- En studie av hemtjänstpersonal i Malmö kommun

Läkemedelshantering i kommunal hemtjänst - En studie av hemtjänstpersonal i Malmö kommun Johan Axelsson Sölve Elmståhl Berit Häll Marie Klint Geriatriskt Utvecklingscentrum Universitetssjukhuset MAS 25 2 MALMÖ

FÖRORD 1

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Material och metod Resultat Delegering och deltagande i läkemedelshantering Egna bedömningar av kunskap och utbildningsbehov Kunskapsfrågor Läkemedelsindikationer Biverkningar och kontraindikationer Diabetes Icke diabetesrelaterade symptom och agerande vid dessa Administration/hantering av läkemedel Övrigt Vissa svarsfördelningar Vårdutbildad och övrig personal Identifiering av riskgrupper Ger insulin vid hypoglukemi Fortsätter ge utsatt medicin Diskussion Referenser Appendix Kunskapsfrågorna (1-51), med svar och tabeller Läkemedelsindikationer Biverkningar och kontraindikationer Diabetes Icke diabetesrelaterade symptom och agerande vid dessa Administration/hantering av läkemedel Övrigt Vissa svarsfördelningar - tabeller och diagram Vårdutbildad och övrig personal Identifiering av riskgrupper Ger insulin vid hypoglukemi Fortsätter ge utsatt medicin 1 3 4 5 5 5 6 9 9 12 14 15 16 17 18 19 22 23 24 24 24 25 27 29 29 29 38 53 59 63 87 91 91 99 11 3

SAMMANFATTNING 341 anställda inom öppen hemtjänst och en mindre kontrollgrupp om 23 personer, med motsvarande anställningar inom särskilda boenden, besvarade hösten 1998 en enkät angående läkemedelshantering, kunskap om läkemedel och agerande vid vissa symptom hos vårdtagare. Med en allt större andel äldre i befolkningen och därmed ökade medicinska behov, har hemtjänstens arbete blivit mer medicinskt inriktat än tidigare. 75-åringar och äldre, som bor kvar i ordinärt boende, använder i snitt tre läkemedel per person. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelshantering och som kontaktförmedlare med medicinskt kompetent personal, som distriktssköterska. Knappt två tredjedelar av hemtjänstpersonalen uppgav sig ha någon grundutbildning inom vårdområdet. Endast en fjärdedel av personalen tycker sig ha tillräckliga kunskaper för sitt arbete inom hemtjänsten. Under studiens gång uttrycktes allmänt bland personalen en klar önskan om vidareutbildning. Vårdbiträden och undersköterskor har inte den formella kompetensen att hantera läkemedel i sitt arbete. Arbetsuppgifter kan dock delegeras. Den som delegerar en arbetsuppgift måste då försäkra sig om att delegaten har den reella kompetensen för arbetet. Frågetecken har under studiens gång uppstått kring huruvida gällande delegeringsrutiner tillämpas på alla ställen. 95 procent av vårdbiträdena och undersköterskorna deltar i läkemedelshantering medan endast 85 procent har den nödvändiga delegeringen för arbetet. De icke delegerade deltar i samma slags hanteringar som de delegerade. Eftersom utbildning för detta saknas, har kunskapsfrågorna kring läkemedel och sjukdomssymptom varit svåra för personalen. Man skulle dock önska en högre kunskapsnivå hos personal som hanterar läkemedel i arbetet. Positivt är att de flesta kontaktar distriktssköterska när det behövs. Ändå är det en andel som inte kontaktar distriktssköterska eller läkare när de borde eller som utför medicinska åtgärder utan tillräcklig kunskap. När det gäller läkemedelshantering saknas grundläggande kunskap. De i sjukvården allmänt förekommande förkortningarna är till stor del okända för hemtjänstpersonalen. Det krävs tydliga instruktioner för att informationskedjan ska fungera tillfredsställande från sjukvården till hemmet. Det visar sig i studien att utbildningsinsatser lönar sig. Bland personal med utbildning i läkemedelshantering och sjukdomslära ses bättre resultat. För ett säkert omhändertagande av vårdtagare med läkemedel, krävs ytterligare utbildningsinsatser. Målet borde vara att all personal i hemtjänsten ska ha en vårdutbildning. Det finns även ett behov av mer personal med formell kompetens. Gällande delegeringsrutiner måste följas och verksamheten bör ha ett system för regelbunden kvalitetssäkring. 4

INLEDNING Bakgrund 1993 utfördes en studie i Malmö, Kommunal hemtjänst och äldres läkemedel. En studie över läkemedelshanteringen inom Social hemtjänst i Malmö kommun, 1993. [1], med syfte att kartlägga läkemedelshanteringens omfattning inom hemtjänsten i Malmö, samt vårdbiträdenas läkemedelskunskaper och beteende vid vissa läkemedelsframkallade sjukdomsfall. Detta var efter att en stor förändring av hemtjänstens arbete skett de senaste åren, bland annat beroende på ÄDEL-reformen. Hemtjänstpersonalen hade fått en allt viktigare roll som informatörer och kontaktförmedlare mellan vårdtagare och sjukvården. I studien fann man att 95% av vårdbiträdena deltog i läkemedelshantering men att kunskaperna var bristfälliga, i förhållande till det ansvar de fått. Ålderssammansättningen av den svenska befolkningen har förändrats markant under 19 talet. Fortfarande har vi en utveckling mot en allt större andel äldre [2], vilka har större medicinska behov än yngre [3]. Med bristande resurser har en allt mindre andel av de äldre i Sverige kunnat få hjälp från samhället under 199-talet, hemtjänst inbegripet [4]. Tyngdpunkten för äldreomsorgen har efterhand förskjutits allt mer mot sjukvårdande insatser[4]. 8 procent av 65-åringar och äldre, och 2 procent av 8-åringar och äldre, hade 1998 hemtjänst i ordinärt boende [2,5]. De som är 75 år eller äldre beräknas stå för en fjärdedel av läkemedelsförbrukningen [6]. Bland de som bor kvar i ordinärt boende av dessa är det runt 9% som använder läkemedel regelbundet eller vid behov [7]. Totalt i den äldre befolkningen har 1-17% av sjukhusinläggningarna läkemedelsrelaterade orsaker [7]. Det är naturligtvis viktigt att försäkra sig om så säker läkemedelshantering som möjligt. Läkemedelshantering utgör en stor grupp av de händelser som leder till avvikelserapport eller anmälning enligt Lex Maria [8,9]. Vanligast är fel vid själva överlämnandet och ofta har misstag gjorts i samband med delegering av arbetet [8,9]. Sedan den nämnda studien av hemtjänstens läkemedelshantering 1993 har utbildningsinsatser gjorts i Malmö kommun. Det finns nu i varje stadsdel en medicinskt ansvarig sjuksköterska med övergripande ansvar för hälso- och sjukvård inom den kommunala verksamheten. För att underlätta läkemedelshanteringen har användningen av dosexpedierade läkemedel från apoteken, s.k. Apodos, ökat. Syfte Syftet med denna studie är att göra en kartläggning i Malmö av hemtjänstpersonalens läkemedelshantering, kunskaper och agerande vid vissa beskrivna sjukdomsfall. 5

