ÄndringMavMdetaljplanM977: KLEMETSÖMANLÄGGNINGSOMRÅDE detaljplanbeskrivningm utkastaskedetm junim2015 VasaMstadM Mplanläggningen

ÄndringMavMdetaljplanM977: KLEMETSÖMANLÄGGNINGSOMRÅDE detaljplanbeskrivningm utkastaskedetm junim2015 VasaMstadM Mplanläggningen

1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Kommun: 905 Vasa Stadsdel: 4 Kvarter: 30 Planeringsart: Ändring av detaljplan och tomtindelning Planens namn: Klemetsö anläggningsområde Planens nummer: 977 Utarbetad av: Vasa stadsplanering Planläggningsingenjör Matti Laaksonen Kyrkoesplanaden 26 A, 2 vån. PB 3, 65101 VASA fornamn.efternamn@vasa.fi 040 724 3569 Behandling: Meddelande om inledd behandling 13.9.2010 Stadsstyrelsens planeringssektion 31.8.2010 5.11.2013 21.10.2014 16.6.2015 Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige xx.xx.xxxx xx.xx.xxxx 1.2 1.3 Planområdets läge Detaljplaneändringen berör kvarter 30 i fjärde stadsdelen och därtill anknutna gatu-, park- och närrekreationsområden. Planeringsområdet omfattar 32 hektar och är beläget 1,3 kilometer öster om torget. Området gränsar i norr till Smedsbyvägen, i öster till Förbindelsevägen, i söder till ett grönområde mellan Klemetsö industriområde och planeringsområdet och i väster till Sjukhemsgatan. På Klemetsö anläggningsområde verkar flera av stadens inrättningar på en enda stor tomt. På området finns stadssjukhuset, huvudhälsostationen, ett åldringshem, ett daghem, det historiskt betydelsefulla före detta kommunalhemmet, idrottshallar, ett yrkesinstitut, räddningsverket och nödcentralen. Planens namn och syfte Syftet med detaljplaneändringen för Klemetsö anläggningsområde är att planera kompletterande byggande, trafikregleringar, grönområden och skyddsärenden beträffande området. Området delas in i kvartersområden och en tomtindelning görs beträffande området. 1

1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 1 1.1 Identifikationsuppgifter... 1 1.2 Planområdets läge... 1 1.3 Planens namn och syfte... 1 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning... 2 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen... 3 1.6 Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen 3 2. SAMMANDRAG... 4 2.1 Planprocessens olika skeden... 4 2.2 Detaljplan... 4 3. UTGÅNGSPUNKTER... 5 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet... 5 3.1.1 Allmän beskrivning av området... 5 3.1.2 Naturmiljön... 5 3.1.3 Den byggda miljön... 6 3.1.4 Markägoförhållanden... 7 3.2 Planeringssituation... 7 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet... 7 4. OLIKA SKEDEN I UTARBETANDET AV DETALJPLANEN... 7 4.1 Behovet av detaljplanering... 7 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller den... 7 4.3 Deltagande och samarbete... 8 4.3.1 Intressenter... 8 4.3.2 Anhängiggörande... 8 4.3.3 Deltagande och växelverkansförfaranden... 8 4.3.4 Myndighetssamarbete... 9 4.4 Mål för detaljplanen... 9 4.4.1 Mål utgående från utgångsmaterialet... 9 4.5 Alternativa detaljplanelösningar och deras konsekvenser... 9 4.5.1 Beskrivning av och gallring bland de preliminära alternativen... 9 4.5.2 Val av detaljplanelösning och motiveringar till den... 9 4.5.3 Resultaten av konsekvensutredningarna och -bedömningen... 10 4.5.4 Åsikter och beaktandet av dem... 10 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN... 10 5.1 Planens struktur... 10 5.1.1 Dimensionering... 10 5.2 Områdesreserveringar... 10 2

5.2.1 Kvartersområden... 10 5.3 Planens konsekvenser... 11 5.3.1 Konsekvenser för den byggda miljön... 11 5.3.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön... 12 5.4 Planbeteckningar och -bestämmelser... 12 5.5 Namn... 12 6. 6.1 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN... 12 Genomförande och tidtabell... 12 1.5 1.6 Förteckning över bilagor till beskrivningen Detaljplanekarta Detaljplanebestämmelser Uppföljningsblankett Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Byggnadsinventering, Susanne Öst, mars-april 2009 Fatikoolin käyttömahdollisuuksien kartoitus - Kartläggning av möjligheterna att använda Fattiggården, arbetsgruppens rapport 20.10.2005 Vaasan Klemettilän asemakaava-alueen luontotyyppi- ja kasvillisuusselvitys - Naturtyps- och växtlighetsutredning beträffande detaljplaneområdet Klemetsö i Vasa, Suomen Luontotieto Oy, 2008 Vaasan Klemettilän laitosalueen lepakkoselvitys 2009 - Fladdermusutredning beträffande anläggningsområdet i Klemetsö i Vasa 2009, Vasa stadsplanering, Toni Lustila, Jan Nyman & Aaro Toivio, 2009 Från Fattiggården till Dammbrunnsgården 1886-2004, Bertta Hietamäki, 2008 3

