Textuell makt - fem gymnasieelever läser och skriver i svenska och samhällskunskap Pia Anderson Lic.projekt 2011.03.25 Forskarskolan i Läs- och Skrivutveckling
Textuell makt kan för en elev innebära att ha tillgång till skolans olika textpraktiker. Begreppet textuell makt operationaliseras för min undersökning som förmåga och möjlighet att: Positionera sig i förhållande till texten Läsa kritiskt Ha rörlighet i aktuell literacysfär
Syfte Att undersöka elevers språkliga uttryck för textuell makt i relation till några texter de läser, diskuterar och skriver i svenska och samhällskunskap under deras första år på samhällsprogrammet på gymnasiet.
Forskningsfrågor Hur uttrycker eleverna språkligt textuell makt och/eller textuell vanmakt i samtal och skrivande om läsande i några av skolans läs- och skrivpraktiker? Vilka möjligheter har eleverna att språkligt uttrycka textuell makt?
Metod Etnografiskt inspirerad Observerar Intervjuar Textanalys
Material Tjugotvå observerade lektioner i sh och sv Tjugotvå loggböcker i sh och sv Tjugotvå diktargumentation med utkast Tjugotvå romananalys med utkast Tjugotvå jägare och samlare Tjugotvå makt Sex textsamtal i samhällskunskap Sju textsamtal i svenska Två gruppintervjuer Två enskilda intervjuer
Urval Fem elevers: Diktargumentation Makttexter Loggböcker Tre textsamtal
Judith Langer (1995): Four stances of Envisionment Building 1 Being Out and Stepping into an Envisionment. Läsaren står utanför texten och träder in i en föreställning om den genom igenkänning, att knyta ledtrådar ur texten till sin egen värld och kunskap man redan har 2. Being In and Moving Through an Envisionment. Läsaren är inne i texten och använder ny information ur texten för att förstå något mer än hon redan förstått, frågor ställs till texten. 3. Stepping Back and Rethinking What One Knows. Läsaren strävar efter att jämföra texten med erfarenheter ur det egna livet och att använda texten för att förstå det egna livet, vilken betydelse de föreställningar som byggts upp vid läsningen kan ha för läsarens eget liv 4. Stepping Out and Objectifying the Experience. Läsaren objektifierar texten och ser den utifrån, granskar struktur, kan jämföra texter eller anlägga ett speciellt eller kritiskt perspektiv på läsningen
Appraisal (Martin & White 2005) Attityd: Dialogicitet: Affekt Monogloss Bedömning Uppskattning Heterogloss -Inskränkande -Utvidgande
Exempel på positioneringar i Langers fyra faser text om makt diktargumentation Språkliga uttryck som tyder på positionering i fas ett Språkliga uttryck som tyder på positionering i fas två Språkliga uttryck som tyder på positionering i fas tre Språkliga uttryck som tyder på positionering i fas fyra Du skulle t.ex. kunna få hela Sudan att göra som du vill om du hade en stor tillgång till vatten Makt är när man kan kontrollera något eller någon Det jag fått en annan syn på är det här med kulturell makt, social makt, politisk makt, ekonomisk makt och våldsmakt jag som ungdom vet att vi har många fördomar den [stenen] har också en himmel bara vi ger oss tid och bara för att man har hört dåliga sidor om den personen så har den också goda sidor, alla har goda sidor. Min tolkning av dikten är att man inte ska döma folk, alla har en bra sida, alla har något. Bara vi ger oss tid till att lära känna personen. Ordet himmel används för att de flesta associerar en himmel med något fint, i dikten betyder himmel en bra sida av någon.