MATERIAL OCH METOD 341 anställda inom öppen hemtjänst och en mindre kontrollgrupp om 23 personer, med motsvarande anställning i särskilt boende, besvarade individuellt och under uppsikt ett frågeformulär med multiple choice- och öppna frågor. Av hemtjänstpersonalen var 28 anställda som arbetsledare och övriga 313 som vårdbiträden eller undersköterskor. Med dessa 313 vårdbiträden och undersköterskor nåddes åtminstone 29% av kommunens anställda i dessa befattningar (188 anställda den 1 oktober 1998, vid en sammanslagning av siffrorna för alla stadsdelar), arbetsledare undantaget. Datainsamlingen skedde under perioden 1998-8-31-1998-1-9, på 36 arbetsplatser i 9 av Malmös 1 stadsdelar, se diagram 1. Oxie, som är den minsta stadsdelen, valdes bort p.g.a. allt för få anställda inom hemtjänsten., som är den tredje minsta stadsdelen i Malmö, visade sig också ha få anställda i hemtjänsten och där nåddes endast 7 personer av enkäten. Kunskapsfrågorna har främst berört vanligt förekommande läkemedels indikationer och biverkningar, administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer. Uppgifter har även inhämtats om ålder, kön, utbildning, tidigare arbete, befattning, delegering och deltagande i läkemedelshantering. Formuläret har innehållsmässigt till stor del följt en tidigare studie, Kommunal hemtjänst och äldres läkemedel. En studie över läkemedelshanteringen inom Social hemtjänst i Malmö kommun, 1993. [1], för att möjliggöra en jämförelse, vilken kommer presenteras i en separat rapport. Enstaka frågor har ändrats med tanke på förändrade läkemedelsförskrivningsmönster och rutiner. Två medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Marie Klint och Berit Häll, har bidragit med synpunkter och förslag på nya frågor. För bedömningen rätt eller delvis rätt svar på multiple choice-frågor, har krävts att åtminstone hälften av korrekta svarsalternativ identifierats och, vid felaktigt ikryssade svarsalternativ, att antal rätt är fler än sammanlagda antal fel och utelämnade korrekta svarsalternativ. 6 5 4 3 2 1 Diagram 1. Antal deltagare i studien, per stadsdel. undersköterska ej svarat vårdbiträde 6

Ålder, kön Diagram 2 visar hemtjänstpersonalens ålder och könsfördelning i studien. Medianåldern är 43 år. Könsfördelningen är sned med endast 8 % män. Det är dock fler män i de yngre åldersgrupperna - 12 % i åldern 18-35 år, mot 4 % i åldern 46 år och uppåt. Västra Innerstaden utmärker sig med 19 % män i undersökningen. Diagram 2. Åldersgrupper och könsfördelning 56 54 1 46-55 36-45 26-35 65 79 88 9 5 7 Kvinnor Män 18-25 27 4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 (n=34, en kvinna har ej angett ålder) Tidigare utbildning och arbete inom hemtjänsten Bland vårdbiträdena i undersökningen är det inte fler än 56 % som har någon grundutbildning inom vård, såsom Omvårdnadsprogram, Social service eller annan vårdbiträdesutbildning. 71% av arbetsledarna har någon form av vårdutbildning. Bland arbetsledarna finns även undersköterskor eller sjuksköterskor. Totalt visade sig 63 % av hemtjänstpersonalen, i undersökningen, ha grundutbildning inom vård. Se tabell 1-3. Omvårdnadsprogrammet har nu ersatt både den tidigare vårdbiträdes- och undersköterskeutbildningen. Tabell 1. Andel med grundutbildning inom vård, inom befattningsgrupper. Arbetsledare Vårdbiträde 1 Undersköterska Ej angett Totalt Särskilt befattning boende n=28 n=262 n=41 n=9 n=34 n=23 Andel med grundutbildning 71% 56% % 67% 63% 56% inom vård Missing 1 Tabell 2. Andel med grundutbildning inom vård, inom åldersgrupper. Hemtjänstpersonal. 18-25 år 26-35 år 36-45 år 1 46-55 år 56 - år Okänd ålder Totalt n=31 n=75 n=94 n=84 n=55 n=1 n=34 Andel med grundutbildning 52% 56% 7% 71% 53% (%) 63% inom vård Missing 1 7

Tabell 3. Utbildningar inom åldersgrupperna. Utbildning 18-25 26-35 36-45 46-55 56 - Okänd Totalt Totalt i år år år år år ålder antal % Folk-/grundskola 31 72 91 84 53 1 332 97,6 Vårdbiträdesutb. 1 1 35 36 18 1 11 29,5 Social service 2-årig 9 9 18 13 4 53 15,6 Undersköterskeutb. 16 19 14 9 58 17,1 Omvårdnadsprogram 12 19 36 23 1 1 11 29,5 Övrigt 17 47 53 5 24 191 56,3 Ej svarat 1 1,3 Totalt (n=341) 31 75 95 84 55 1 Totalt i % 9,1 22, 27,9 24,6 16,1,3 Personalen blev tillfrågad om man fått utbildning i läkemedelshantering eller sjukdomslära. 67 % respektive 51 % svarade ja på dessa frågor, se tabell 4 och 5. Vid en första blick kan man undra om det helt enkelt är samma personal som gått vårdgrundutbildning. Av personal med grundutbildning angav dock bara 77 respektive 73 procent att de fått utbildning i läkemedelshantering eller sjukdomslära. Av personal utan grundutbildning var motsvarande siffror 55 och 17 procent. I senare avsnitt jämförs hur personal med och utan utbildning lyckats besvara kunskapsfrågor, se sidan 23. Totalt Särskilt Tabell 4. Andel som svarat Ja på frågan: Har du fått någon utbildning i läkemedelshantering? Arbetsledare Vårdbiträde/ Undersköterska 1 boende n=28 n=37 n=335 n=23 89% 65% 67% 87% 1 Missing 6 Totalt Särskilt Tabell 5. Andel som svarat Ja på frågan: Har du fått någon utbildning i sjukdomslära? Arbetsledare Vårdbiträde/ Undersköterska 1 boende n=28 n=36 n=334 n=23 75% 49% 51% 7% 1 Missing 7 Tabell 6 visar hur länge personalen har arbetat inom hemtjänsten - arbetsledarna i genomsnitt 8 år, övriga 12 år. Tabell 6. Antal år inom social hemtjänst. -5 år 6-1 år 11-15 år >15 år Totalt Arbetsledare 13 6 4 5 28 Vårdbiträde/undersköterska 1 65 66 96 82 39 Totalt 78 72 87 337 23,1% 21,4% 29,7% 25,8%,% 1 Missing 4 8

