Årsredovisning 2013 Länsstyrelsen i Norrbottens län

Årsredovisning 2013 Länsstyrelsen i Norrbottens län Diarienummer 106-1836-2014

Innehåll Landshövdingen har ordet 2 Organisation 5 Resultatredovisning 6 Länsstyrelseinstruktion 2 8 Övrig förvaltning 11 Trafikföreskrifter 16 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 17 Regional tillväxt 21 Infrastrukturplanering 51 Hållbar samhällsplanering och boende 54 Energi och klimat 59 Kulturmiljö 68 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 74 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 81 Lantbruk och landsbygd 103 Rennäring m.m. 112 Fiske 116 Folkhälsa 121 Jämställdhet 125 Integration m.m. 138 Organisationsstyrning 144 Personaluppgifter 145 Året i siffror 148 Finansiell redovisning 165 Resultaträkning 165 Balansräkning 166 Anslagsredovisning 168 Noter till resultaträkningen 172 Noter till balansräkningen 178 Landshövdingens underskrift 185 1

LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Vår vision Länsstyrelsen för Norrbottens bästa visar färdriktningen för verksamhetens utveckling. Vi ser oss som en samlande kraft i länet och har och vill fortsatt få regeringens och medborgarnas förtroende. Verksamheterna strävar mot att tillsammans göra rätt saker på rätt sätt och att vara en attraktiv arbetsplats för dagens och morgondagens medarbetare. Under året har regeringen lämnat besked att det regionala utvecklingsansvaret fortsatt ska ligga hos Länsstyrelsen. Jag ser det som ett tecken på att vi gör ett bra jobb. Med vår tvärsektoriella kompetens som spänner över hela fältet hållbar utveckling har vi goda förutsättningar att bidra till länets utveckling. Men vi kan inte göra jobbet ensamt, det måste även fortsatt göras i samverkan och i samarbete med andra aktörer, på internationell nivå, på nationell nivå och på regional- och lokal nivå. Med kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv, universitet och organisationer. Allt för Norrbottens bästa. Utvecklingen i länet Norrbotten är i likhet med föregående år fortfarande inne i en expansiv period som ställer krav på länsstyrelsens verksamheter inom miljö-, samhälls- och näringslivsområdet. Befolkningen ökar, trots att födelseunderskottet är negativt i de flesta kommuner, utom Luleå och Kiruna. Drivkraften bakom befolkningsökningen är en ökad inflyttning både från utlandet och från övriga Sverige. En hög inflyttning är ett mått på länets attraktivitet och långsiktiga rekryterings- och tillväxtmöjligheter. Enligt målsättningar i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ska inflyttningen uppgå till minst 8000 personer per år och flyttningsöverskottet ska uppgå till minst 500 personer. Redan efter tredje kvartalet 2013 uppgick flyttningsöverskottet till hela 836 personer, vilket är en rekordnotering. Om utvecklingen håller i sig kommer länet med stor sannolikhet att nå båda befolkningsmålen. Norrbotten har hög tillväxt, enligt de senaste BRP-siffrorna placerar sig Norrbotten som nummer två strax efter Stockholms län. Näringslivet och framför allt gruv- och mineralnäringen investerar fortsatt kraftfullt i länet. De stora företagens investeringar ger framtidstro för underentreprenörer att anställa och expandera, vilket bland annat har resulterat i fler ansökningar om regionalt företagsstöd. Sysselsättningen har sammantaget ökat med ca 550 personer, samtidigt som arbetslösenheten minskat under 2013. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning både på kort och på lång sikt. Enligt arbetsförmedlingens bedömningar står länet inför den största generationsväxlingen bland samtliga län. Luleå tekniska universitet har även slagit fast i en rapport att det krävs 41 000 rekryteringar fram till och med 2025 för att möta efterfrågan. Mer än en tredjedel går i pension samtidigt som vitala delar av näringslivet expanderar. Under perioden så lämnar exempelvis 45 procent av lärarna arbetsmarknaden. Den totala arbetskraften beräknas minska under perioden fram till 2025. Utöver den utmaning som kompetensförsörjningsbehovet i stort kräver måste länet 2

samtidigt arbeta med att täcka upp, mer specifikt för basindustrins behov inom framför allt gruv- och mineralnäringen. Bristen på bostäder och näringslivslokaler är ytterligare en hämmande faktor för tillväxt och inflyttning av nya länsmedborgare. De grupper som drabbas hårdast av bostadsbristen är unga, nyanlända invandrare, inflyttad arbetskraft och studenter. De långsiktiga konsekvenserna kan bli omfattande på sikt. Basindustrins stora investeringar, vindkraftens utbyggnad med flera investeringar skapar ekonomisk tillväxt och framtidstro, men har även inneburit intressekonflikter. Under året har myndigheten fått tre regeringsuppdrag att inom ramen för Sveriges mineralstrategi, dels ta fram en vägledning för samråd och kommunikation mellan rennäring och gruvnäring, dels vara pilot för översiktlig plan i kommuners detaljplanearbete, dels utarbeta strategier för att möta kompetensförsörjningsbehovet. Parallellt växer vår regionala mineralstrategi fram. En strategi som vi utvecklar tillsammans med Västerbottens län. Det som är bra för Norrbotten är bra för Sverige och EU Norrbottens geografiska läge med landgräns mot två andra länder är en möjlighet, inte enbart för länet utan även för Sverige och för EU. Länet har långa traditioner av samverkan med andra länder, främst Norge och Finland men även Ryssland. Länets engagemang inom Barentsområdet främjar den fortsatta samverkan. Vid Luleå tekniska universitet bedrivs forskning i världsklass. Länets starka basindustri och exempelvis ett starkt gruv- och mineralkluster skapar ett mervärde för hela EU. Vad länet behöver Norrbotten bidrar till hela Sveriges välfärd. Under året har jag fullföljt besöken i alla länets kommuner som påbörjades 2012. Länets behov är tydliga. Norrbotten behöver ökad inflyttning för att klara kompetensförsörjningen och för att möta den demografiska utvecklingen. Ökad inflyttning innebär behov av fler bostäder och lokaler, bra och trygga boendemiljöer, fungerande vård, skola och omsorg med flera behov. En stark näringslivsutveckling leder till förstärkt behov av väl fungerande infrastruktur, inklusive bredband. Exempel på investeringsbehov är Norrbotniabanan, upprustning av väg E10 med flera. Länsstyrelsen har en central roll i de stora samhällsförändringar som sker i länet. Dels genom allt fler ärenden att hantera, där sammanvägda bedömningar måste göras utifrån flera hållbarhetsperspektiv, dels genom ett ökat behov av samordning mellan berörda aktörer. Sammantaget ställer detta stora krav på Länsstyrelsen och leder till en rad nya utmaningar inom miljö-, samhälls och näringslivsområdet. Utmaningar som Länsstyrelsen inte kan möta helt ensamt. Expansionen ställer höga krav på allt från arkeologiska undersökningar till regionala utvecklingsmedel. Krav på allt från prövning, tillståndsgivning, tillsyn, rådgivning till konkreta initiativ och samarbeten. 3

