Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012
2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se
3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning En presentation av nationella rapporter 2008-2011 och exempel på modeller för utbildning och kompetensutveckling Introduktion Folkhälsopolitiken har sedan 2007 som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Proposition 2007). För att nå detta mål menar regeringen att såväl generella som riktade aktiviteter måste genomföras på samhällets olika arenor med avstamp i de elva folkhälsomålen. Arbetet måste också följas, analyseras och utvärderas. I analysen ska särskild uppmärksamhet riktas mot vissa målgrupper, varav en är personer med funktionsnedsättning. Detta förtydligades 2008 genom att Regeringen gav Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att sammanställa en lägesrapport om hälsosituationen för personer med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut 2008). Även Socialstyrelsen fick 2010 i uppdrag av Regeringen att ta fram en rapport, och denna gång gällande levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning, utifrån ett handikappolitiskt perspektiv. I januari 2009 trädde FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige (UN 2006; Regeringskansliet 2012). Syftet med konventionen är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Landstinget Kronoberg ingår sedan våren 2009 i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS. Syftet med medlemskapet är att förtydliga en hälsoorientering inom landstinget, vilket ligger helt i linje med visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län. Årliga handlingsplaner specificerar olika aktiviteter där landstinget internt och externt förstärker det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Handlingsplanen för 2011 innefattade förslag kring hälsofrämjande arbete i ett jämlikhetsperspektiv. Med syfte att diskutera detta vidare samlades FoU-Kronobergs nätverk för chefer för verksamheter för personer med funktionsnedsättning och undertecknad från landstingets folkhälsoenhet. Beslut togs om att ett kunskapsunderlag skulle skrivas fram. I detta skulle aktuella nationella rapporter belysas liksom förslag på möjliga aktiviteter för utbildning och kompetensutveckling. Vid möte i juni 2011 presenterades denna rapport och därefter skulle frågorna diskuteras vidare i berörda grupperingar på länsnivå och i respektive kommun.
4 (10) Begrepp som används i rapporterna Nedanstående definitioner är enligt Socialstyrelsens rekommendationer (Socialstyrelsen 2011). Funktionsnedsättning Nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd, eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Funktionshinder Den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. Hälsobegreppet omfattar två dimensioner, en professionellt bedömd dimension och en självskattad dimension relaterad till egen förmåga. Hälsofrämjande åtgärd Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande åtgärder fokuserar på människors självskattade bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga. Exempel på individinriktade hälsofrämjande åtgärder är åtgärder som bidrar till att stödja en individ att orientera sig i en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
5 (10) Sammanfattning av nationella rapporter 2008-2011 I rapporten Hälsa på lika villkor Hälsa bland personer med funktionsnedsättning presenteras statistik tagen från den nationella hälsoenkäten riktad till åldersspannet 16 64 år (Statens folkhälsoinstitut, Boström 2008). Uppskattningsvis har 1,5 miljoner svenskar en eller flera funktionsnedsättningar. Enligt rapporten är det är tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Störst är andelen med dålig hälsa bland kvinnor och män med rörelsehinder, där 43 % av männen och 37 % av kvinnorna rapporterar ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Psykisk ohälsa är nästan tre gånger vanligare. Andra faktorer som lyfts fram i rapporten är ett större antal vårdkontakter, fler mediciner, sämre tandhälsa, fler med fetma samt en generellt större upplevelse av otrygghet och ensamhet. Rapporten och efterföljande expertseminarium Onödig ohälsa Hälsoläget för person med funktionsnedsättning presenterar en bild av att hälsoläget hos personer med funktionsnedsättning är sämre än den borde vara utifrån konsekvenserna av funktionsnedsättningen (Statens folkhälsoinstitut, Arnhof 2008; Statens folkhälsoinstitut, Sjöberg 2008). En stor del av ohälsan hör samman med kända bestämningsfaktorer som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. En skattning i rapporten visar att ohälsan skulle minska med en tredjedel om de ekonomiska förutsättningarna skulle förbättras. Tillgänglighetsaspekten lyfts även fram i rapporten Funktionsnedsättning, fysisk aktivitet och miljö (Statens folkhälsoinstitut, Wimmercrantz 2011). Här presenteras olika forsknings- och utvecklingsprojekt kring betydelsen av väl genomtänkta miljöer där alla i ett samhälle har god fysisk tillgänglighet. Socialstyrelsens rapport, Alltjämt olikt!, från 2010 handlar om levnadsförhållanden för vuxna personer med funktionsnedsättning som har insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (Socialstyrelsen 2010). Rapporten visar på betydande skillnader i levnadsförhållanden mellan undersökningsgruppen på 57 500 personer, och befolkningen i stort. Fyra olika orsaksperspektiv diskuteras: ekonomiska förutsättningar, bristande tillgänglighet, brister i stöd och service, funktionsnedsättningens grad och omfattning. Generellt ohälsoläge och läkemedelsanvändning lyfts särskilt fram liksom brister i möjligheter till inflytande och självbestämmande.
