Verksamhetsberättelse Etablering Södertörn 2018 1. Inledning... 2 2. Nätverken... 2 3. Ledningsgrupp... 6 4. Andra seminarier och träffar inom Etablering Södertörn... 6 5. Länsgemensamma kunskapsträffar och seminarier under året... 6 6. Samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län gällande utvecklingsmedel... 7 7. Regionala möten och nätverk... 8 8. Nationella möten och nätverk... 8 9. Ekonomi... 9 10. Kommunikation... 9 11. Sammanfattande analys... 9 1
1. Inledning Etablering Södertörn har varit en kommunövergripande verksamhet sedan 2009, först i projektform och från 2012 som en permanent verksamhet. Fokusområdet har utvidgats från att först bara ha omfattat vuxnas etablering i samverkan med Arbetsförmedlingen till att senare även inkludera arbetet med ensamkommande barn och unga. Syftet är att arbeta kunskapsutvecklande och samverka för att hitta gemensamma lösningar, samordningsvinster och synergieffekter i frågor som rör nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd och deras familjer samt ensamkommande barn och ungdomar, både asylsökande och med uppehållstillstånd. Kommunerna ska genom nätverken och strategen bedriva påverkansarbete gentemot relevanta regionala och nationella aktörer för att på så sätt förbättra arbetet med nyanlända utifrån ett kommunalt perspektiv. Etablering Södertörn finansieras gemensamt av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Avgiften täcker en tjänst samt kostnader för nätverkens möten och seminarier. Strategen är anställd av Botkyrka kommun som är värdkommun för verksamhete. 2. Nätverken Det har under 2018 funnits fem olika nätverk och en ledningsgrupp. Arbetet med de olika nätverken innefattar att omvärldsbevaka för att kunna ge relevant information, bjuda in eventuella gäster samt sköta administration och uppföljning av mötena och det som kommer upp där. Under 2018 har organisationen sett ut på nedanstående sätt. De blå fälten är Etablering Södertörns interna nätverk. Stockholmsregionens integrationsråd Ledningsgrupp Etablering Expertnätverk EKB i Stockholms län Beredningsgrupp Samhällsorientering Samrådsgrupp Hälsokommunikatörer Strateg Etablering Södertörn NISKI- nationellt nätverk Samverkan med andra regionala strateger i länet Chefsnätverk EKB Återsök EKB, försörjningsstöd äldre och sjuka Nätverk för bosättningsfrågor Handläggar -nätverk EKB 2
2.1 Ensamkommande barn Området Ensamkommande barn omfattar flera nätverk; ett chefsnätverk på enhets/sektionschefsnivå, ett handläggarnätverk, huvudsakligen bestående av socialsekreterare samt återsöksnätverket som till stor del på en praktisk nivå behandlar frågor kring återsökningar för ensamkommande barn och unga. Nätverken har träffats en till tre gånger per termin. Handläggarnätverket för EKB och återsöksnätverket träffas i Tumba, medan chefsnätverket EKB hållit sina möten hos enheten för ensamkommande barn och unga i Huddinge (Flemingsberg) under året. Utöver kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte bjuder nätverken ibland in externa aktörer. I verksamhetsplanen för 2018 fastställdes följande mål. Arbetet under 2018 ska ge kommunerna ökade kunskaper i frågor som rör: - de asylsökande 18-åringarna, hur eventuella lagändringar och ändringar i övriga regelverk påverkar kommunernas arbete med målgruppen. Målet har tillgodosetts genom träffar med Migrationsverket, SKL Gränspolisen och Socialjouren i Stockholms stad, se även nedan och avsnitt 4. - kostnadseffektivitet utifrån det nya ersättningssystemet och som trätt i kraft den 1 juli 2017. Uppföljning av detta har skett framförallt genom erfarenhetsutbyte i återsöksnätverket som arbetar utifrån best-practice under sina möten och i den kommunikation som finns mellan deltagarna mellan mötena. - psykisk ohälsa på grund av långa väntetider, de tidsbegränsade uppehållstillstånden eller avslagsbeslut. Kunskapsträffar ordnade i samverkan med Transkulturellt centrum har haft migration och psykiska ohälsa som huvudfokus, se avsnitt 5. - boendekedjor på sikt för målgruppen. Målet har inte uppfyllts under 2018, men en aktivitet planeras under våren 2019. - samhällsinformation till målgruppen. Seminariet i samverkan med Centrum för samhällsorientering i Stockholms