka 20 år och innebär därför ingen ny påverkan på de allmänna intressena i omgivningen. I jämförelse med beintlig ledning innebär de alternativa utredningskorridorerna en negativ påverkan på naturmiljö och naturresurshushållning eftersom de medför intrång i form av nytt ianspråktagande av mark. Avseende teknisk utformning bedömer Svenska kraftnät att det lämpligaste alternativet är luftledning i dess nuvarande form för att uppfylla ledningens drivkrafter och för att Svenska kraftnät ska uppfylla sitt regeringsuppdrag att utveckla ett kostnadsefektivt, driftsäkert och miljöanpassat elöverföringssystem. Att riva en fullt fungerande ledning och ersätta den med en ny i annan sträckning skulle innebära orimliga kostnader som inte motsvarar nyttan med en ledningslytt. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att det utifrån ovanstående är strategiskt riktigt att fortsätta använda beintlig ledning i dess nuvarande utförande. 4.3 Utredda och avförda alternativ Svenska kraftnät har genomfört en alternativutredning (bilaga 2.3) som redovisar en beskrivning av alternativa sträckningar till den beintliga ledningen i så kallade utredningskorridorer. Utredningskorridorernas sträckning styrs av olika faktorer så som avstånd till bebyggelse, förekomst av allmänna intressen och lämplig lokalisering i förhållande till beintlig infrastruktur. Inom alternativutredningen för beintlig ledning identiierades fyra alternativa utredningskorridorer, A B, C och D, se Figur 4.1 och 4.2. Både utredningskorridor A och B avfärdades eftersom de strider mot planprogrammet för Bagarmossen och Skarpnäck. Utredningskorridorerna berör ett område som i planprogrammet är utpekat som utvecklingsområde för beintliga och nya verksamheter. Svenska kraftnät valde således att enbart gå vidare med alternativ C och D. 4.3.1 Markkabel Idag och inom överskådlig framtid kommer luftledning för växelström att vara huvudalternativet när Svenska kraftnät planerar även för nya delar av stamnätet. Markkabel i växelströmsnätet kan endast komma ifråga på korta avstånd då alternativet av framkomlighetsskäl är ingen förbindelse alls. Bakgrunden till detta är att markkabel inte uppfyller kraven i Svenska kraftnäts uppdrag om robust, driftsäker och kostnadsefektiv överföring av el på samma sätt som luftledning. En markkabel har bland annat ler potentiella felkällor och längre reparationstider än en luftledning, vilket innebär högre MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
16 risk för ler och längre avbrott på elförbindelsen. Det är även fördelaktigt ur reparationshänseende med korta avbrottstider för luftledning. Markförläggning av markkabel skulle även innebära att en ny, ytkrävande, terminalstation skulle behöva anläggas. 4.3.2 Alternativ C Utredningskorridor C är 1,7 km lång. Huvuddelen av korridoren utgör ny sträckning söder om Tyresövägen, se Figur 4.2. Från Sandåkraskolan i väster och fram till traikplats Skarpnäck följer korridoren beintlig ledningsgata. Från traikplats Skarpnäck och österut följer resterande del av korridoren huvudsakligen vägrenen mellan Tyresövägen och Flatenvägen, ett område som utgörs av urban, öppen gräsmark. Korridoren berör även naturreservatet Flaten. Korridorens sträckning inom tätorten innebär att 97 byggnader där människor vistas varaktigt, såsom permanentbostäder och skolor, ligger inom 100 meter från ledningskorridoren. 4.3.3 Alternativ D Utredningskorridor D följer beintlig ledningsgata från Sandåkraskolan i väster fram till korsningen av Sandåkravägen och Maria Röhls väg i öster, se Figur 4.2. Resterande del av korridoren österut utgörs i huvudsak av ny sträckning. Förbi traikplats Skarpnäck är korridoren förlagd söder om den beintliga ledningen och passerar genom naturreservatet Flaten. I höjd med korsningen av Flatenvägen och Orhemsvägen korsar korridoren över till den norra sidan av Tyresövägen och de sista cirka 300 metrarna av sträckan följer korridoren återigen beintlig ledningsgata. Korridorens sträckning inom tätorten innebär att 99 byggnader där människor vistas varaktigt, såsom permanentbostäder och skolor, ligger inom 100 meter från ledningskorridoren. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
21 de årsmedelvärden av strömmen som inns tillgängliga för den aktuella förbindelsen. Det värde som används överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 %-percentilen 3 ). För helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledning-en. De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet. 5.2.3 Hälsoaspekter och rekommendationer EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte inns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer och tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader: > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. > I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se inns mer information. 5.2.4 Magnetfält för aktuell ledning Bebyggelse för varaktig vistelse, såsom permanentbostäder och skolor, inom 100 meter på vardera sidan om ledningen har kartlagts och de magnetiska fält som ledningen kan ge upphov till har beräknas för dessa hus. Det högsta beräknade totala magnetfältet inom 100 meter från ledningen uppgick till 0,06 mikrotesla (bilaga 2.5). 5.3 Ljudefekter Ljudefekter från kraftledningar alstras främst kring 400 kvledningar och vid fuktigt väder. En 220 kv-lednings ljud är svagt och endast urskiljbart i ledningens omedelbara närhet. Ljudet som alstras från den aktuella 220 kv-dubbelluftledningen kan således anses vara försumbart. 5.4 Drift och underhåll 5.4.1 Ledningsunderhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:3 och ändringsföreskrift ELSÄK-FS 2010:3) besiktigas med bestämda intervall. Den tekniska besiktningen av ledningen sker i cykler om åtta år. År ett till sju besiktigas ledningen (driftbesiktning) okulärt från helikopter en gång per år. Det åttonde året görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar, jordtag med mera kontrolleras. Beroende på vilka fel som upptäcks vid besiktningen blir de tekniska underhållsåtgärderna olika från fall till fall. Därmed byts delarna i anläggningarna ut kontinuerligt vilket gör att det inte går att avgränsa en lednings tekniska livslängd. När underhållsarbeten genomförs är de entreprenörer som har anlitats ålagda att följa Svenska kraftnäts riktlinjer och de lagar som gäller. 5.4.2 Skogligt underhåll Underhållsröjning med tillhörande kantträdsavverkning utförs vanligtvis med cirka åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Vid minst ett tillfälle mellan röjningarna utförs röjningsbesiktning. Det innebär att ledningsgatan regelbundet ses över med fyra års intervall. Röjning Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Fällning av kantträd i sidoområdena ska så långt möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg. Underhållsröjning utförs av personer med god erfarenhet av skogsarbetet och betryggande kännedom om säkerhetsanvisningarna för underhåll av ledningsgata. Hänsyn ska alltid, så långt som möjligt tas till markägares synpunkter. Detta medför att underhållsröjningen kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden som råder. Anlitade entreprenörer ska följa Svenska kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. 3. http://ec.europa.eu/dgs/health_foodsafety/dyna/enews/enews.cfm?al_ id=1581 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
22 Vid röjning gäller att all lågväxande vegetation, till exempel enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar ska sparas. Det gör att skogsgatan får ett tilltalande utseende samtidigt som det är positivt för natur- och viltvård. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen och inte heller närmare stolpe eller stag än tre meter. I anslutning till större vägar, bebyggelse och rekreationsområden där allmänheten vistas ska viss högväxande vegetation behållas av allmänna naturvårdshänsyn. I dessa lägen kan med fördel lövträd behållas intill stolpplatser utan att vegetationen blir farlig för ledningens säkerhet förrän efter lång tid. Även i bryn mot åker och annan öppen mark och i kanter mot vattenområden kan i undantagsfall träd sparas för viss högväxande vegetation. På mycket svaga marker, till exempel hällmarker, myrimpediment och tallhedar med tillhörande kantzoner, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna och där högväxande vegetation kan lämnas kvar. Hänsyn ska även så långt som möjligt tas till markägarens önskemål när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar med mera i eller i anslutning till ledningsgatan. Kantträdsavverkning Ett cirka 40-45 meter brett område vid ledningen (det vill säga cirka 20-22 meter på vardera sidan om ledningens mitt) ska hållas fritt från höga träd. Träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts stå kvar. Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall mäts och märks med färgprick inför avverkning. Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark. Under senare tid har andra metoder provats. Istället för att avverka träden kan de toppas med hjälp av anordning som hänger under en helikopter. Röjningsbesiktning Besiktning utförs mitt emellan två röjningsperioder. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet vid maximalt nedhäng från faslinorna innan kommande röjning sker, tas bort. Året före planerad röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Detta görs för att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
23 6. SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖKRAV 6.1 Bedömningsgrunder I en process att utreda och beskriva miljökonsekvenser av en verksamhet är det viktigt att en utvärdering utförs på ett så objektivt sätt som möjligt. Det är också lämpligt att konsekvenserna sätts i proportion till hur värdefullt ett intresse är. Sedan några år tillbaka arbetar Svenska kraftnät med egna bedömningsgrunder, se bilaga 2.4. Dessa är framtagna tillsammans med en expertgrupp av miljökonsulter med syftet att de bedömningar som sker i olika delar av en miljökonsekvensbeskrivning ska bli så enhetliga och objektiva som möjligt. Bedömningsgrunderna ger också fördelen att det skapas en jämförbarhet mellan olika projekts miljökonsekvenser. Bedömningsgrunderna utgör en grundstomme till de bedömningar som görs inom ramen för en miljökonsekvensbeskrivning men de kan i det enskilda fallet, för varje individuellt projekt, behöva anpassas. Svenska kraftnäts bedömningsgrunder bygger på en trestegsmodell i vilken det första steget är att bedöma värdet av det aktuella intresset längs ledningssträckan (t.ex. områdets värde för friluftsliv eller kulturmiljö). Därefter bedöms vilken påverkan den planerade ledningen kommer att ha på det aktuella intresset. Det bedömda värdet och den bedömda påverkan vägs i sista steget ihop till en sammanvägd bedömning av hur stora konsekvenserna blir på det bedömda intresset. Miljökonsekvenserna är klassade i en 6-gradig skala där nivåerna är obetydliga, små, små-måttliga, måttliga, stora och mycket stora konsekvenser. 6.2 Miljökrav Svenska kraftnäts miljökrav i bygg- och anläggnings- och underhållsentreprenader (TR 13-04-01) gäller för hela anläggningsfasen. Miljökraven omfattar bland annat inköp av material och utrustning, upplagsplatser och avfalls- och kemikaliehantering. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
24 7. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER FÖR BEFINTLIG LEDNING Konsekvenserna för de respektive aspekterna bedöms för drift- och underhållsskedet eftersom ansökan om förlängd koncession görs för nuvarande ledning i beintlig sträckning. 7.1 Inventeringar och utredningar Till grund för valet av sträckning och konsekvensbedömning i detta kapitel ligger följande utredningar: > Alternativutredning: En alternativutredning i syfte att identiiera alternativa utredningskorridorer, bilaga 2.3. > Magnetfältsutredning: Beräkning av magnetfältet kring beintlig ledning, bilaga 2.5 > Biologisk utredning: Skrivbordsstudie i syfte att identiiera och redovisa förekomsten av skyddsvärda naturmiljöer och artförekomster inom utredningsområdet, bilaga 2.6. > Kulturvärdesutredning: En arkeologisk utredning (skrivbordsstudie), del av steg 1, i syfte att identiiera kulturmiljöer, fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar av kulturhistorisk betydelse i landskapet, bilaga 2.7. 7.2 Miljökonsekvenser 7.2.1 Bebyggelse och boendemiljö Beskrivning Den beintliga ledningen passerar genom stadsdelarna Sköndal och Skarpnäcks gård i södra Stockholm. Längs ledningen inns lera bostadsområden med framför allt radhusbebyggelse men även handelsytor, industrilokaler och kolonilotter. Det inns 101 byggnader för varaktig vistelse inom 100 meter från ledningskorridoren. Konsekvenser Drift Ledningens huvudsakliga miljöpåverkan avseende boendemiljö beror på magnetfält och påverkan på landskapsbilden. Eftersom genomförd magnetfältsberäkning visar att magnetfältsvärdena ligger under 4,0 mikrotesla för samtliga byggnader, bedöms påverkan från magnetfält som obetydlig. Då ledningen inte innebär något nytt inslag i landskapet bedöms ingen ny visuell påverkan uppstå och konsekvenserna för bebyggelse och boendemiljö bedöms därmed som små. Underhåll Vid underhållsarbeten kan lokala störningar uppstå för närboende både i form av buller och att tillgängligheten begränsas tillfälligt och kortvarigt. Konsekvenserna bedöms som små. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. 7.2.2 Landskapsbild Beskrivning Ledningen ligger i Sköndal och Skarpnäcks gård i södra Stockholm. Den följer i stort sett sträckningen av Tyresövägen mellan Sandåkraskolan och korsningen Flatenvägen/ Listuddsvägen och passerar mellan lera bostadsområden. Med undantag för en kortare sträcka genom skogsmark vid korsningen Flatenvägen/Listuddsvägen går ledningen över exploaterad mark med framför allt ett lertal vägar, vägrenar och sidoområden. I öster passerar ledningen naturreservatet Flaten och koloniområdet Listudden. Konsekvenser Drift Eftersom ledningen i huvudsak följer Tyresövägen genom ett tätbebyggt område varierar utblickarna och ledningens synbarhet. I riktning längs vägen är ledningen exponerad och väl synlig medan den från angränsande bostadsområden ofta skyms av bebyggelse och endast syns på kortare avstånd. Helhetsintrycket av ledningens omgivning med Tyresövägen, dess av- och påfarter och de närliggande vägarna Sandåkravägen, Flatenvägen och Gamla Tyresövägen innebär att ledningen inte uppfattas som störande i det exploaterade landskapet. På grund av att ledningen sammanfaller med övrig infrastruktur i området och har stått på samma plats i cirka 20 år är det sannolikt att den istället uppfattas som en del av den nuvarande landskapsbilden. Sammantaget innebär det att konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som små. Underhåll SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
25 Inga konsekvenser bedöms uppstå för landskapsbilden på grund av underhåll av ledningen. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. 7.2.3 Områden av riksintresse Beskrivning Den beintliga ledningen berör inget område som är utpekat som riksintresse. En del av naturreservatet Flaten ingår i riksintresseområdet för friluftsliv Nacka-Erstavik-Flaten men det är inte denna del av naturreservatet som berörs av ledningen. Konsekvenser Drift Eftersom ledningen inte berör något riksintresseområde bedöms den inte medföra några konsekvenser för riksintressen vid drift. Underhåll Eftersom ledningen inte berör något riksintresseområde bedöms den inte medföra några konsekvenser för riksintressen vid underhåll. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. 7.2.4 Naturmiljö Beskrivning Naturmiljön kring ledningen är starkt påverkad av människan och domineras av gräsbevuxna vägrenar och sidoområden utmed Tyresövägen, Sandåkravägen och Flatenvägen. Längs den östra delen av ledningen återinns även tätortsnära natur- och parkmark. Ett naturreservat, Flaten, berörs av ledningen. Den del av reservatet som berörs består av barrblandskog och hällmarkstallskog. Ledningen berör även utkanten av två skyddsvärda trädmiljöer på norra respektive södra sidan av Tyresövägen utmed ledningens östra del. Området norr om vägen utgörs av en mindre blandskog med inslag av ek och tall, medan det södra området huvudsakligen överlappar naturreservatet och utgörs av barrblandskog och hällmarkstallskog. Den geograiska avgränsningen av det södra området sträcker sig även utanför reservatets norra gräns upp mot Flatenvägen och det