OM.MAGASIN.1.2015 OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET Passion Optimism Nyfikenhet Aktivitet Hjärnforskaren Katarina Gospic om hur vi fattar beslut 5 TIPS OM BRA OCH SNABB REKRYTERING TÄNK OM VILD KUNSKAP VI PRATAR OM HR-STRATEGIER AKTUELLT OM MIKAEL SJÖBERG OM ATT HANTERA BIG DATA OMSTART UT I DET OKÄNDA
WWWV 16 TA DET LUGNT I TID MER OM Stress är bra i lagom mängd och om det finns tid för återhämtning. Den håller oss alerta, på tårna och ger välbefinnande men när det blir för mycket och allt bara rullar över en och det inte finns någon utväg då ger inte stressen längre välbehag utan obehag. I dag ska vi vara så mycket förutom att vara duktiga på jobbet, men det är inte längre så fint att jobba över. Hinner vi inte med så blir vi istället stressade i smyg. Det är farligt. Här får du bra tips från planeringsexperten Helén Vedlé och stressforskaren Dan Hasson om hur du undviker att det blir för mycket, hanterar stressen om det ändå blir så och lär dig sätta gränser. 2 OM.MAGASIN
8 GD:N SOM KNACKAR PÅ 22 MISSION & PASSION 32 38 BIG DATA ÄR BIG BUSINESS INSPIRERANDE OMSTARTARE AKTUELLT OM Mikael Sjöberg har varit generaldirektör för Arbetsförmedlingen i ett år. Han har lyssnat och analyserat. Nu är det dags att skrida till verket: förändringen kan börja. Bättre matchning, mer kontakt med arbetsgivarna och mer fokus på dem som nyligen blivit arbetslösa. OM Hjärnforskaren Katarina Gospic är passionerad, ambitiös, nyfiken och en optimistisk hurtbulle. Men alla har sina ryggsäckar och hanterar dem olika. Katarina Gospic analyserar, accepterar och går vidare. Hon handlar istället för att tänka för mycket, då är det lättare att ta nästa steg. OM ATT Nästan allt vi gör lämnar digitala fotspår vi handlar på kort, söker och köper saker och tjänster på nätet, vi hänger i sociala medier, bloggar och lägger ut bilder. 98 procent av all information är digital. Rätt analyserad är Big Data en guldgruva för företagen. BAKOM Helena Sifontes stannade kvar i samma bransch trots att tanken var att prova något nytt. Det var en bra chef som fick henne att tänka om. Eija-Liisa Pekkola vågade ta ett språng ut i det okända och Roberto Gatti satsar på gastronomi istället för kemi. 5 SKAFFA VILD KUNSKAP Den uppmaningen kommer från forskaren och författaren Kjell A Nordström. Hans analys av omvärlden är att vi går mot ökad globalisering, urbanisering och digitalisering. Därtill kommer Urbanistas, kvinnorna i storstäderna, att ta över. Följ med på en spännande resa utan gränser. 10 HÅRD ELLER MJUK HR? VI PRATAR OM Det skulle bli en duell mellan två synsätt. Det blev en intressant diskussion mellan två erfarna HR-chefer: Martina Smedman från tjänsteföretaget Eniro och Johan Mildner från industrijätten Sandvik. 7 TIO 42 OM 46 5 48 TRR 49 SNABBA SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ Kvinnor följer reglerna och söker bara jobb de är kvalificierade för. De borde chansa mer. KUNDEN Mediaföretaget Promedia ställer om för nya digitala villkor i branschen. Omställningen byggde på frivillighet. TIPS OM Att rekrytera snabbt, enkelt och utan kostnad. Går det? Ja, ring TRR Rekrytering så får du hjälp. EXPERTEN Tiina Peeters, rådgivare i Göteborg, berättar om chefsomställning, hur det går till och varför det behövs. SIFFROR OM TRR Branscherna som anställer, vad hände efter Astra Zeneca och fler hittar jobba via internet. APRIL 2015 3