2. SAMMANDRAG 2.1 Planprocessens olika skeden Detaljplaneändringen har startat på initiativ av Stadsplaneringen och den har överenskommits med Vasa Hussektor. Vasa Hussektor förvaltar nästa alla byggnader på området. Stadsstyrelsens planeringssektion beslutade vid sitt sammanträde 31.8.2010 att området planläggs. Klemetsö anläggningsområde har angetts som detaljplaneobjekt i 2010 års planläggningsöversikt. Ett planeringsmöte hölls 19.10.2010 med representanter för dem som är verksamma på området, varvid aktörernas behov beträffande området togs upp och randvillkor ställdes för kommande verksamheter och aktörer på området. Detaljplaneutkastet behandlades i planeringssektionen i november 2013, varefter det hölls framlagt. I utkastskedet har planeringen av området gjorts i samarbete med aktörerna på området. Detaljplaneförslaget var offentligt framlagt under tiden 21.11 21.12.2014. Som bilaga till denna beskrivning finns ett sammandrag av utlåtandena och anmärkningen med bemötanden. 2.2 Detaljplan Med detaljplaneändringen har den stora tomten delats in i kvartersområden, rekreationsområden och gator. Området består av tre delar: yrkesinstitutets och räddningsverkets område, huvudhälsostationens område och ett rekreationsområde mellan dem. Alla områden vidareutvecklas och deras särdrag förstärks. Områdets del längst i norr, där yrkesinstitutet, räddningsverket och nödcentralen finns, är den effektivast bebyggda delen i området. På detta område finns mest tillbyggnadsrätt i det nya utkastet. Utkastet innehåller tillbyggnadsrätt för alla nuvarande aktörer och tre nya byggplatser. De nya byggplatserna står till förfogande för yrkesinstitutets behov men strävan i planutkastet har varit att också möjliggöra annan användning. Byggandet i detta område är modernt och kan genomföras med flera våningar men räddningsverkets eventuella räddningshelikopterverksamhet begränsar höjden på byggnaderna i området. I områdets östra del finns huvudhälsostationen, stadssjukhuset och Dammbrunnsgården. Denna områdesdel utvecklas på aktörernas villkor. Planutkastet möjliggör utbyggnad och fördelar huvudhälsostationen och Dammbrunnsgården på egna tomter. De egna tomterna möjliggör en flexiblare användning av området och egna adresser för aktörerna. För närvarande är det problem med adresserna på grund av att tomten är en enda stor tomt. Ny- och tillbyggandet på området anpassas till dimensionerna och byggsättet på området. Resten av området består huvudsakligen av mindre och småskaligare byggt parkoch rekreationsområde. På området finns nuvarande Vasas äldsta byggnader. Området är historiskt värdefullt och rekreationsanvändningen av området kommer att öka betydligt i framtiden. Utbyggnad är tillåten på området och rekreationsanvändningsmöjligheterna på det förbättras med hjälp av mera omfattande, enhetliga områden och tryggade förbindelser. Utbyggnaden på 4

området görs på det befintliga, värdefulla byggnadsbeståndets villkor. Byggnaderna kan ha högst två våningar och i byggnadsstilen och byggnadernas placering respekteras den med tanke på Vasas historia betydelsefulla f.d. Fattiggårdens byggande. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Kvarter 19 i stadsdelen Klemetsö är i Vasa känt som f.d. fattiggårdens område. Lokalhistoriskt är området mycket betydelsefullt, eftersom marker som hörde till Klemetsö by som fanns på denna plats inlöstes för byggandet av nya Vasa efter branden i Gamla Vasa. I nya Vasa behövdes en anstalt för fattiga på 1880-talet och den förlades till Klemetsö, eftersom staden hade mycket mark och oanvända byggnader på området. Efter det har stadens olika inrättningar byggts på området efter behov. 3.1.2 Naturmiljön På planändringsområdet finns olika naturmiljöer, allt från planterade och välvårdade parker till gamla skogsformationer nästan i naturtillstånd. Till områdena i naturtillstånd anknyter också kulturhistoriska lämningar. I områdets nordvästra hörn (nummer 1 på kartan) finns en liten skogsdunge med en spånbana. På området finns inga betydande naturvärden, men spånbanan är i räddningsverkets användning. Vid områdets norra kant (2) i sluttningen mellan yrkesinstitutet och stadssjukhuset finns en skogsdunge. I naturtyps- och växtlighetsutredningen (Bilaga 1) har inga betydande naturvärden nämnts för 1: Kaavamuutosalueen luonnonympäristöt området men i samband med byggnadsinventeringen på området har tecken på gamla löpgravar eller skjuthinder påträffats. I områdets mitt (3) finns områdets välvårdade centralpark och mitt i den en damm med springbrunn. I naturutredningen har parken nämnts som visuellt betydelsefullt rekreationsobjekt och den är också i aktiv rekreationsanvändning bland invånarna på det närliggandet sjukhuset och åldringshemmet. Invid Sjukhemsgatan (4) mellan det öppna fältet och Fattiggården finns ett impedimentområde, som delvis består av skog och delvis av koloniträdgårdsområde som har gått i träda. På området finns mycket stenfötter efter gamla byggnader. Stadens anställda har haft odlingslotter på området och på endast en av lotterna odlas ännu aktivt. 5