Länsstyrelsen och andra aktörer har på flera olika sätt under året underättat regeringen om länets behov vilket lett till bra samtal, till konstruktiva dialoger. Staten ställer krav Statens ambition att effektivisera statsförvaltningen märks bland annat på regeringens och centrala myndigheters krav på kontinuerlig översyn av uppdrag och ansvar, ökade krav på återrapportering av uppdrag och resultat samt en förväntan på fortsatt samordning mellan länsstyrelserna och med andra statliga myndigheter. Under året har vi därför deltagit i förvaltning och utveckling av länsstyrelsegemensamma system och tjänster samt förberett en anslutning till Statens servicecenter. Vi har undersökt hur våra brukare uppfattar oss och vårt sätt att utföra våra uppdrag samt deltagit i utveckling av ett länsstyrelsegemensamt ledningsinformationssystem vilket bland annat syftar till förenkla uppföljning och återrapportering av våra uppdrag. Nästa programperiod står för dörren Europeiska unionen har lagt fast en ny framtidsstrategi Smart och hållbar tillväxt - Europa 2020 som ska förbereda EU:s ekonomi för nästa årtioende. Strategin ligger till grund för EU:s strukturfonder, vilka under kommande programperiod kommer att samlas i ett gemensamt strategiskt ramverk, en partnerskapsöverenskommelse för alla fyra fonder. Samlat spänner fonderna över en rad verksamheter inom Länsstyrelsen såsom hav- och fiske, landsbygd, innovationer, gränsöverskridande samverkan, sociala dimensioner som utanförskap och kompetensförsörjning, företagande med flera. Myndigheten har lång, bred och djup erfarenhet av strukturfondsarbete. Under året har vi rustat inför kommande programperiod. Mot bakgrund av regeringens beslut om Länsstyrelsens fortsatta ansvar för de regionala tillväxt- eller utvecklingsfrågorna och att en kommande strukturfondsperiod står för dörren, har myndigheten för avsikt att förstärka arbetet tillsammans med de andra aktörer i länet som blir involverade i arbetet med genomförandet av programmen. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa En hållbar utveckling ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Allt som görs ska hålla i längden. De tre hållbarhetsperspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet kan beskrivas som viktiga förhållningssätt i Länsstyrelsens arbete över tid. Så långt möjligt vill vi fortsätta att utveckla länet på ett hållbart sätt i nära samverkan med andra, regionalt, nationellt och internationellt. Detta som ett led i förverkligandet att regeringens nationella mål nås med stöd av regional verksamhet. Sven-Erik Österberg Landshövding 4

ORGANISATION Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. Bild på organisationen 2013-12-31. 5

RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) ändrades till en ny lydelse per 15 december 2013. Fr.o.m. 15 december 2013 gäller en ny skrivning för 5 punkt 8 samt en helt ny 5a i Länsstyrelseinstruktionen (2007:825). 5 punkt 8 avser sakområde Energi och klimat och 5a avser sakområdet Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd. Eftersom myndigheten arbetat efter Länsstyrelseinstruktionen som gällde t.o.m. 14 december 2013 under nästan hela året är det den som myndigheten skriver om i årsredovisningen. Indikatorer Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultat förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011 resp. juni 2012. Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas första gången i årsredovisningen för 2012. Länsstyrelserna arbetade in ett avsnitt om indikatorer i den årsredovisningsmall som gemensamt tas fram av länsstyrelserna. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet har länsstyrelsen i Örebro gjort en uppföljning av erfarenheterna kring indikatorerna. Sammantaget är erfarenheterna relativt positiva. Det framkom synpunkter på några definitioner och benämningar varför vissa förändringar och justeringar har gjorts för 2013. Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2013 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första-tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. 6

Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas, vilket innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter, i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. 7

Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen har en särställning som regeringens regionala företrädare och som en följd av det i sin roll som samordnare. Under året har regeringen beslutat att det regionala tillväxtansvaret fortsatt ska ligga hos Länsstyrelsen vilket ytterligare förstärker myndighetens rolloch ansvar i det breda regionala utvecklingsarbetet. Det statliga helhetsperspektivet och det sektorsövergripande arbetssättet genomsyrar myndighetens verksamhet inom flera områden. Ett exempel är genomförandet av Landsbygdsprogrammet där allt ifrån näringslivsfrågor till kulturmiljöfrågor samverkar för att nå målen i programmet. Ett annat exempel är det nätverk för personal- och rekryteringsfrågor som på Länsstyrelsens initiativ bildats inom gruppen statliga myndigheter med regionalt förlagd verksamhet. Syftet är att i ökad utsträckning samlat förstärka kompetensförsörjningsinsatser till i första hand de statliga verksamheterna i Norrbotten. Landshövdingen leder Kommunal- och landstingsrådsgruppen som träffas flera gånger per år för att diskutera aktuella samhällsfrågor av strategisk karaktär. Under året har ett återkommande tema för gruppen varit länets utmaningar och därmed omfattat allt ifrån exempelvis utmaningar kopplat till befolkningsutveckling och inflyttning. Länsrådet leder motsvarande nätverk för den högre chefsnivån i länet. Regionala partnerskapet som arbetar främst med de regionala tillväxt- eller utvecklingsfrågorna och som leds av landshövdingen samordnar och driver processer kring regionala planer, program och strategier, strukturfonder, regionalt tillväxtarbete, infrastrukturfrågor med mera. I de två senare grupperingarna ingår även företrädare för statliga myndigheter, till exempel Trafikverket, Arbetsförmedlingen och Luleå tekniska universitet. En allt större del av länsstyrelsens verksamhet sker i nära dialog och samverkan med medborgare och berörda intressenter. Syftet med samverkan är att få bra beslutsunderlag för långsiktigt hållbara beslut. Viltförvaltningsdelegationen i vilken representanter för bland annat rennäring, friluftsliv, naturvård, jakt, markägare och näringsliv ingår utgör ett bra exempel på samverkansforum. Motsvarande dialog och samverkansarbete sker även inom Rennäringsdelegationen, Jämställdhetsdelegationen, Länsstyrelsens regionala råd för skydd mot olyckor och krishantering, Regionala partnerskapet med flera samt i förekommande fall vid enskilda rådslag, konferenser och liknande. Klimat- och energiarbetet omfattar flera sektorer, verksamheter inom Länsstyrelsen och drivs även i samverkan med andra myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv, organisationer med flera. Ett stort arbete har lagts ner på att i samverkan med Region Västerbotten utveckla programskrivningen avseende klimat och energi för kommande strukturfondsprogram. En strukturerad samverkan mellan länsstyrelserna, Regionförbund Jämtland, Region Västerbotten, Luleå tekniska universitet, Landstingen i Norrbotten och Västernorrland, Mittuniversitetet och Umeå universitet har inletts. Arbetet är formaliserat inom ramen för projektet Energisamverkan Norr, ett projekt som tar sig an utmaningarna inom klimat- och 8

energiområdet. Projektet bidrar även till en ökad samordning av hur utvecklingsmedel och insatser styrs och prioriteras. Länsstyrelsen samarbetar med andra aktörer även utanför länsgränsen. Detta i de fall arbetet bedöms ge ett mervärde antingen till länet eller länsstyrelsen eller främjar och bidrar till ett helhetsperspektiv för staten. Dessa utgångspunkter återspeglas även i Länsstyrelsens vision För Norrbottens bästa. Mot den bakgrunden deltar myndigheten i samverkan inom länsstyrelsesfären, tillsammans med nationella myndigheter och verk, nätverk och arbetsgrupper, delegationer och kommittéer med flera exempel. Ett konkret exempel på samarbete mellan myndigheter är den mellan Länsstyrelsen och Naturvårdsverket gällande varg, där vargen bevakades i länet, transporterades till Tiveden av Naturvårdsverket och där fick valpar. Hanteringen lade i praktiken grunden för den nya nationella vargpolitiken. Samverkan över landsgränsen är förhållandevis omfattande, dels inom ramen för Nordkalottområdet och Barents, dels med mer direkt koppling mot EU:s sammanhållningspolitik och strukturfonder. Vi har under året som gått även inlett ett samarbete regionalt med Tillväxtverket och ESF-rådet för en förbättrad samordning mellan de olika fonderna i programarbetet och framledes även i programgenomförandet. En nära samverkan mellan Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten har präglat framtagandet av programmet för regionalfonden samt socialfonden. Det är svårt att redovisa direkta effektresultat av Länsstyrelsens samverkan med omvärlden. Resultaten måste redovisas och förstås ur ett indirekt perspektiv. I den regionala utvecklingsstrategin, RUS har varje mätbart mål föregåtts av omfattade och bred samverkan, samråd och dialog med en rad länsaktörer inklusive politiska företrädare innan de lagts fast. Detta gäller även den regionala klimat- och energistrategin, strukturfondsprogrammen Miljöhandlingsprogrammet med flera planer, program och strategier. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Myndigheten främjar och följer länets utveckling i såväl det interna som externa arbetet. Regeringen underrättas löpande. I denna årsredovisning framgår fler exempel på länets tillstånd samt händelser under året. I detta avsnitt lyfter vi kort några exempel: Samhällsomvandlingen till följd av gruvnäringens utveckling i Malmfälten har fortsatt ägnats mycket tid inom flera av Länsstyrelsens verksamheter. Regeringen har även lämnat tre uppdrag till Länsstyrelsen inom ramen för Sveriges mineralstrategi. Dessa kommer, vid sidan av arbetet med den regionala mineralstrategin som tas fram i samverkan med Västerbottens län, att genomföras under främst 2014. Gruvprospekteringen i Jokkmokk, Kallak har inneburit en komplex situation för många berörda aktörer samt fått stor medial uppmärksamhet. Motstående intressen finns även kopplat till utbyggnaden av vindkraft, där intressenter som Försvarsmakten, rennäringen, markägare med flera involveras. Länsstyrelsen och våra samverkanspartners ser med oro på att vissa verksamheter centraliseras och dras ned eller flyttas från vårt expansiva län, till exempel Arbetsmiljöverkets regionala verksamhet. 9

