Linus Karlsson, herrar stående klass 8 Parabordtennis
Parabordtennis Parabordtennis eller bordtennis för personer med funktionsnedsättning är i Sverige en del av det Svenska Parasport förbundet (Parasport Sverige) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK). Parasport Sverige ansvarar idag för 18 olika Paraidrotter och samarbetar med ytterligare 18 specialidrottsförbund som har Paraidrott i sitt egna förbunds verksamhet. SPK ansvarar bl.a. för förberedelser och deltagandet för Sveriges aktiva och ledare vid de Paralympiska spelen. På sikt är målet att deflesta Paraidrotter integreras med sin idrotts specialförbund (t.ex. Parabordtennis med Svenska Bordtennisförbundet och Parasimning med Svenska simförbundet etc.). Processen att integrera Parabordtennis i Svenska Bordtennisförbundet (SBTF) är igång men långt ifrån färdig. I väntan på en eventuell övergång av Parabordtennis till SBTF vill vi med detta material redan nu öka medvetenheten kring Parabordtennis och vilka möjligheter det finns för bordtennisföreningar som idag är anslutna till SBTF att bedriva Parabordtennis på tävlingsnivå och vilka möjligheter det finns för personer med funktionsnedsättningar att spela Parabordtennis. Tävlingsverksamhet i Sverige och internationellt Parabordtennis är en av de största Paraidrotterna i Sverige. Årligen arrangeras SM och junior-/ungdoms-sm samt ytterligare ca 5-6 nationella tävlingar. Vid de nationella tävlingarna spelas olika former av klasser: Skadeklasser (uppdelning i klass 1-11 beroende på funktionsnedsättning) Prestationsklasser (uppdelning i klass Elit-klass 3 beroende på spelstyrka, oberoende av funktionsnedsättning) Ålderklasser (ungdoms-, junior- och veteranklasser oberoende av funktionsnedsättning) Den internationella tävlingsverksamheten är relativt omfattande. Parabordtennisen är en av de största Paraidrotterna internationellt. Internationellt är det internationella bordtennisförbundet (ITTF) som är ansvarig för Parabordtennisen. Årligen arrangeras ett mästerskap (Paralympics, VM eller EM) samt ytterligare ca 20 rankingtävlingar. Vid de internationella tävlingarna delas klasserna enbart upp i skadeklasser, dvs. indelning utifrån funktionsnedsättning. Vid varje tävling spelas singel- och lagspel. Paralympics är Paraidrottens motsvarighet till de Olympiska spelen (OS). Paralympics hålls alltid direkt efter OS i samma stad. Paralympics har växt enormt under de senaste spelen och i London 2012 deltog 4200 aktiva och 2700 ledare från 140 nationer och 1,5 miljoner biljetter såldes. Paralympics är ett av världens största idrottsevenemang alla kategorier. Alexander Öhgren, herrar rullstol klass 3
Hur går jag till väga för att tävla i Parabordtennis? För att delta i Parabordtennistävlingar i Sverige behöver du ha en tävlingslicens hos Parasport Sverige samt tävla för en förening som är medlem i Parasport Sverige. Vissa nybörjartävlingar är licensfria, d.v.s. du behöver bara vara medlem i en klubb ansluten till Parasport Sverige men inte lösa någon licens. Licensavgiften för en spelare är 250 kr/år.så här löser du licens i Parasport Sverige: Din förening som är ansluten till Parasport Sverige gör licensansökan via sin Idrottonline-hemisda. Spelaren/föreningen skickar in ett medicinskt kort som finns att ladda ner på Parasport Sverige:s hemsida. Vanligtvis skickas även andra medicinska underlag såsom läkarintyg in i sambandmed ansökan. När licensansökan gjorts på klubbens hemsida samt det medicinska kortet med övriga medicinska underlag är inskickat meddelar Parasport Sverige om licensen är godkänd samt vilken klasstill-hörighet spelaren tillhör. Mer om det medicinska kortet och andra medicinska underlag finns att läsa under rubriken klassificering. Hur kan min förening bli en