Vid områdets östra kant (5) finns områdets största enhetliga naturmiljö. På området finns både gammal skog och vildvuxen gammal trädgård. Enligt naturutredningen är denna del den enda skogsformationen i naturtillstånd på området. En del av tallarna på området uppskattas vara långt över 100 år gamla. Enligt markanvändningsrekommendationen i utredningen lönar det sig att bevara gammalt trädbestånd i mån av möjlighet. I områdets nordöstra hörn (6) finns en skogsdunge, som är en del av Förbindelsevägens skyddsgrönområde. Området ingår inte i naturtyps- och växtlighetsutredningen från år 2008. 3.1.3 Den byggda miljön En byggnadsinventering har gjorts på Klemetsö anläggningsområde i mars-april 2009 (bilaga 1). De äldsta byggnaderna på f.d. Fattiggårdens område är från 1700- talet och yrkesinstitutets senaste utvidgningar blev klara 2011, så byggnadsbeståndet på området är mycket mångsidigt och representerar många olika tidsperioder och stilar. Byggnaderna på f.d. Fattiggårdens område är gamla kommunalhemsbyggnader och enligt byggnadsinventeringen är samtliga historiskt och med tanke på miljövärdet betydelsefulla, och största delen också byggnadshistoriskt betydelsefulla. Alla byggnader ska skyddas men i en del tillåts med tanke på bevarandet eller användningen nödvändiga ändringar. Stadsfullmäktige fattade år 1951 beslut om byggande av en yrkesskola på Klemetsö anläggningsområde. De första delarna byggdes i början av 1950-talet och de nyaste blev klara 2011. De delar som är byggda på 1950-talet är byggnadshistoriskt och med tanke på miljövärdet betydelsefulla och i byggnadsinventeringen föreslås att skydd av dem ska anges i detaljplanen. Man beslutade bygga stadssjukhuset i Klemetsö 1956. Till planerare av det nya sjukhuset valdes Olli Saijonmaa, som också hade planerat den intilliggande yrkesskolans byggnader. En del av sjukhusets byggnader hade redan byggts som en del av yrkesskolans helhet. Sjukhusets värmecentral är byggnadshistoriskt värdefull. Därtill borde de intilliggande gjutjärnstrapporna bevaras. På Klemetsö anläggningsområde finns också en idrottshall, s.k. jordbanehallen. Den har planerats av I. Serenius år 1954 och är byggnadshistoriskt betydelsefull. Räddningsverkets byggnad är uppförd år 1960 och den har utvidgats efter behov. Den nyaste delen av huvudbyggnaden är de år 1997 byggda garagen i byggnadens västra ända. Utöver huvudbyggnaden finns på räddningsverkets område en år 2003 byggd helikopterhall. De ursprungliga delarna av Dammbrunnsgårdens byggnad i rött tegel, delen i fyra våningar och flygeldelarna i en våning är från år 1966 och de är planerade av arkitektbyrå Olli och Erkki Saijonmaa. Byggnaden utvidgades år 1981 med en utvidgningsdel i tre våningar enligt planer utarbetade av stadens arkitektavdelning. På området finns den av arkitektbyrå Veli och Jaakko Paatela planerade huvudhälsostationen från år 1985 och det av arkitektbyrå Bonn & Bergström 1976 6