är framför allt denna del av området som berörs av den beintliga ledningsgatan. I praktiken är området dock avgränsat av Flatenvägen som går parallellt på den södra sidan av Tyresövägen. Det innebär att det endast är en mindre del i det nordöstra hörnet av området som faktiskt berörs av ledningsgatan, se Figur 7.1. Ett fynd av den rödlistade arten svedjenäva (rödlistekategori missgynnad) berörs av ledningen. Fyndet är lokaliserat till vägrenen mellan Tyresövägens körfält i den västra delen av ledningsgatan och är registrerat med osäker artbestämning. Ledningen berör inte några registrerade förekomster av arter utpekade i artskyddsförordningens bilaga 1 eller 2. Konsekvenser Drift Ledningen har stått på samma plats i cirka 20 år och innebär ingen ytterligare påverkan på den omgivande naturmiljön eller förekommande rödlistade arter. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön och arter vara obetydliga under ledningens drift. Underhåll Vid underhållsarbeten kan avverkning av höga kantträd komma att ske inom naturreservatet och de två skyddsvärda trädmiljöerna. Vägrenen där fyndet av svedjenäva är lokaliserat påverkas inte av underhållsarbeten av ledningen. Konsekvenserna för naturmiljön och förekommande rödlistade arter bedöms som obetydliga vid underhåll. Förslag till åtgärder För underhållsarbeten som kan medföra risk för väsentlig förändring av naturmiljön ska samråd hållas med länsstyrelsen i Stockholms län enligt 12 kap 6 miljöbalken. 7.2.5 Kulturmiljö Beskrivning Inga kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar berörs av ledningen. Inte heller några utpekade skyddsvärda kulturmiljöer berörs, se Figur 7.2. Konsekvenser Eftersom ledningen inte berör några fornlämningar, kulturhistoriska lämningar eller utpekade skyddsvärda kulturmiljöer bedöms konsekvenserna sammantaget som obetydliga både vid drift och underhåll. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. Kulturhistoriska lämningar Fornlämning Lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit före år 1850 genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergiven. Naturbildningar som ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna till liksom lämningar efter äldre folklig kult är också fornlämningar. Övrig kulturhistorisk lämning Lämning som har tillkommit efter år 1850. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
28 7.2.6 Rekreation och friluftsliv Beskrivning Den beintliga ledningen passerar områden som är intressanta för rekreation och friluftsliv. Vid ledningens västra slutpunkt vid Sandåkraskolan inns en bollplan. Ledningen berör även ett mindre skogsområde och naturreservatet Flaten som delvis ingår i riksintresseområdet för friluftsliv Nacka- Erstavik-Flaten, dock inte den del som berörs av ledningen. I naturreservatet och riksintresseområdet, strax söder om ledningen, är även koloniområdet Listudden beläget, se karta i Figur 7.1. Samtliga områden nyttjas sannolikt för närrekreation av boende i området. Konsekvenser Drift Ledningar kan i vissa miljöer uppfattas som störande men på grund av närheten till framför allt Tyresövägen upplevs ledningen sannolikt inte som negativ för friluftslivet i området. Närrekreationen i det mindre skogsområdet, naturreservatet och riksintresseområdet är redan idag präglad av närheten till vägen. Då ledningen inte heller innebär något hinder för friluftslivet eller rekreationen bedöms konsekvenserna vara obetydliga vid drift. Underhåll Vid underhållsarbeten kan lokala störningar uppstå både i form av buller och att tillgängligheten begränsas tillfälligt och kortvarigt. Störningarna bedöms dock bli marginella och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. 