En god infrastruktur, inklusive bredband är synnerligen angelägen för att klara Norrbotten och i förlängningen landets förmåga att utveckla näringslivet. Trafikverkets förslag till upphandlad flygtrafik 2015-2019 på de kommunala flygplatserna i länet resulterar i ett trafikutbud som försvårar en positiv utveckling i norra Norrlands inland. Bristen på bostäder och näringslivslokaler är ytterligare en hämmande faktor för tillväxt och inflyttning av nya länsmedborgare. De grupper som drabbas hårdast av bostadsbristen är unga, nyanlända invandrare, inflyttad arbetskraft och studenter. De långsiktiga konsekvenserna kan bli omfattande på sikt. Drygt 7 500 personer flyttade till Norrbotten under 2012 vilket är det högsta värdet som redovisats sedan 1968. Tillsammans med Luleå tekniska universitet har Länsstyrelsen låtit ta fram rapporten Regional förnyelse framtida yrken och kompetensbehov. Den visar på ett starkt behov av ytterligare ökad inflyttning om arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i länet ska kunna klaras. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsen har bildat ett tillsynsforum i syfte att utveckla, förbättra och effektivisera tillsynsarbetet inom myndigheten. Under året har en utbildningsdag för all personal som arbetar med tillsyn och tillsynsvägledning genomförts. En särskild arbetsgrupp för planering och genomförande av fortsatta aktiviteter är bildad. En inventering över vilka tillsynsområden vi har inom myndigheten är gjord, vilken även kommer att ligga till grund för nästa års insatser. Länsstyrelsen har det senaste året även utvecklat myndighetens planering och uppföljning av tillsyn. Detta bland annat genom att fokusera mer på tillsynsplaner i vårt direktiv för verksamhetsplanering, i de mallar vi använder för arbetsplanering samt i ledningens tertialuppföljningar av verksamheten. I de följande texterna finns tillsynuppgifterna närmare beskrivna under respektive sakområde där vi har ett tillsynsansvar. 10

Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2013 2012 2011 Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) 3,63 3,51 3,10 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 7,87 8,43 6,84 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 4,97% 5,11% 4,35% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 12 278 10 855 8 929 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 5,25% 4,68% 4,02% Antal ärenden, inkomna och upprättade 5 555 4 294 4 075 Antal beslutade ärenden 5 523 4 346 4 021 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 9 2 18 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 132 163 140 037 68 122 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 212, Bevakningsföretag 74 (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Inga större förändringar i årsarbetskrafter under 2013. Ökning av antal inkomna samt beslutade ärenden härrör främst från området 212 Bevakningsföretag. Bidrags-utbetalningar avser främst verksamheterna Lönegarantier och Bygdeavgifter. Brukarundersökning verksamhet 212, Bevakningsföretag Brukarundersökningen avseende Länsstyrelsen arbete med bevakningsföretag har omfattat hela Länsstyrelsens handläggning av ärenden inom verksamhetskod 212, dvs. auktorisation av bevakningsföretag, godkännande av personal samt tillsyn av företag och personal. Nöjdindex har en skala mellan 0-100. Länsstyrelsen i Norrbottens län erhöll ett nöjdindex på 74 vilket är två enheter högre än snittet för samtliga deltagande Länsstyrelser som var 72. Länsstyrelsen i Norrbottens län har fått höga betyg vad gäller bemötande (allmänt) samt information vid tillsynsbesök. De lägsta betygen för Länsstyrelsen i Norrbottens län avser handläggningstiden och hög kompetens. Länsstyrelsen har under 2012 haft ett auktorisationsärende med lång handläggningstid. Länsstyrelsen ser också att fler ärenden avseende godkännande av personal kräver ytterligare utredningsinsatser innan beslut kan fattas, vilket också medför längre handläggningstid. Dessa två faktorer har sannolikt haft en avgörande betydelse för det lägre omdömet avseende handläggningstiden. Andra väsentliga prestationer och resultat 11

Koncentration av verksamheter Länsstyrelsen har från och med den 1 juli 2012 övertagit verksamheter inom tretton olika ärendegrupper som tidigare bedrivits av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Det är bland annat frågor om medborgarskap, begravning, överförmyndare, lönegaranti, bevakningsföretag och deponerade medel. Länsstyrelsen har även tidigare år varit mottagare av verksamhet som koncentrerats till ett färre antal länsstyrelser i syfte att åstadkomma en högre effektivitet och en mer rationell användning avresurser. Här kan t.ex. nämnas att Länsstyrelsen i Norrbottens län som en av fyra länsstyrelser auktoriserar delgivningsföretag, som en av fem länsstyrelser tillika är vattenmyndighet, ansvararför stiftelsefrågor som en av sju länsstyrelser, är en av tolv länsstyrelser som har en miljöprövningsdelegation. Norrbotten deltar vidare i de nationella samverkansgrupper som finns för respektive koncentrerad ärendegrupp. 2013 är det första hela verksamhetsåret sedan den senaste koncentrationsreformen. För Länsstyrelsens del har det inneburit en fördubbling av antalet ansöknings- och tillsynsärenden. Under 2013 har fokus varit att informera avlämnande läns medborgare om koncentrationen och bedriva tillsyn i länen. Övergången av ärenden har också inneburit en del arbete med att överbrygga skillnader i handläggningsrutiner mellan länen. Länsstyrelsen i Norrbotten är vidare en av sju länsstyrelser där koncentrationen av lönegarantihandläggningen har övertagits från Västerbotten. Handläggningen av lönegarantiärenden har medfört en betydande ökning av antalet ärenden. Länsstyrelsen har ett mycket stort antal ärenden rörande prövning av godkännande av all personal vid bevakningsföretag. Den stora inströmningen av ärenden inom detta verksamhetsområde påverkas av att ett utbildningsföretag är etablerat i länet. Länsstyrelsernas e-tjänst, där det bl.a. ingår ärenden med en helt automatiserad handläggning, nyttjas i mer än 90 procent av inkomna ärenden. Viltförvaltningsdelegationen Länets viltförvaltningsdelegation har sammanträtt fem gånger under året och bland annat fattat beslut om tider för älgjakten och övergripande riktlinjer för älgförvaltning samt fastställt förvaltningsplaner för länets älgförvaltningsområden. Därutöver har delegationen diskuterat aktuella frågor inom rovdjursförvaltningen och genomfört en studieresa till Statens Veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet. Länsstyrelsen har genom intervjuer med ledamöterna utvärderat arbetet i delegationen. Det har sammanfattningsvis visat sig att ledamöterna är nöjda med hur mötena genomförs och den kompetensutveckling som har erbjudits. Vad gäller delegationens mandat är meningarna delade, många menar att även om mandatet är begränsat så är delegationens arbete viktigt och man prioriterar mötena högt. Under hösten har nomineringar till den nya delegationen inkommit från berörda organisationer och intressen. Älgjakten Med samtidig jaktstart den 2 september i hela länet, men med olika längd, pågick älgjakten som längst till och med 24 november. Målet var att fälla sammanlagt 13 350 älgar med varierande andel årskalvar inom de olika älgförvaltningsområdena. Årets älgplomber har fungerat mycket bra och har därmed bidragit till att minska den illegala jakten. 12