RESULTAT Delegering och deltagande i läkemedelshantering Vårdbiträden och undersköterskor har inte den formella kompetensen att hantera läkemedel i sitt arbete, men arbetsuppgifter kan delegeras om reell kompetens finns. Det finns dock personal i hemtjänsten som hanterar läkemedel utan nödvändig delegering. Av de 38 vårdbiträden/undersköterskor som saknade delegering angav 32 att de någon gång deltar i läkemedelshantering, endast 2 att de aldrig deltar. 95% av vårdbiträden/ undersköterskor deltar någon gång i läkemedelshantering medan endast 85% har delegering, se tabell 7 och 8. Det bör tilläggas att 8 vårdbiträden/undersköterskor i studien har delegering trots att de aldrig hanterar läkemedel. I alla 9 stadsdelar finns det personal som uppger att de saknar delegering men ändå hanterar läkemedel. Av arbetsledarna är det 1 person som uppger sig någon gång hantera läkemedel trots avsaknad av både delegering och nödvändig formell kompetens. I kontrollgruppen från särskilda boenden har alla som hanterar läkemedel också delegering för detta. Man kan konstatera bland deltagarna i studien, att 65 procent i gruppen vårdbiträden och undersköterskor tycker sig ha fått utbildning i läkemedelshantering, medan 85 procent är delegerade och 95 procent faktiskt hanterar läkemedel. Tabell 7. Andel med delegering för läkemedelshantering Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Undersköterska 1 n=28 n=36 n=334 Delegerade 43% 85% 82% Ej delegerade 54% 12% 16% Ej svarat 4% 2% 2% 1 Missing 7 Särskilt boende n=23 91% 4% 4% Tabell 8. Andel som någon gång deltager i läkemedelshantering Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Undersköterska 1 n=28 n=36 n=334 Deltar 54% 95% 91% Deltar aldrig 46% 3% 7% Ej svarat Missing 7 % 2% 2% Särskilt boende n=23 91% 9% % 9

Diagram 3 och 4 visar andel med delegering och deltagande i läkemedelshantering i respektive stadsdel. % Diagram 3. Läkemedelsdelegering bland vårdbiträden/undersköterskor inom hemtjänsten, stadsdelsvis (Missing 7) 8% 6% 4% 2% % 89% 91% 89% 29% 91% 8% 71% 79% 95% Har inte delegering ej svarat Har delegering (n=7) Diagram 4. Deltagande i läkemedelshantering bland vårdbiträden/undersköterskor inom hemtjänsten, stadsdelsvis (Missing 7) % 8% 6% 4% 89% 93% 93% % 95% % 94% % 95% Deltar ej ej svarat Deltar 2% % (n=7) 1

Diagram 5 och 6 visar vilka läkemedelshanteringar man deltar i, respektive vilka hanteringar icke delegerade undersköterskor/vårdbiträden deltar i. De flesta sköter utdelning från dosett eller Apodos. Många laddar också dosetter själva, 4% av vårdbiträden / undersköterskor. Var femte anställd i hemtjänsten delar medicin direkt från förpackning. Av arbetsledarna är det nästan hälften som aldrig deltar i läkemedelshantering. Diagram 5. Läkemedelshanteringar för samtliga deltagare i studien, uppdelat i yrkeskategorier. % 8% Arbetsledare 6% Vårdb/Usk 4% Särskilt boende 2% % A B C D E F Aldrig Ej svarat A: Från Apodos eller liknande D: Enligt läkemedelslista direkt från förpackning B: Direkt från läkemedelsförpackning E: Tar den medicin vårdtagaren begär C: Laddar läkemedelsdosetten åt vårdtagare F: Övrigt Av de undersköterskor och vårdbiträden i studien, som saknade nödvändig delegering, deltog åtminstone 84% ändå i läkemedelshantering. Medicindelning från läkemedelsförpackning och Apodos eller liknande sker i nästan samma omfattning bland icke delegerad personal som bland delegerad. Det är färre bland icke delegerade som laddar dosetter. Diagram 6. Jämförelse av läkemedelshanteringar av undersköterskor och vårdbiträden, inom öppen hemtjänst, med (n=261) och utan (n=38) delegering. % 8% 6% Delegerade Icke delegerade 4% 2% % A B C D E F Aldrig Ej svarat A: Från Apodos eller liknande D: Enligt läkemedelslista direkt från förpackning B: Direkt från läkemedelsförpackning E: Tar den medicin vårdtagaren begär C: Laddar läkemedelsdosetten åt vårdtagare F: Övrigt 11

Egna bedömningar av kunskap och utbildningsbehov Endast 25 % av hemtjänstpersonalen tyckte sig ha tillräckliga kunskaper för sitt arbete, medan 59% tyckte sig ha otillräckliga kunskaper, se tabell 9 och diagram 7. Det bör poängteras att det är personliga uppfattningar om egen kunskapsnivå och även om vilka krav arbetet ställer, som styr svaren här. Likaså är svaren i tabell 1 och diagram 8, om läkemedelskunskaper, subjektiva bedömningar. Tabell 9. Svar på frågan: Anser du att dina kunskaper är tillräckliga för ditt arbete inom hemtjänst?, uppdelat i befattningsgrupper. Arbetsledare Vårdbiträde 1 Undersköterska Ej angett Totalt Särskilt befattning 2 boende n=28 n=257 n=41 n=8 n=334 n=23 Ja 5% 21% 34% 25% 25% 22% Nej 36% 64% 44% 62% 59% 65% Vet ej / ej svarat 14% 15% 22% 12% 16% 13% 1 Missing 6 2 Missing 1 % Diagram 7. Anser du att dina kunskaper är tillräckliga för ditt arbete inom hemtjänst? Vårdbiträden och undersköterskor i studien, stadsdelsvis 8% 6% 4% 64% 6% 76% 86% 5% 64% 48% 59% 59% 61% nej Vet ej/ej svarat ja 2% % 21% 14% 17% 34% 8% 39% 24% 29% 23% (n=7) TOTALT Tabell 1. Resultat av uppgift: Markera på nedanstående skala (1-1) vad du tycker att du kan om läkemedel, inom befattningsgrupper. (Ju högre siffra, desto större kunskap) Arbetsledare Vårdbiträde 1 Undersköterska Ej angett Totalt Särskilt befattning 2 boende n=25 n=223 n=37 n=6 n=291 n=22 Medelvärde 5, 3,7 4,7 4, 4, 3,7 Medianvärde 5 4 5 4,5 4 4 Antal som ej velat svara 3 34 4 2 43 1 1 Missing 6 2 Missing 1 12

Diagram 8. Resultat av uppgift: Markera på nedanstående skala (-1) vad du tycker att du kan om läkemedel. Vårdbiträden och undersköterskor i studien, stadsdelsvis 1 8 6 4 2 4,2 4,2 3,8 2,9 Medelvärde 4, 3,6 4, 3,7 3,7 3,9 (n=7) TOTALT Tabell 11 visar resultat av en frisvarsfråga om vad man skulle vilja ha ytterligare utbildning i. I gruppen övrigt har de flesta gett uttryck för önskan att gå omvårdnadsprogram eller liknande. Tabell 11. Redovisning i frekvenstal av frisvarsfråga: Vad skulle du vilja ha utbildning, fortbildning eller vidareutbildning i?. Arbetsledare Vårdbiträden / Särskilt boende Undersköterskor 1 n=28 n=36 n=23 Läkemedelslära 7 124 12 Läkemedelshantering 26 1 Sjukdomslära 1 4 4 Vård/Omvårdnad 3 21 2 Ospecificerat Övrigt Önskar ingen utbildning Vet ej / Ej svarat 1 Missing 7 1 1 3 46 2 7 6 1 14 88 2 13