7.2.7 Naturresurser Beskrivning Den beintliga ledningen berör i huvudsak gräs- och markytor i anslutning till Tyresövägen. Cirka 70 meter av den östra delen av ledningen passerar dock genom skogsmark inom naturreservatet Flaten. Ledningen innebär inga nya intrång eller ianspråktaganden av mark. Konsekvenser Drift Ledningen har stått på samma plats i cirka 20 är och innebär inget nytt ianspråktagande av mark. Den markyta som dess stolpar och stag upptar är förhållandevis liten och utgörs i huvudsak av urbana gräsytor i nära anslutning till väg. Möjligen kan ledningens placering innebära ett hinder i det fall ombyggnation av vägen eller dess närområde är aktuellt. Den del av ledningen som går i skogsgata kan innebära att skötseln av det omgivande skogsområdet måste anpassas. Skogsmarken är dock belägen i naturreservatet Flatens norra utkant och det är sannolikt att ingen eller begränsad skogsskötsel utförs där. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturresurser i området vara obetydliga under ledningens drift. Underhåll I samband med underhållsarbeten kan tillfällig lokal störning uppstå och framkomligheten begränsas tillfälligt och kortvarigt. Skador kan även uppstå på markytor, vägar, stängsel och dylikt. Konsekvenserna för naturresurser bedöms som obetydliga vid underhåll. Förslag till åtgärder I det fall tillfälliga skador uppstår vid underhållsarbeten åtgärdas skadan eller värderas och ersättas av Svenska kraftnät eller entreprenör. 7.2.8 Infrastruktur och planförhållanden Beskrivning Den beintliga ledningen korsar fyra vägar (från väster); Gamla Tyresövägen, Tyresövägen, Flygfältgatan och Flatenvägen. Därtill korsas lera av- och påfarter till Tyresövägen och två gångbroar över densamma. Då ledningen går genom ett tätbebyggt område berörs ett lertal planer. Bland annat berörs stadsplanen för Tyresövägen men även planprogrammet för Bagarmossen-Skarpnäck. Planprogrammet innebär till exempel planer om att minska vägens dominerande intryck i området och överbrygga den barriär som den utgör mellan staden och naturreservatet Flaten. Ledningen strider inte mot gällande stads- och generalplaner eller planprogram för området. Konsekvenser Drift Ledningen har stått på samma plats i cirka 20 är och bedöms därmed inte ge upphov till några konsekvenser för övrig infrastruktur i området. Då ledningen inte strider mot gällande planer eller planprogram bedöms ingen negativ påverkan på planer uppstå och konsekvenserna på planförhållanden i området bedöms därmed bli obetydliga. Underhåll I samband med underhållsarbeten kan tillfällig lokal störning uppstå och framkomligheten begränsas tillfälligt och kortvarigt. Konsekvenserna för övrig infrastruktur bedöms som små vid underhåll. Då ledningen inte strider mot gällande planer eller planprogram i området bedöms konsekvenserna på planförhållanden bli obetydliga vid underhåll. Förslag till åtgärder I det fall tillfälliga skador uppstår vid underhållsarbeten åtgärdas skadan eller värderas och ersättas av Svenska kraftnät eller entreprenör. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
30 9. REFERENSER Enetjärn Natur 2017a. Alternativutredning avseende beintlig och alternativa ledningssträckningar Högdalen-Nacka. Enetjärn Natur 2017b. Biologisk utredning avseende beintlig och alternativa ledningssträckningar Högdalen-Nacka. Pöyry. 2017. Magnetfältsberäkning. Stiginnaren. 2017. Arekologisk utredning, del av steg 1, avseende beintlig och alternativa ledningssträckningar Högdalen-Nacka. Stockholms stad, 2016. Översiktsplanen för Stockholm, samrådsförslag. Stockholms stad, 2016. Program för Bagarmossen och Skapnäck. Dnr: 2014-12380 (godkännandehandling). Stockholms stad, 1983. Stadsplan för Skarpnäcksfältet VII och ändrad del av Tyresövägen m.m. inom stadsdelarna Skarpnäcksgård och Sköndal. Pl 8214. Stockholms stad, 1966. Stadsplan för Norra Sköndal. Pl 6569. Stockholms stad, 1966. Ändrad och utvidgad stadsplan för Tyresövägen m.m. inom stadsdelarna Skapsnäcks gård och Sköndal. Pl 6692. Stockholms stad, 1962. Generalplan för stadsdelarna Orhem och Flaten, samt delar av stadsdelarna Pungpinan, Skarpnäck och Skrubba. Dnr 5525 (antagen 621122). Svenska kraftnät, 2016. Teknisk riktlinje. Krav på systematiskt arbete inom arbetsmiljö, miljö, elsäkerhet och kvalitet. TR 13-04-01. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