planerade daghemmet. Österbottens nödcentrals byggnader uppfördes intill räddningsverket år 2002. Därtill finns Tuki-Kiisto ry:s högtryckshall på området. 3.1.4 Markägoförhållanden Detaljplaneändringsområdet är i dess helhet i Vasa stads ägo. 3.2 Planeringssituation 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet I Vasa generalplan 2030, som har godkänts av stadsfullmäktige, är parkområdena i området angivna separat för att framhäva deras betydelse, fastän största delen av området fortfarande består av kvartersområde för allmänna byggnader. Därtill finns på området f.d. Fattiggårdens områden och de bevarade byggnaderna är angivna som betydelsefullt skyddsobjekt. För detaljplaneändringsområdet gäller sex detaljplaner. Ändringen gäller endast delvis fem planer och hela detaljplanen för en plan. För fem planer gäller ändringen gatu- eller närrekreationsområden och för detaljplan 654 hela det kvartersområde för allmänna byggnader som den omfattar. 4. OLIKA SKEDEN I UTARBETANDET AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplanering Klemetsö anläggningsområde har varit ett stort kvartersområde för allmänna byggnader med mycket byggrätt och det har länge varit helt i stadens ägo. På området har nya verksamheter fogats till de gamla projektvis utan planering av helheten. Till följd av den oplanerade utvecklingen bildar verksamheterna på området och de trafikleder som förenar dem inte någon logisk eller välfungerande helhet. Med detaljplaneändringen planeras en helhet med de nuvarande verksamheterna så att den fungerar bättre liksom även områdets kommande utveckling av och utbyggande på området. På detaljplaneändringsområdet finns flera objekt för vilka skydd har föreslagits och i detaljplanen angivet skydd undersöks. På området finns flera arkitektoniskt och byggnadshistoriskt betydelsefulla objekt. Närrekreationsområdena vidareutvecklas så att de bättre betjänar behoven hos kunderna i områdets inrättningar och andra som använder området. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller den Detaljplaneändringen har startat på initiativ av Stadsplaneringen och den har överenskommits med Vasa Hussektor. Detaljplaneändringen ingår i planläggningsprogrammet och stadsstyrelsens planeringssektion beslutade vid sitt sammanträde 31.8.2010 att den inleds. 7

4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter Detaljplaneändringen görs helt på av staden ägd mark. De viktigaste intressenterna är stadens olika inrättningar på området. Övriga intressenter är de övervakande myndigheterna och andra förvaltningar med anknytning till stadens område. Nedan följer en förteckning över dem som har hörts som intressenter i detaljplaneändringen. Verket för fostran och utbildning Vasa yrkesinstitut Fritidsverket Social- och hälsovårdsverket Kommuntekniken Fastighetssektorn Vasa Hussektor Vasa Vatten Österbottens räddningsverk Österbottens museum Österbottens polisinrättning Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/Trafik och infrastruktur Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/Miljö- och naturresurser Österbottens nödcentral Vasa Elnät Ab Vasa Elektriska Ab Anvia Abp 4.3.2 4.3.3 Anhängiggörande Detaljplaneändringen har startat på initiativ av Stadsplaneringen och den har överenskommits med Hussektorn. Detaljplaneändringen ingår i planläggningsprogrammet. Stadsstyrelsens planeringssektion fattade beslut 31.8.2010 om inledande av en ändring av detaljplanen för området. Att arbetet med detaljplaneändringen startar meddelades i de kungörelsetidningar som används vid planläggningsprojekt, dvs. Pohjalainen och Vasabladet, samt på stadens anslagstavla och webbplats. Deltagande och växelverkansförfaranden Som grund för planeringen av området har två arbetsunderhandlingar ordnats. I den första deltog Vasa Hussektor, som förvaltar byggnaderna på området, och Gatusektorn. Närvarande vid den senare var representanter för dem som är verksamma på området och andra förvaltningar inom staden såsom museet. Vid den första förhandlingen koncentrerade man sig närmast på planprocessen och dess konsekvenser för de projekt som pågår på området. Vid den senare gick man igenom olika aktörers behov och synpunkter på utvecklandet av området. Vid arbetsmötet kom det fram att aktörernas behov inte står i strid med varandra och att alla noterade samma problem, framför allt beträffande trafikregleringarna i området. 8

