Fler nyanlända i jobb och utbildning Unionens politik för en snabbare etablering

Fler nyanlända i jobb och utbildning Unionens politik för en snabbare etablering 2017

Förord Som en konsekvens av oron i världen och det ovanligt stora antalet flyktingar som kommit till Sverige sedan 2015 har frågan om en fungerande integration blivit viktigare än någonsin. Debatten om hur nyanlända ska etablera sig på arbetsmarknaden har till stor del kommit att handla om kostnader där några av förslagen tagit sikte på att sänka lönen. Lön och villkor är inte en fråga för politiken, utan en fråga för parterna på arbetsmarknaden. Politiken förfogar däremot över en rad andra instrument som kan utvecklas och förbättras. Vår uppfattning är att det också är där som politiken ska sätta in sina resurser. Unionen har som Sveriges största fackförbund och en viktig aktör på arbetsmarknaden både ett intresse av och ett ansvar för att etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden blir så bra som möjligt. Unionen presenterar därför en lista med små och stora åtgärder som sammantaget skulle bidra till att underlätta integrationen i samhället och inträdet på arbetsmarknaden. Det är vårt inspel i en debatt som vi mer än gärna deltar i. Oktober 2017 Henrik Ehrenberg Samhällspolitisk chef 1

Bakgrund I och med att flyktingströmmen till Europa och Sverige minskathar debatten mer och mer kommit att handla om nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Flera partier har presenterat förslag om nya anställningsformer, det har pratas om enkla jobb och flera partier vill sänka lägstalönerna. Det finns inga enkla lösningar för att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Det är en mycket heterogen grupp, med stora skillnader i utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Det vi vet är att de som inte har gymnasial utbildning, oavsett om de är inrikeseller utrikesfödda, är de som har svårast att hitta arbete. Ungefär hälften av alla nyanlända som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen tillhör den gruppen. Drygt en femtedel (22 procent) har en gymnasieutbildning och knappt en tredjedel (30 procent) har en eftergymnasial utbildning på minst två år. En av de få saker man generellt kan säga om nyanlända är att de är unga. Av de som fanns inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag under 2016 var sju av tio under 40 år, och fyra av tio under 30 år. Samtidigt finns det många bristyrken, och inom de yrkena är snabbspåren en insats för att ta vara på de nyanländas utbildning och yrkeserfarenhet. Utöver det behövs drygt en halv miljon medarbetare, både inom arbetar- och tjänstemannayrken, rekryteras till välfärden fram till 2023. Det råder även brist inom yrken som civilingenjör och IT-specialister. För att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden behöver de nyanländas utbildning och yrkeserfarenheter tas till vara, människor behöver rustas att kunna ta de jobb som finns. För att det ska fungera behövs det en aktiv arbetsmarknadspolitik. Unionen anser inte att lösningen på integrationsutmaningen är sänkta lägstalöner eller nya anställningsformer. Vår utgångspunkt är att det inte är genom att sänka lägstalönerna, eller att behålla dem 2

oförändrade, som leder till att människor får jobb. Unionen vänder sig också med kraft emot de som med lagstiftningens hjälp vill styra lönebildningen på svensk arbetsmarknad, en åtgärd som är främmande för den svenska modellen och vars principiella följder är svåra att överblicka. Unionen menar istället att politiken ska ägna sig åt den verktygslåda de förfogar över. Vi förväntar oss att alla delar av samhället gör sin del i arbetet med att underlätta för nyanlända att etablera sig i Sverige. Offentliga aktörer som vi i denna PM främst riktar oss till kan underlätta stödsystem, lagar och regler. Företagen kan erbjuda både arbete och praktikplatser, liksom aktiviteter som gör det möjligt för nyanlända att lära sig mer om svensk arbetsmarknad och skapa kontakter med potentiella arbetsgivare. Som fackförbund vill vi vara med och identifiera och lösa de problem som finns för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi kommer också att göra vad vi kan i arbetet på arbetsplatserna för att underlätta för de företag som vill välkomna nyanlända på praktikplats, i en subventionerad anställning eller tillsvidareanställning. 3