län gav mer kunskap i ämnet, både utifrån metod och värdegrund. - hur kommunerna kan uppmärksamma Migrationsverket och andra relevanta aktörer på behoven hos de asylsökande 18-åringar som blir kvar i kommunen som egenbosatta och som inte har någon sysselsättning. Frågan är lyft till Länsstyrelsen i Stockholm län och i dialog med Migrationsverket. - barn och unga, framförallt från Nordafrika, med andra förutsättningar och annan problematik än den grupp som tidigare sökt asyl. Se avsnitt 4 om kunskapsträff med Gränspolisen och Socialjouren, Stockholms stad. I mars hölls på Saturnus konferens en träff för socialsekreterare och enhetschefer. Inbjudna gäster var SKL och Migrationsverket. Syftet med träffen var att öka kunskapen om lagrådsremissen för förslaget om utökad gymnasielag, förutsättningar vid familjeåterförening och villkoren för den nya lagstiftning som från och med den 1 juni 2018 skulle komma att begränsa möjligheterna att placera ensamkommande utanför den egna kommunen. Ytterligare en träff hölls i november 2018. Då var Migrationsverkets expert inbjuden. Fokus för mötet var den utökade gymnasielagen och dess konsekvenser. 3
Syftet med träffarna är att bidra med nödvändig kunskap på ett område som omgärdas av komplicerad lagstiftning och omfattande regelverk. 2.2 Vuxnas och familjers etablering Två nätverk har under denna period hanterat frågor kring nyanlända vuxnas och familjers etablering; etableringsnätverket (enhetschefer, flyktingsamordnare, handläggare m.fl.), och även ett nätverk för bosättningsfrågor där enhetschefer och samordnare medverkar. I verksamhetsplanen för 2018 fastställdes följande mål. Arbetet under 2018 ska ge kommunerna ökade kunskaper i frågor som rör: - bosättningsprocessen av anvisade nyanlända i kommunerna. Arbetet ska inriktas på samverkan mellan kommunerna men också med externa aktörer till exempel Migrationsverket och relevanta delar av det civila samhället. Särskilt fokus ska ägnas den initiala processen av bosättning av kvotflyktingar - en grupp som kommer att öka i antal, från 3400 personer 2017 till 5000 personer 2018. Ett viktigt delområde inom kvotmottagandet är samverkan med Stockholms läns landsting. Under 2018 verkade Etablering Södertörn för ett regionalt seminarium om kvotflyktingar som hölls i länsstyrelsens regi. För mer information om påverkansarbetet kring kvotflyktingmottagandet, se avsnitt 4 och 5. - den nya lag om etablering som träder i kraft den 1 januari 2018: Etablering Södertörn bevakar behovet av samverkan med Arbetsförmedlingen i samband med det nya regelverkets införande. Se punktlista nedan. - DUA för nyanlända och hur kommunerna inom Etablering Södertörn samverkar med Arbetsförmedlingen kring detta ramverk. Målet uppfylldes inte, då samverkan med Arbetsförmedlingen inte gick att få till stånd på denna punkt. Etablering Södertörn deltog i seminarium om DUA för kommunerna Botkyrka och Salem. Till nätverksmöten med etableringsgruppen har till vissa möten gäster bjudits in: Disabled Refugees Welcome berättade om sitt arbete för att medvetandegöra svenska myndigheter om frågor kring migration och funktionsvariationer. Arbetsförmedlingens verksamhetsamordnare i länet berättade om statistik och nyheter inom sin verksamhet. Länsstyrelsens projekt VIDA berättade om resultaten från det projekt som avslutades vid årsskiftet och som gick ut på att ta fram föreningsaktiviteter för nyanlända inom ramen för etableringsplanen hos Arbetsförmedlingen. Nätverket har under året lyft fram flera svaga punkter i samarbetet med Arbetsförmedlingen: - Den digitala rapporteringen har gjort det svårare för personer att hantera sina ärenden på Af. Af har angett att alla personer ska använda samma digitala system, oavsett kunskaper eller förförståelse. - Då prestationsförmågebegreppet försvunnit har en stor del av flexibiliteten gjort detsamma, vilket sannolikt resulterar i att fler blir beroende av försörjningsstöd. 4