Paraklubb? Vill din förening ansluta sig till Parasport Sverige och därmed bl.a. kunna delta vid Parabordtennistävlingar behöver föreningen bli medlem i Parasport Sverige. Medlemsansökan sker på samma sätt som att bli medlem i andra specialidrottsförbund (t.ex. Svenska Bordtennisförbundet). Din förening ansöker om medlemskap via denna länk: http://www.svenskidrott.se/bildaidrottsforening/ansokanommedlemskapisf/foreningsansokan/ Medlemsavgiften för din förening är 400 kr/år. Vad gör jag om jag inte har någon Paraklubb? Är du inte medlem i en bordtennisförening som även är medlem i Parasport Sverige eller om din förening inte vill bli medlem i Parasport Sverige kan du tävla för en annan förening som redan Anna-Carin Ahlquist, damer rullstol klass 3 är medlem i Parasport Sverige. Det finns föreningar som är anslutna till Parasport Sverige runt om i hela landet. Alla dessa föreningar hittar du på Parasport Sverige:s hemsida: http://www.shif.se/foreningar/hittadinforening/ Via samma länk hittar du även kontaktuppgifter till Parasport Sverige:s olika distriktsförbund. Ta kontakt med en förening eller ditt distrikt om du vill hitta en förening som är medlem i Parasport Sverige. Eftersom Parabordtennis och bordtennis för icke funktionsnedsatta inte tillhör samma förbund kan du tillhöra olika föreningar beroende på vilken sorts tävling du spelar. Du kan alltså tillhöra en förening när du tävlar i Parabordtennis och en annan när du tävlar i SBTF-tävlingar för icke funktionsnedsatta. Ingela Lundbäck, damer rullstol klass 5
Svenska Paralandslaget i bordtennis Sverige har ett av världens bästa Parabordtennislag och vann både vid det senaste Paralympics (2012) och vid det senaste VM (2014) fem medaljer. Paralandslaget deltar precis som Svenska Bordtennisförbundets landslag årligen på internationella rankingtävlingar och mästerskap. Under 2015 består seniorlandslaget av 13 spelare och leds av en förbundskapten och två assisterande coacher. Under seniorlandslaget finns en grupp ungdoms-/juniorspelare som även dem deltar på vissa internationella tävlingar och har riksläger. Klassifikation av bordtennisspelare med fysisk funktionsnedsättning har som syfte att skapa rättvis klassindelning och därmed rättvis konkurrens mellan spelare. Systemet kallas funktionell klassifikation och fokuserar på spelarnas fysiska förutsättningar för att spela bordtennis. För att bedöma detta utreds olika kroppsfunktioner (ex. styrka, balans, ledrörlighet, muskeltonus och motorisk kontroll) som kan leda till att aktivitetsförmågan begränsas. Det finns ingen fast gräns mellan klasserna så tillvida att har man den diagnosen eller den funktionsnedsättningen tillhör man en specifik klass. Klassificering av en spelare blir aktuellt när den ska börja spela Parabordtennistävlingar sanktionerade av Parasport Sverige.
Anna-Carin Ahlquist, damer rullstol klass 3 Inom Parabordtennis finns tio olika klasser för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Klass 1-5 är för spelare som sitter i rullstol och klass 6-10 är för stående spelare. Ju lägre klass desto grövre funktionsnedsättning. Det finns även en elfte klass (klass 11) inom Parabordtennisen och det är för personer med intellektuell funktionsnedsättning. De elva olika klasserna kallas skadeklasser. Läs mer om de olika skadeklasserna under rubriken klassindelning. När en spelare vill tävla i Parabordtennis ansöker föreningen om licens via sin Idrottonline-hemsida. I samband med det ska förenigen eller spelaren skicka in medicinska kort samt andra medicinska handlingar. För personer med fysisk funktionsnedsättning ska Parasport Sverige:s medicinska kort 1 fyllas i av en läkare eller sjukgymnast. Andra medicinska underlag som underlättar klassificeringen skall bifogas.