6 (10) Exempel på modeller för utbildning och kompetensutveckling De nedan beskrivna exemplen gör inte anspråk på att vara en fullständig inventering av det som sker på nationell och lokal nivå, utan ska ses som ett underlag för fortsatta diskussioner. 1. Motverka onödig ohälsa (Västra Götalandsregionen) Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam 2012) fick 2008 ett uppdrag från Regeringen att sprida resultaten från Folkhälsoinstitutets rapport Onödig Ohälsa (Folkhälsoinstitutet 2008). Handisam utarbetade en utbildning Motverka onödig ohälsa som har prövats och utvärderats 2010 (FoU i Väst 2010). Utbildningen bygger på fyra 2-dagars-internat och har två syften. Det första syftet är att finna metoder och arbetssätt för att lyfta fram funktionsnedsättningars och funktionshinders inverkan på individens hälsa och på folkhälsan. Det andra syftet är att utveckla samverkan i praktiken vilket ska leda till förändrat arbetssätt och bättre folkhälsa. Sammantaget kan syftena beskrivas som ett utvecklingsinriktat lärande för att hitta och implementera nya vägar och arbetssätt (FoU i Väst 2010). Under varje internat arbetar kursdeltagarna med frågor i tre perspektiv: fakta, attityder och beteende. Tillsammans med en introduktionstimme dag 1 och en avslutande timme dag 2 bygger kursen på dessa tre moment. Arbetssättet är dialogpedagogik där fakta och introduktion bildar underlag för samtal i små och stora grupper för att därigenom öka påverkan på attityder och beteende. Den pedagogiska grundidén är hämtad från folkbildningens metodik. Ansatsen är att kunskapen finns i gruppen. Där ska den sedan initieras och stimuleras, med syfte att skapa förutsättningar för en ökad handlingsberedskap (FoU i Väst 2010). Under våren 2010 genomfördes fyra utbildningar i folkhögskolemiljö i olika delar av Västra Götaland. Genomförandet skedde i en samverkan mellan Handisam, Statens folkhälsoinstitut, Västra Götalandsregionen, Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Västra Götaland och Svensk förening för folkhälsoarbete (FoU i Väst 2010). Utbildningen riktades mot politiker, tjänstemän och representanter från lokala brukarorganisationer i Västra Götalands län. Sammanlagt deltog 103 personer, varav 63 politiker, 28 brukare och 12 tjänstemän. I utvärderingen framkom att majoriteten av deltagarna var nöjda med det pedagogiska upplägget. Det som värderades högst var utrymmet för dialog, reflexion och erfarenhetsutbyte. Deltagarna beskrev också att de hade spridit kunskapen vidare i sina respektive nätverk. Många efterfrågade dock ett material som sammanfattade kunskaperna från utbildningen, eftersom detta hade kunnat underlätta kunskapsspridningen. En tredjedel svarade att de i mycket eller ganska hög grad arbetade annorlunda efter utbildningen. Cirka en tredjedel
7 (10) svarade att de hade fått nya kontakter och samverkansformer genom utbildningen. Till nackdel för upplevelse av praktisk betydelse för det fortsatta arbetet bör vägas in att utbildningarna genomfördes i början av en valrörelse. I utvärderingsenkäten svarade 98 % att de upplevde utbildningen som en bra metod för att förbättra folkhälsan generellt. Undertecknad har under våren 2011 haft en mailkontakt med utredare Magnus Wimmercranz på Statens folkhälsoinstitut, avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö. Han var en av de ansvariga för genomförandet av utbildningen i Västra Götaland. Enligt Magnus Wimmercranz är kursmaterialet tillgängligt för det landsting eller de kommuner som önskar genomföra en utbildning. 