- Sanktionstrappan, som är ett sätt att tillfälligt dra in etableringsersättning då kraven inte uppfyllts, gör att personer lägger energi på att reda ut sina ärenden hos Arbetsförmedlingen istället för att fokusera på studier och annat nödvändigt. Mer introduktion och stöd hos Arbetsförmedlingen krävs för att undvika detta. Ovanstående synpunkter har tagits upp med Arbetsförmedlingen på Integrationsrådets möten under året. Det oklart om detta fått någon påverkan på Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända eftersom myndigheten samtidigt har stått inför stora omorganisationer utifrån regeringsuppdrag. 2.3 Bosättningsnätverket De i verksamhetsplanen för 2018 fastställda målen för nätverket finns nämnda i 2.2. Bosättningsnätverket har förutom löpande frågor kring anvisningar och bostadslösningar belyst dessa frågor under året: - Idéburet offentligt partnerskap- hur kan ett sådant se ut. Som exempel presenterade Refugees Welcome Housing Sweden sitt arbete. Organisationen hade sedan tidigare en överenskommelse med Malmö stad om att söka andraboenden åt nyanlända och ställde frågan om intresse hos kommunerna i Stockholms län. Värmdö kommun har arbetat vidare med dessa idéer och valde slutligen att sluta en överenskommelse med en lokal organisation, men med ett liknande innehåll. - Nyheter angående anvisningar från Migrationsverkets expert. - Haninge och Nacka kommun har var och en drivit projekt med inriktning på bostadsfrågor. Projekten som finansierats med länsstyrelsernas utvecklingsmedel presenterades på ett möte i december. Inriktningen på projektet i Nacka kommun är stöd i bostadssökandet och i Haninges fall bostadssocialt stöd. En arbetsgrupp med syfte att diskutera och förbereda remissvar till Mottagandeutredningen som presenterades i mars, träffades vid ett par tillfällen under året. Många av de frågor som behandlades i arbetsgruppen rörde bosättningsområdet, bland annat förslagen att begränsa asylsökandes möjligheter att bosätta sig i utsatta områden. Under 2018 avslutades projektet Bättre bosättning, ett projekt som drivs av Huddinge kommun och Stockholms stad gemensamt och Etablering Södertörn deltog i slutkonferensen som hölls i maj. Projektets slutsatser rörde bland annat vikten av att personal arbetar med motivationsarbete i olika delar av bosättnings- och etableringsprocessen. 2.4 Återsöksfrågor Nätverket har under året träffats för egna möten vid fyra tillfällen. Mötena har gått ut på att dela kunskaper och erfarenheter kring återsökning av statlig ersättning, bland annat genom att gå igenom olika beslut från Migrationsverket och även domslut. I verksamhetsplanen för 2018 fastställdes följande mål: Arbetet under 2018 ska ge kommunerna ökade kunskaper i frågor som rör: 5
Återsökningen av statlig ersättning i kommunerna i stort. Under 2018 bör fokus ligga på att utveckla och följa upp fungerande arbetsformer i samband med införandet av nya ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga 1 juli 2017. Etablering Södertörn, Stockholms stad och Koordination Norrort verkade för att Länsstyrelsen i Stockholms län skulle hålla ett seminarium om statliga ersättningar där Migrationsverket står för informationen. Seminariet gick av stapeln i oktober och gav kunskap både om statliga ersättningar för asylsökande och för personer med uppehållstillstånd. I övrigt får målet anses uppfyllt utifrån de kunskaps- och erfarenhetsutbyte som skett inom nätverkets ramar. 3. Ledningsgrupp Ledningsgruppen har träffats vid fyra tillfällen under året. Huvudsakligen har mötena använts till att följa upp verksamhetsplanen och sprida information. På uppdrag av ledningsgruppen har strategen under året bland annat gjort en sammanställning av hur kommunerna fördelar schablonersättningen för nyanlända. Även förändringen av nätverken med ett strategnätverk istället för bosättningsnätverk bereddes i ledningsgruppen under hösten. 