Parasport Sverige tar beslut vilken skadeklass du tillhör utifrån det medicinska kortet samt övriga medicinska handlingar - som är inskickade. Vid tävlingsspel finns sedan Parasport Sverige:s klassificerare på plats som observerar spelare och som kan justera vilken skadeklass som ska gälla för den spelaren vid tävlingsspel. För personer med intellektuell funktionsnedsättning ska Parasport Sverige:s medicinska kort 3 fyllas i av LSS-handläggare, SDS 150204 00 C37 psykolog, skolsköterska, skolläkare, lärare särskola eller förälder. Andra medicinska/psykologiska underlag som finns bifogas och skickas till Parasport Sverige. Parasport Sverige tar beslut utifrån de handlingar som skickats in. Medicinska kort 1 och 3 finns på Parasport Sverige:s hemsida: http://www.shif.se/forbundsinfo/dokument/blanketter/ SDS 150204 00 C37 2 Klass 1 3 2 4 3 5 4 5 hålla balansen sittande. Betydande dysfunktion i bålbalans. Behov av högt ryggstöd för att kunna hålla balansen sittande. Bålstabilitet Betydande dysfunktion i bålbalans. Behov Måttlig av högt dysfunktion ryggstöd i bålbalans. för att kunna Kan hålla inte återfå balansen balans sittande. snabbt vid fall framåt. Bålrörelser långsamma. Kan ha statisk balans men inte dynamisk. Betydande dysfunktion i bålbalans. Behov av högt ryggstöd för att kunna hålla Vid balansen normal upprätt sittande. sittande position är bålbalansen god. Kan använda sig av icke spelarm för att optimera balansen. Kan resa Måttlig sig från dysfunktion framåtlutat i bålbalans. läge. Har svårt Kan inte att kontrollera återfå balans balans snabbt i laterala vid fall sidorörelser utan stöd framåt. Bålrörelser långsamma. av arm som Kan håller ha statisk i stolen. balans men inte dynamisk. Normal bålstabilitet. Kan eventuellt även använda sig av ben/fötter för att trycka ifrån. Vid Rörelser normal framåt/bakåt upprätt sittande utan position problem, är även bålbalansen vissa rörelser god. i Kan sidled använda möjligt. sig av icke spelarm för att optimera balansen. Kan resa sig från framåtlutat läge. Har svårt att kontrollera balans i laterala sidorörelser utan stöd När av det arm gäller som håller rullstolsklasserna (1 5) är det framförallt i stolen. Normal bålbalans bålstabilitet. och Kan armfunktion eventuellt även som använda sig kontrolleras. av ben/fötter för att trycka ifrån. Rörelser Minsta framåt/bakåt funktionsnedsättning utan problem, även vissa rörelser i sidled möjligt. Rullstolsklasser 1 5 skuldra. Problem med grepp. Klassindelning Klass Bålstabilitet Armfunktion Exempel på funktionsnedsättning Exempel på spelstil Nedan beskrivs de elva olika skadeklasserna för personer funktionsnedsättningar. Beskrivningen i tabellerna gäller i de Betydande dysfunktion i bålbalans. Betydligt nedsatt. Problem Quadriplegi. Höga ryggmärgsskador C3 C5. flesta fall men det finns Behov av alltid högt ryggstöd undantag för att kunna i varje att kontrollera skadeklass. armbåge/ Extrem spasticitet i armar. Svår bålbalansnedsätt- 1 ning. Rullstolsklasser 1 5 Defensiv spelstil, endast bollning med lätt underskruv och hissar. Ingen möjlighet till smash eller topspin. Mycket begränsad räckvidd. Måttlig till svår nedsättning. Tetraplegi. Höga ryggmärgsskador C6-C7. Som klass 1 men något mer kraft som Kan kontrollera hand- Svår bålbalansnedsättning ger skruv och fart i slagen. Kan hålla och Armfunktion armrörelser men har Exempel på funktionsnedsättning i rullstolen Exempel med icke på spelarm spelstil för att förbättra nedsatt kraft. räckvidden. Betydligt nedsatt. Problem Quadriplegi. Höga ryggmärgsskador C3 C5. Defensiv spelstil, endast bollning att Normal kontrollera armfunktion. armbåge/ Extrem Svår diplegi. spasticitet Ryggmärgsskador i armar. Svår bålbalansnedsättning. C8-TH7. med Kan lätt använda underskruv icke spelarm och hissar. för att få skuldra. Problem med grepp. Mild nedsättning av armfunktion. Ingen kraft och möjlighet balans i sidled. till smash Kan eller skifta topspin. mellan Betydande spasticitet i ben. Mycket backhand/forehand begränsad räckvidd. bättre än klass 1 2 och använda smash och topspin, men inte Måttlig till svår nedsättning. Kan kontrollera hand- Svår bålbalansnedsättning ger skruv och fart i slagen. Kan hålla