Unionens politik för fler nyanlända i jobb och utbildning 1. Förbättrade regler för uppehållstillstånd 1.1 Tillfälliga uppehållstillstånd försvårar nyanländas etablering på arbetsmarknaden Den 20 juli 2016 trädde Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige i kraft och den gäller i tre år. Under denna tid kommer flyktingar och alternativt skyddsbehövande få tidsbegränsade uppehållstillstånd. Alternativt skyddsbehövande får tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader, och flyktingar på 36 månader. Om fördelningen av flyktingar och alternativt skyddsbehövande blir den samma som den varit hittills innebär det att mer än hälften av deltagarna i etableringsuppdraget kommer att vara alternativt skyddsbehövande och ha ett uppehållstillstånd på 13 månader. Arbetsförmedlingen kan inte fatta beslut om en insats som är längre än personens uppehållstillstånd. Om den arbetssökande ansöker om förlängning av uppehållstillståndet innan det har gått ut kan insatser och program i väntan på nytt beslut förlängas i max fyra månader i taget. Inom ramen för den tillfälliga lagen tycker Unionen att det ur ett arbetsmarknadsperspektiv är bättre att den nyanländes etableringsplan hos Arbetsförmedlingen kan vara längre än personens uppehållstillstånd. På så sätt kan den nyanländes utbildning och arbetslivserfarenhet tas till vara på ett bättre sätt. Snabbspåren kommer exempelvis många gånger ta längre tid att genomföra än 13 månader. Det är också rimligt att de tillfälliga uppehållstillstånden för alternativt skyddsbehövande utökas. Det skulle bidra till att de som får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande tidsmässigt ges möjlighet att under mindre stress kunna etablera sig i Sverige. 4

Unionen tycker dock i grunden att Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige inte borde ha införts och följaktningsvis tycker vi inte heller att det ska bli en permanent lag. Lagen försvårar för människor som har fått uppehållstillstånd i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden, och i samhället. 1.2 Utvidga möjligheten att erhålla permanent uppehållstillstånd De personer som i samband med tillfälliga uppehållstillstånd löper ut kan försörja sig själv genom anställning eller näringsverksamhet kan beviljas permanent uppehållstillstånd. Det är svårt att säga hur detta kommer att påverka deltagarna i etableringsuppdraget. Målet för många blir troligtvis att snabbt försöka hitta ett arbete, och det är osäkert om deltagare kommer att vilja delta i aktiviteter och program de är i behov av för att få arbete som motsvarar deras kompetens. När möjligheten att få stanna i Sverige knyts till en persons position på arbetsmarknaden finns också risk att oseriösa arbetsgivare utnyttjar detta, exempelvis genom handel med anställningskontrakt. Regeringen borde se över försörjningskravet för att få permanent uppehållstillstånd, och utvidga det till att en person som deltar i exempelvis snabbspåret eller har annan detaljerad planering hos Arbetsförmedlingen har möjlighet att ansöka och erhålla permanent uppehållstillstånd. 2. Förenkla och effektivisera Arbetsförmedlingens verksamhet: 2.1 Arbetsförmedlingen måste tilldelas mer resurser för att klara etableringsuppdraget Antalet nya deltagare i etableringsuppdraget ökar under 2017. För att kunna bedriva en kvalitativ handläggning behöver Arbetsförmedlingen tilldelas ett högre förvaltningsanslag. År 2016 var förvaltningsanslaget 26 000 per inskriven deltagare. Motsvarande siffra 5