Under hösten beslutade Länsstyrelsen om förlängd jakttid för två älgskötselområden som varje år drabbas hårt av betesskador orsakade av vandringsälgar. En sammankomst har genomförts med länets älgförvaltningsgrupper. Jakt-webben Jakt-webben möjliggör hög tillgänglighet till tjänster och information för såväl allmänhet som enskilda företag. Inrapportering av avskjutningsresultat kan göras direkt, vilket sparar mycket tid framför allt för de stora företagen. Fakta om viltförvaltningens resultat och viltstatistik finns ständigt tillgängliga liksom viktig information om jakttider och för jaktutövningen gällande regelverk. Exempel: smavilt.se information, aktivering av årstillstånd och jaktrapportering, älgportalen avskjutningsrapportering av fällda älgar, statistikuppföljning, jaktrapport.se avskjutningsrapportering av fällda älgar för Länsstyrelsens upplåtelselag, statistikuppföljning m.m. Viltskador Länsstyrelsen har vid tre tillfällen betalat ut ersättning för skador på gröda orsakade av tranor. Ett björnangrepp på får har reglerats. Ansökningar har inkommit om skyddsjakt på älg, varav en sökande medgetts att fälla två årskalvar. Naturvårdsverket har beslutat om oförändrad tilldelning med 40 gråsälar under skyddsjaktsperioden. Viltvårdsområdesärenden Samtliga ärenden, inklusive ett JK-ärende rörande Kuivakangas viltvårdsområde, har avslutats. Licens- och skyddsjakt efter de stora rovdjuren Rovdjursinventeringen är genomförd enligt nya inventeringsinstruktioner. Inventeringen utgör grunden i Länsstyrelsens rovdjursförvaltning. Under mars och april månad har licensjakten efter lodjur genomförts. Av beslutad kvot på 25 lodjur sköts samtliga, varav de flesta i Tornedalen. Under höstens licensjakt på björn sköts 85 björnar av beslutade 90 och ytterligare en räknades av från kvoten efter påskjutning. Det stora antalet björnar motiveras med att avskjutningen ska bidra till att minska problematiken för rennäringen. Länsstyrelsen har under året haft färre ansökningar om skyddsjakt på stora rovdjur jämfört med 2012, med undantag för järv. Ett lodjur, 16 björnar, varav tre honor med ungar, samt 20 järvar har fällts på skyddsjakt under året. I besluten rörande järv har Länsstyrelsen nyttjat möjligheten att fatta beslut om skyddsjakt i förebyggande syfte. Skandinaviska björnprojektet har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram en rapport om jaktens påverkan på björnstammen i Norrbottens län. Enligt rapporten ökade björnpopulationen i länet fram till år 2008 varefter den har minskat med motsvarande 7,5 % per år. Enligt rapporten leder en jaktkvot på mer än 41 honor (motsvarar 82 björnar vid jämn könsfördelning) troligen till att populationen fortsätter att minska. 13

Länsstyrelseinstruktion 4 1. De allmänna valen Under 2013 har planeringen inför valen 2014 - val till europaparlamentet samt val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige - påbörjats. I samarbete med Valmyndigheten har utbildningar genomförts samt beslut fattats om ändring av valdistrikt. Länsstyrelseinstruktion 6 9. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Norrbottens län prövar frågor om auktorisation och godkännande samt utövar tillsyn enligt lagen (2010:1933) om auktorisation av delgivningsföretag. Förordning (2011:164). Länsstyrelsen i Norrbottens län prövar sedan den 1 april 2011 auktorisation av och är tillsynsmyndighet över delgivningsföretag med säte i Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Auktorisationen innebär att delgivningsföretag har möjlighet att t.ex. utföra stämningsmannadelgivning, en uppgift som tidigare varit förbehållen stämningsmän förordnade av polismyndigheterna. Länsstyrelsen har auktoriserat tre av för närvarande 22 delgivningsföretag och har därtill för närvarande godkänt 129 av 556 personer för anställning/uppdrag i delgivningsföretag i landet. Utöver detta har åtskilliga anmälningar, av tidigare godkänd personal som lämnat sin anställning eller påbörjat anställning hos ett annat delgivningsföretag, behandlats. Länsstyrelsen har därmed den näst största verksamheten av de fyra länsstyrelser som ansvarar för verksamhetsområdet. Länsstyrelsen i Stockholms län har tidigare tilldelats anslag för utveckling av IT-stöd för verksamheten. Idag finns endast manuella rutiner till stöd för handläggningen. Utvecklingsarbetet pågår. Arbetet med utveckling av IT-stöd för verksamheten bör ha hög prioritet då nuvarande rutiner dels är tidkrävande samt dels kan medföra rättsförluster. Länsstyrelsen i Norrbottens län är aktivt deltagande i den projektgrupp som utvecklar såväl handläggning av verksamheten som datastöd för densamma. I arbetet ingår bl a mallutveckling och samverkansfrågor med syfte att uppnå en likartad handläggning. 10. Länsstyrelsen i Norrbottens län ska vara medlem i en sådan ideell förening som avses i 2 Laponiaförordningen. Laponiatjuottjudus tog vid årsskiftet över ansvaret för förvaltningen av världsarvet Laponia med ingående nationalparker och naturreservat. Fyra tjänster har tillsatts på förvaltningen, som lokaliserats till Jokkmokk. Arbetet löper på med hög ambitionsnivå. Den periodiska rapporteringen till Unesco, som genomförs vart sjätte år, lämnades i mars in till Riksantikvarieämbetet. I rapporten konstaterade Laponiatjuottjudus att världsarvets värden är intakta. En viktig uppgift för förvaltningen under de kommande åren blir att öka kunskapen om områdets outstanding universal values (OUV). Det som skapas inom det pågående 14