4. Andra seminarier och träffar inom Etablering Södertörn De flesta större träffar har under året gjorts i samverkan med andra aktörer. Nedan följer de som Etablering Södertörn ordnat på egen hand för de egna nätverken: Två träffar, en i mars och en i oktober, för handläggare som arbetar med bosättningsfrågor. Träffarna fungerade som ett erfarenhetsutbyte för att kunskapsutveckla arbetet på en operativ nivå. Ett seminarium i oktober hade fokus på människohandel och de nordafrikanska barnen. Jenny Selenius och Denise Oskarsson, Ungdomsjouren i Stockholms stad tillika en av regionkoordinatorerna för människohandel i Sverige berättade tillsammans med Mikael Lins, Gränspolisen om sitt arbete med målgruppen. Istället för den kick-off som brukar hållas i september ordnades en forskarförläsning i slutet av november. Ämnet var Familj, medborgarskap, migration- Sveriges politik i anhöriginvandring i ett jämförande perspektiv. Föreläsare var Karin Borevi, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Karin har i en Delmi-rapport (Delmi Delegationen för migrationsstudier) gjort en geografisk och historisk jämförelse rörande regelverk för anhöriginvandring och tog på seminariet upp de viktigaste delarna i rapporten. 5. Länsgemensamma kunskapsträffar och seminarier under året Etablering Södertörn har under året samverkat med Koordination Norrort och Stockholms stad (arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen) när det gäller att kunna erbjuda nätverken olika typer av information och fortbildning. I samverkan med Transkulturellt centrum ordnade två träffar under året. Maja Österlund statsvetare med Socialstyrelsen och RFSU som tidigare arbetsplatser pratade vid det första tillfället om migration, sexualitet och normer. Vid det andra tillfället kom Johanna Hermansson Tham, ungdoms- och vuxenpsykiater och Anne Johansson Olsson, 6
distriktssköterska och vårdlärare för fortbilda om psykisk ohälsa hos nyanlända och hur personal kan bemöta berättelser om svåra trauman. Frågan om hur mottagande av kvotflyktingar kan förbättras har varit högaktuell under hela året eftersom alla kommuner numera får en andel kvotflyktingar inom anvisningstalet. Dessutom pågick under året två projekt i länet med inriktning på kvotflyktingmottagande. Med anledning av detta hölls i samarbete med Socialförvaltningen, Stockholms stad och Koordination Norrort i april ett seminarium om ämnet med hjälp av Migrationsverket och de två projekten. Seminariet har sedan mynnat ut i fortsatt samverkan mellan olika aktörer för att förbättra mottagandeprocessen av kvotflyktingar, bland annat genom en förstärkt dialog med UNHCR. De senaste åren har Migrationsverkets expert, Annica Ring, bjudits in till några generella kunskapsträffar per år. Syftet med träffarna är att experten går igenom ny och kommande lagstiftning, ändringar i regelverket och statistik. Träffarna är i regel väldigt välbesökta. Även 2018 har tre kunskapsträffar hållits. En stor fråga även i dessa sammanhang, har implementeringen av den så kallade utökade gymnasielagen varit och därför har träffarna varit en bra möjlighet för kommunal personal att med hjälp av Migrationsverkets representant reda ut oklarheter på området. En halvdagskonferens om samhällsorientering gick av stapeln i mitten av september i samverkan med Centrum för samhällsorientering i Stockholms län. Inbjudna föreläsare var förutom personal från Centrum för samhällsorientering, Bi Puranen, generalsekreterare vid World Values Survey som talade utifrån Ronald Ingleharts karta för värdesystem. Syftet var att kommunerna skulle få en ökad kunskap om hur samhällsorienteringen är uppbyggd och vilka pedagogiska verktyg som används. I december ordnade Etablering Södertörn och Koordination Norrort en konferens med Ulrika Pudas från Delmos (Delegationen mot segregation) och urbanforskaren Martin Grander, Malmö Universitet som inbjudna gäster. De talade utifrån olika perspektiv om hur kommuner kan arbeta för att förebygga segregation på olika områden. För att belysa den lokala nivån i arbetet berättade Sigridur Baldursdottir, koordinator från Järfälla kommun och Linn Karlsson, utredare från Södertälje kommun om åtgärder mot segregation som finansierats med medel från Tillväxtverket. Det finns en direkt koppling mellan hur kommuner planerar sina bostäder för nyanlända och segregationsmönster, därför har arbetet med denna träff varit relevant för bosättningsarbetet inom Etablering Södertörn. 6. Samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län gällande utvecklingsmedel För att hitta samordningsvinster i arbetet med utvecklingsprojekt i länet samarbetade Etablering Södertörn och Koordination Norrort med Länsstyrelsens i Stockholm län under det första halvåret. Samarbetet gick ut på att ordna två konferenser för att utveckla hållbara projektidéer. Den första konferensen hade fokus på 37 a-medel som används för projekt där kommuner och civilsamhälle samverkar. Tyvärr deltog många fler representanter från civilsamhället än från kommunerna, vilket innebar att matchningen mellan aktörerna blev något skev. Det bidrog i sin tur till en viss besvikelse från civilsamhällesdeltagarnas sida. En viktig aspekt att ta med sig inför kommande verksamhetsår är alltså att en mer jämbördig representation är viktig vid den typen av träffar. Den andra konferensen med fokus på 37-medel för kommuner hölls med hjälp av en extern workshopledare som var ett stöd i att få de deltagarna från de olika kommunerna att ta fram nya projektidéer. 7
7. Regionala möten och nätverk Strategen har deltagit i återkommande möten med ett regionalt expertnätverk som behandlar frågor med inriktning på ensamkommande barn och unga. Storstockholm har avböjt sitt deltagande som sammankallande, men deltar vid vissa frågor. Expertnätverket har vid något tillfälle bjudit in representanter från SKL för att få mer kunskap om ny lagstiftning, både utökad gymnasielag och den lagändring som sedan i somras begränsar möjligheterna att placera ensamkommande barn och unga utanför den egna kommunen. Nätverket för nyanländafrågor, bestående av regionala strateger i länet har fortsatt att träffas var sjätte vecka för gemensam omvärldsbevakning och planering av gemensamma aktiviteter. Integrationsrådet har under året haft fyra möten. Sammankallande är Länsstyrelsen i Stockholms län. Rådet erbjuder en gemensam plattform för att deltagarna ska kunna delge varandra sina lägesbilder. De aktörer som deltar förutom Länsstyrelsen i Stockholms län, är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting, Migrationsverket Storsthlm och de delregionala strategerna i länet. Frågor som tagits upp under året är Arbetsförmedlingens förändring med en ökad digitalisering av sina tjänster, något som påverkar målgruppen nyanlända till stor del. Utöver Integrationsrådets arbete, men kopplat till detta, deltog strategen tillsammans med andra kommunrepresentanter från samverkande kommuner under det första halvåret i ett analysarbete som gjordes på uppdrag av Samverkan Stockholmsregionen. Analysgruppen bestod av representanter från ett flertal sektorer (Kommuner, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Polisen och Landstinget). Syftet var att arbeta fram en nulägesbild och samt identifiera gemensamma utmaningar kring integration, med hjälp av olika perspektiv- detta för att kunna arbeta mer effektivt och samordnat kring dessa frågor. Arbetet mynnade ut i rapporten Samverkan för hållbar etablering (Sweco Society). Rapporten kan fungera som ett underlag för det regionala kartläggningsarbete som Länsstyrelsen genomför under 2019 på uppdrag av länets landshövding. Beredningsgruppen för Centrum för samhällsorientering i Stockholms län som består av representanter från länets kommuner och Länsstyrelsen har haft möten fyra gånger under året och har som syfte att underlätta att samhällsorienteringen fungerar i alla de samverkande kommunerna. Centret har under året genomfört en ny upphandling av samhällsorientering för kommande avtalsperiod som träder i kraft 1 september 2019. Beredningsgruppen har fungerat som referensgrupp med möjlighet att komma med synpunkter under framtagandet av förfrågningsunderlaget. Nytt är att hälsokommunikationen i de nya avtalen kommer att vara en integrerad del av samhällsorienteringen. En nyhet inför kommande avtalsperiod är också att Nacka kommun har valt att ingå i samverkan vilket innebär att nu ingår alla länets kommuner tillsammans med Håbo kommun i Uppsala län. 8. Nationella möten och nätverk Det nationella nätverket för regionala strateger- NISKI (eg. Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända) har haft två möten under året, ett Skövde i februari och ett i Söderköping i september. SKL deltar alltid på mötena och bidrar genom ökad kunskap kring vad som händer på området. Bland annat diskuterades mottagandeutredningen och en analys av de förslag som presenterats. SKL informerade om den justerade anvisningsmodellen för ensamkommande barn som sedan trädde i kraft årsskiftet 2018/2019. 8