Exempel på attityd makttext diktargumentation AFFEKT Hårt vara hund i ingens band egentligen en hemsk mening = affekt; olycka; bedrövelse BEDÖMNING UPP- SKATTNING jag tycker fortfarande = uppskattning;reaktion;inflytande-. Det var intressant och det mest intressanta = uppskattning;reaktion; kvalité+ Det är bra att dikten är öppen för alla läsare = uppskattning; reaktion: inflytande+. dikten skulle få flera att kanske tänka om = uppskattning; reaktion: inflytande+. Säger mycket med några få ord = uppskattning; komposition; balans+
Exempel dialogicitet makttext och diktargumentation Heterogloss Monogloss IN- SKRÄNKANDE Jag tycker fortfarande Det tycker jag är fel Makt är när man kan kontrollera något eller någon UTVIDGANDE En lärare kan berätta en version eller så kan han/hon berätta någonting som hon han tolkar det och då kan eleven lätt tycka samma sak. Ordet himmel används för att de flesta associerar en himmel med något fint i dikten betyder himmel en bra sida av någon, Dikten säger Dikten talar för sig själv
Exempel på positioneringar i Langers faser i textsamtalen om makt (M) och Ask och Embla (A+E) Språkliga uttryck som visar att eleverna står utanför texten Språkliga uttryck som visar att eleverna positionerar sig i fas ett Språkliga uttryck som visar att eleverna positionerar sig i fas två A+E: ja det är värsta konstigt ja jag har ingen aning nej jag går på toa.. M: "ja eller om man har en brorsa och så vill man ha sitt rum städat kan man ju göra så och då gör ju den det för att den kanske är i behov av pengar A+E: eller i och för sig jag kommer inte ihåg mitt första ord, kanske mamma och pappa A+E: -jo här Höners gåva var förmågan att tala -mhm ok då sa de, vad ska de säga.. eller de kanske inte sa nåt ändå, ja, de gav varandra namn, de gav varandra namn - jo men ja vad hette de vad var det jo här Ask och Embla det var det, men det ska stå här någonstans att någon gav dem jag vet inte var det står men det står någonstans att han gav dem det, ja där här står det Oden gav mannen namnet Ask och kvinnan namnet Embla - ok jaha då kanske de sa det Språkliga uttryck som visar att eleverna positionerar sig i fas tre Språkliga uttryck som visar att eleverna positionerar sig i fas fyra
Attityder i textsamtalen om makt och om Ask och Embla AFFEKT eller jag fattar inte och här förstod jag ingenting = otillfredsställelse; missnöje ja jag har ingen aning nej jag går på toa = missnöje; leda. BEDÖMNING UPP- SKATTNING värsta konstigt och typ här förstår man, typ när de en sak när de beskriver allting typ när det sker men sen när de kommer till de här människorna---typ med de här skuggorna här med stockarna här förstod jag ingenting. = komposition; komplexitet-.
Att förstå resultaten Kontextualisering Överordnad inramande kontext, uppgiftskontext, realiserad kontext/ kommunikativt relevanta aspekter, kontextuella resurser, co-texter (Linell 2009) Literacy Literacypraktik, Literacysfärer, ett ekologiskt system ( Barton 2007) Text(re)produktion I en textreproducerande praktik orienterar sig eleverna mot sanktionerade texter och använder dessa utan att positionera sig i relation till dem. (Anward 2005)
Hur och vilka möjligheter? Positionerar sig övervägande i fas ett eller utanför texten. Positionerar sig i viss mån i fas tre i relation till uppgiftens formuleringar. Monoglosser eller Heteroglosst: inskränkande Attityd uppskattning; reaktion; inflytande Löser uppgifter Uppgiftskonstruktionen och de aspekter som görs kommunikativt relevanta styr möjligheterna Skrivuppgifterna tycks ge större möjligheter än textsamtalen. Diktargumentationen gav möjlighet för att positionera sig såväl i alla Langers faser, som med attityder och heteroglosst; utvidgande språkliga uttryck
Slutsatser Få och ofta vaga uttryck för positioneringar och rörlighet i aktuell literacysfär och inga för kritisk läsning, vilket innebär få språkliga uttryck för textuell makt De elever som positionerar sig i alla Langers faser har en mer heteroglosst; utvidgande dialogicitet och fler kategorier av attityder Tycks inte ha de språkliga redskap som krävs för den förväntade uppgiften Orienterar sig mot de aspekter som görs kommunikativt relevanta, vilket ofta innebär att förhålla sig till nyckelord ur sanktionerade texter Löser uppgifter relativt instrumentellt Glapp mellan förväntad och faktiskt genomförd uppgift Praktiken är textreproducerande
Eleverna i min undersökning ger sällan språkligt uttryck för textuell makt. Skolans literacysfär kan liknas vid ett ekologiskt system baserat på en konsensusstyrd textreproducerande praktik där det kritiskt jämförande inte slår rot.