Epilepsi Maria Lüttgen Specialist i Neurologi
Definition av krampanfall respektive epilepsi Krampanfall kortvarig störning av den elektriska aktiviteten i hjärnan Epilepsi är en sjukdom med benägenhet för återkommande anfall
Förekomst, prevalens Förekomst av epilepsi i Sverige 0,7 % (ca 60 000 personer) Insjuknandeåldrar ldrar:
Orsaken till epilepsi? Hos ungefär 70% av personer med epilepsi är orsaken okänd Hos 30% finns känd orsak: - Tidigare skalltrauma (ärr i hjärnan rnan) - Hjärninflammation - Hjärntum rntumör - Stroke - Annan hjärnsjukdom rnsjukdom,, t ex Alzheimers sjukdom - Ärftlighet - Störning av hjärnans utveckling under fosterutvecklingen - Utvecklingsstörning - Syrebrist i samband med födelsen (cerebral pares, vilket kan ge epilepsi)
Klassifikation av epilepsi och anfall Indelas efter anfallstyper: Partiella Generaliserade Enkla Komplexa Frånvaroattacker Konvulsiva Bevarat medvetande Medvetandegrumling Försämrad uppmärksamhet Muskelryckningar med eller utan medvetandeförlust
Anfallstyper
Toniskt-kloniskt kloniskt krampanfall Medvetandeförlust Faller ihop, skriker Muskulär stelhet (toniskt) Rytmiska ryckningar i armar, ben och huvud (kloniskt) Andningsuppehåll, blir blå om läpparna Tungbett, urinavgång, kan göra sig illa Varar normalt 1-3 minuter Postiktal förvirring
Akut omhändertagande vid krampanfall: Ring 112 om: Anfallet varar mer än 5 minuter Patienten har upprepade anfall Patient börjar inte återfå medvetandet snart efter anfallet Patienten har skadat sig i samband med anfallet Förstagångsanfall (ingen känd epilepsi)
Olika sorters partiella anfall
Utlösande faktorer för krampanfall Missat att ta medicinen (vanligast) Stress, oro Hormonella förändringar, mens Uttorkning Sömnbrist, extrem uttröttning ttning Fotosensitivitet (blinkande ljus, allé) Alkohol, droger Vissa mediciner Feber hos vissa barn (feberkramper( feberkramper)
Feberkramper hos barn Drabbar 2-5% 2 av friska barn 6 mån-5 m år (Även neurologiskt handikappade barn eller barn med epilepsi ökad risk fåf krampanfall vid feber) Generaliserat krampanfall, <15 min Efter en första f feberkrampanfall får f r cirka 1/3 ytterligare feberkramper Ungefär r en fördubbling f av risken för f r epilepsi som vuxen Behandling: ge febernedsättande vid feber, ev Stesolid vid feber om barnet haft upprepade kramper
Absensepilepsi (frånvaroattacker, Debut 4-104 årsåldern Barnet stannar upp och stirrar framför r sig 4-204 sekunder Upprepade sådana s attacker varje dag Ger ett typiskt utseende på EEG, flertal episoder med generaliserade 3-Hz3 Hz- spike-wave mellan och under anfall Även myoklonier och tonisk-kloniska kloniska anfall Orsakas av abnorma oscillationer i de talamokortikala banorna petit mal )
Status epilepticus Definition: Två eller fler krampanfall utan att personen återfår medvetandet mellan dessa Enstaka krampanfall >20-30 min (rent praktiskt, >5 min) Typer: Generaliserade konvulsiva Icke-konvulsiva Enkla partiella Intensivvårdsfall! Ofta sövning med EEG-övervakning
Epilepsiutredning Anamnes: Patient Ögonvittne Läkarundersökning inkl neurologisk undersökning EEG: Fotostimulering Hyperventilation Sömndeprivering Röntgen: Datortomografi hjärnan Magnetkamera hjärnan Specialundersökningar: Iktalt SPECT PET Video-EEG monitorering: Diagnostiskt Vid kirurgiutredning
EEG - epileptiska potentialer (interiktal( aktivitet) spike- och spikeslow-wave aktivitet temporalt bilateralt
Omhändertagande & utredning efter ett förstagf rstagångsanfall hos vuxen Anamnes inkl utlösande faktorer (alkohol, sömnbrist) Observation påp akuten eller över natten Information om risken för f r nya anfall (cirka 50% om ingen orsak hittats) Information om bilkörning och risker Uppföljning via mottagning
Säkerhetsaspekter vid epilepsi Körkortsbestämmelser (Vägverket): Inte köra bil 6 mån efter ett förstagångsanfall Anfallsfri sista 12 månaderna För yrkestrafik krävs 5 års anfallsfrihet Arbete på hög höjd Bada ensam Farliga maskiner och apparater
Behandling av epilepsi Ett anfall är r inget anfall, två är r epilepsi Om utredningen visar trolig epilepsi: mer än n ett anfall känd orsak (t ex tidigare stroke, hjärntum rntumör) r)...påbörjas behandling med en antiepileptisk medicin
Vad händer utan behandling? Krampanfall potentiellt livshotande med hjärnskador rnskador, hjärt rt- resp lungskador, fallskador, olyckor Sudden Unexpected Death in Epilepsy (SUDEP) Även små anfall kan orsaka små skador i hjärnan Problem på längre sikt: försämring av IQ, depression, suicid (självmord), sociala stigmata, livskvalitet
Olika sorters behandlingar: Medicinering Operation Icke-farmakologisk behandling Ketogen diet Vagusnervstimulering Livsstilsförändringar (EP-skola)
Klassiska epilepsimediciner Fenytoin Karbamazepin (Tegretol) Valproat (Absenor) Bensodiazepiner: ff a akut behandling för att avbryta ett pågående anfall Diazepam (Stesolid)
Nyare antiepileptika Levetiracetam (Keppra) Lamotrigine (Lamictal) Topiramate (Topamax) Tiagabine (Gabitril) Oxcarbazepine (Trileptal) Zonisamide (Zonegran) Felbamate (Felbatol) Gabapentin (Neurontin) Pregabalin (Lyrica)
Behandlingens resultat 50% blir anfallsfria med den först f insatta behandlingen Ytterligare 15% anfallsfria efter byte eller tillägg av ytterligare ett preparat Därefter små vinster med byte Orsaker till dålig d anfallskontroll: Ej epilepsi Tar ej medicinen regelbundet Kvarstående anfallsprovocerande faktorer (t ex alkohol?)
Andra behandlingsmöjligheter Epilepsikirurgi: Medicinskt refraktär partiell epilepsi Noggrann utredning inför ev operation Vagusstimulering, ketogen diet : Medicinskt refraktär partiell epilepsi, som inte är kirurgikandidater Lennox-Gastauts syndrom
Vagusstimulering Elektroder fästs f vid vagusnerven,, minskar risken för f r anfall
Ketogen diet Man har noterat att svält som bränner fett för att ge energi har en antiepileptisk effekt Används framför allt för att behandla svårartad barnepilepsi, även effektivt hos vissa vuxna & ungdomar Högt fettintag, lågt intag av kolhydrater och protein Påbörjas vanligen på sjukhus Kräver starkt engagemang från familjen
Differentialdiagnoser Svimning; dvs medvetandeförlust pga blodtrycksfall och syrebrist i hjärnan konvulsivt syncope,, svimning med kramper mkt kortvarig kramp, 5-155 sek Ångestattack med hyperventilation Psykogena anfall
Psykogena anfall Psykogent utlösta, inte pga elektriska urladdningar i hjärnan Relaterade till annan psykiatrisk sjuklighet Ofta feldiagnosticerade som epilepsi Vanligaste differentialdiagnosen bland fall som remitterats till neurolog för epilepsi Vanligt även med pålagringar p hos epileptiker (15% av de psykogena anfallen) Symptom: Oftast längre l anfall än n vid tonisk-kloniska kloniska anfall Koordinerad motorik, pendelrörelser relser Fäktar, griper, sparkar, kniper Sprättbåge