Utveckling i takt med tiden OM.MAGASIN 1.2015 OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET Adress TRR Trygghetsrådet, Box 162 91 103 25 Stockholm Telefon 020-877877 Webb www.trr.se Nyhetsbrev Prenumerera på TRRs nyhetsbrev. Anmäl dig på www.trr.se under Om TRR och fliken för nyhetsbrev. Adressändringar ommagasin@trr.se Ange den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden. Ansvarig utgivare Stefan Eklund, marknadschef, TRR Redaktör Gunilla Mild Nygren, gunilla@kungpartners.se Redaktion Jonas Björkman, Stefan Eklund, Heléne Palm, och Erica Sundberg Formgivning Katrin Uddströmer, Kung & Partners Tryck och repro Sörmlands Grafiska Upplaga 53000 exemplar ISSN 2001 9440 Omslagsfoto Magnus Bergström Adresskälla för OM Magasin är PAR för VD, personalansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund. En strukturomvandling på arbetsmarknaden mot automatisering och robotar som tar över många tjänstemannajobb, det kräver även ett utvecklat omställningsavtal. Det anser Niklas Hjert, vice ordförande i TRR och ordförande i PTKs förhandlingschefsgrupp. jag vill gratulera de drygt 600 000 tjänstemän som genom åren har fått stöd av TRR att komma vidare i sina yrkesliv efter en uppsägning på grund av övertalighet. Det vore lätt för oss parter att klappa oss på bröstet och vara stolta. Men förtjänsten är framför allt TRRs medarbetares som ständigt har utvecklat verksamheten och i mötet med uppsagda tjänstemän fortsatt att finslipa sina metoder. Utveckling är viktigt, inte minst för att vara i takt med tiden. På arbetsmarknaden i dag ser vi en omfattande strukturomvandling vi går mot en högre automatisering och digitalisering. Jag vill påstå att det är den enskilt starkaste kraft som påverkar arbetsmarknaden och vår vardag i arbetslivet. Här bredvid kan vi läsa forskaren Kjell A Nordströms analys av det som sker och längre bak i tidningen en artikel om det stålbad som mediabranschen genomgår. Och utvecklingen går allt snabbare. Och snabbare. Och snabbare. Ekonomisk forskning siar om att strax under hälften av alla jobb ligger i riskzonen att försvinna på grund av automatisering inom ett par decennier. Men finns risk för arbetslöshet? Ja, kanske i ett kort perspektiv, men samtidigt utvecklas andra delar av samhället vilket gör att våra konsumtionsmönster förändras och det i sin tur skapar nya jobb. utvecklingen gör att kompetensbehoven förändras i företagen. Det ställer högre krav på den enskildes egen kompetensutveckling. Inom PTK är vi övertygade om att vi behöver ett omställningsavtal som kan motsvara de kraven. En av de viktigaste frågorna i förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal, som vi jobbar vidare med, är hur vi ska lösa behovet av kompetensutveckling? Hur ska vi kunna bygga på vår utbildning, byta yrke och utvecklas för att hålla längre i arbetslivet? Vi tror att det som behövs är vägledning och finansiering. Vägledning för att hitta rätt väg i utbildningsdjungeln och finansiering för att kunna hoppa av ett lönearbete för att studera sent i livet. Nu måste vi vara kloka parter och hitta rätt tillfälle för att komma överens om ett utvecklat omställningsavtal. Det behövs för att hänga med i tiden. II NIKLAS HJERT ordförande i PTKs förhandlingschefsgrupp. NÅGOT LIVET LÄRT MIG... är att sådan lärdom sällan låter sig formuleras i en mening. ALEX GIACOMINI 4 OM.MAGASIN
ETT ENDA SYFTE Flashiga sajter i all ära, men enkelhet är en dygd. Till exempel på sajter som bara har ett enda syfte. Ta en mikropaus med donothingfor2minutes.com och se till att inte missa veckans fredag på isitfriday.org. Skaffa dig vild kunskap Globalisering, urbanisering och digitalisering parat med jakten på originalitet och den vilda kunskapen. Lägg ihop detta med att kvinnorna, Urbanistorna, tar över och du får en aktuell omvärldsanalys. URBANISERING kjell a nordström, forskare, författare och föreläsare är en av författarna till boken Urban Express och menar att överlevnad kräver att du vågar gå utanför ditt vanliga nätverk och även ta dig tid för reflektion. Jag menar, vad ger det mig att samtala med tio ekonomer? Inte mycket. Men en konstnär som Ernst Billgren