4.3.4 Myndighetssamarbete Alla aktörerna på området hör till offentlig förvaltning. Därtill görs myndighetssamarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och Österbottens museum, framför allt i fråga om f.d. Fattiggården. 4.4 Mål för detaljplanen 4.4.1 Mål utgående från utgångsmaterialet Målet för detaljplaneändringen är att förbättra områdets funktion och planera kommande tillbyggnad på området. På den stora tomten har verksamheter förlagts enligt behovet och områdets helhet har inte planerats. Planlösheten syns framför allt i form av brister i trafikregleringarna på området. Målet är att dela in området i kvarter och tomter på ett flexibelt sätt så att området kan användas mångsidigt efter behov. 4.5 Klemetsö anläggningsområde har byggts upp varierande och det finns stor variation i miljöns kvalitet på området. På området finns dels en välvårdad, vacker park och dels diffust impediment med tillfällig byggnation. Med detaljplanen eftersträvas en förbättring av miljöns kvalitet så att den motsvarar dess betydelse bland annat för en av landets största enheter för utbildning inom teknikbranschen på andra stadiet. Alternativa detaljplanelösningar och deras konsekvenser 4.5.1 Beskrivning av och gallring bland de preliminära alternativen Vid beredningen av planutkastet utarbetades flera olika alternativ. De mest betydande verksamheterna i området är redan byggda och därför undersöktes i alternativen huvudsakligen olika lösningar beträffande gatunät och tomtindelning. I alternativen undersöktes bland annat olika möjligheter att organisera infarten till området. Den valda lösningen utgår dock från de befintliga förbindelserna och utvecklandet av dem. 4.5.2 På området har för närvarande yrkesinstitutet det största behovet av utvidgning. I de alternativa tomtindelningarna undersöktes möjligheten bland annat till en stor tomt för yrkesinstitutet men för att trygga ett tydligt gatunät i området och mångsidiga möjligheter att använda gatunätet kom man fram till att dela in området i delar. Val av detaljplanelösning och motiveringar till den Detaljplanelösningen är baserad på utvecklande av den befintliga strukturen, eftersom Klemetsö anläggningsområde har en betydande roll både i Vasa generalplan 2030 och strategin för Vasa centrum. Enligt generalplanen och centrumstrategin är rekreationsområdena på Klemetsö anläggningsområde närrekreationsområden för tusentals nya Vasabor. I de strategiska planerna utvidgas centrum norr om banan till området Klemetsö. I den detaljplan som har godkänts för Klemetsös norra delar har hem för ca 2300 invånare planerats på området och enligt centrumstrategin förläggs största delen av nybyggandet invid järnvägen. 9

4.5.3 4.5.4 Resultaten av konsekvensutredningarna och -bedömningen Planändringen stämmer huvudsakligen överens med den existerande situationen och nybyggandet sker i anslutning till befintlig struktur, därmed har planen inga betydande konsekvenser för omgivningen. Åsikter och beaktandet av dem Planeringsarbetet har från första början gjorts i samarbete med aktörerna på området och de erhållna åsikterna har beaktats i planarbetet. 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Dimensionering Dimensioneringen av detaljplaneändringsutkastet är baserad på det nuvarande byggandet i området och realistisk utbyggnad. På området har ca 57 000 m² vy byggts, den totala byggrätten enligt planutkastet överskrider 100 000 m² vy en aning och är enligt den nuvarande gällande detaljplanen ca 115 000 m² vy. 5.2 5.2.1 Byggrätten enligt den nuvarande planen bildas enligt en tomt som omfattar hela kvarteret med exploateringstalet e = 0,5. I den nya planen delas området in i tomter och en stor del ändras till park- och närrekreationsområde i enlighet med generalplanen. Den i den nuvarande planen angivna byggrätten kan inte utnyttjas utan att områdets historiska värden och rekreationsanvändningsmöjligheter förstörs. Parkeringsdimensioneringen i planutkastet är baserad på stadens parkeringsnorm. Ett fullskaligt förverkligande av planutkastet kräver att parkeringen ordnas i form av anläggningsparkering. Parkeringen är förlagd på både allmänna parkeringsområden och tomter. Områdesreserveringar Kvartersområden Detaljplanen omfattar följande kvartersområden: Kvartersområde för bostadshus. Fattiggårdens byggnader, förutom svinhuset, finns i kvartersområden för bostadshus. Områdena är kulturhistoriskt mycket värdefulla. På den ena tomten är utbyggnad i liten skala tillåten. På bägge tomterna kan funktioner byggas som är nödvändiga med tanke på användningen av gårdsområdena. Allt byggande bör vara välövervägt och lämpligt i den värdefulla miljön. Kvartersområde för allmänna byggnader Kvartersområdet i detaljplanens östra del och kvartersområdet väster om Sampocampus är kvartersområden för allmänna byggnader. Med en generell beteckning fastslås inte användningen av tomterna utan de kan användas för vilken som helst på området verksam offentlig aktörs nya behov eller till någon ny offentlig verksamhet. 10