Kunskapsfrågor Svaren på kunskapsfrågorna har i de flesta fall klassificerats som helt rätt, delvis rätt, fel eller vet ej/ej svarat. För delvis rätt har krävts att man angett fler korrekta svar än felaktiga svar och att man identifierat åtminstone hälften av de korrekta svarsalternativen. Resultaten för personal inom öppen hemtjänst redovisas och diskuteras ämnesvis. En utförligare redovisning av frågorna, med formulering, svarsalternativ och siffror, gruppvis och stadsdelsvis, är förlagd till appendix, s.29-9. I tabellerna redovisas svaren i tre grupper. Arbetsledare i hemtjänsten, vårdbiträden/ undersköterskor i hemtjänsten samt en kontrollgrupp från särskilda boenden. I stapeldiagram redovisas varje stadsdels resultat för hemtjänstens vårdbiträden och undersköterskor. Arbetsledarna är för få för att kunna redovisas stadsdelsvis. har tyvärr väldigt få deltagare i undersökningen. De är endast 7 personer, vilket egentligen omöjliggör procentuella jämförelser. För fullständighetens skull finns de ändå med i redovisningen. Vid frisvarsfrågor anges de vanligaste svaren medan vissa svar har fått ingå i gruppen övrigt. Vid multiple choice-frågor visas naturligtvis alla svarsalternativ. Korrekta svar är markerade i sned fetstil. 14

Läkemedelsindikationer (se appendix s.29-37) % 8% 6% 4% 2% % Fel Vet ej/ej svarat Rätt/delvis rätt 1 Digitalis 4Kärlkramp 3 Vätskedrivande 2 Betablockerare 5 Nitroglycerin 7 Paracetamol 6 Acetylsalicylsyra 8 Sobril 9 Stilnoct Få kunde indikationerna för betablockerare i fråga 2. Det kan nämnas att det krävdes identifiering av åtminstone två indikationer på denna fråga. Sobril, i fråga 8, är en icke ovanlig medicin, som ofta används som vid behovs-medicin. Efter det korrekta svaret, att den används mot ångest, så var den vanligast angivna indikationen depression. Detta är strikt sett inte en indikation för Sobril idag, men den används inte sällan tillsammans med antidepressiva mediciner. Flera uppgav att de inte kände till namnet Stilnoct. Det är en snabbverkande insomningstablett. 15

Biverkningar och kontraindikationer (se appendix s.38-52) % 8% 6% 4% 2% % Fel Vet ej/ej svarat Rätt/delvis rätt 1 Nitroglycerin 11 Digitalis 14 Vätskedrivande 13 Betablock. Ögondr. 12 Betablockerare 16 Acetylsalicylsyra 17 Magsår 15 Paracetamol % 8% 6% 4% 2% % Fel Vet ej/ej svarat Rätt/delvis rätt 2 Sömnmedel 18 Acetylsalicylsyra 21 Sömnmedel 22 Bensodiazepiner 23 Bensodiazepiner 24 Stilnoct Många vårdtagare träffar sin läkare med långa mellanrum och det blir ofta en ögonblicksbild av patienten. Äldre människor är känsligare än yngre för biverkningar, medan de äldre också står på flera mediciner. Många drabbas av biverkningar och det är förstås värdefullt om dessa i förekommande fall kan identifieras. Det är också viktigt att de som hanterar läkemedel känner till när man kan och, framför allt, inte kan ge medicinen. De flesta verkar känna till att acetylsalicylsyra (t.ex. Magnecyl) lätt ger magsår och blödningsrisk. I övrigt var frågorna svåra för deltagarna, bland annat frågan om digitalisbiverkningar. Upp till 5-3% av vårdtagare med digitalis kan komma drabbas av biverkningar. Störst är risken vid nyinsättning av medicinen. Fråga 19 tog upp frågan om det är lämpligt att ge sömnmedel efter kl. 2. på natten. De flesta har korrekt svarat nekande på frågan. Få känner dock till att effekten av sömnmedel i allmänhet sitter i betydligt längre hos äldre personer. Stilnoct i fråga 24 var det, som sagts tidigare, inte så många som kände till. 16

Diabetes (se appendix s.53-58) % 8% 6% 4% 2% % Fel Vet ej/ej svarat Rätt/delvis rätt 28 Åtgärd vid överdosering 27b Åtgärd vid symptom 27a 27a Hyperglukemisympom 26b Åtgärd vid symptom 26a 26a Hypoglukemisymptom 25 Tablettnamn Vid hypoglukemi har blodsockret sjunkit alltför lågt och det krävs snabb tillförsel av näring för att det inte ska bli livshotande. Ofta uppstår det när insulin eller blodsockersänkande tabletter tagits i större dos än vad matintaget kunnat svara upp till. 57% av hemtjänstpersonalen i studien kunde identifiera hypoglukemisymptomen i fråga 26a. Risken för underdiagnostik är uppenbar. 26a är en frisvarsfråga och insulinkänning har godkänts som svar. Dock visar det sig råda en viss osäkerhet om vad ordet egentligen innebär. I fråga 26b ställs frågan vad som bör göras då man finner en vårdtagare med symptom som i 26a. För helt rätt svar krävs både kontakt med sjukvårdspersonal och att man ger kolhydrater i någon form. För delvis rätt räcker endera svaret. Drygt 8% valde åtminstone någon av dessa åtgärder. 6% uppger att de skulle se till att vårdtagaren får i sig mer insulin, vilket är direkt livsfarligt. Fler svarande har resonerat att det antagligen krävs mer insulin men har valt att ringa distriktssköterska eller läkare först. De som valde att ge insulin hade sämre resultat vid symptomtolkningen, se sidan 24 och. En ganska vanlig missuppfattning är att insulin skulle höja blodsockret. Det är naturligtvis värdefullt att känna till vilka tabletter som sänker blodsockret. 17% klarade att identifiera minst två av de tre blodsockersänkande tabletterna i fråga 25. Hyperglukemisymptomen visade sig vara svåridentifierade. Tillståndet är inte lika akut som hypoglukemi, men patienten i fråga 27a bör få kontakt med sjukvården snarast. Knappt tre fjärdedelar av personalen kontaktar dock sjukvården i detta fall. 17

Icke diabetesrelaterade symptom och agerande vid dessa (se appendix s.59-62) % 8% 6% 4% 2% % Fel Vet ej/ej svarat Rätt/delvis rätt 31 Magsår sympt.o åtgärd 3b Dehydrering symptom 3a Dehydrering åtgärd 29 Kärlkramp symptom Sjukdomssymptomen blir ofta mer svårtydda hos äldre individer. Till exempel behöver kärlkramp inte ge de typiska bröstsmärtorna. Drygt hälften känner igen kärlkramp och dehydrering i fråga 29 och 3b. Positivt är att på fråga 3a och 31, som frågar efter åtgärd vid ett par allvarliga symptom, har så många som 88% svarat rätt eller delvis rätt. De allra flesta kontaktar här distriktssköterska eller annan medicinskt kompetent personal. Ändå kvarstår en tydlig risk när cirka en åttondel av personalen inte vidtar korrekt åtgärd vid dessa potentiellt livshotande tillstånd. 18

