Stockholm den 2 april 2014

Transkript

1 R-2014/0054 Stockholm den 2 april 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/125/KO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 januari 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78). Allmänna synpunkter Advokatsamfundet får inledningsvis anföra följande allmänna synpunkter. Advokatsamfundet har nyligen yttrat sig över Skuldsaneringsutredningens betänkande Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72). Som Advokatsamfundet framförde i sitt yttrande över nämnda betänkande, måste utgångspunkten för samtliga insatser på området vara att eftersträva en väl avvägd balans mellan olika intressen, samtidigt som en hög betalningsmoral upprätthålls. De strategier och åtgärder som föreslås i det nu remitterade betänkandet, måste också ses i ljuset av Skuldsaneringsutredningens förslag som, om de genomförs, kan innebära att fler kan bli föremål för skuldsanering. Som noteras i betänkandet har regelverket och tillsynen av kreditmarknaden skärpts under senare år, inte minst med hänsyn till konsumentintresset. Konsumentfrågor har i allmänhet fått allt större prioritet och genomslag och ingår i dag i praktiskt taget samtliga regelinitiativ från såväl EU, som nationellt. Den 1 juli 2014 kommer exempelvis en ny lag om konsumentkreditverksamhet att träda i kraft (prop. 2013/14:107) och den 1 april 2014 träder nya regler i kraft som ger Konsumentverket rätt att ta ut en sanktionsavgift av kreditgivare som brister i sin kreditprövning (prop. 2013/14:34 och SFS 2014:83).

2 2 Finansinspektionen har sedan tidigare haft en liknande sanktionsmöjlighet inom sitt tillsynsområde. Ändring av den civilrättsliga regeln om ocker i avtalslagen För att komma tillrätta med oskäliga räntor föreslår utredningen att den civilrättsliga bestämmelsen i avtalslagen frikopplas från den straffrättsliga i brottsbalken. Vidare föreslås att kravet på obalans mellan prestationerna sänks och att bestämmelsen sammankopplas närmare med konsumentkreditlagens krav på god kreditgivningssed. Ett avtal skulle därmed kunna förklaras civilrättsligt ogiltigt eller jämkas på grund av ocker. Advokatsamfundet delar utredningens bedömning att ockerbestämmelsen knappast tillämpas i det praktiska rättslivet och har inget att erinra mot att den civilrättsliga regleringens utformning ses över för att skapa förutsättningar för att pröva orimliga ränteoch betalningsvillkor. En förutsättning för ockerbestämmelsens genomslag och skyddsverkan är att den som anser sig utsatt för ocker får en reell tillgång till domstolsprövning. Advokatsamfundet är i grunden positivt till åtgärder som är ägnade att förstärka de enskilda konsumenternas faktiska tillgång till domstolsprövning och till åtgärder som syftar till att stärka de rättsliga reglernas genomslag i det praktiska rättslivet. Konsekvenserna av de föreslagna ändringarna bör emellertid undersökas närmare innan lagstiftningsåtgärder vidtas. Advokatsamfundet anser inte att konsekvenserna av förslaget utretts i tillräcklig utsträckning. Utredningen har även övervägt införande av en högsta ränta, ett räntetak, men föreslår i dagsläget inget sådant. Emellertid ställer sig inte utredningen helt avvisande till en sådan reglering. Som Advokatsamfundet anförde i sitt remissvar över promemorian Konsumentskyddet på det finansiella området (Fi2005/1958), måste starka skäl presenteras för ett sådant långtgående förslag och det måste bygga på en ingående rättslig analys. Ett räntetak skulle enligt Advokatsamfundet innebära ett alltför stort ingrepp i avtalsförhållanden och den fria marknaden på kreditområdet. Det kan dessutom leda till icke önskvärda konsekvenser på räntenivån i stort. Ändrade regler om preskription Utredningen föreslår införande av en slutlig preskription efter 15 år i normalfallet samt 20 år för fordringar mellan privatpersoner och om skulden grundar sig på brott. Regeln bör enligt utredningen inte gälla enbart nya, utan även existerande fordringar. Regeln föreslås vidare omfatta alla civilrättsliga skulder. Enligt Advokatsamfundet behöver de principiella och praktiska konsekvenserna av framlagda förslag analyseras närmare. Bland annat måste de fördelar som görs gällande för införande av en slutlig preskription vägas mot risken för beteendeändringar på gäldenärssidan. Även i övrigt behöver effekterna på gäldenärs- och borgenärskollektivet