Tetraplegi. Höga ryggmärgsskador C6-C7. Som klass 1 men något mer kraft som med full kraft och fart i slagen. och Kan armrörelser ha mild till men måttlig har Måttlig diplegi. Ryggmärgsskador TH8-L1. i rullstolen Avvägning med micke spelarm siv för och att defensibättra för- nedsättning nedsatt kraft. i spelarm. Måttlig spasticitet i ben. Måttlig bålbalansnedsättning. spelstil. räckvidden. Kan kontrollera bollen bra i det defensiva spelet och attackerar vid Normal armfunktion. Svår diplegi. Ryggmärgsskador C8-TH7. läge Kan med använda överskruv icke spelarm eller smash. för att God få Mild nedsättning av armfunktion. räckvidd. kraft och balans i sidled. Kan skifta mellan Betydande spasticitet i ben. backhand/forehand bättre än klass 1 2 och använda smash och topspin, men inte Normal armfunktion. Ryggmärsskador L2-S3. Polio. med Som full klass kraft 4 och men fart har i slagen. ännu större m nsivt spel. Mycket god Kan ha mild till måttlig Måttlig diplegi. Ryggmärgsskador TH8-L1. räckvidd. Avvägning m siv och defensiv spelstil. Kan kontrollera bollen bra nedsättning i spelarm. Måttlig spasticitet i ben. Måttlig bålbalansnedsättning. i det defensiva spelet och attackerar vid läge med överskruv eller smash. God räckvidd. för spel i rullstolsklasser 1 5 Kan inte gå i sidled. Kan endast andra handen som håller i rullstolen. gäller då någonting av följande stå i position med hyperlordos förekommer: Normal armfunktion. Ryggmärsskador och höften bakåtlutad. L2-S3. Polio. Undantag i bålbalans/armfunktion Som klass 4 men har ännu större Kan inte stå/gå utan stöd av Kan inte plocka en boll från nns vid movanliga typer nsivt spel. Mycket god två kryckor. golvet i sidleds utan stöd med av funktionsnedsättningar. räckvidd. När det gäller rullstolsklasserna (1 5) är det framförallt bålbalans och armfunktion som kontrolleras. Minsta funktionsnedsättning för spel i rullstolsklasser 1 5 gäller då någonting av följande förekommer: Kan inte stå/gå utan stöd av två kryckor. Kan inte gå i sidled. Kan endast stå i position med hyperlordos och höften bakåtlutad. Kan inte plocka en boll från golvet i sidleds utan stöd med andra handen som håller i rullstolen. Undantag i bålbalans/armfunktion nns vid ovanliga typer av funktionsnedsättningar. Klass 6 Klass 7 6 8 7 9 8 10 9 10 Måttlig till svår nedsättning i benen. Kan springa men förlorar balans vid hopp. Svår Muskeldys nedsättning. i ben och armar, till exempel CP Nedsättning hemi/diplegi i spelarm med spelarmen och ben, inkluderad. till exempel Amputation Mild nedsättning spelarm i båda och benen ben. (exempelvis amputation Amputation under båda knä, ben polio över eller knät. ryggmärgsbråck) eller ena benet (amputation över knä). Spelare som har sin racket i munnen. Stående klasser 6 10 Exempel på funktionsnedsättning Måttlig till svår nedsättning i benen. Kan springa men Mild förlorar nedsättning balans vid i ben hopp. (till exempel lätt CP hemiplegi, Muskeldys amputerat. ena benet nedanför knä, polio, Nedsättning lätt svaghet i spelarm i båda benen). och ben, till exempel Mild nedsättning i spelarmen. Mild nedsättning i båda benen (exempelvis amputation under knä, polio eller ryggmärgsbråck) eller ena benet (amputation över knä). Lätt nedsättning ben (till exempel amputerad fot, lätt svaghet i benmuskulatur eller stelhet i fotled). Mild nedsättning i ben (till exempel lätt CP hemiplegi, amputerat ena benet nedanför knä, polio, lätt svaghet i båda benen). Mild nedsättning i spelarmen. Stående klasser 6 10 Exempel på funktionsnedsättning Svår nedsättning i ben och armar, till exempel CP hemi/diplegi med spelarmen inkluderad. Amputation spelarm och ben. Amputation båda ben över knät. Defekt i spelarm och ben. Muskeldys nkomplett ryggmärgsskada med jämförbar pro som i exempel ovan. måttlig till svår CP, amputation eller arm-/ bendefekt. Defekt Ryggmärgsbråck i spelarm och eller ben. Polio i båda benen. Muskeldys nkomplett ryggmärgsskada Problem med med jämförbar spelarmen. pro som i exempel ovan. Spelare Måttlig CP, som hemihar sin eller racket diplegi. i munnen. måttlig till svår CP, amputation eller arm-/ bendefekt. Betydande nedsättning icke spelarm (exempelvis Ryggmärgsbråck koplett plexusskada eller Polio eller i båda amputation benen. genom skuldra). Problem med spelarmen. Måttlig CP, hemi- eller diplegi. Mild nedsättning i spelarmen. Nedsättning i icke spelarm (exempelvis amputation, Betydande armdefekteller nedsättning icke plexusskada). spelarm (exempelvis koplett plexusskada eller amputation genom skuldra). Hänsyn tas till problem i armar Minsta funktionsnedsättning för och/eller ben och den sammanlagda stående klasser gäller till exempel då (till funktionen exempel amputerad bedöms med hänsyn Mild någonting nedsättning av följande i spelarmen. förekommer: Lätt nedsättning ben fot, lätt svaghet i benmuskulatur till om spelförmågan eller stelhet påverkas av Nedsättning Nedsättning i icke i spelarm (exempelvis som i fotled). nedsättningen. amputation, påverkar armdefekteller spelförmågan. plexusskada). Exempel på spelstilar Spelar nära bordet med mycket begränsad räckvidd. Spelar mest defensivt. Bollens placering har stor betydelse. Spelar mest nära bordet. Kan attackera vid läge. Nedsatt benfunktion påverkar Exempel slagets kraft. på spelstilar Spelar nära bordet med mycket begränsad räckvidd. Spelar mest defensivt. Bollens placering har stor betydelse. Liknande spelstilar som för icke funktionsnedsatta. För yttar sig sämre i djupled och i sidled, särskilt åt ena hållet. Spelar mest nära bordet. Kan attackera vid läge. Nedsatt benfunktion Som klass påverkar 8, men slagets för yttar kraft. sig något bättre. Liknande spelstilar som för icke funktionsnedsatta. För yttar sig sämre i djupled och i sidled, särskilt åt ena hållet. Samma spelstilar som icke funktionsnedsatta. Har någon mindre begränsning i s ka moment. Som klass 8, men för yttar sig något bättre. Då endast icke spelarm är påverkad ska en tredjedel av underarmen saknas eller ha Samma betydande spelstilar nedsättning. som icke funktionsnedsatta. Har någon mindre Nedsättning begränsning i ben i som s påverkar moment. rörelseförmågan. Klass 11 är för spelare med intellektuellt funktionsnedsättning. Spelare kan inkluderas utifrån låg IQ (under 75) och diagnostiserad utvecklingsstörning. Hänsyn tas till problem i armar och/eller ben och den sammanlagda funktionen bedöms med hänsyn till om spelförmågan påverkas av nedsättningen. Minsta funktionsnedsättning för stående klasser gäller till exempel då någonting av följande förekommer: Nedsättning i spelarm som påverkar spelförmågan. Då endast icke spelarm är påverkad ska en tredjedel av underarmen saknas eller ha betydande nedsättning. Nedsättning i ben som påverkar rörelseförmågan.
Särskilda tävlingsregler vid Parabordtennis För spelare i de stående klasserna (klass 6-10) samt för spelare med intellektuell funktionsnedsättning (klass 11) gäller samma regler som för spelare utan någon funktionsnedsättning både vid singelspel och vid dubbelspel då båda spelare är stående. För sittande spelare (klass 1-5) gäller särskilda regler i både singelspel och dubbelspel. I singelspel gäller att serven inte får gå ut över långsidan. Vidare får bollen vid serve inte ha så mycket underskruv att den vänder tillbaka i riktning mot nätet. I dubbelspel får bollen servas ut över långsidan men bollen får inte servas så den vänder tillbaka mot nätet. I dubbelspel behöver inte spelarna slå varannan boll. Denna regel gäller även då en sittande spelare bildar par med en stående spelare. Reglerna för Parabordtennis gäller även då en Parabordtennisspelare deltar i tävlingar för personer utan funktionsnedsättningar. Emil Andersson, herrar stående klass 8
Emil Andersson, herrar stående klass 8 Kontaktuppgifter Svenska Parasportförbundet, Parabordtennis Kontakta gärna oss om ni vill veta mer om Parabordtennis: Daniel Ellermann, förbundskapten Parabordtennis Sverige daniel.ellermann@parasport.se, 0733-568582 Dennis Lindahl, ordförande Parabordtenniskommittén Sverige dennis.lindahl@brandfactory.se, 0725-057070 Svenska Parasportförbundets kansli kansli@parasport.se, 08-699 60 00 Svenska Parasportförbundets klubbar och distrikt http://www.shif.se/foreningar/hittadinforening/ Informationsbroschyren är framtagen av Daniel Ellermann i samarbete med Svenska Parasportförbundet, Dansk Handicap Idræts-Forbund, Team Danmark, Lisa Lundell och Erik Kullingsjö.