Administration / hantering av läkemedel (se appendix s.63-86) % 8% 6% 4% 2% % Fel Vet ej/ej svarat Rätt/delvis rätt 4 "Varning:" 39 Tablettmärkning 38 Narkotiska läkemedel 37 Åtgärd vid glömd dos 36 Vätskemängd vid tablettintag 35 Suppositorie 34 Ålder och vikt 33 Röd triangel 32 Beredningsform nitroglycerin Den bäst kända beredningsformen för nitroglycerin är tabletten som läggs under tungan. Övriga former i fråga 32 var ganska okända för undersökningsdeltagarna. Knappt tre fjärdedelar visste att röd triangel på en läkemedelsförpackning betyder att läkemedlet kan vara trafikfarligt. Knappt två tredjedelar kände till betydelsen av ålder och vikt vid medicinering. Hälften identifierade suppositorie som en stolpilla (stolpiller) i fråga 35. De flesta tycker helt riktigt att en munfull vatten är för lite för att riktigt skölja ned en tablett. I fråga 37 visar det sig att 1% dubblar en glömd medicindos vid nästa tillfälle. 97% inser att det inte är lämpligt. 83% kände till att Valium, Stesolid och Sobril klassas som lätt narkotiska preparat. Av säkerhetsskäl är tabletter av samma läkemedel men med olika styrka på något sätt märkta eller utformade olika. 58% av hemtjänstpersonalen kände till detta i fråga 39. I fråga 4 ställdes frågan vad det innebär när det på medicinlistan står Varning: Acetylsalicyl. Vårdtagaren är då överkänslig för preparat med acetylsalicyl och det viktiga är att vårdtagaren inte får ta några sådana preparat, eftersom det innebär risk för liv eller allvarlig skada. Det visar sig att endast 28% av hemtjänstpersonalen kände till detta. Med tanke på att många vårdtagare delar hushåll med någon som också har mediciner, så kan det i hemmet finnas tillgång till preparat som vårdtagaren själv är överkänslig mot. Man kan här se en uppenbar fara i att nästan tre fjärdedelar av personalen inte kunde ange vad som avses med varningstexten. 19

% 8% 6% 4% 2% % Fel Vet ej/ej svarat Rätt/delvis rätt 45 Hantering av utsatt medicin 44 Hållbarhetstid 43 Kan alla läkemedel krossas? De allra flesta visste att läkemedel har en viss hållbarhetstid och att alla inte kan delas eller krossas. Inom vården används vissa språkliga uttryck som man kanske inte stöter på någon annanstans. Till exempel säger man att ett läkemedel sätts ut när man avbryter behandlingen med det. I fråga 45 frågas efter vad man ska göra när en vårdtagares medicin blivit utsatt. Var tionde i studien svarar att de fortsätter ge medicinen, vilket innebär en uppenbar risk för vårdtagare. I fråga 46, se sidan 85, har en vårdtagare ryggvärk och har smärtstillande medicin att ta vid behov. Frågan är då hur hemtjänstpersonalen agerar. Drygt hälften kontaktar sjuksköterska och några ringer arbetsledaren. Drygt 4% ger medicinen och ringer eventuellt därefter sjuksköterska. Nu har en del personal delegering att ge vid behovs-medicin. Tyvärr har vi i studien inga uppgifter på hur många som har detta. Det visar sig dock att bland de som överhuvudtaget inte har delegering väljer drygt en tredjedel att ge vårdtagaren medicin. I fråga 47 fick deltagarna fritt beskriva hur de går tillväga vid givandet av medicin, se appendix. Vissa har valt att beskriva varje moment medan andra har angett en enstaka detalj. Det behöver inte betyda att det som inte nämns inte utförs. 2

% 8% 6% 4% 2% Fel Vet ej/ej svarat Rätt/delvis rätt % 41.T 41.C 41.M 41.P 42a 1x2 42b v.a.d. 42d t.n. 42c 1+1+1+ 42e v.b. 42f 2x1 Vid utdelning av medicin är det viktigt att kunna förstå medicinlistan. Det kan vara för att kontrollera att dosen i dosetten är korrekt. Det är också flera i personalen som ger vårdtagare medicin direkt ur förpackning, efter medicinlista, eller som själva laddar dosett. Det finns bestämda förkortningar för preparatformer och doseringar som man måste kunna tolka rätt. I fråga 41 frågades om betydelsen av förkortningar av preparatformer (T=tablett, C=kapsel, M=mixtur, P=pulver) Drygt en fjärdedel kände till att T står för tablett. Övriga förkortningar var mer okända. I fråga 42 frågades om betydelsen av förkortningar och skrivsätt för dosering av medicin. Att 1x2 betyder en dos två gånger per dygn, förväxlades av flera med 2x1 som betyder 2 doser en gång per dygn. Att v.a.d. står för varannan dag, var det 28% som visste. 1+1+1+ betyder att en dos ska ges morgon, middag och kväll men inget ska ges till natten av denna medicin. 42 procent kunde tolka detta riktigt. Ett antal personer valde att ge även en fjärde dos. T.n. betyder att medicinen ges till natten. Knappt hälften kände till det. Att v.b. betyder vid behov kände nästan två tredjedelar till. 21

Övrigt (se appendix s.87-9) % 8% 6% 4% 2% % Fel Vet ej/ej svarat Rätt/delvis rätt 48 Delegering SoS 5 Namn på MAS I fråga 48 anger 7% helt riktigt att det är Socialstyrelsens författningar som kräver delegering av läkemedel. 25% av hemtjänstpersonalen kände, i fråga 5, till namnet på den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) i stadsdelen. Skillnaden var dock stor mellan stadsdelarna. Alla stadsdelar har inte haft en medicinskt ansvarig sjuksköterska lika länge som andra. Ett vanligt fel var här att man istället angav namnet på en distriktssköterska. Kunskap om när avvikelserapport ska skrivas hade ca 8%, se fråga 49 på sidan 88. Exempel på när avvikelserapport skall skrivas är fallolyckor och felhantering av mediciner eller andra händelser som innebär risk för vårdtagaren. Cirka en tredjedel av hemtjänstpersonalen kunde i fråga 51 ange någon av den medicinskt ansvariga sjuksköterskans arbetsuppgifter. 22

Vårdutbildad och övrig personal En jämförelse gjordes mellan grupperna som svarat ja eller nej på frågan Har du fått någon utbildning i läkemedelshantering?. Vid varje kunskapsfråga jämfördes andelen rätt eller delvis rätt, för att kontrollera om det finns någon signifikant skillnad, se sidan 91-98. På området läkemedelsindikationer fanns skillnader på fyra av nio frågor, med trestjärnig signifikans. Vid samtliga frågor om förkortningar och skrivsätt för mediciner och doseringar sågs signifikanta skillnader i olika grad. I de nämnda områdena har utbildade haft bättre resultat. I övrigt är resultatet mer tveksamt. En genomgående tendens är att de som inte angett att de fått utbildning oftare hoppar över frågor eller svarar att de inte vet. När man jämför grupperna med och utan utbildning i sjukdomslära ses en tydligare signifikant skillnad på frågorna kring diabetes. Utbildade är säkrare på bedömning av symptom och agerande vid dessa. Vid de icke diabetesrelaterade fallen kan inget säkert utläsas. Vid jämförelse av grupperna med och utan grundutbildning inom vård är inte skillnaden lika tydlig i diabetesfallen, även om vissa signifikanta skillnader kan ses. På frågorna kring diabetes och icke diabetesrelaterade symptom och agerande vid dessa, ses ingen signifikant skillnad mellan de som gått omvårdnadsprogram mot personal som gått annan (äldre) undersköterskeutbildning. 23

Identifiering av riskgrupper För att eventuellt kunna identifiera någon särskild riskgrupp i personalen, valdes två grupper ut som svarat på ett sådant sätt att liv och hälsa riskeras hos vårdtagaren - de som ger insulin till vårdtagaren med hypoglukemisymptom och de som fortsätter ge utsatt medicin. Man kan först konstatera att inget samband hittas mellan dessa två riskgrupper. Endast två personer förekommer i båda, vilket överensstämmer med det förväntade antalet om det inte finns något samband mellan grupperna, se sidan 99. Personal som ger insulin vid hypoglukemisymptom 21 personer, 6% av hemtjänstpersonalen, ger insulin till vårdtagaren med hypoglukemisymptom i fråga 26. Vid en jämförelse mot annan personal, se sidan, ses en signifikant skillnad i tolkningen av symptomen. Som förväntat, har de som ger insulin sämre resultat rörande symptomtolkning. Man kan anta att det främst är feldiagnostiseringen som orsakar felbehandlingen. Det finns ändå 6 personer som angett rätt diagnos men ändå ger insulin. Ingen signifikant skillnad ses mellan riskgruppen och övriga vad gäller utbildning, antal arbetsår inom vård och omsorg eller vad gäller bedömning av egen förmåga. Personal som fortsätter ge vårdtagaren utsatt medicin 1% av deltagarna i studien svarade att de skulle fortsätta ge utsatt medicin. Inte heller här kan man konstatera någon signifikant skillnad mellan riskgruppen och övriga, varken vad gäller utbildning, antal år inom vård och omsorg eller bedömning av egen förmåga, se sidan 11. 24

DISKUSSION Med ökad ålder ses en ökad sjukdomsprevalens. Vid 85 års ålder har andelen långtidssjuka ökat till runt 9 procent [3]. 75-åringar och äldre, som bor kvar i ordinärt boende, använder i snitt tre läkemedel per person [7]. Med åldern ökar andelen med kognitiv störning och nedsatt syn och hörsel, vilket försvårar egen hantering av läkemedel och ökar risken att vårdtagaren själv inte uppmärksammar fel i läkemedelshanteringen. Den som hjälper en vårdtagare med läkemedelshantering har ett stort ansvar, eftersom en felaktig hantering kan få allvarliga konsekvenser. Bland den äldre befolkningen bedöms åtminstone var tionde sjukhusinläggning ha läkemedelsrelaterade orsaker [7]. Med en allt större andel äldre i befolkningen, har äldreomsorgen gått allt mer från social mot medicinsk inriktning, med ökande krav på personalen [2-4]. Det finns inte tillgång på formellt kompetent personal, i den omfattning som skulle önskas för att upprätthålla en god medicinsk säkerhet i läkemedelshanteringen. Vårdbiträden och undersköterskor har inte den formella kompetensen, men kan delegeras om den reella kunskapen finns [1]. Det visar sig i praktiken, att 95 procent av hemtjänstpersonalen i studien deltar i läkemedelshantering. Var tionde deltar i läkemedelshantering utan föreskriven delegering. Vid samtal med personalen, under studiens gång, har framkommit att tillämpningen av gällande delegeringsrutiner varierar. Medan vissa genomgår kunskapsprov efter utbildning, har andra fått delegering utan någon kunskapskontroll. Det är oklart hur utbrett detta är. Som förklaring anges oftast tidsbrist och personalbrist. Det bör tilläggas att det finns situationer då en arbetsuppgift kan beordras, utan att det krävs delegering. Det rör sig i så fall om en akut nödsituation eller en uppgift i form av handräckning eller assistans. Detta har inte närmare frågats om i enkäten, vilket möjligen påkallar en reservation för icke avsedda tolkningar av frågan om deltagande i läkemedelshantering. Eftersom utbildning för detta saknas, har kunskapsfrågorna kring läkemedel och sjukdomssymptom varit svåra för personalen. Man skulle dock önska en högre kunskapsnivå hos personal som hanterar läkemedel i arbetet. Diabetes är en folksjukdom med ökad prevalens med stigande ålder. Man bedömer risken att insjukna i diabetes under livstiden till ungefär 15 procent [11,12]. I studien ses bland hemtjänstpersonalen bristande kunskap om diabetes. Endast 57 procent av personalen kunde identifiera hypoglukemisymptomen hos en vårdtagare i fråga 26. Situationen i den nämnda frågan kräver ett snabbt och korrekt agerande, då det kan vara potentiellt livshotande. En femtedel har inte angivit någon korrekt åtgärd och 6 procent tänkte ge insulin, utan kontakt med distriktssköterska eller läkare. Här ses alltså en uppenbar risk. En förklaring till felaktigt agerande är en missbedömning av symptomen. Flera har dock agerat korrekt utan att ställa rätt diagnos, då de i alla fall kontaktat sjukvårdspersonal. Hyperglukemisymptomen i ett annat patientfall kände en tredjedel igen. Här var det knappt tre fjärdelar som kontaktade distriktssköterska eller läkare. Även andra beskrivna symptom hos vårdtagare var svåra att känna igen för personalen. Vid fråga om åtgärd för patienter som uppvisar symptom typiska för dehydrering eller magsår är det så många som 88 procent som agerar rätt eller delvis rätt. Dock kvarstår en risk, då var åttonde inte agerar korrekt i dessa situationer. Magsår, med fortsatt Magnecylintag, kan snabbt bli livshotande. Dehydrering kan hos äldre snabbt leda till konfusion och bli 25

livshotande. Det viktigaste i de beskrivna situationerna är att man snabbt kontaktar sjukvårdspersonal. Tidigare studier av äldre patienter, som sökt medicinskt akutintag med inslag av konfusion, har visat att cirka 1 procent har läkemedel som utlösande faktor [13]. En studie bland akutsökande, som initialt fått diagnosen otillräcklig vård i hemmet, visade att 13 procent av patienterna var dehydrerade [14]. När det gäller läkemedelshantering saknas grundläggande kunskap. En minoritet visste vad som avsågs med en varningstext för ett läkemedel. Då flera vårdtagare delar hushåll med någon som också medicinerar, kan för vårdtagaren farliga mediciner finnas lätt tillgängliga. Inte så få är överkänsliga mot vanlig penicillin eller acetylsalicylsyra som Magnecyl. Då de allra flesta hanterar läkemedel, är det naturligtvis nödvändigt att hemtjänstpersonalen ska kunna tolka instruktioner för dosering och preparatformer. Här var kunskapsnivån tyvärr mycket begränsad. Det är uppenbart att det krävs tydliga och klara instruktioner för att undvika misstag. Förkortningar som är allmänt använda i sjukvården är till stor del okända för hemtjänstpersonalen. Ungefär en femtedel visste inte när en avvikelserapport skrivs. Det innebär en klar underrapporteringsrisk. Inga nämnvärda skillnader ses i studien mellan stadsdelarna, avseende svarsfrekvens eller andel rätt. Svaren får anses vara generella för kommunen i helhet. Undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänsten saknar tillräcklig utbildning för att kunna svara tillfredsställande på kunskapsfrågorna i denna studie. Trots detta deltar de i läkemedelshanteringen. Positivt är dock att de flesta kontaktar medicinskt kompetent personal när det behövs. Det visar sig i studien att utbildning lönar sig. 63 procent av hemtjänstpersonalen i studien har någon form av grundläggande vårdutbildning, vilket är en klart större andel än vid en tidigare undersökning i Malmö 1993 [1,15]. De som fått utbildning i läkemedelshantering och sjukdomslära visade bättre resultat än övriga. Under studiens gång uttrycktes allmänt en klar önskan om vidareutbildningar bland personalen. För ett säkert omhändertagande av vårdtagare med läkemedel, krävs ytterligare utbildningsinsatser. Målet borde vara att all personal i hemtjänsten ska ha en vårdutbildning. Gällande delegeringsrutiner måste följas. Delegeringarna bör följas upp regelbundet. Det finns ett behov av mer personal med formell kompetens, för att kunna säkerställa läkemedelshanteringen enligt gällande författningar. Den aktuella rapporten visar på behovet av regelbunden kvalitetssäkring av verksamheten, vilket även är föreskrivet av socialstyrelsen[16]. 26

REFERENSER 1. Bylund T, Ström I, Elmståhl S. Kommunal hemtjänst och äldres läkemedel. En studie över läkemedelshanteringen inom Social hemtjänst i Malmö kommun, 1993. Malmö: Samhällsmedicinska institutionen. Lunds universitet 1994: 1-38. 2. Statistiska centralbyrån. Statistisk årsbok för Sverige 1999. Stockholm: Statistiska centralbyrån 1998. 3. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 1997. Stockholm: Socialstyrelsen 1997. 4. Socialstyrelsen. Äldreuppdraget. Årsrapport 1998. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1998:9. Stockholm: Socialstyrelsen 1998. 5. Socialstyrelsen. Vård och omsorg om äldre 1998. Stockholm: Socialstyrelsen 1999. 6. Wessling A. Svensk läkemedelsstatistik 1997. Stockholm: Apoteket AB 1998. 7. Socialstyrelsen. Diagnoser och förskrivning av läkemedel. En nationell kartläggning. Stockholm: Socialstyrelsen 1999. 8. Socialstyrelsen. Riskronden special. Information om risker inom hälso- och sjukvården. Nummer 2. Stockholm: Socialstyrelsen 1997. 9. Håkansson M, Jakobsson U. När det inte blev som det var tänkt. Avvikelsehantering i södra regionens kommuner 1995. Malmö: Socialstyrelsens RT-enhet i Malmö 1996. 1. Socialstyrelsen. Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. SOSFS 1997:14. Stockholm: Socialstyrelsen 1997. 11. Blohmé G. Diabetes mellitus. I: Hallberg et al. red. Internmedicin. Stockholm: Almqvist & Wiksell Medicin / Liber 1996. 12. Scherstén B. Epidemiologi vid typ 2-diabetes. I: Agardh C-D et al. red. Diabetes. Stockholm: Almqvist & Wiksell Medicin / Liber 1992. 13. Elmståhl S, Wahlfrid C, Jerntorp P. Precipitating and predisposing factors of acute confusional state aming emergency department patients. International Psychogeriatrics 1995;7:519-526. 14. Elmståhl S, Wahlfrid C. Increased medical attention needed for frail elderly initially admitted to the emergency department for lack of community support. Aging Clin Exp Res 1999;11:56-6. 15. Bylund T, Ström I, Elmståhl S. Vårdbiträden inom socialtjänsten i enkätstudie. Vi har inte tillräckliga kunskaper om mediciner. Läkartidningen 1995;92:1118-1122. 16. Socialstyrelsen. Kvalitetssystem i hälso- och sjukvård. SOSFS 1996:24. Stockholm: Socialstyrelsen 1996. 27

28

APPENDIX Kunskapsfrågor Läkemedelsindikationer 1. Vid vilket eller vilka av nedanstående sjukdomar användes digitalispreparat? Exempel på läkemedel är Lanacrist, Digoxin, Digitrin. Astma Migrän Hjärtbesvär Benskörhet Huvudvärk Urinbesvär Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 79 67 75 71 68 72 81 72 71 2 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Undersköterska n=28 n=313 n=341 Helt rätt 92,9 72,5 74,2 Fel 3,6 8, 7,6 Vet ej / ej svarat 3,6 19,5 18,2 Särskilt boende n=23 87,, 13, 29

2. Betablockerare är läkemedel som ofta används. Exempel på dessa är Sotacor, Seloken, Optimol, Tenormin. För vilken eller vilka sjukdomar är det troligt att dessa läkemedel används? Högt blodtryck Astma Grön starr/glaukom Lågt blodtryck Magsår Kärlkramp/angina pectoris Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 2 9 11 2 8 3 6 2 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=311 n=339 n=23 Helt rätt,,3,3, Delvis rätt, 5,1 4,7 17,4 Fel 75, 51,4 53,4 39,1 Vet ej / ej svarat 25, 43,1 41,6 43,5 1 Missing 2 3

3. Vid vilken eller vilka av nedanstående sjukdomstillstånd är det vanligt med vätskedrivande läkemedel? Vätskeansamling/ödem Depression Njursvikt/njurinsufficiens Lågt blodtryck/hypotoni Demenser Hjärtinkompensation Vitaminbrist Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 2 52 42 35 43 57 4 55 56 44 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Undersköterska 1 n=28 n=311 n=339 Helt rätt 17,9 1, 1,6 Delvis rätt 6,7 36,7 38,6 Fel 17,9 48,2 45,7 Vet ej / ej svarat 3,6 5,1 5, 1 Missing 2 Särskilt boende n=23 4,3 39,1 47,8 8,7 31

4. Vilket eller vilka av följande läkemedel är relevanta att använda vid ett kärlkrampsanfall? T. Magnecyl R. Suscard T. Waran R. Nitromex T. Impugan T. Anervan Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 86 86 75 6 68 68 77 67 78 2 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=311 n=339 n=23 Helt rätt 17,9 3,5 4,7 4,3 Delvis rätt 75, 68,8 69,3 56,5 Fel, 1,6 9,7 17,4 Vet ej / ej svarat 7,1 17,1 16,3 21,7 1 Missing 2 32

5. Vid vilket eller vilka sjukdomstillstånd använder vårdtagare nitroglycerin-baserade läkemedel? Exempel är Nitromex. Magsår Kärlkramp Ödem Astma Migrän Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 9 85 86 88 9 94 72 8 93 2 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=39 n=337 n=23 Helt rätt, 85,8 86,9 87, Fel, 3,9 3,6 8,7 Vet ej / ej svarat, 1,4 9,5 4,3 1 Missing 4 33