2011 var 56 000 kronor per person. Att anslagsnivåerna följer utvecklingen av antalet deltagare är avgörande för Arbetsförmedlingens förmåga att bedriva etableringsuppdraget på ett kvalitativt sätt. Handläggartätheten är en viktig faktor för att lyckas stärka nyanlända personers ställning på arbetsmarknaden. Får inte myndigheten bättre förutsättningar kommer det innebära att personer får mindre individuellt anpassade etableringsinsatser, och att deltagarnas kompetenser och erfarenheter inte tas tillvara på bästa sätt. 2.2 Arbetsförmedlingen måste förbättra sina arbetsgivarkontakter Att arbetsförmedlingen har goda relationer till arbetsgivare är en avgörande förutsättning för att myndigheten ska klara sitt matchningsuppdrag. Utifrån intervjuer som Riksrevisionen gjort med arbetsgivare gällande att ta emot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden samt nyanlända för praktik eller arbete går det att identifiera några faktorer som anses underlätta. När det fungerar som bäst har arbetsgivaren en bra och kontinuerlig dialog med Arbetsförmedlingen, som i sin tur känner till arbetsgivaren och dess behov. Vidare behöver arbetsgivaren vara med tidigt i urvalsprocessen av lämpliga kandidater och Arbetsförmedlingen kan agera buffert och ge arbetsgivaren ett stöd som innebär mer än att bara förmedla en kontakt. De personer som tas emot behöver också vara tillräckligt rustade för den erbjudna tjänsten genom att de har fått förberedande insatser, validering av sina kunskaper samt information om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Det här arbetssättet behöver utvecklas och omsättas på fler av Arbetsförmedlingens kontor. 2.3 Insatserna på Arbetsförmedlingen måste vara jämställda En av de största utmaningarna i etableringsuppdraget är att säkerställa att både kvinnor och män får tillgång till insatser med god kvalitet. I granskningen av instegsjobb konstaterade Riksrevisionen att en man har nästan dubbelt så hög sannolikhet som en kvinna att få ett instegsjobb. I den statliga utredningen om nyanlända kvinnor 6

och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden konstateras att nyanlända kvinnor oavsett om de är flyktingar eller anhöriginvandrare erbjuds mindre omfattande och mindre relevanta arbetsmarknadsinsatser än nyanlända män. Det är av vikt att insatserna på Arbetsförmedlingen är jämställda. 2.4 Kartläggning av nyanländas utbildnings- och yrkesbakgrund behöver tidigareläggas och förbättras Regeringen vill att Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda kartläggning av nyanländas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet redan under asyltiden. Därför har Arbetsförmedlingen fått ekonomiska medel för att utveckla möjligheten att erbjuda kompetenskartläggning även för asylsökande. Det är mycket positivt att kartläggningen lyfts från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen. En anledning till det är att arbetsgivare efterfrågar information från Arbetsförmedlingen om hur många nyanlända med olika yrkesbakgrund som finns inskrivna i den region där arbetsgivaren ska rekrytera. 3. Bättre och mer flexibel Svenska för invandrare (SFI): 3.1 Tidigarelägg och specialisera SFI efter nyanländas utbildningsbakgrund Språket är många gånger nyckeln in på den svenska arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att dels tidigarelägga SFI-undervisningen, dels att satsa på målgruppsanpassad SFI som tar hänsyn till utbildningsbakgrund och i vilken bransch den nyanlända kan tänkas komma att arbeta. I Stockholms län samverkar länsstyrelsen, Kommunförbundet Stockholms län och kommunerna för att erbjuda SFI med olika yrkesinriktning, så kallad SFX-utbildning. Syftet med utbildningen är att förkorta tiden till arbete eller företagande. Resultaten har varit goda. Åtta av tio som gick SFXutbildning 2008 var egenförsörjda 1-2 år senare. Knappt hälften av dem arbetade inom sitt yrke. För analfabeter och korttidsutbildade 7

finns bland annat SFI Bas i Stockholms län. Det tar i genomsnitt halva tiden för dessa SFI-studenter att uppnå godkänt betyg i jämförelse med deltagare med ingen eller kort skolbakgrund som deltar i SFI som inte är målgruppsanpassad. Samtidigt behöver inte kunskaper i svenska alla gånger vara avgörande för möjligheten att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det finns många arbetsplatser där arbetsspråket är exempelvis engelska. Därför behöver arbetsgivare som ska anställa fråga sig om goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att klara av arbetet och staten måste fråga sig om kunskaper i svenska ibland kan prioriteras ned till förmån för en etablering på arbetsmarknaden. 4. Underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden: 4.1 Förenkla och utveckla anställningsstöden och sprid till fler branscher I debatten lyfts det ofta fram att lägstalönerna behöver sänkas, men med de subventionerade anställningarna är arbetsgivarens kostnader för att anställa nyanlända redan sänkt, och dessutom betydligt mer än vad någon realistisk justering av ingångslöner skulle innebära. Den risk, eller kostnad, som arbetsgivare kan anta att det finns med att anställa någon som är oprövad på svensk arbetsmarknad ska läggas på staten, inte på individen i form av lägre lön än vad som finns i gällande kollektivavtal. Tyvärr har anställningsstöden till antalet varit allt för många, vilket gjort det svårt för både arbetssökande och arbetsgivare samt arbetsförmedlare att överblicka. Därför är det nu positivt att regeringen aviserat att flera av anställningsstöden tas bort och istället ersätts med introduktionsjobb. Det är också positivt att nystartsjobben kvarstår eftersom många arbetsgivare använder sig av nystartsjobben, vilket bidrar till att många personer får möjlighet till sysselsättning. 8