Laponiainformationsprojektet naturum och noder med utställningar m.m. - kommer att vara ett viktigt bidrag till detta. En begäran om förlängning av försöksperioden t.o.m. 2016 har lämnats in till Miljödepartementet. Finansieringen av verksamheten har under 2013 skett med anslag från Naturvårdsverket (1:3-anslaget) och från Länsstyrelsens ramanslag, totalt 7,5 mkr. I samband med pågående budgetarbete inför 2014 blir det tydligt att det krävs ytterligare resurser för att ambitionerna i förvaltningsplanen ska kunna förverkligas. Länsstyrelsen har 15 april rapporterat till Miljödepartementet i enlighet med Laponiaförordningen 6. 15

Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2013 2012 2011 Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) 0,32 0,25 0,22 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,05 0,49 0,78 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,16% 0,32% 0,44% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 296 555 678 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,13% 0,24% 0,3% Antal ärenden, inkomna och upprättade 156 238 339 Antal beslutade ärenden 169 231 540 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 0 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Det gångna året kan ses som ett normalår för trafikföreskrifter om man ser till ärendemängden. Andra väsentliga prestationer och resultat Två saker har under året utmärkt sig. Det ena är att Trafikverket Region Nord under året genomfört ombyggnationer av E4 till en mötesfri landsväg, vilket genererat ett flertal nya trafikföreskrifter. En ytterligare utmärkande händelse under året var när orienteringstävlingen O-ringen gick av stapeln i Boden, vilket genererade ett antal tillfälliga trafikföreskrifter under tiden tävlingen pågick. Det fortsatta arbetet med att förbättra utformningen av besluten samt trafikföreskrifternas utformning har pågått under det gångna året. Syftet med detta arbete är att minimera risken att Transportstyrelsen framledes upphäver och återförvisar något av våra överklagade beslut på grund av formaliafel. 16

Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2013 2012 2011 Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1) 1,79 2,07 1,53 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 8,40 8,31 8,43 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 4,40% 4,44% 4,36% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 11 118 10 810 9 675 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 4,75% 4,66% 4,35% Antal ärenden, inkomna och upprättade 1 255 1 189 948 Antal beslutade ärenden 1 274 1 194 1 110 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 1 1 3 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Andelen egeninitierade ärenden har ökat jämfört med föregående år. Detta speglar prioriteringen av att rutinkontroller utförs i större utsträckning. Endast ett ärende är äldre än två år, detta ärende har nu kunnat avslutas. Jämfört med 2011 har nu området en god beslutstakt. Andra väsentliga prestationer och resultat Livsmedel Länsstyrelsen har tagit initiativ till två regionala möten för de kommunala livsmedels-inspektörerna för att informera om nyheter inom lagstiftningen samt ge möjlighet till att diskutera och utbyta erfarenheter mellan varandra. Vid första länsträffen hölls bl.a. utbildning inför årets projektinriktade kontroll (PIK-projekt) Skadedjurskontroll, samt att Norrbottens Kustfiskarförbund var föreläsare. Vid andra träffen genomfördes bl.a. gruppdiskussioner om krisberedskapsplaner och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna samt presentation av resultat från årets PIK-projekt. Vid Kommunförbundets årliga möte för politiker och chefer inom miljö- och byggområdet informerade Länsstyrelsen om livsmedelsrevisioner, framtagande av krisberedskapsplaner för livsmedel och dricksvatten samt arbetssättet med PIK-projekt inom livsmedelsområdet. Två kurser har arrangerats; Skadedjurskontroll samt Revision av HACCP. Revision av kommunal livsmedelskontroll har skett enligt plan samt att Länsstyrelsen har medverkat vid en normerande revision utförd av Livsmedelsverket. Länsstyrelsen bedömer att kontrollens effektivitet och ändamålsenlighet fortsätter utvecklas i positiv riktning hos kommunerna. I kommuner där uppföljande revisioner har utförts har åtgärder vidtagits som visar att så gott som samtliga avvikelser har åtgärdats. Under 2013 har Länsstyrelsen påbörjat en ny revisionsomgång av länets kommuner. 17