Kvartersområde för servicebyggnader. Den tomt där Fattiggårdens f.d. svinhus finns är kvartersområde för servicebyggnader där miljön ska bevaras. Den generella beteckningen ger mångsidiga användningsmöjligheter. Kvartersområde för byggnader för undervisningsverksamhet. Kvartersområdet har reserverats för yrkesskolans verksamhet. Byggandet i kvarteret har på huvudingångens sida strukturerats med områden som ska planteras, i övrigt får tomten ganska fritt användas för byggande. Kvartersområde för byggnader för socialväsende och hälsovård. På området finns huvudhälsostationen och stadssjukhuset. Befintliga byggnader kan utvidgas eller i närheten av dem kan nya uppföras. På det nuvarande parkeringsområdet är det möjligt att vid behov bygga en parkeringsanläggning. Kvartersområde för bostadsbyggnader för social verksamhet och hälsovård, i vilket ett servicecentrum för äldre inklusive tillhörande bostäder får förläggas. Stadsstyrelsen har beslutat att ett servicehus för äldre byggs på området. Ett YSAkvartersområde har förlagts nära servicen och parkerna på området. Park. Närrekreationsområde. Skyddade delar och riktgivande odlingslottsområde. Kvartersområde för allmänna parkeringsanläggningar. Område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning. På räddningsverkets och nödcentralens ET-områden tillåts utbyggnad. Skyddsgrönområde. 5.3 5.3.1 Planens konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Målet för detaljplaneändringen är förbättring och förtydligande av områdets stadsbild och struktur. Med nybyggandet förbättras framför allt områdets infart från Sjukhemsgatans riktning, eftersom området för närvarande ger intrycket av ett impediment av typen bakgård. Sjukhemsgatans och Kunskapsgatans korsningsområde lyfts fram och yrkesskolans infart från Smedsbyvägens riktning struktureras och 1950-talets skyddade byggnadsdelars synlighet säkerställs. Byggandet i områdets östra del hålls mindre och nybyggandet mera måttligt så att rekreationsmöjligheterna i området och dess historiska värden bevaras. På området blir det en ny byggplats för ett servicehus och utvecklande av befintliga byggnader möjliggörs. På Fattiggårdens gårdsplan tillåts en ny byggnad att avgränsa området mot den livligt trafikerade Sjukhemsgatan. Nybyggandet får inte äventyra områdets värden och bör vara lämpligt i det befintliga byggnadsbeståndet och klart underordnat det. Fortsatt utveckling av huvudhälsostationens omgivning med nya byggnader eller utvidgningar tillåts och parkeringsregleringarna kan vid behov utvecklas med anläggningsparkering. 11

5.3.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Detaljplaneändringen är baserad på den rådande situationen i området och därmed blir konsekvenserna för naturen och naturmiljön små. Med detaljplaneändringen fastställs parker och närrekreationsområden, vilket innebär att situationen jämfört med den tidigare detaljplanen är klarare med tanke på naturmiljön. 5.4 Planbeteckningar och -bestämmelser Detaljplanebestämmelserna finns i bilaga 2. 5.5 Namn På området bildas nya gator, eftersom rutterna på området tidigare har varit interna på tomten. Gatorna i områdets norra del har fått namn med anknytning till yrkesskolan, dvs. Yrkesgatan, Yrkesstigen och Kunskapsgatan. Resten av namnen är härledda ur områdets historia: Dammbrunnsbrinken, Dammbrunnsstråket, Dammbrunnsparken och Fattiggårdsgränden. 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Genomförande och tidtabell Detaljplaneändringen genomförs i enlighet med stadens behov. Tidtabellen för byggandet av nya gator fastställs separat i investeringsprogram i anslutning till kommuntekniken. Genomförandet byggnads- och tomtvis sker tidsmässigt enligt användarnas behov. Riskerna i anslutning till genomförandet av detaljplaneändringen gäller den osäkra situationen i fråga om social- och hälsovården och ökad trafik i den ända av området där hälsostationen finns. Reformer är på gång inom social- och hälsovården både på kommunal och statlig nivå. Jourverksamheten har flyttats bort från området. Enligt preliminära planer kommer rehabiliterande vård och stadens tandläkarservice till området. På nationell nivå är social- och hälsovårdsreformen ännu oklar och det är inte ännu möjligt att förutse dess konsekvenser för området. Beredskap för riskerna finns i detaljplanläggningen genom generella beteckningar som möjliggör mångsidig offentlig verksamhet i området. Ett gatunät bildas på området. Också i framtiden kommer det att vara möjligt att köra bil genom området. Ett förbättrat gatunät kan locka användare till nya bättre gator och öka genomfartstrafiken. Riskerna förutses genom att tillräckligt med utrymme reserveras på gatuområdena så att lättrafiken ryms på egna leder. Dammbrunnsbrinken har angivits som en lågfartsgata, där körhastigheterna kan begränsas med strukturella medel. På det sättet eftersträvas en säker trafik och mindre intresse för genomfartstrafik. 12