Det är också viktigt att när det görs förändringar i stödsystemen behövs det långsiktiga blocköverskridande lösningar som är stabila över tid. 4.2 Det finns redan möjlighet att anställa på tidsbegränsad tid Om en arbetsgivare känner sig osäker på vad en person med utbildning och yrkeserfarenhet från ett annat land har för kompetens kan avtal om provanställning träffas om en prövotid på högst sex månader. Det gör att det redan idag finns utrymme för en arbetsgivare att under en tid pröva den nyanlända. Målet med en tidsbegränsad anställning ska vara en tillsvidareanställning på heltid. 4.3 Använd bemanningsbranschen Enligt Riksrevisionens granskning av nyanländas etablering är det många arbetsgivare som uttrycker att bemanningsbranschen kan vara den mellanpart som underlättar för arbetsgivare att i ökad utsträckning ta emot nyanlända för praktik eller arbete. Med andra ord skulle bemanningsbranschen ta den risk som det kan innebära att anställa någon vars utbildning och arbetslivserfarenhet kan vara svår att värdera. Unionen organiserar bemanningsbranschen, och vi är därför beredda att samtala med berörda parter för att undersöka om det finns problem som gemensamt kan lösas för att det ska bli möjligt att fler nyanlända får arbete i bemanningsbranschen. 4.4 Snabbspår ett sätt att ta tillvara nyanländas yrkeskompetenser Unionen vill att det skapas smidiga och välgenomtänkta metoder för att bedöma nyanländas yrkeskunskaper. När det gäller bristyrken deltar Unionen i trepartssamtalen om snabbspåren. Delar som diskuteras i trepartssamtalen är att tidigarelägga SFI undervisningen, bättre samarbete mellan Arbetsförmedlingen, företagen och facket lokalt för att underlätta yrkeskompetensbedömning och ordna praktikplatser att optimera Arbetsförmedlingens befintliga verktyg utifrån olika branschers behov. Unionens utgångspunkt är 9

att nyanlända som kommer till Sverige med kvalificerad yrkeserfarenhet, och i vissa fall även en akademisk examen, utgör en tillgång för det svenska samhället. Det är viktigt att dessa personer så snabbt som möjligt kommer in på arbetsmarknaden inom sitt yrke. För den enskilde individen har en snabb etablering på arbetsmarknaden stor betydelse för att känna sig som en del av samhället. 4.5 Kombinera anställningsstöd och utbildning Det finns även kollektivavtal som reglerar kombinationen av anställning och utbildning. Ett exempel på det är yrkesintroduktionsanställningar. Även om dessa avtal inte har tecknats inom branscher som Unionen organiserar är det positivt att den här kombinationen av anställningsstöd och utbildning öppnats upp även för nyanlända. Unionen är också villig att förhandla med med- och motparter för att se om det går att hitta en väg via avtal som kan underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. 4.6 Påskynda utlandsfödda akademikers möjlighet att få sin utbildning bedömd Riksrevisionen menar att nyanlända akademiker möts av ett komplext system med ett stort antal myndigheter som ansvarar för olika yrken och utbildningar. Myndigheter har också svårt att sprida information om insatserna till den berörda målgruppen. För många nyanlända akademiker tar det lång tid att få sin utländska utbildning bedömd eller kompletterad på svensk högskola. För närvarande är väntetiden hos Universitets- och högskolerådet 4 8 månader. För legitimationsyrken som exempelvis apotekare tar det längre tid att få sina kunskaper bedömda och en svensk legitimation utfärdad. 4.7 Inför RUT-på-jobbet i privata företag Det finns beredskapsjobb både i offentlig sektor och i staten. Enligt regeringen ska det vara enklare jobb till goda villkor som ger arbetslivserfarenhet och lön. På många arbetsplatser i det privata näringslivet finns det idag arbetsuppgifter som utförs av personal som 10