Kontroll av primärproduktion av livsmedel har skett enligt plan med minst 5 % kontroll av registrerade objekt. Detta för att få ett bättre underlag för bedömning av problemområden inom detta breda område samt för ökad kompetens. 39 kontroller har skett (6 %). Av dessa är 5 kontroller gjorda i samband med fullständig tvärvillkorskontroll. Brister har funnits i märkning av vegetabilier, hantering av livsmedel tillsammans med annan verksamhet, dåligt underhållna ytor, hantering av emballage, brister i journalföring av bekämpningsmedel och läkemedel samt rutiner för hygien och skadedjursbekämpning. Stort arbete har även skett inom Livsmedelsverkets extrainsatta projekt - Spårbarhet Östersjölax, där vår uppgift har varit att identifiera partier med fisk samt starta upp spårningsarbete av dessa partier. Projektet har visat brister i spårbarheten. Länsstyrelsen bedömer att kontroll inom primärproduktion av livsmedel behöver prioriteras även under 2014. Kompetensutveckling har skett genom deltagande i webbaserade utbildningar inom flertalet primärproduktionsområdena. Foder För att klara av kontrolluppdraget för foder i primärproduktion har planen varit att utföra kontroll av minst 1 % av registrerade objekt. Kontroll har utförts av 37 objekt (5%) och kontrollerna har visat att okunskap finns kring registrering samt brister i dokumentation av sålt, köpt och användning av eget foder. Fortsatt kontroll inom området sker under 2014. En intern foderutbildning har även hållits. I huvudsak har kontrollerna utförts i samband med normalkontroll av djurskydd (30 st) och 7 har utförts i samband med fullständig tvärvillkorskontroll. Djurskydd Kontroll inom djurskyddsområdet har i huvudsak skett enligt plan. Ca 61 % normalkontroller har utförts under året, med inriktning på får, bete för mjölkkor och nötköttsproducenter. Utöver dessa har kontroller utförs vid ansökan om verksamhetstillstånd (11%) samt besiktningar av djurtransportfordon. Ändrat arbetssätt för hantering av anmälningsärenden har lett till att större fokus har lagts på normalkontroll. Jämfört med 2012 har ungefär 50% färre anmälningskontroller utförts. Vi kommer att fortsätta prioritera normalkontroller då vi ser ett stort syfte med det förebyggande arbetet. En extra satsning har skett på efterbesiktningar av tidigare förprövade djurstallar. Vi har även deltagit i det nationella projektet STORK (riskklassificeringsprojekt). Stort fokus har lagts på att kvalitetssäkra uppgifter i djurskyddskontrollregistret för att kunna använda riskklassificeringsverktyget vid planering av rutinkontroll. För arbetet i det Regionala djurskyddsråd, som inrättades under 2012, har fokus varit på bemötande. Information om länsstyrelsens kontroll har hållits vid LRF:s regionstämma samt vid Norrmejeriers kretsmöten vilket har gett positiv respons. Informationsmaterial som lämnas vi kontrollen har tagits fram samt ett kontrollkort där djurhållaren får den muntliga informationen som lämnas efter en kontroll även i kortfattat skriftligt format. Informationsutbyte har även skett med Svenska kennelklubben. Länsstyrelsen bedömer att djurskyddsarbetet går framåt och att andelen normalkontroller kommer att hållas på minst samma nivå under 2014. Utbildning har även hållits för Umeå universitets djurskyddskurs. Svårigheter har identifierats vad gäller icke betalda fordringar gällande avgifter för extra offentlig kontroll. De uteblivna betalningarna kan framöver komma att utgöra en ekonomisk belastning för Länsstyrelsen. 18

Återrapportering regleringsbrev Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 Antalet verksamma veterinärer i länet (st) 36 35 33 varav antal män (st) 10 15 13 varav antal kvinnor (st) 26 20 20 Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal 30 12 10 Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) 7,4 7,1 5,6 varav män (åa) 1,5 1,9 2 varav kvinnor (åa) 5,9 5,2 6 Inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen (åa) 0,5 0,3 0,2 varav män (åa) 0,1 0 0 varav kvinnor (åa) 0,4 0,3 0,2 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter 1 2 1 Antal kontroller av hästpass 14 33 10 Källa: Antalet verksamma veterinärer kommer från personlig kännedom och veterinärkalendern. Antal personer som varit föremål för tillsyn av djurhälsopersonal samt kontroller av animaliska biprodukter från ärendehanteringssystemet Platina. Årsarbetskrafter är tagna från tidredovisningssystemet Agresso. Uppgift om antal djurskyddskontroller är taget från Djurskyddskontrollregistrets rapport DSK_KUP011. Antalet kontroller av hästpass är taget från Djurskyddskontrollregistret. Kommentar tabell 1.1 Vid kontroll av hästpass avser siffran antal kontroller som skett, inte det totala antalet hästpass som kontrollerats. Inga brister har konstaterats vid kontrollen. Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta 2013 Antal beslut enligt 26 djurskyddslagen 18 Antal beslut om omhändertagande enligt 31 respektive 32 djurskyddslagen 2 resp 5 Antal prövade djurförbud 2 Antal beslutade djurförbud 2 Antal prövningar om upphävande djurförbud 1 Antal beslut om upphävande av djurförbud 0 Antal åtalsanmälningar 10 Källa: Ärendehanteringssystemet Platina Kommentar tabell 1.3 Beslut enligt 26 djurskyddslagen rör i huvudsak djurslagen häst och får. Bristande hållning av sällskapsdjur var anledning till 4 av 7 omhändertaganden. Ett av omhändertagandena rörde får och var mycket omfattande till djurantal och arbetsinsats och tog mycket tid. Djurförbud som meddelats härrör från djurhållare som har haft allvarliga djurskyddsärenden under en längre tid. Åtalsanmälningar rör främst lantbrukets djur där flertalet är att nötkreatur inte har hållits ute på bete enligt lagstiftningen. 19

Länsstyrelseinstruktion 4 2. tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Smittskydd och allmänna veterinära frågor Under året har 27 gårdar (20 mjölkproducenter, 1 köttdjursuppfödare, 2 lammproducenter och 4 svinproducenter) kontrollerats med avseende på läkemedelshanteringen genom gårdsbesök. Uppföljande kontroll har skett på en gård. Resultatet är tillfredsställande med vissa avvikelser angående utgallring av utgångna läkemedel och journalföring av läkemedelsbehandlingar. Tillsyn av djurhälsopersonal har utförts av 30 stycken. Administrativ tillsyn har utförts av 2 stycken. Resultatet är tillfredställande med vissa avvikelser. Tillsyn av hygienplaner på veterinärmottagningar har påbörjats. De flesta veterinärmottagningar har påbörjat arbetet med hygienplaner. Länsstyrelsen har tillsammans med länets veterinärer deltagit i en regional utbildningsdag om epizootisjukdomar anordnad av Jordbruksverket. Administrativ kontroll av den obligatoriska salmonellakontrollen av fjäderfän sker fortlöpande under året. Länsstyrelsen leder och samordnar kontrollen av djursjukdomar i länet. I länet har några anmälningspliktiga sjukdomar rapporterats men inga större sjukdomsutbrott har inträffat. Länsstyrelsen bedömer att smittskyddet inom länet är mycket gott. Kontroll har skett av en omlastningsplats för kadaverinsamling. Handläggning har även skett av 23 ansökningar om tillstånd att gräva ned avlivad häst, 3 ansökningar om åteltillstånd samt 15 anmälningar om anmälningspliktiga sjukdomar inom smittskyddsområdet. Tillsyn av seminverksamheten har varit nedprioriterad under året enligt plan. Två anläggningar med tillstånd för offentlig förevisning har fått kontroll av sina hygienprogram. Tillsyn över djurhälsoprogram har skett som administrativ tillsyn. Administrativ kontroll av anmälningspliktiga djursjukdomar hos djurhållare har skett i samband med tvärvillkorskontrollerna. Länsstyrelsen har även deltagit i workshop med Jordbruksverket och övriga länsstyrelser gällande epizootiberedskapsplanering. Länsstyrelsens befintliga epizootiberedskapsplan är under uppdatering. 20