ak0977 Klemettilän laitosalue 1 : 4 000 asemakaavan muutosehdotus 9.6.2015

ak977: Klemettilän laitosalueen Selostuksen liite 9.6.2015 ASEMAKAAVAMÄÄRÄYKSET DETALJPLANEBESTÄMMELSER Merkintä Selitys Asuinrakennusten korttelialue. Kvartersområde för bostadshus. Palvelurakennusten korttelialue. Kvartersområde för servicebyggnader. Yleisten rakennusten korttelialue. Kvartersområde för allmänna byggnader. Opetustoimintaa palvelevien rakennusten korttelialue. Kvartersområde för byggnader för undervisningsverksamhet. Sosiaalitointa ja terveydenhuoltoa palvelevien rakennusten korttelialue. Kvartersområde för byggnader för social verksamhet och hälsovård. Sosiaalitointa ja terveydenhuoltoa palvelevien asuinrakennusten korttelialue, johon saa sijoittaa vanhusten palvelukeskuksen siihen liittyvine asuntoineen. Kvartersområde för bostadsbyggander för socialverrksamhet och hälsovård, på vilket får placeras ett servicecentrum för åldringar med tillhörande bostäder. Puisto. Park. Lähivirkistysalue. Område för närrekreation. Yleisten pysäköintilaitosten korttelialue. Kvartersområde för allmänna parkeringsanläggningar. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten ja laitosten korttelialue. Kvartersområde för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning.

Suojaviheralue. Skyddsgrönområde. Alue, jolla ympäristö säilytetään. Alueen täydennys-, korjaus- ja piharakentaminen tehdään kulttuurihistoriallisesti arvokkaaseen ympäristöön sopivalla tavalla. Piha-alueille voidaan rakentaa käytön kannalta tarpeelliset toiminnot. Ennen rakennus- tai toimenpidelupaa koskevan päätöksen antamista suunnitelmista on neuvoteltava museoviranomaisen kanssa. Område där miljön bevaras. Kompletterande byggande, reparationer och gårdsbyggande i området görs på ett sätt som är lämpligt i den kulturhistoriskt värdefulla miljön. På gårdsområdena kan sådana funktioner byggas som är nödvändiga med tanke på användningen.. Förhandlingar om planerna skall föras med museimyndiheterna innan beslutet om bygglov eller åtgärdstillstånd kan meddelas. 3 m kaava-alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. Linje 3 m utanför planområdets gräns. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. Kvarters-, kvartersdels- och områdesgräns. Osa-alueen raja. Gräns för delområde. Ohjeellinen alueen tai osa-alueen raja. Riktgivande gräns för område eller del av område. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. Kryss på beteckning anger att beteckningen slopas. Kaupunginosan numero. Stadsdelsnummer. Korttelin numero. Kvartersnummer. Ohjeellisen tontin/rakennuspaikan numero. Nummer på riktgivande tomt-/byggnadsplats. Kadun, tien, katuaukion, torin, puiston tai muun yleisen alueen nimi. Namn på gata, väg, öppen plats, torg, park eller annat allmänt område. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. Byggnadsrätt i kvadratmeter våningsyta. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. Romersk siffra anger största tillåtna antalet våningar i byggnaderna, i byggnaden eller i en del därav.

Tehokkuusluku eli tontille rakennettavaksi sallitun kerrosalan suhde tontin pinta-alaan. Exploateringstal, dvs. förhållandet mellan tillåtna våningsytan för byggande på tomten och tomtens yta. Auton säilytyspaikan rakennusala. Byggnadsyta för förvaringsplats för bil. Maanalainen tila. Lukusarja ma-merkinnän perässä kertoo suurimman sallitun maanalaisen kerrosluvun ja kerrosalan neliömetreinä Underjordiskt utrymme. Talserien efter ma-beteckningen anger det största tillåtna underjordiska våningsantalet och byggnadsrätten i kvadratmeter. Rakennuksen harjansuuntaa osoittava viiva. Linje som anger takåsens riktning. Istutettava alueen osa. Områdesdel som ska planteras. Istutettava puurivi. Trädrad som bör planteras. Jalankululle ja polkupyöräilylle varattu katu/tie. Gata/väg reserverad för gång- och cykeltrafik. Ajoyhteys. Körförbindelse. Johtoa varten varattu alueen osa. För ledning reserverad del av område. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. Del av gatuområdes gräns där in- och utfart är förbjuden. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. Beteckningen anger per hur många kvadratmeter våningsyta en bilplats skall anläggas. Suluissa olevat numerot osoittavat korttelit, joiden autopaikkoja saa alueelle sijoittaa. Siffrorna inom parentesen anger de kvarter vilkas bilplatser får förläggas till området. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten ja laitteiden rakennusala. Byggnadsyta för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning.