egentligen är anställda att göra något annat. Det är en dålig användning av medarbetarnas kompetens och tid. Det finns också arbetsuppgifter som inte utförs, trots att det sannolikt skulle öka produktiviteten. En del av dessa, till exempel mycket enkla former av kontorsservice, skulle vara lämpade för personer som behöver få in en fot på arbetsmarknaden. Det skulle i praktiken kunna ske genom subventionerade anställningar som nystartsjobb, eller genom att de seriösa företag som idag erbjuder sina tjänster till privatpersoner breddar sig och också vänder sig till arbetsgivare. Även bemanningsföretagen kan spela en roll. 4.8 Använd arbetsmarknadsutbildningar Anledningen till att så många nyanlända får en förberedande utbildning som insats i sin etableringsplan är att denna insats generellt sett är mycket billigare att erbjuda än till exempel en arbetsmarknadsutbildning. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning uppgår till cirka 5 000, vilket motsvarar de nivåer som rådde på 1950-talet. Det är alldeles för lite. Effektutvärderingar talar för gynnsamma sysselsättningseffekter för dem som har deltagit i arbetsmarknadsutbildning jämfört med villkoren för arbetslösa som inte deltagit i utbildning. Arbetsmarknadsutbildning är också ett strategiskt instrument för att underlätta strukturomvandling, ökad rörlighet och högre produktivitet. Arbetsmarknadsutbildning är också i högre grad orienterad mot bristyrken än reguljär utbildning, och den når grupper som har svårigheter att lånefinansiera en reguljär utbildning. Det är positivt att arbetsmarknadsutbildningen öppnats upp för kurser på eftergymnasial nivå för personer med ingen eller liten erfarenhet av svensk arbetsmarknad. Kurser inom ramen för yrkeshögskolan bör till exempel kunna upphandlas och erbjudas som arbetsmarknadsutbildning. 11

4.9 Gör verkstad av studiestartsstödet till arbetslösa med kort utbildning Det vanliga studiemedlet ligger på knappt 11 000 kronor i månaden. Det utgörs till största del av ett studielån, och till en mindre del av ett studiebidrag på strax över 3000 kronor i månaden. Förslaget om studiestartsstöd innebär en ökning av bidragsdelen till ca 9000 kronor i månaden. Studiestartsstödet riktar sig till långtidsarbetslösa, bland dem återfinns många utrikes födda, som varit arbetslösa mer än sex månader och som är mellan 25 och 56 år och inte har grundskole- eller gymnasieutbildning. Syftet med studiestartsstödet är att öka rekryteringen till studier bland arbetslösa med stort utbildningsbehov och därmed stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. 4.10 Ge myndigheter uppdraget att samverka med civilsamhället i rollen som nätverksbyggare Sociala nätverk och informella kontakter är viktiga för att få in en fot på arbetsmarknaden. En nyanländ kan ha många vänner och bekanta, men om dessa inte är etablerade på den svenska arbetsmarknaden kan det vara svårt att få ett jobb baserat på sitt nätverk. Här kan civilsamhället vara en viktig länk mellan nyanlända och de som är väletablerade på arbetsmarknaden. Forskning visar på en koppling mellan ideella insatser, graden av förvärvsarbete, familjebildning och utbildningsnivå. Därför kan civilsamhället i ännu större utsträckning än idag vara en arena för nyanlända att möta etablerade på arbetsmarknaden för uppbyggnad av nätverk och informella kontakter. De rätta informella kontakterna kan ingen myndighet hjälpa de nyanlända med. Däremot kan de myndigheter eller den kommun som nyanlända kommer i kontakt med informera om vad det lokala civilsamhället har att erbjuda och vägleda den nyanlända till rätt verksamhet baserad på hens intresse och vilja. För att åstadkomma detta behöver myndigheterna ha uppdraget att samverka med civilsamhället och bjuda in till aktiv medverkan i etableringsprocessen. 12