kan tillföra något nytt, liksom att träffa och samtala med unga musiker och resonera om den digitala utvecklingen. Kjell A Nordström är gränsöverskridande. Han är ingenjören som läste ekonomi och doktorerade på Handelshögskolan i Stockholm, myntade begreppet funky business och blev en av våra mest anlitade föreläsare. I höstas kom boken Urban Express, skriven tillsammans med Per Schlingmann, tidigare partisekreterare för Moderaterna. Det är inte en trendspaning utan författarnas bild av vår omvärld av i dag. Och den är snabbt föränderlig. TEXT / JANE AF SANDEBERG FOTO / JOHAN HELLSTRÖM APRIL 2015 Högskoleexamina är nödvändiga, men inte tillräckliga. Odla din originalitet för att lyckas är Kjell A Nordströms råd. 5
omstart Så hittar du vild kunskap Det är lättast i en urban miljö med samtal och umgänge. Gör så här: Samla erfarenhet Samla all erfarenhet du kan om ditt område och varva praktikperioder med reflektion. Lär av de bästa Närma dig de allra bästa inom området och lär av dem, Relationer är viktigare än transaktioner. Dansa! Dans och musik förbättrar våra möjligheter till lärande. Var originell Utgå ifrån dig själv när du söker vild kunskap, det går inte att kopiera någon annan. Det är ju just originaliteten som är en bristvara. MICHELE HOWE de konstaterar att det, som alltid, gäller att göra rätt saker även när de är jobbiga. Det är till exempel lätt att helst skjuta undan personer som är annorlunda och lite besvärliga: Med stigande ålder och mindre tid strävar vi efter att vara så effektiva som möjligt och då blir det en slags praktisk eftergift att undvika dem som är annorlunda. Dilemmat är bara att vi behöver originalen, konstaterar Kjell A Nordström. Han beskriver det faktum att blandade grupper lyckas bättre, de är helt enkelt mer påhittiga än de homogena grupperna. Men det är ofta bråkigt i de blandade grupperna. Att orka med mångfald och olikhet varje dag blir ett arbete i sig, men är en förutsättning om du vill ha ett ökat utfall av insatt arbete. i boken myntar författarna begreppet vild kunskap. Sökandet efter sådant man inte kan lära sig i skolan blir allt mer intensivt, skriver de. Det här är en följd av att allt fler har högskoleutbildning och parallellt med att alla har tillgång till all kunskap på nätet har universiteten och professorerna förlorat sin monopolställning på kunskapsmarknaden. Högskoleexamina förlorar i värde, men de behövs som en bas, de är nödvändiga men inte tillräckliga. Så över till kvinnorna, i boken kallade Urbanistas, och hur de framför allt i de urbana områdena tar över. Det är en stark kraft, författarna kallar det en revolution: utan Kalasjnikov Satsa på att skapa blandade arbetsgrupper. De är bråkigare men utfallet blir bättre. men med en Samsung i högsta hugg. Lyssnar män på er när ni talar om detta? Jodå, men jag får en hel del skällmejl från arga män. Men, men, det är ju inte bara vi som ser detta. Vilket förhållningssätt till kvinnor behöver manliga ledare ha idag? Män i allmänhet står inför att manuset för vad det innebär att vara man skrivs om. Att förstå och bejaka kvinnors»med stigande ålder och mindre tid strävar vi efter att vara effektiva och då blir det en slags praktisk eftergift att undvika det som är annorlunda. Dilemmat är bara att vi behöver originalen.«behov och önskningar i samhället och i företagen blir närmast ett överlevnadskrav. I dag lärde jag mig till exempel att 95 procent av alla färdigutbildade optiker är kvinnor. Att skapa attraktiva miljöer för dem i mindre städer som Ludvika och Gävle blir krävande men nödvändigt. nordström tror att vi får söka efter nya lösningar och infallsvinklar på hur service och infrastruktur ska fungera för att även få med landsbygden. Vi behöver flexibla lösningar, men glöm heller inte bort att mobiltelefoni utvecklades i våra länder, i Norden. Stora länder och liten befolkning kräver en teknik där man inte vill dra koppartråd till varje liten bosättning. På likartat sätt kommer vi att få se innovationer som förser landsbygd och glesbygd med det nödvändiga. Han har också en känsla av att samhällen utvecklas mot något han kallar attraction game : Det handlar om att göra sin verksamhet och/eller plats så attraktiv att den kan leva under dessa nya förutsättningar. Ishotellet i Jukkasjärvi verkar ju ha fått till det... II 6 OM.MAGASIN