2. Agenda 50 (Handikappförbunden) Projektet Agenda 50 ett verktyg för våra rättigheter löpte under åren 2008 till och med 2011 och syftade på de femtio artiklar som FN-konventionen innehåller. De verksamheter som arbetade med projektet var Forum Kvinnor och Funktionshinder (FQ), Svenska kommittén för Rehabilitation International (SVERI), Synskadades Riksförbund (SRF) och Handikappförbunden. I en rapport presenteras hur man kan arbeta med konventionen inom handikapprörelsen. Rapporten heter Använd FN:s konvention - om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Handikappförbunden 2009). Flera olika förslag på konkret arbete finns i rapporten. 3. Mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden (Stockholm läns landsting) Stockholms läns landsting startade 2004 ett projekt i samverkan med Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna i Stockholms län (Läns-FUB) med syfte att främja hälsa och motverka övervikt bland boende i gruppbostader. Projektet kallades Att förebygga övervikt i grupper med särskilda behov och utvärderas genom Centrum för folkhälsa (Stockholms läns landsting 2007). Genom projektet utvecklades informationsmaterial om mat, rörelse och hälsa för personal och boende i gruppbostad och daglig verksamhet. Heldagsutbildningar arrangerades för personalen, där också etiska frågor diskuterades.
8 (10) 4. Bra mat och rörelse för barn och unga med funktionsnedsättning (Jämtlands län och Luleå kommun) Statens folkhälsoinstitut utlyste i december 2008 medel till två projekt i Jämtlands län och Luleå kommun för att arbeta med hälsofrämjande insatser till barn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsättningar. Projekten utvärderades och presenterades i en rapport (Statens folkhälsoinstitut 2010). Inom ramen för projektet gjordes först en kartläggning över hur många barn det handlar om och var de finns. Därefter utarbetades handlingsplaner för olika aktiviteter. Samverkan och nätverksbygge var ledord. I slutsatserna anges att en av framgångsfaktorerna är att frågor om hälsa och levnadsvanor lyfts in i skolan samt i all samverkan som handlar om alla barn.
9 (10) Referenser FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund. (2011) Från rapport till implementering En utvärdering av Handisams utbildning Motverka onödig ohälsa. Rapport. Handisam (2012) Välkommen till Handisam http://www.handisam.se/ (Hämtad 2012 09 24) Handikappförbunden (2009) Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Rapport. Proposition 2007/08:110 (2007) En förnyad folkhälsopolitik. http://www.sweden.gov.se/sb/d/9251/a/100978 (Hämtad 2012 09 24) Regeringskansliet (2012) Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter http://www.manskligarattigheter.se/ (Hämtad 2012 09 24) Socialstyrelsen. (2010) Alltjämt ojämligt Levnadsförhållanden för vissa Personer med funktionsnedsättning. Rapport. Socialstyrelsen. (2011) Termbank. http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ (Hämtad 2012 09 24) Statens folkhälsoinstitut (2012) Startsida http://www.fhi.se/ (Hämtad 2012 09 24) Statens folkhälsoinstitut, Boström, G. (2008) Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning. Rapport 2008:17. Statens folkhälsoinstitut, Arnhof, Y. (2008) Onödig ohälsa. Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Rapport 2008:13. Statens folkhälsoinstitut, Arnhof, Y. (2008) Sjuka i onödan Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Lättläst rapport 2008:20. Statens folkhälsoinstitut, Sjöberg, M. (2008) Expertseminarium Hälsa hos personer med funktionsnedsättning. Rapport. Statens folkhälsoinstitut. (2010) Bra mat och rörelse för barn och unga med Funktionsnedsättning. Rapport 2010:04. Statens folkhälsoinstitut, Wimmercrantz, M. (2011) Funktionsnedsättning, fysisk aktivitet och byggd miljö. Rapport 2011:05. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa. (2007) Mat, rörelse och hälsa i gruppbostaden. Rapport 38.
10 (10) United Nations. (2006) http://www.un.org/esa/socdev/enable/rights/convtexte.htm#convtext (Hämtad 2012 09 24) Vara folkhögskola. (2011) Startstida http://www.vara.fhsk.se/kultur_default.aspx?id=55739 (Hämtad 2012 09 24)