5. Ge stöd till nyanlända som vill starta företag: 5.1 Dra lärdomar av snabbspåret för företagare År 2016 fick Tillväxtverket 18 miljoner kronor för att, i samråd med Arbetsförmedlingen, underlätta för nyanlända att snabbt starta företag i Sverige. De 22 projekt som fick finansiering hade som mål att vidareutveckla metoder och modeller för att bättre och snabbare ta vara på nyanländas kompetens och erfarenheter av företagande. Dra lärdomar av de framgångsrika projekten i snabbspåret för företagare och ge Tillväxtverket i uppgift att även framöver främja individanpassade och nätverksskapande insatser till nyanlända som vill starta företag i Sverige. 5.2 Ge ALMI öronmärkta medel för mikrolån till nyanlända För många nyanlända kan det vara svårt att få lån via en bank för att starta företag eftersom banker många gånger efterfrågar en säkerhet. Mikrolån, det vill säga ett lån utan säkerhet, kan ge möjlighet för nyanlända som har en bra affärsidé att komma igång med sin verksamhet. Via ALMI:s mentorskapsprogram kan även nyanlända få tillgång till en mentor som har lång erfarenhet av att driva företag i Sverige. 13

6. Använd bostadspolitiken för att öka integrationen: 6.1 Byggandet måste öka framför allt byggandet av hyresrätter Tillgången till bostäder, inte jobb, styr nyanländas placering. Det innebär att nyanlända som behöver hjälp med att skaffa bostad i många fall inte anvisas till kommuner där de har bäst förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Bostadsbristen är ett växande hinder för en väl fungerande arbetsmarknad, och även för en fungerande integration av nyanlända. Unionen har därför under de senaste åren lyft frågan om vikten av ett högre bostadsbyggande, och då främst av hyresrätter, allt tydligare. I de näringspolitiska riktlinjer som antogs i mars 2014 är ett av de prioriterade förslagen Ökad tillgång på bostäder. I riktlinjerna konstateras vidare att tillgången på bostad och tillhörande samhällsservice är avgörande för att företag ska kunna rekrytera den kompetens de behöver och människor flytta till jobb eller studier. Byggandet måste öka, framför allt byggandet av hyresrätter, samtidigt som rörligheten på bostadsmarknaden måste förbättras. 7. Öka mångfalden: 7.1 Mångfald ger innovationskraft Forskningen visar att mångfald på arbetsplatser påverkar såväl trivsel som innovationskraft på företag. Det finns flera studier som argumenterar för att mångfald bland personalen både i termer av yrkesbakgrund, erfarenheter och mer demografiska aspekter såsom ålder, kön, etnicitet bidrar till ökad trivsel och ett arbetsklimat som främjar innovation. För att lyckas med denna ekvation måste svenska arbetsgivare våga vidga sina perspektiv och ta tillvara på den kraft som uppstår när människor från olika kulturer med andra perspektiv och erfarenheter arbetar tillsammans. 14

UNDER DE SENASTE åren har många människor på flykt sökt sig till Sverige i hopp om en bättre framtid. Nu krävs nya politiska lösningar så att alla nya svenskar kan komma i arbete och utbildning, bli en del av det svenska samhället och bidra till så väl tillväxt som välfärd. Integration är en komplicerad process och behoven ser olika ut det finns inte en enskild insats, eller mirakelkur. Varje liten del i processen måste utvecklas för att på bästa sätt fylla sin uppgift. I den här skriften presenterar Unionen en lista med små och stora åtgärder som sammantaget bidrar till att underlätta och påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Du som är tjänsteman på en arbetsplats i den privata sektorn kan vara medlem i Unionen. En stor del av Unionens medlemmar har högskole utbildning och många är chefer. Utöver våra yrkesverksamma medlemmar välkomnar Unionen även egenföretagare och studenter. Unionen är Sveriges största fackförbund med över 640 000 medlemmar. Vår vision är att skapa trygghet, framgång och glädje i arbetslivet. Tnr: 2625-1 ISBN: 978-91-7391-444-4 Produktion: Unionen Tryck: Unionen POD november 2017 www.unionen.se