Hidaskatu tai osa katualuetta, jolla rakentein, pintamateriaalein ja istutuksin pyritään alentamaan ajonopeuksia. Låghastighetsgata eller del av gatuområde där genom konstruktioner, ytmaterial och planteringar lägre körhastigheter eftersträvas. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosneliömetriä kohti on rakennettava yksi runkolukittava ja/tai säältä suojattu polkupyörän säilytyspaikka. Beteckningen anger, per hur många kvadrater våningsyta en cykelställning med ramlås och/eller en väderskyddad bevaringsplats för cyklar skall byggas. Suojeltava rakennus. Rakennustaiteellisesti ja kulttuurihistoriallisesti arvokas rakennus. Rakennusta ei saa purkaa. Rakennuksessa saa suorittaa sellaisia lisärakentamis- tai muutostöitä, jotka eivät tärvele sen rakennustaiteellista tai kulttuurihistoriallista arvoa tai tyyliä. Mikäli rakennuksessa on aikaisemmin suoritettu tämän tavoitteen vastaisia toimenpiteitä, on rakennus korjaustöiden yhteydessä pyrittävä korjaamaan tyyliin sopivalla tavalla. Byggnad som ska skyddas. Arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefull byggnad. Byggnaden får inte rivas. I byggnaden får utföras sådana tillbyggnads- eller ändringsarbeten som inte fördärvar dess arkitektoniska eller kulturhistoriska värde eller stil. Om sådana åtgärder som strider mot denna målsättning tidigare utförts i byggnaden bör man sträva efter att i samband med ändringsarbete, reparera byggnaden på ett sätt som anpassar sig till stilen. Suojeltava rakennus. Rakennuksessa suoritettavien korjaus- ja muutostöiden tulee olla sellaisia, että rakennuksen ulkoasun luonne säilyy. Byggnad som ska skyddas. De reparations- och ändringsarbeten, som utförs i byggnaden bör vara sådana, att utseendets karaktär bevaras. Ohjeellinen palstaviljelyalueeksi varattu alueen osa. Instruktivt delområde reserverat för odlingslotter. Säilytettävä rakennelma (kiviaita tms). Konsruktion som bör bevaras (stengärdsgård o.a.d). YLEISMÄÄRÄYKSIÄ ALLMÄN BESTÄMMELSER Tämän asemakaavan alueella oleville tonteille on laadittava erillinen sitova tonttijako. För tomter på detta detaljplaneområde skall en separat bindande tomtindelning göras. Pysäköintialueet on jäsennöitävä istutuksin tai vastaavin rakenteellisin keinoin. Parkeringsplatser bör struktureras med planteringar eller med motsvarande konstruktioner.

Blankett för uppföljning av detaljplanen Basuppgifter och sammandrag Kommun 905 Vasa Datum för ifyllning 10.06.2015 Planens namn Klemetsö anläggningsområde Datum för godkännande Förslagsdatum Godkännare Dat. för meddel. om anh.gör. 13.09.2010 Godkänd enligt paragraf Kommunens plankod 977 Genererad plankod Planområdets areal [ha] 32,3531 Ny detaljplaneareal [ha] Areal för underjordiska utrymmen [ha] Detaljplaneändringens areal [ha] 32,3531 Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Utan egen strand Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 32,3531 100,0 105271 0,33 0,6248-24598 A sammanlagt 1,2703 3,9 2620 0,21 1,2703 2620 P sammanlagt 0,1859 0,6 0,1859 Y sammanlagt 12,0568 37,3 80921 0,67-12,1171-48948 C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt V sammanlagt 8,4432 26,1 5,8170 R sammanlagt L sammanlagt 7,5364 23,3 15000 0,20 2,6082 15000 E sammanlagt 2,8605 8,8 6730 0,24 2,8605 6730 S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Underjordiska utrymmen Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt 11 11

Underbeteckningar Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 32,3531 100,0 105271 0,33 0,6248-24598 A sammanlagt 1,2703 3,9 2620 0,21 1,2703 2620 A 1,2703 100,0 2620 0,21 1,2703 2620 P sammanlagt 0,1859 0,6 0,1859 P 0,1859 100,0 0,1859 Y sammanlagt 12,0568 37,3 80921 0,67-12,1171-48948 Y 3,2979 27,4 24921 0,76-20,8760-104948 YO 4,8225 40,0 30000 0,62 4,8225 30000 YS 2,9821 24,7 22500 0,75 2,9821 22500 YSA 0,9543 7,9 3500 0,37 0,9543 3500 C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt V sammanlagt 8,4432 26,1 5,8170 VP 2,7401 32,5 3,7583 VL 5,7031 67,5 2,0587 R sammanlagt L sammanlagt 7,5364 23,3 15000 0,20 2,6082 15000 Gator 6,4112 85,1 1,4830 LPY 1,1252 14,9 15000 1,33 1,1252 15000 E sammanlagt 2,8605 8,8 6730 0,24 2,8605 6730 ET 2,2727 79,5 6730 0,30 2,2727 6730 EV 0,5878 20,5 0,5878 S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt 11 11 Detaljplan 11 11