Tio saker du borde ha koll på 1.Skratt är alltid kul Vi skrattar i genomsnitt 5,1 gånger om dagen på jobbet. Det visar Glädjerapporten 2014 som Adecco tagit fram tillsammans med Novus. Enligt forskningen blir lönsamheten och arbetsklimatet bättre och sjukdagarna färre ju roligare vi har på jobbet. 3. Vem ska du äta med? Att äta hemma hos någon istället för på restaurang har blivit allt vanligare. På en hemmarestaurang söker vi det mer personliga, genuina och är kanske lite, lite nyfikna? Fenomenet finns över hela världen och på sajten eatwith. com hittar du privatpersoner som erbjuder sig att ta emot middagsgäster i sitt eget hem eller så kan du erbjuda ditt eget kök till andra. Prova! 2. Bekämpa fattigdom De 80 rikaste personerna i världen har de senaste fem åren fördubblat sina tillgångar. Deras samlade förmögenhet är lika stor som tillgångarna för hela den fattigare halvan av jordens befolkning. Och det går åt fel håll Rapporten kommer från hjälporganisationen Oxfam som vill skapa uppmärksamhet kring den ojämlika fördelningen av jordens resurser och påverka beslutsfattare och ledare världen över. Vad kan du göra? SJÄLEN JOBBET RACHEL CARTER 6. Nyttig nordisk diet Nordisk diet är den nya medelhavskosten. Äpplen, rapsolja, rotfrukter och viltkött sänker farliga blodfetter och är ett billigare och enklare alternativ till den även så nyttiga medelhavskosten. Forskning från Lunds universitet visar att bra nordisk kost ger god effekt. Satsa på närodlat istället för importerat! KROPPEN DIGITALT GARMIN 4. Lagom slö räcker Res dig från soffan, det är ungefär allt som behövs enligt en studie presenterad i American Journal of Clinical Nutrition. Studien, som pågått i tolv år vid Cambridgeuniversitet, visar att det räcker med bara 20 minuters promenad varje dag för att minska risken att dö en för tidig död med 20-30 procent. 6. Snygg aktivitet Det var årets julklapp: aktivitetsarmbandet. Kul, men inte snyggt. Hittills. Nu kommer tjusig are varianter än de gängse i färgat gummi. Swarovski har varit med och designat ett gnistrande för Misfit och ledande Garmin har nya modeller som mer liknar klockarmband. FOTOAKUTEN 8. Var olydiga kvinnor! Kvinnor söker bara jobb de är 100 procent kvalificerade för, men det beror inte på bristande självförtroende utan för att de är för lydiga och följer reglerna. 7. Robotbin tar över Bin pollinerar nära en tredjedel av all mat vi äter, försvinner bina är vi illa ute. Faktum är att bina blir allt färre, bland annat på grund av mystisk sjukdom. Men nu kommer robotbin. Det är forskare vid Harvard som har utvecklat 9. Stockholm! ett robotbi. Det är inte en permanent lösning, vi måste job- Vår huvudstad är världens näst bästa miljö för entreprenörer, trots betydligt mindre riskkapital än ettan, Silicon Valley, där ba för att lösa gåtan varför startup-företagen har 25 gånger mer kapital att röra sig med. levande bin dör ut, säger Blomstrande, är ordet. Skypegrundaren Niklas Zennströms forskarna. företag Atomico, har gjort undersökningen. BENOÎT DERRIER 10. Gräsrotsfinansiering Har du en idé, men inga pengar? Via olika sajter kan entreprenörer eller kulturprojekt hitta sina fans redan innan de har startat. Allt bygger på engagemang. De som väljer att satsa pengar tror ju på idén och/eller människan bakom. Världsbanken räknar med att investeringsvolymen via crowd funding är värd drygt 90 miljarder dollar 2025. THINKSTOCK 1 cm HARVARD APRIL 2015 7