31 10. ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR Allmänna intressen Intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen. Detaljplan Juridiskt bindande plan enligt plan- och bygglagen som upprättas av kommunen för att reglera markanvändning och bebyggelse. Elektriska fält Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält. Energimarknadsinspektionen Myndigheten som beslutar om koncession. Fasledare/faslina En 220 kv kraftledning för växelström har tre faser. I varje fas inns två eller tre strömförande fasledare också kallade faslinor. Fornlämningar Fornlämningar är spåren efter en varaktigt övergiven mänsklig verksamhet. Det kan till exempel vara boplatser, gravfält, ruiner och kulturlager i medeltida städer. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Enligt lagen är det förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning, men i vissa fall kan länsstyrelsen ge tillstånd till ingrepp i fornlämningen. GIS Ett geograiskt informationssystem (GIS), är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Infrastruktur Anläggningar som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät. kv Elektrisk spänning mäts i volt, kv=1000 volt. Koncession För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, så kallad koncession. Handläggningen och prövningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Landskapsbild Den visuella upplevelsen av landskapet. Ledningsgata Det område under och intill en kraftledning som måste hållas fritt från hög vegetation. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Ledningsgata för kabel måste hållas fritt från vegetation med djupgående rotsystem. Ledningsrätt Ledningsrätten ger elnätsägare, kommuner, telekommunikationsbolag m.l. möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra behövliga anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga gäller för all framtid och regleras i ledningsrättslagen. Miljöbalken Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari 1999. Miljökonsekvens Påverkan på miljön av en viss åtgärd. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
32 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) I en MKB beskrivs den valda utredningskorridoren och vilken påverkan den nya ledningen kan få för exempelvis boendemiljön, landskapsbilden och friluftslivet mer detaljerat Den beskriver också vilka åtgärder som kan göras för att minska påverkan för omgivningen. Naturreservat Ett av de viktigaste och vanligaste sätten för att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt i Sverige och i många andra länder. Länsstyrelserna och kommunerna bildar reservaten med stöd av kap 7 miljöbalken. Portalstolpe Vanlig stolptyp med två ben för att hålla uppe luftledningar. Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 och 4 kap. miljöbalken. Robust elförsörjning Hög driftssäkerhet, det vill säga få avbrott och andra problem med elleveranserna från producent till konsument. Samråd Under samrådet informerar Svenska kraftnät om det aktuella projektet och inhämtar de berördas synpunkter. Ett samråd ska enligt miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs. Samråd hålls med de myndigheter och enskilda som berörs av den planerade verksamheten. Sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan innas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet. Skogsgata Betecknar det skogsområde längs en ledning inom vilken ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation. Övriga kulturhistoriska lämningar Med övriga kulturhistoriska lämningar avses lämningar efter människors verksamhet som inte bedöms som fornlämningar. Hänsyn till övriga kulturhistoriska lämningar regleras i skogsvårdslagen (1979:429). Vanliga lämningstyper i skogsmark är yngre bebyggelse- och skogsbrukslämningar som till exempel kolbottnar, såg- och kvarnlämningar samt husgrunder. Övriga kulturhistoriska lämningar i jordbrukslandskapet regleras via det generella biotopskyddet i 7 kap. miljöbalken. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
33 BILAGOR Bilaga 2.1. Samrådsredogörelse Bilaga 2.2. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 2.3. Alternativutredning Bilaga 2.4. Bedömningsgrunder Bilaga 2.5. Magnetfältsberäkning Bilaga 2.6. Biologisk utredning Bilaga 2.7. Arkeologisk utredning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT