Remissvar avseende Justitiedepartementets promemoria Utvärdering av lagen om grupprättegång, Ds 2008:74



Relevanta dokument
Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Stockholm den 2 april 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

DOM Meddelad i Stockholm

R 5426/ Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Promemoria. Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer

FÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Moderna hyreslagar (SOU 2009:35) Remiss från Justitiedepartementet

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring

Regeringens proposition 2003/04:78

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kommittédirektiv. Översyn av bestämmelserna om förvärv och förvaltning av hyresfastighet. Dir. 2007:87

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013.

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Stockholm den 28 juni 2011

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/ /0252(COD))

Registrering av personuppgifter vid katastrofer utomlands, Ds 2009:12 Remiss från Justitiedepartementet

för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Miljödepartementets promemoria Myndighetsansvaret i finansieringssystemet

Remissyttrande gällande LOK-stödsutredningen Utredningen om framtida LOK-stöd

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002

Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Stockholm. Dnr Ju2016/00084/L3

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1)

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Till EU-kommissionen sida 1 av 8

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remissvar från Skogindustrierna över Miljöbalkskommitténs delbetänkande Miljöbalken under utveckling - ett principbetänkande (SOU 2002:50)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

MÄKLARHUSETS MÄKLAR- BAROMETER

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

DOM Meddelad i Härnösand

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

Underrättsorganisationen i Stockholms län - förslag till förändringar (Domstolsverkets rapport ) Remiss från Domstolsverket

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Promemoria med utkast till lagrådsremiss Skydd för enskilds identitet i domar och beslut

Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten

DOM Jönköping

Promemoria

Kommittédirektiv. Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet. Dir. 2015:69

Humanas Barnbarometer

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning

Regeringens proposition 1996/97:9

Remissyttrande över promemorian Skydd för enskilds identitet i domar och beslut

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.

Stockholms läns landsting 1 (2)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr Sammanfattning

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25)

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

KLYS och Copyswedes synpunkter på EU-kommissionens förslag till förordning om s k portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden

Kompletterande information i anledning av inkomna frågor, funderingar

DOM Meddelad i Linköping

Stockholm den 26 januari 2012

REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen.

Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4.

Placering av barn över nationsgränserna med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62) Svar på remiss från

Remissvar Tid för undervisning lärares arbete med åtgärdsprogram (DS 2013:50 )

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

Naturvårdsverkets ställningstaganden och skäl

Regler för Prisdialogen

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Advokatsamfundet ansluter sig till utredningens bedömningar och förslag om att ålder införs som en ny diskrimineringsgrund.

En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga (SOU 2014:64) (Ku2014/1472/MFI)

Yttrande över Transportstyrelsens utredningsuppdrag om regler för trafikskolor och förarutbildare

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

När endera parten inte uppfyller sitt åtagande

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

ÅTGÄRDER MOT MISSBRUK AV REGLERNA FÖR ARBETSKRAFTS- INVANDRING Departementspromemoria (Ds 2013:57)

DOM. Ombud och offentligt biträde för 1 5: SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Regeringens proposition 2011/12:156

Regeringens proposition 1999/2000:59

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

FI:s redovisningsföreskrifter

2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Regeringens proposition 2014/15:136

Yttrande över Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)

Regeringens proposition 2014/15:61

Sida 1 av 7. Länk till register o förarbeten. SFS nr: 1998:150. Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L5

Riktlinjer rörande kameraövervakningsfrågor i Sundbybergs stad 1

Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna

Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Transkript:

Justitiedepartementet Ds 2008:74 103 33 Stockholm Besöksadress; Rosenbad 4 Remissvar avseende Justitiedepartementets promemoria Utvärdering av lagen om grupprättegång, Ds 2008:74 Inledning (Aktiespararna) välkomnar möjligheten att få lämna synpunkter på Justitiedepartementets promemoria Utvärdering av lagen om grupprättegång, Ds 2008:74. Förbundets yttrande följer promemorians avsnittsindelning. Sammanfattning av Aktiespararnas synpunkter Aktiespararna är positivt till möjligheten att driva processer genom grupptalan. Aktiespararna avstyrker förslaget om att vidga kraven för vad en ansökan om grupptalan ska innehålla. Förslaget förvärrar och därmed försämrar konsumenternas möjligheter att driva grupptalan. Dagens rekvisit är otydliga och lämnar oönskat utrymme till olika tolkningar. Aktiespararna anser att ytterligare förtydligande behövs för att förenkla och förtydliga rekvisiten för att en grupptalan ska få väckas. Det föreslagna väsentlighetsrekvisitet bidrar inte till ökad tydlighet. Aktiespararna tillstyrker utredningens förslag om att domstol snarast möjligt genom tydligt beslut ska ta ställning till om de föreligger processhinder eller inte för en grupptalan. 1

Aktiespararna anser att adekvat finansieringslösningar krävs. Utan sådan kommer grupptalan inte kunna utgöra en effektiv processform för grupper av konsumenter som lidit skada. Allmänna inledande synpunkter För att upprätthålla och stärka konsumenternas förtroende är det viktigt att konsumentskyddet är starkt och väl anpassat till marknadernas utveckling och de förändringar i skyddsbehoven som detta innebär. En balans mellan regler, övervakning och sanktioner måste alltid eftersträvas för att snabbt stävja oönskade beteenden på marknaden, inge nödvändig respekt hos aktörerna och upprätthålla ett gott förtroende hos allmänheten. När en konsument råkar illa ut är det viktigt att denna kan få upprättelse. Annars urholkas förtroendet för marknaden. Här utgör möjligheten till tvistlösning genom grupptalan en viktig komponent. Kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter utreds även på gemenskapsnivå. 1 I slutet av november 2008 lade EU-kommissionen fram en grönbok om grupptalan (collective redress) för konsumenter. Problemet är, enligt EU- kommissionen, att konsumenter som vill söka rättelse möter avsevärda hinder i form av höga processkostnader, komplicerade rättegångsregler och dröjsmål. Den svårighet och osäkerhet som råder ifråga om möjligheten att få rättelse utgör, enligt kommissionen, ett hinder mot gränsöverskridande transaktioner på den inre marknaden. Avsnitt 6, gruppens bestämning Aktiespararna avstyrker förslaget om att ytterligare krav ska ställas på kärandes stämningsansökan, lagen om grupptalan (GrL) 9. De ökade kraven försvårar möjligheten till rättslig prövning genom grupptalan. 1 Grönbok om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter är ute på remiss fram till den 1 mars 2009. 2

Aktiespararna anser att de erfarenheter som redovisats kring hur processformen i praktiken har fungerat borde föranleda funderingar kring vilka förändringar som krävs för att få processformen att fungera i enlighet med vad som rimligen bör ha varit lagstiftarens intentioner. Att istället utöka kraven för vad en stämningsansökan ska innehålla innebär ökade kostnader för käranden och att grupper av konsumenter som saknar finansiella tillgångar kommer få än mindre möjlighet att driva en grupptalan. Dessutom innebär förslaget att än större krav ställs på kärandes ombud. Följden riskerar bli att uppdrag som ombud i grupprättegång endast kan tas av stora advokatbyråer med de nödvändiga administrativa och ekonomiska resurserna. De högre kraven motiveras med att ogrundade ansökningar om grupptalan ska motverkas så att orättmätig press inte sätts på svaranden. Med tanke på att missbruk av grupptaleformen i form av legal utpressning inte har förekommit förefaller de skärpta kraven ytterst märkliga och obefogade 2. Förslaget försvårar möjligheten till rättslig prövning och gynnar därmed på ett olyckligt sätt företag som orsakat grupper av konsumenter skada. Avsnitt 8, särskilda processförutsättningar Aktiespararna anser att ytterligare förtydligande behövs för att förenkla och förtydliga rekvisiten i GrL 8. Processformen grupptalan har i praktiken visat sig svår att tillämpa. Det gäller i synnerhet de särskilda processförutsättningarna i GrL 8. I utredningen föreslås, för att öka tydligheten, att kravet på gemensamma eller likartade grunder i 8 1 p. skärps något genom införande av ett väsentlighetsrekvisit. 2 Utvärdering av lagen om grupprättegång, sidan 56. Det har vid utvärdering av grupptalan inte framkommit att lagen har missbrukats för att framtvinga orättmättiga förlikningar utom rätta eller att investeringsviljan i Sverige har påverkat negativt. 3

Dagens processförutsättningar i 8 innehåller alltför många vaga begrepp, som kan leda till att grupptalan avvisas eller att olika sakinvändningar leder till onödigt långa dröjsmål, vilket är speciellt olyckligt i de fall där de individuella anspråken är små. Det är framförallt i fall när de individuella anspråken är små som en grupptalan är extra fördelaktig och behovet av skyndsam process är extra viktig för att konsumenterna inte ska tappa intresset för processen genom att godta en mindre fördelaktig förlikning eller helt enkelt låter saken bero. Vid hearingen framförde Aktiespararna önskemål om att reglerna om processförutsättningar skulle tydliggöras och förenklas. Förbundet befarar att utredningens förslag om att skärpa processförutsättningarna inte ger önskad effekt, utan tvärtemot leder till ytterligare osäkerhet och tidsspillan genom oberättigad sakinvändningar från svarande. Avsnitt 9, obligatoriskt tillståndsbeslut Aktiespararna tillstyrker utredningens förslag om att vid domstolen genom uttryckligt beslut, så snart det kan ske, ska ta ställning till om de föreligger processhinder eller inte mot en grupptalan. Det är självfallet inte acceptabelt att en process kan pågå i flera år utan att det av domstol avgörs om processen ska få föras som en grupptalan. Utredningen påvisar exempelvis ett fall där det efter två år ännu inte har fastslagits om grupptalan är den rätta taleformen. För att grupptalan ska vinna legitimitet hos allmänheten och innebära en reell fördel för käranden måste målen avgöras skyndsamt. För svaranden finns det många möjligheter att trilskas och förhala processen med hjälp av olika sakinvändningar. Aktiespararna anser att det ska åligga domstolen att skyndsamt avgöra huruvida förutsättningarna för en grupptalan föreligger. Avsnitt 10, rättegångskostnader Förbundet anser att finansieringsproblematiken och förekomsten av eventuell kostnadsreglering bör utredas närmare med beaktan av det arbete som pågår i EU. En grupprättegång kan innebära betydande kostnader för kärande och många gånger bli högre än vid vanlig civilrättslig process enbart för egen räkning. Därtill finns risken att vid förlust drabbas av ansvaret för motpartens rättegångskostnader, något som ytterligare avskräcker resurssvaga från att inleda en grupptalan. 4

Frågan om hur en finansiering av en grupptalan ska ske är därför central och behöver tydligt behandlas för att lösas. Aktiespararna ser en stor brist i att så inte skett. Utredningen föreslag att rättshjälpsutredningen, som utförs inom Domstolsverket, även ska få utreda möjligheterna om att förbättra tillgången till allmän rättshjälp vid enskild grupptalan är inte tillräckligt. Möjligheten till rättshjälp är nämligen starkt begränsad. Den är därtill till viss del privatiserad genom rättskyddsförsäkringar, eftersom sökande med sådant försäkringsskydd normalt inte kan få rättshjälp. Finansieringsfrågan riskerar nu att även fortsättningsvis stå i vägen för en ordning där processer genom grupptalan drivs i en omfattning som står i rimlig proportion till de problem som finns på marknaden. Aktiespararna vill i sammanhanget lyfta fram det förslag till finansiering som lämnats av EU Kommissionens rådgivande kommitté FIN-USE, bilaga 1 avsnitt Open Key Issues sidan 5. Förslaget består i att grupptalan ska kunna finansieras genom en fond bestående av beslagtagna vinster som framkommit genom otillbörlig konkurrens, se bilaga avsnitt Open Key Issues sidan 5. Aktiespararna finner den föreslagna finansieringsformen intressant och värd att utredas närmare. I bilagan presenteras även en sammanställning över andra länders möjlighet att driva processer genom grupptalan. Stockholm den 16 januari 2009 Peter Knutsson Chef Intressebevakningen Anna Jansson Jurist 5