6. Vid vilket eller vilka sjukdomstillstånd är Magnecyl (acetylsalicyl) bra? Feber Huvudvärk Muskelsmärtor Illamående Tandvärk Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 83 79 86 86 84 8 67 58 2 76 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=39 n=337 n=23 Helt rätt 42,9 23,3 24,9 3,4 Delvis rätt 5, 53,7 53,4 47,8 Fel 7,1 19,4 18,4 17,4 Vet ej / ej svarat, 3,6 3,3 4,3 1 Missing 4 34

7. Vid vilket eller vilka av följande sjukdomstillstånd är Alvedon (paracetamol) bra? Feber Huvudvärk Muskelsmärtor Illamående Tandvärk Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 83 93 84 95 83 9 83 88 2 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=39 n=337 n=23 Helt rätt 6,7 28,5 31,2 52,2 Delvis rätt 39,3 59,5 57,9 39,1 Fel, 11, 1,1 8,7 Vet ej / ej svarat, 1,,9, 1 Missing 4 35

8. En av dina vårdtagare använder läkemedlet Sobril. Vilket eller vilka sjukdomstillstånd kan vederbörande lida av för att använda Sobril? Hjärtproblem Trög mage Ångest Sömnproblem Stroke Depression Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 2 29 12 31 14 25 36 19 2 15 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=37 n=335 n=23 Helt rätt 39,3 22,8 24,2 13, Fel 6,7 69,4 68,7 82,6 Vet ej / ej svarat Missing 6, 7,8 7,2 4,3 36

9. Din vårdtagare använder läkemedlet Stilnoct. Varför har vederbörande detta läkemedel? Sömn-/insomningsmedel Övrigt Depression/ångest/övrig psykofarmaka Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 2 14 19 13 29 11 1 2 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Undersköterska 1 n=28 n=37 n=335 Helt rätt 28,6 11,7 13,1 Fel, 5,9 5,4 Vet ej / ej svarat 71,4 82,4 81,5 1 Missing 6 Särskilt boende n=23 21,7, 78,3 37

Biverkningar och kontraindikationer 1. Vilken/vilka biverkningar kan läkemedel av nitroglycerin ge? Ex: Nitromex. Flush/rodnad Övergående huvudvärk Blodtrycksfall Diarréer/magbesvär Ihållande huvudvärk Höjt blodtryck Vet ej % 8 6 4 2 Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 1 16 9 14 16 8 7 3 2 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska boende n=28 n=313 n=341 n=23 Helt rätt,,,, Delvis rätt 28,6 9,3 1,9 13, Fel 42,9 31,6 32,6 34,8 Vet ej / ej svarat 28,6 59,1 56,6 52,2 38

11. Vilket eller vilka av nedanstående symptom eller biverkningar kan hänföras till läkemedel av digitalistyp? Exempel på läkemedel är Lanacrist, Digoxin, Digitrin. Synrubbningar Matleda/anorexi Förvirring/konfusion Vätskeansamling/ödem Ökad urinmängd Muntorrhet Ökad puls Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 2 2 2 14 4 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=311 n=339 n=23 Helt rätt,,,, Delvis rätt 14,3 1,3 2,4, Fel 78,6 47,6 5,1 52,2 Vet ej / ej svarat Missing 2 7,1 51,1 47,5 47,8 39

12. Biverkningar av läkemedel är ej ovanligt, vilken eller vilka av nedanstående symptom kan bero på betablockerare? Illamående, kräkningar och diarréer Andfåddhet Perifer kyla i fingrar Ökad blödningsrisk Sömnbesvär Trötthet Muskelsvaghet/muskelkramper Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 2 3 5 4 2 2 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=311 n=339 n=23 Helt rätt,,,, Delvis rätt 7,1 2,3 2,7 8,7 Fel 57,1 38,9 4,4 3,4 Vet ej / ej svarat Missing 2 35,7 58,8 56,9 6,9 4

13. Ögondroppar med verksam substans timolol är också en typ av betablockerare. Vilken eller vilka av följande biverkningar kan uppkomma? Exempel på läkemedel är Optimol, Blocadren och Timolol Depression Hudutslag Andningsbesvär/tungandad Hjärtstillestånd Långsam puls Stroke Huvudvärk Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 2 2 2 3 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=311 n=339 n=23 Helt rätt,,,, Delvis rätt 3,6 1, 1,2, Fel 25, 22,2 22,4 34,8 Vet ej / ej svarat Missing 2 71,4 76,8 76,4 65,2 41

14. Impugan, Furosemid och Lasix är vätskedrivande läkemedel. Att observera när vårdtagare använder dessa är: Diarréer Torra slemhinnor Skrynklig hud, ej elastisk Kan ge proppar/tromboser Allergisk reaktion Kalkbrist/kalciumbrist Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 2 14 19 9 14 18 8 13 8 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=311 n=339 n=23 Helt rätt,,3,3, Delvis rätt 1,7 1,9 1,9 4,3 Fel 85,7 64,3 66,1 78,3 Vet ej / ej svarat 3,6 24,5 22,7 17,4 1 Missing 2 42

15. Vilket av följande påståenden är rätt när det gäller paracetamol, som är den verksamma substansen i bl.a. Alvedon, Curadon och Panodil? Ökad blödningsbenägenhet Leverskador vid höga doser Njurskador vid långvarigt bruk Upphov till snuva/astma Ökad salivproduktion Vid hög dos risk för öronsusningar Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 2 77 58 47 29 55 5 68 64 56 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Undersköterska 1 n=28 n=39 n=337 Helt rätt 25, 17,5 18,1 Delvis rätt 5, 4,8 41,5 Fel 14,3 14,2 14,2 Vet ej / ej svarat 1,7 27,5 26,1 1 Missing 4 Särskilt boende n=23 21,7 34,8 26,1 17,4 43

16. Vilket av följande påståenden är rätt när det gäller acetylsalicyl, som är den verksamma substansen i bl.a. Treo, Magnecyl och Bamyl? Ökad blödningsbenägenhet Leverskador vid höga doser Njurskador vid långvarigt bruk Upphov till snuva/astma Ökad salivproduktion Vid hög dos risk för öronsusningar Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 2 21 14 2 14 5 3 14 1 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=39 n=337 n=23 Helt rätt,,,, Delvis rätt 21,4 8,4 9,5 13, Fel 75, 72,8 73, 78,3 Vet ej / ej svarat Missing 4 3,6 18,8 17,5 8,7 44

17. Om din vårdtagare har magsår, vilket/vilka av följande läkemedel tror du han får ta för sin huvudvärk? Står på T. Losec för sitt magsår. Treo Alvedon Panodil Bamyl Magnecyl Losec Vet ej % Andel rätt eller delvis rätt hos vårdbiträden/undersköterskor i varje stadsdel. 8 6 4 76 67 67 71 7 71 66 54 2 76 Arbetsledare Vårdbiträde/ Totalt Särskilt Undersköterska 1 boende n=28 n=39 n=337 n=23 Helt rätt 46,4 22,7 24,6 6,9 Delvis rätt 46,4 46,3 46,3 21,7 Fel 3,6 19,4 18,1 17,4 Vet ej / ej svarat 3,6 11,6 11,, 1 Missing 4 45