Information om gruppsykoterapi

Relevanta dokument
5 vanliga misstag som chefer gör

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Online reträtt Vägledning vecka 26

Bulls-eye Dagbok. - för att finna steg i sin värderade riktning och att leva i riktning med det man vill att livet skall handla om

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Vad ska vi ha varandra till?

Till dig som bryr dig

Finansierad av: Tell-Us

Rapport Vad tycker äldre om äldreomsorgen Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2014-

Vad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Välkomna. Motiverande samtal MI. Motivational Interviewing MI. Skapat av W.R Miller & S. Rollnick. Convenire

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Del 3 Handlingskompetanse

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Identifiering av stödbehov

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Bättre överblick, ännu bättre vård.

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Några övningar att göra

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla five

Kris och Trauma hos barn och unga

Tillitsfull KLARTÄNKT

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Kursutvärderingsformulär

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Skolans kvalitetsredovisning

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Stresshantering en snabbkurs

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Vad tycker du om sfi?

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

Välkommen! Mikael Widerdal

Motivation för bättre hälsa

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad

S U A S. Självskattningsformulär

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Grunder Medialitet !!!

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Upplägg. Pretend mode Till att börja med. Varje gång

Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt.

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Finns det "besvärliga människor"?

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Mentaliseringsbaserad terapi

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Lösa konflikter som orsakar skada

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Kursserien Själalyftet distans

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet)

Kvalitetsmätning. Dag- och korttidsverksamhet våren 2015

Om mig Snabbrapport år 8

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Bättre Självförtroende NU!

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv?

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

BRUKARUPPFÖLJNING ÄLDREOMSORG 2010

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Sjä lvskättningsformulä r

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Arvika Hemtjänst

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Diabeteskurs i Göteborg. Utvärdering. 1. Vilket är ditt yrke? 2. Motsvarade kursen dina förväntningar? 3. Vad var bra? Antal svarande: 77

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Transkript:

Information om gruppsykoterapi

Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara mellan terapeuten och de enskilda individerna. Det är också en av anledningarna till att det är viktigt att alla medlemmar i gruppen får generell information före start. Är grupper till hjälp för människor? Gruppsykoterapi har ett brett användningsområde och har utgjort ett standardinslag i olika behandlingar under de senaste 50 åren. Forskning har visat att gruppsykoterapi är en effektiv behandling. Det speciella med grupper är att de måste bildas och att medlemmarna måste lära känna varandra till viss del för att grupperna ska vara fullt verksamma. Vi har alla erfarenheter av olika grupper genom livet: i familjen, skolan, arbetslivet, fritidsverksamheter med mera. Terapigrupper delar många egenskaper med dessa grupper. En viktig skillnad är att i en psykoterapigrupp har varje medlem sitt individuella behandlingsmål och alla deltar i arbetet. Hur gruppsykoterapi fungerar En stor del av de svårigheter som människor har i sina liv kan förstås som problem som uppstår i mötet med andra människor. Som barn lär vi oss sätt att komma nära och tala med andra och sätt att hantera problematiska situationer med andra. Ofta fortsätter vi att använda samma sätt att agera i vårt vuxna liv. Ibland blir det inte så bra som man önskar, trots goda intentioner. Mycket ofta är psykiska symtom (t.ex. ångest och oro, dålig självkänsla, eller generellt missnöje med livet) speglingar av otillfredsställande förhållanden i relation till andra viktiga personer. Ibland leder sådana symtom till spe 1

cifika beteenden, som att man blir tillbakadragen eller irriterad. Gruppsykoterapi ger möjlighet att lära sig mer om sådana mönster, oavsett hur de en gång började. Vanliga fördomar om gruppsykoterapi En del gruppdeltagare kan oroa sig för att terapigruppen kommer att vara som ett påtvingat bekännelsemöte, där gruppmedlemmarna ska avslöja allt om sina tidigare liv. Så är det inte. Grupper utvecklas i sin egen takt allteftersom medlemmarna lär känna varandra och känner att de kan lita på varandra. I allmänhet talar man i gruppen om mönster i relationer och vilken betydelse de har för deltagarna. Deltagarna kommer att själva känna vad de vill dela med sig av till de andra i gruppen. Andra oroar sig för att om man är i ett rum tillsammans med and ra som har svårigheter, kommer det att leda till att alla blir sämre. Denna tanke är förståelig, men i praktiken upplever människor oftast att det är till hjälp att få tala om sina problem. Många patienter i gruppsykoterapi blir förvånade över att de har något att ge till andra. Att upptäcka att andra har liknande svårigheter kan vara till hjälp. Vissa skildringar av grupper i medier antyder att människor tappar kontrollen i grupper. Detta är mycket sällsynt. Terapeuten kommer att vara uppmärksam på sådana risker och ansvarar för att uppmuntra gruppen om den utvecklas för långsamt eller lugna ner den om för mycket spänning uppstår. En del människor funderar mycket på att de kanske kommer att blir avvisade eller uteslutna av andra deltagare. Ibland är de rädda för att de andra ska bedöma dem negativt, och ibland är de rädda för att de ska förlora sig själva och lockas med i gruppen att delta i sådant de inte vill vara med om. Det är bra att tala om sina rädslor tidigt i gruppen, så att de är möjliga att förstå och möjliga att lägga bakom sig. Förutsättningar för gruppen Tystnadsplikt. Det är viktigt att det som berättas i gruppen inte sprids utanför den. Du kommer kanske att vilja diskutera dina erfarenheter med andra personer som står dig nära, men tala då om dig, om hur du har det i gruppen, hur det känns och vad du upptäcker 2

om dig själv. Lämna inte ut andra, deras namn eller specifik information om dem. Närvaro och punktlighet. Det är viktigt att du deltar i alla möten och att du kommer i tid. När gruppen väl kommer i gång fungerar den som en helhet, och det blir inte samma sak om en deltagare saknas. Om du vid något tillfälle blir förhindrad att komma i tid till gruppen, eller till och med måste lämna återbud, meddela detta till terapeuten så att gruppen får information och inte behöver undra och kanske sitta och vänta med att börja arbeta. Inget umgänge med varandra utanför gruppen. Gruppdeltagarna rekommenderas att inte ha kontakt utanför gruppen eftersom det påverkar gruppen negativt. Om det händer är det viktigt att det tas upp vid nästa möte så att du tillsammans med de andra kan undersöka hur kontakten påverkar gruppen. Terapeutens roll Terapeutens uppgift i gruppen är att uppmuntra medlemmarna att tala med varandra och att hjälpa gruppen att vara fokuserad på viktiga uppgifter. Terapeuten är inte där för att erbjuda färdiga svar och lösningar på specifika problem. Du kommer att märka hur samtal med andra verkligen kan vara till hjälp och att erfarenheterna från gruppen blir en tillgång även i andra sammanhang. Hur får du ut det mesta av gruppen? Ju mer delaktig och engagerad du är i gruppen, desto mer kan du få ut av den. Försök att vara så spontan och uppriktig som möjligt. Lyssna uppmärksamt till vad de andra säger, tänk igenom vad de menar och försök förstå det de säger. Du kan hjälpa andra genom att tala om för dem hur du förstår det de säger och hur det påverkar dig. På motsvarande sätt uppmanas du att lyssna uppmärksamt på vad andra har att säga om dig i gruppen. I början av terapin kan det vara svårt att förstå vad gruppen kan ge. Det är viktigt att du håller ut i denna första fas och att du berättar i gruppen om hur du upplever det. Ett sätt att tänka om gruppsykoterapi är att gruppen är ett levande laboratorium av relationer. Där kan du pröva nya sätt att tala med andra, du kan våga ta risker. Du är en ansvarig 3

deltagare i gruppen och kan bidra till att det blir en givande upplevelse för alla. Gör ditt bästa i att försöka översätta dina inre reaktioner till ord. I gruppen behöver man inte vara socialt rätt. Här finns möjlighet att undersöka vad som sker och undersöka de inre reaktioner som väcks. Kom ihåg att de sätt som människor talar på är lika viktigt som innehållet i det de säger. När du lyssnar på andra och när du tänker på vad du själv har sagt, ska du försöka tänka bortom orden till de andra budskap som sänds. Ibland överensstämmer inte innehållet i orden med tonläget eller ansiktsuttrycket. Eftersom gruppen är en plats där man lär sig av upplevelsen, är det viktigt att fokusera på vad som sker mellan medlemmarna och mellan medlemmarna och terapeuten. Att belysa dessa relationer leder ofta till att man även förstår relationer utanför terapin. Många människor har funnit att det hjälper att tänka om sig själva i termer av sådant de vet och sådant de inte vet om sig själva, liksom sådant som andra vet och inte vet om dem. Figuren nedan illustrerar detta. JAG SJÄLV Saker jag vet om mig Saker jag INTE vet om mig GRUPPEN Saker andra vet om mig Saker andra INTE vet om mig Gemensam kunskap Öppenhet Dolt själv Blinda fläckar Feedback Okänt själv Insikt Joharis fönster. 4

En av uppgifterna i gruppen är att försöka göra rutan Gemensam kunskap större genom tre huvudsakliga metoder: vara öppen med sig själv att tala om saker som du i vanliga fall håller för dig själv, ta emot feedback att lyssna på vad andra kan säga om dina blinda fläckar, och ha personlig insikt att lyssna uppmärksamt och tänka efter så du kan förstå mer om dig själv. 5