9. Ekonomi Resultatet för 2018 visar ett överskott på 78 000 kr. Inför debitering 2019 reduceras avgifterna proportionerligt med samma summa, enligt regler som fastställts i samverkansöverenskommelsen. Anledningen till överskottet är att de medel som avser möteslokaler utanför kommunhuset i Tumba samt föreläsare har inte använts fullt ut eftersom många träffar under året samkoordinerats med Koordination Norrort och Stockholms stad. 10. Kommunikation Fyra nyhetsbrev har skickats ut till nätverk och andra berörda under året. Syftet är att informera om nyheter på området, både inom ramen för Etablering Södertörn och på de regionala och nationella arenorna. Samarbetsytan på sodertornskommunerna.se kan användas av alla nätverksdeltagare för att i inloggat läge kunna läsa minnesanteckningar och hämta annat material. För att informera om vad som händer i stunden finns också en facebooksida för Etablering Södertörn. 11. Sammanfattande analys Året har till viss del präglats av fortsatta diskussioner kring bosättningen av anvisade nyanlända personer. En del kommuner har valt att tolka sitt ansvar för bosättningen utifrån att det löper på två år, precis som schablonersättningen för de som bosatt sig in kommunen. Detta har i sin tur skapat diskussioner om övervältring av bostadssökande på de kommuner som har en allmännytta och ett större bestånd av hyresrätter, både inom och utanför Stockholms län. Frågan var bland annat aktuell på ovan nämnda NISKI-möte. Landsbygdskommunerna med ett bestånd av hyresrätter har i vissa fall från storstadsregionerna tagit emot sekundärflyttningar, men anser sig ha betydligt sämre förutsättningar att kunna erbjuda en ingång till arbetsmarknaden och andra insatser som bidrar till en fungerande etableringsprocess. Mottagandet av kvotflyktingar möter fortsatt en del utmaningar. Kommunerna har till exempel tagit emot grupper med i Sverige ovanliga språk som talas bland annat i områdena Darfur, Sydsudan och Tchad. Strategerna har gemensamt under året till UNHCR och Migrationsverket lyft fram behovet av utförligare bosättningsunderlag då kommunerna ska ta emot kvotflyktingar. Ibland har till exempel de medicinska behoven inte varit uppdaterade, vilket leder till komplikationer vid mottagandet. Kvotflyktingar med mångårig erfarenhet av att leva i flyktingläger behöver ibland också en lång och omfattande introduktion. I samband med mottagandet av kvotflyktingar har det också väckts en frustration över de långa ledtiderna hos Migrationsverket, Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det är väntan på uppehållstillståndskort, folkbokföring, registrering hos Försäkringskassan och inskrivning på Arbetsförmedlingen som ibland skjuter upp etableringsprocessen med upp till nio månader. Det är utifrån ett kommunalt perspektiv en oacceptabel situation då kommunerna behöver täcka upp ekonomiskt för att de statliga aktörerna inte har tillräckliga resurser för att göra sitt jobb. Att de olika myndigheterna också har lagstiftning och villkor för sitt utövande som kräver omfattande och lång handläggning får också ses som ett avgörande skäl till de långa väntetiderna. Frågan har lyfts till nämnda myndigheter, till SKL och även direkt till migrationsministern under de så kallade Tylösandsdagarna en nationell konferens om migration och etablering i maj. 9
Kommunerna har under de senaste två åren jobbat intensivt med att utveckla kvotmottagandet och det arbetet fortsätter i samverkan över kommungränserna även 2019. Det har under året var viktigt att belysa olika delar av mottagandet av ensamkommande barn och unga. Lagstiftningen på området har kommit att bli allt snårigare, både när det gäller begränsningarna i möjligheter att placera barn utanför den egna kommunen och den utökade gymnasielagen. SKL har varit landets regionala strateger till stor hjälp i att tolka den nya lagstiftningen och har antagligen varit det bästa stödet för kommunernas planering och förberedelse inför det nya regelverket. Etablering Södertörn har genom sina nätverk under året lyckats vara en fungerande plattform för gemensamt kunskapsutbyte på olika nivåer. Ambitionen för 2019 är att även fortsättningsvis vara en betydelsefull arena för ny kunskap och information. 10