Regional tillväxt PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2013 2012 2011 Avser verksamhet 30* Årsarbetskrafter män 1) 8,14 8,46 9,48 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 17,59 17,77 17,54 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 11,11% 11,22% 11,83% Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 31 246 30 311 29 821 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 13,35% 13,07% 13,42% Antal ärenden, inkomna och upprättade 645 493 583 Antal beslutade ärenden 544 538 630 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 42 12 24 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 3) 177 475 187 296 148 366 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 302, Företagsstöd inom 64 regional tillväxt (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) I beloppet bidragsutbetalningar har även inkluderats interregutbetalningar som skett via Länsstyrelsens valutakonto. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Kostnader och årsarbetskrafter har utvecklats förhållandevis stabilt över åren 2013-2011. Ärendemängden har ökat med drygt 30 procent jämfört med föregående år. Strukturfondsperioden 2007-2013 går mot avslut och förberedelserna riktas mot den nya programperioden 2014-2020, vilket innebär fler ärenden av förstudiekaraktär. En ny stödtyp (tillväxtcheck) riktad till kvinnor som driver företag har också ökat ärendemängden. Länsstyrelsen har deltagit i brukarundersökning avseende arbetet med företagsstöd inom regional tillväxt. Nöjdindex har en skala mellan 0-100. Norrbotten fick ett Nöjdindex på 64. Genomsnittet för de deltagande länsstyrelserna var ett Nöjdindex på 66. Länsstyrelsen i Norrbotten fick höga betyg avseende bl a bemötande, information per telefon samt att de tillfrågade ansåg att stödet hade påverkat dem positivt. Lägre betyg uppnåddes bl a avseende lätt att nå rätt person per telefon, öppenhet för dialog samt hur lätt det är att redovisa underlag för utbetalning. Andra väsentliga prestationer och resultat 21

Regionalt tillväxtansvar Länsstyrelsen har fortsatt uppdraget att samordna det regionala tillväxtarbetet i länet efter att regeringen sagt nej till planerna på att bilda en regionkommun i länet. Det regionala tillväxtarbetet bedrivs sedan lång tid i bred samverkan med länets aktörer. Länsstyrelsen kommer att intensifiera och fortsatt utveckla det regionala tillväxtarbetet. Konferensen Tempen på länet Tempen på länet är en återkommande (årlig) konferens som behandlar aktuella utvecklingsfrågor i Norrbottens län. Temat för året var Innovation och 100-talet personer deltog från kommuner, regionala myndigheter och organisationer som arbetar med regionala tillväxtfrågor. Konferensen, som genomfördes i Haparanda, behandlade innovationsarbetet i länet och arbetet med de nya strukturfondsprogrammen. Workshops genomfördes som innehöll länets kompetensförsörjningsbehov, näringslivets tillväxtförutsättningar, en vidgad syn på innovationsbegreppet, innovationer inom kulturella och kreativa näringar och kreativa metoder för innovation. Föreläsningar från länets universitet och andra svenska och finska universitet erhölls och social innovation för mångfald och jämställdhet behandlades. Ny digital industri etablerar sig i Norrbotten I och med etableringen av Facebook i Luleå och det efterföljande arbetet med att attrahera ytterligare datacenters har ökat kunskapen om en helt ny industristruktur den digitala produktionsindustrin. Digital produktion inkluderar datainsamling, datalagring och analys, så kallad "Big-data", datorkommunikation, databehandling och produktion av tjänsteinnehåll och datasäkerhet. Industrin bygger både på både mjukvara och hårdvara för IKT samt stödjande system som energi, kylning, kompetens, lokaler, skatter osv. En ny industri växer fram i Norrbotten och behovet av datalagring växer exponentiellt enligt IDC och Intel. Med den snabba tillväxten behöver denna bransch, precis som andra, stödjande funktioner för en fungerande mottagningsapparat som är strukturell och inte individuell. För att kunna tillgodose behoven så medverkar Länsstyrelsen i arbetet med att ta fram en strategi för datacentraler Benchmarkning av en digital produktionsindustri och strategiarbete inom samma teknikområde i Norrbotten, strategin ska bland annat kartlägga och inventera de resurser som behövs byggas upp i Norrbotten. För att ytterligare förstärka utvecklingen så har Länsstyrelsen medfinaniserat projektet Cloudberry Datacenters som har tillsyfte att förse datacenter branschen med kompetens inom området via forskningsuppbyggnad och utveckling av utbildning till databranschen. Samband mellan regional tillväxt & fysisk planering Under året har samarbetet mellan tillväxt/näringslivsutveckling och den fysiska planeringen förstärkts ytterligare och börjat formaliseras i enlighet med den nya plan- och bygglagstiftningen. Länsstyrelsen deltog vid B Tillväxtverkets och Boverkets konferens Tillväxt kräver planering!. Vid avdelning Näringslivs studieresa till Levi i Finland var temat Tillväxt och fysisk planering. Där föredrogs hur Finland arbetar med sina landskapsplaner och under en förmiddag diskuterades bl a varför planering är viktigt för tillväxt, vad vi behöver göra för att samverka bättre mellan tillväxt/näringslivsutveckling och fysisk planering och hur ska vi göra, hur ni ser på ett eventuellt behov av regional översiktsplan. Inom Länsstyrelsen har en samverkansgrupp etablerats för att se på möjligheterna till en att få till stånd en sådan inriktning (rapportering av uppdrag till Boverket). 22