3 3 analyseras närmare. Detta är särskilt viktigt eftersom förslaget inte är avgränsat till endast den begränsade krets av svårt överskuldsatta (uppskattningsvis mellan och personer), som är i behov av skuldavskrivning, utan omfattar samtliga rättsförhållanden. I sammanhanget bör även Skuldsaneringsutredningens (SOU 2013:72) åtgärder för att ytterligare förenkla skuldsaneringsförfarandet och förbättra möjligheterna för svårt skuldsatta gäldenärer att få skuldsanering beaktas. Advokatsamfundet ställer sig starkt kritiskt till utredningens förslag om retroaktivitet. Förslaget är olämpligt och innebär ett stort ingrepp i redan ingångna avtal. De skäl som har redovisats är enligt Advokatsamfundet inte tillräckligt starka för att göra avsteg från vad som normalt gäller, nämligen att en ny reglering endast träffar rättsförhållanden som inträffar efter ikraftträdandet. Därutöver skulle förslaget innebära ett ingrepp i enskildas egendomsförhållanden. Ändringar i den summariska processen Utredningen föreslår att borgenärerna vid ansökan om betalningsföreläggande för en fordran ska ange när och på vilket sätt preskriptionsavbrott har skett om fordran är av en viss ålder. Den föreslagna ordningen innebär enligt Advokatsamfundet att olika processuella regler kommer att gälla i domstol respektive vid Kronofogdemyndigheten, vilket är klart olämpligt. För att försvåra möjligheten att skuldsätta barn och ungdomar föreslår utredningen vidare att borgenären i ansökan till Kronofogdemyndigheten ska ange datumet för fordrans uppkomst (åtminstone om gäldenären är under 25 år gammal) och även åläggas att inkomma med bevisning om detta vid en förfrågan från gäldenären eller Kronofogdemyndigheten. En förändring av den summariska processen kräver enligt Advokatsamfundet en ingående rättslig analys. Den summariska processen syftar i princip endast till att kontrollera huruvida svaranden har någon invändning mot sökandens krav. Genom processordningen ska den som har ett krav mot någon annan kunna få detta fastställt på ett snabbt, enkelt och billigt sätt. Ändrade avräkningsregler i utsökningsbalken Utredningen föreslår att avräkning på skuld bör ske på kapitalbeloppet och därefter på räntor och avgifter. En förändring av den nu gällande avräkningsordningen kräver enligt Advokatsamfundet en ingående analys, inte minst med tanke på det ingrepp det innebär i det civilrättsliga avtalsförhållandet mellan en borgenär och gäldenär. Vidare måste behovet och de fördelar

4 4 som görs gällande i anledning av de föreslagna reglerna, vägas mot risken för beteendeändringar hos parterna. Ändrade regler om kallelse på okända borgenärer Utredningen föreslår att gäldenären ska få rätt att via Kronofogdemyndigheten aktualisera sina samlade skulder, i syfte att slutlig preskription ska börja löpa. För att möjliggöra detta föreslår utredningen att gäldenären ska kunna ansöka om att Kronofogdemyndigheten utfärdar en kallelse på okända borgenärer. Enligt Advokatsamfundet behöver de principiella och praktiska konsekvenserna av förslaget analyseras närmare, inte minst med tanke på de långtgående rättsföljderna för berörda borgenärer. Införandet av separat ackord Utredningen föreslår att Insolvensutredningens förslag i SOU 2010:2 om att privatpersoner, i likhet med vad som gäller för ackord för juridiska personer vid en konkurs eller företagsrekonstruktion, vid domstol med kvalificerad majoritet bland borgenärerna ska kunna genomdriva ackord bör genomföras. Enligt Advokatsamfundet behöver förslagets konsekvenser analyseras närmare. En grundläggande princip i avtalsrätten är att ingångna avtal ska hållas. Sålunda måste utgångspunkten vara att ge borgenärerna effektiva verktyg att begära fullgörelse av de förpliktelser som en gäldenär har åtagit sig att fullgöra. Fysiska personer har i dag möjlighet att få skuldsanering och om Skuldsaneringsutredningens förslag i SOU 2013:72 genomförs, förenklas förfarandet ytterligare och möjligheterna att få skuldsanering förbättras. Avskaffande av det solidariska skadeståndsansvaret för barn och unga Utredningen föreslår att det solidariska skadeståndsansvaret för barn under 18 år ska avskaffas. Huvudprincipen inom skadeståndsrätten är att den skadelidande har rätt till full ersättning för sin förlust. Om flera anses skadeståndsskyldiga är ansvaret enligt huvudregeln solidariskt och skadeståndsskyldighet föreligger beträffande var och en av skadevållarna. Principen om solidariskt ansvar har sedan länge varit erkänd i svensk rätt (6 kap. 4 skadeståndslagen) och är till för att skydda den skadelidande. Den skadelidande befinner sig i en utsatt position och ska kunna kräva ut hela skadeståndet av var och en av de skadeståndsskyldiga, vilka sedan får dela upp ansvaret sinsemellan. Inte sällan blir det en fördelning mellan de inblandade försäkringsbolagen. I hemförsäkringen ingår oftast en ansvarsförsäkring.

5 5 Även inom fordringsrätten finns en bestämmelse med samma innehåll som den i skadeståndslagen, nämligen 1 kap. 2 skuldebrevslagen. I denna stadgas att två eller flera gäldenärer svarar en för alla, alla för en, dvs. solidariskt, om inget annat har avtalats. I samma bestämmelse kommer regressrätten till uttryck, då det föreskrivs att en gäldenär som betalat gälden kan kräva övriga medgäldenärer på deras andel. Skadeståndskommittén skrev i sitt betänkande (SOU 1975:103, s. 51) att bestämmelsen sannolikt är analogt tillämplig vid skador där flera skadeståndsskyldiga är solidariskt ansvariga. Principen anses vara tillämpligt långt utanför skuldebrevslagens område. Även om Advokatsamfundet delar ansatsen och ambitionen om att hindra unga lagöverträdare från att återfalla i brott, kräver en förändring av den nuvarande ordningen en ingående rättslig och samhällelig analys. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg