Handling 2019 nr 15 Redovisning av uppdraget att ge ut sociala obligationer Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 26 november 2018 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Stadsledningskontorets redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag i Mål och inriktningsdokumentet för Göteborgs Stads budget 2018, att återkomma till kommunfullmäktige med en redovisning av möjligheterna för Göteborgs Stad att ge ut sociala obligationer förklaras fullgjort. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Emmyly Bönfors (C) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag. ---- Ann-Sofie Hermansson (S) yrkade bifall till tilläggsyrkande från S den 6 februari 2019. Axel Josefson (M) och Martin Wannholt (D) yrkade avslag på tilläggsyrkande från S den 6 februari 2019. Kommunstyrelsen beslutade först att bifalla stadsledningskontorets förslag. Vid omröstning beträffande bifall respektive avslag på tilläggsyrkande från S röstade Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), Martin Wannholt (D), Karin Pleijel (MP), Hampus Magnusson (M), Grith Fjeldmose (V), Jessica Blixt (D), Jörgen Fogelklou (SD), Emmyly Bönfors (C) och ordföranden Axel Josefson (M) för avslag. Ann-Sofie Hermansson (S), Marina Johansson (S) och Jonas Attenius (S) röstade för bifall. Kommunstyrelsen beslutade med tio röster mot tre att avslå tilläggsyrkandet från S. David Lega (KD) antecknade följande till protokollet: Om jag hade haft rätt att rösta hade jag röstat för avslag på tilläggsyrkandet från S. Jörgen Fogelklou (SD) antecknade som yttrande en skrivelse från den 6 februari 2019. Göteborg den 6 februari 2019 Göteborgs kommunstyrelse Axel Josefson Mathias Sköld 1(1)
Yrkande (S) Kommunstyrelsen 2019-02-06 Ärende 2.1.12 Yrkande om redovisning av uppdraget att ge ut sociala obligationer Marknaden för sociala obligationer ligger ännu så länge i sin linda. Även om intresset för denna typ av upplånings- och placeringsform har ökat markant på senare tid är det alltjämt oklart hur utbud och efterfrågan kommer att utvecklas på kort och lång sikt. Vi gör bedömningen att det i verktyget sociala obligationer finns en stor potential för Göteborgs Stad. Det existerar ett behov, inte minst inom ramen för Jämlikt Göteborg, av att under de kommande 15 20 åren göra omfattande investeringar med en tydlig social profil. Därmed borde det finnas utmärkta möjligheter att bygga upp en rimlig och relevant projektportfölj. Detta finansieringsbehov skulle mycket väl kunna matchas mot en efterfrågan från placerare med fokus antingen generellt på hållbarhet eller mer specifikt på sociala syften. I ett scenario där marknaden för sociala obligationer växer och mognar skulle detta för stadens del kunna bli en attraktiv upplåningsform. Vi menar att det i detta skede är rimligt att ta ett första steg på vägen mot att skapa en struktur för sociala obligationer. Under våren 2019 ska stadsledningskontoret göra en uppdatering av ramverket för gröna obligationer. I den uppdateringen vill vi se att ett avsnitt om sociala obligationer inkluderas. Den manövern skulle, i princip, göra det möjligt att emittera sociala obligationer. Detta är ett nödvändigt första steg. För att sedan kunna bygga upp en fungerande struktur för denna typ av obligationer kommer det att krävas ett betydligt mer omfattande arbete. Det får vi återkomma till. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta att att kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen i mål- och inriktningsdokumentet för Göteborgs Stads budget 2018 att återkomma till kommunfullmäktige med en redovisning av möjligheterna för Göteborgs Stad att ge ut sociala obligationer förklaras fullgjort uppdra åt stadsledningskontoret att i den kommande uppdateringen av ramverket för gröna obligationer inkludera ett avsnitt om sociala obligationer
Yttrande (SD) Kommunstyrelsen 2019-02-06 Ärende 2.1.12 Angående Förslag på att ge ut sociala obligationer Tankar och funderingar har lyfts på att Göteborg skall ge ut sociala obligationer. Sverigedemokraterna anser att utredningen kring sociala obligationer är fullgjord men att fortsatta funderingar och planer kring att ge ut sociala obligationer skall avfärdas. Det har och kan konstaterats att: marknaden för dessa sociala obligationer i dagsläget är ytterst liten. För Göteborgs del handlar det om uppskattningsvis 1-2 stycken per år. sociala obligationer är ekonomiskt mindre attraktiva än de på marknaden redan etablerade gröna obligationerna. det finns allt fler tecken i omvärlden och i samhället mer lokalt på att vi går mot sämre tiden. Exempel på detta är ett antal större varsel och företagsflyttar utomlands. koncernen Göteborg gjorde (exklusive reavinster, utdelningar och engångsposter) ett preliminärt resultat på 73 mnkr. Minsta realistiska storlek per obligation uppskattas vara minimum 200 miljoner kronor, dvs flera gånger koncernen Göteborgs preliminära strukturella resultat. kostnadsutvecklingen för koncernen är i dagsläget större än finansieringsutvecklingen vilket är ekonomiskt ohållbart i ett lite längre perspektiv. kommunen har för egen del i dagsläget den största nettolåneskulden på 15 års tid, dvs sedan 2004. Att i detta läget börja planera för att dra på sig ytterligare skuldsättning/förpliktelser och det i en form som är ekonomiskt mindre fördelaktigt än redan befintliga etablerade alternativ, kan inte ens med de godaste av viljor eller intentioner anses vara försvarbart. Det finns hela tiden massor av goda saker som det behövs mer resurser till. Göteborg är dock inget undantag utan även Göteborg (som koncern, kommun osv) måste likt alla vanliga människor och företag, hushålla med de medel man har, använda de medel man har på försvarbarast möjliga sätt samt spendera först när man har råd. Att dra på sig mer lån är inte rätt väg att gå. Skulle marknaden och de ekonomiska förutsättningarna förändras kraftigt till fördel för sociala obligationer, då är Sverigedemokraterna inte negativa till att i ett sådan scenario se över frågan igen.
Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-11-26 Diarienummer 0347/18 Handläggare Magnus Borelius Telefon: 031-368 00 23 E-post: magnus.borelius@stadshuset.goteborg.se Redovisning av uppdraget att ge ut sociala obligationer Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Stadsledningskontorets redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag i Mål och inriktningsdokumentet för Göteborgs Stads budget 2018, att återkomma till kommunfullmäktige med en redovisning av möjligheterna för Göteborgs Stad att ge ut sociala obligationer förklaras fullgjort. Sammanfattning Med anledning av uppdraget från kommunfullmäktige i Mål och inriktningsdokumentet för Göteborgs Stads budget 2018 redovisar stadsledningskontoret i detta tjänsteutlåtande möjligheterna för Göteborgs Stad att ge ut sociala obligationer för investeringar inom ramen för fokusområdet skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer inom Jämlikt Göteborg. Stadsledningskontoret föreslår, i det fall kommunfullmäktige vill gå vidare med ett genomförande, att nästa steg blir att det samtidigt med uppdateringen av ramverket för gröna obligationer inkluderas också ett avsnitt om sociala obligationer. Det blir då möjligt att emittera sociala obligationer. Denna uppdateringen är planerad till våren 2019. Innan en social obligation kan ges ut måste ett antal administrativa åtgärder genomföras. Staden behöver ta fram ett ramverk för sociala obligationer och rutiner för återrapportering som kan kvantifiera effekterna samt hur staden hanterar finansiering om utlovad nytta inte uppnås. Det saknas idag tillräckligt stora kvalificerade projekt för att återkommande kunna emittera sociala obligationer. Flera tänkbara projekt, främst inom fastigheter, kvalificerar dessutom för gröna obligationer som idag har en prisfördel. Stadsledningskontoret jämför hela tiden olika finansieringskällor för att hitta den mest fördelaktiga. Ekonomiska konsekvenser Det finns idag ingen prisfördel, lägre ränta, jämfört med traditionella obligationer. Kostnaden för att ta fram ramverk och uppföljningsrapporter tillkommer men är svårbedömda eftersom det saknas lämpliga referensobjekt. Kostnaderna kommer att uppstå på stadsledningskontoret. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (5)
Barnperspektivet, Mångfaldsperspektivet, Jämställdhetsperspektivet och Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv. Omvärldsperspektivet Marknaden för sociala obligationer är ur ett globalt perspektiv mycket liten och antalet emittenter få. Emitterad volym uppgick 2017 till endast USD 8.8 miljarder (International Capital Markets Association, Green & Social Bond Market Update, februari 2018). Det gör det svårt att dra några slutsatser om marknadens framtida utveckling. Stater, kommuner och privata aktörer har emitterat. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (5)
Ärendet Med anledning av uppdraget från kommunfullmäktiges budget 2018 att undersöka möjligheten för staden att ge ut sociala obligationer för investeringar inom ramen för fokusområdet skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer inom Jämlikt Göteborg, redovisar stadsledningskontoret i detta tjänsteutlåtande vad som krävs för att emittera sociala obligationer. Beskrivning av ärendet Stadens skuldförvaltning Stadens samlade koncernskuld var per 30 september 2018 40,8 miljarder kronor. Olika finansieringskällor, både svenska och internationella, utvärderas kontinuerligt för att hitta det mest ekonomiskt fördelaktiga utifrån stadens finanspolicy. Idag finansieras skulden genom utgivande av obligationer och certifikat, lån från Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investeringsbanken och Kommuninvest. Den största finansieringskällan är obligationsmarknaden. En liten del av obligationsmarknaden är gröna obligationer (GB). En finansieringsform som staden globalt var tidig med att använda. Skillnaden mellan GB och vanliga obligationer är att pengarna måste användas för specifika projekt med syfte att förbättra klimatet och att det måste ske en återrapportering till investerarna. Så kallade öronmärkta pengar har staden använts sig av länge för att finansiera olika projekt, även före utgivandet av GB. EIB är ett exempel på detta och då för finansiering av bland annat infrastruktur. Obligationer eller lån kan öronmärkas för alla typer av projekt eller områden. Sociala obligationer Ett instrument som också kan användas för att finansiera specifika projekt är sociala obligationer (SB) där syftet är att emissionslikviden ska användas för att helt eller delvis finansiera nya och befintliga projekt med positiva sociala effekter. Om Göteborgs Stad ger ut SB blir det ett nytt instrument i stadens portfölj. Det finns idag inga lagar eller regler som gäller för SB. Marknaden består än så länge av principer och frivilliga processriktlinjer. Grundprinciperna är i stort sett samma som för GB och består av: 1. Likvidens användning. 2. Process, utvärdering och val av projekt. 3. Förvaltning av likvid. 4. Rapportering. Alla finansierade projekt ska bidra till en tydlig social nytta som ska utvärderas och kvantifieras av emittenten, det vill säga staden. Syftet är att på ett direkt sätt bidra till att lösa eller mildra specifika samhällsproblem eller försöka att uppnå positiv social nytta för en målpopulation. Exempel på projektkategorier är: Tillgång till väsentliga tjänster, bostäder till överkomliga priser, socioekonomisk utveckling och tryggad livsmedelsförsörjning. Exempel på målpopulationer är personer som lever under fattigdomsgränsen, personer och/eller samhällsgrupper som lever i utanförskap och migranter och/eller flyktingar. Med ett projekt menas här en real investering, det vill säga att det handlar om anläggningstillgångar. Det är alltså inte frågan om driftskostnader i form av tidiga och förebyggande insatser, som i mer allmänna termer ibland benämns som sociala investeringar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (5)
Som emittent måste staden tydligt informera investerarna om de sociala målen, processen som används för att fastställa hur projekten uppfyller kraven och hur staden hanterar eventuella sociala risker. Det måste också tydligt framgå kvalificeringskriterierna och om det finns några exkluderingskriterier samt hur det är tänkt att hantera projektens sociala och miljömässiga risker. Emissionslikviden ska gå att följa i stadens koncernkontosystem. Förfarandet ska dokumenteras i en intern process som är kopplad till utlånings- och investeringsverksamheten för sociala projekt. Återrapporteringen till investerarna måste ske som idag genom att staden publicerar en rapport som innehåller vilka projekt som finansierats, effekterna samt hur redovisad effekt är framräknad. Rapporteringen ska ske en gång per år eller när investerare efterfrågar fakta. Generellt gäller att graden av transparens skall vara hög mot marknaden. Förslagsvis sker detta i samband med återrapporteringen av GB. Det kommer krävas framtagande av ramverk för sociala obligationer och processer för hur urvalet ska ske i stadens förvaltningar och bolag. En struktur behöver byggas upp för att möta punkterna 1-4 ovan. Det kommer också behövas externa granskare för att styrka att staden uppfyller de viktigaste kriterierna. Innan en emission behöver det också byggas upp rutiner för återrapporteringen av projekten till investerarna. Detta arbete sker tillsammans med de bolag och förvaltningar som har kvalificerade projekt. För att det ska vara möjligt att ge ut en SB måste det finnas ett underliggande lånebehov, projekt som kvalificerar enligt uppställda kriterier och är av tillräcklig storlek för att finansieras med en SB. Bedömningen är att varje obligation måste vara minst 200 miljoner kronor och att det finns tillräckligt med projekt för att ge ut en obligation per år. Mindre belopp är inte effektivt att hantera i obligationsmarknaden oavsett syfte. Stadsledningskontoret uppskattar att det idag främst rör sig om fastighetsrelaterade projekt som kvalificerar för sociala obligationer. Merparten av dessa projekt kvalificerar också för GB som idag har en kostnadsfördel, lägre ränta, jämfört med SB. Detta tillsammans gör att det är svårt att bestämma när i tiden det är möjligt. Organisationen blir i stort parallell till GB men med fokus på stadens sociala arbete. Ett första steg för att kunna emittera SB är att uppdatera stadens ramverk för GB med ett avsnitt om SB. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att det sannolikt är möjligt att ge ut sociala obligationer men att det är svårt att besluta när i tid det kan bli aktuellt. Det måste finnas ett generellt lånebehov och tillräckligt stora kvalificerade projekt för att det ska vara möjligt att årligen ge ut obligationer om minimum 200 miljoner kronor. Bolag eller förvaltningar med kvalificerande projekt kommer i hög grad att bli involverade i arbetet eftersom det ställs krav på framtagande av mål, uppföljning och utvärdering. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (5)
Stadsledningskontoret menar att uppdraget att utreda förutsättningarna för att utge sociala obligationer kan förklaras fullgjort. Om det är så att kommunfullmäktige vill gå vidare i frågan föreslår kontoret att det kan ske på så sätt att kontoret i samband med uppdateringen av ramverket för gröna obligationer också inkluderas ett avsnitt om sociala obligationer. Uppdateringen, som är en del av den löpande skuldförvaltningen och hanteras av verksamhetsområde ekonomi på stadsledningskontoret, är planerad att genomföras våren 2019. Magnus Borelius Anders Johansson Finanschef Ekonomidirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (5)