AKTUELLT»Vi ska knacka på hos företagen«mikael SJÖBERG, EN FÖRSIKTIG GENERAL FÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN Mikael Sjöberg har suttit ett år på jobbet som generaldirektör för Arbetsförmedlingen och efterträder en stormig Angeles Bermudez Svankvist. Själv ger han intryck av att vara en eftertänksam person. Inga yviga gester och rubrikskapande uttalanden, mer strävsamt och långsiktigt. Träffa en generaldirektör som vill förändra, men göra det långsamt. när han tillträdde konstaterade han att en omdaning av Arbetsförmedlingen tar sju år. Många höjde på ögonbrynen: sju år är en lång tid och nära två mandatperioder. Under alliansens första år vid makten skruvades Arbetsförmedlingens uppdrag till att prioritera dem som står långt ifrån arbetsmarknaden utsatta grupper som exempelvis nyanlända invandrare, funktionsnedsatta och långtidsarbetslösa. Den skara som också utgör den allra största delen av de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Men redan något år före senaste valet tänkte alliansen om: Det skulle satsas mer på nyarbetslösa och kontrollfunktionen tonas ner, ingen ska tvingas söka jobb de inte är kvalificerade för. Och på den vägen fortsätter den nya regeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) med Mikael Sjöberg vid rodret. Ytterligare ett mål är att fler arbetsgivare ska använda Arbetsförmedlingen för att hitta personal: Vi vet att Arbetsförmedlingen inte är det första valet för många företag när de söker nya medarbetare. Det vill jag ändra på. Arbetsförmedlingen ska bli mer utåtriktad och en naturlig kontakt för företagarna, säger Mikael Sjöberg. Han började sitt arbete med att under ett års tid prata med så många som möjligt av de 13 000 medarbetarna. Lyssna och försöka hitta var det gick fel och analysera hur man kommer till det läge där man motsvarar förväntningarna hos både arbetsgivare och arbetssökande. Verksamhetslogiken måste ställas om. Det handlar om attityder och att berika varandra. Det är ju ingen kamp, vi ska samarbeta istället. I februari var samtalen och analysen klar. Nu börjar arbetet med att formulera strategiska beslut som ska leda fram till konkreta åtgärder. De sju åren av förändring har nu krympt till fem, kanske sex år, enligt Mikael Sjöbergs förändringsagenda. Det måste få ta tid annars blir det inte bra. Vi måste börja agera utifrån det vi säger. Det är lätt att säga att det ska vara högt i tak. Men vågar inte medarbetarna säga vad de tycker, då är det faktiskt inte högt i tak. Och om inte små- och medelstora företag, där de flesta nya jobben finns, tycker det är naturligt att knacka på hos Arbetsförmedlingen då måste Arbetsförmedlingen knacka på hos dem, enligt Mikael Sjöberg. Men det tarvar resurser i form av medarbetare som är därute och knackar på. Ja, vi kommer att effektivisera verksamheten genom att utöka e-tjänsterna en hel del och det frigör personal till andra uppgifter, till exempel för att möta de arbetsgivare som kan behöva vår hjälp. han pratar mycket om att skapa moderna och tekniskt avancerade tjänster. Arbetsförmedlingen ska hottas upp. Det kräver att medarbetarna hänger med på resan: Från tjänstemannahåll riktas ofta kritik mot att arbetsförmedlarna inte förstår tjänstemäns behov och arbetsmarknad. Hur ska den förståelsen bli bättre? Om vi ökar dialogen med företagen får vi en större bredd, fler typer av jobb och företag blir synliga för våra medarbetare. Ett ökat samarbete ger kompetensutveckling i vardagen för våra medarbetare. Det kräver också att vi blir bättre på att fråga arbetsgivarna vad de vill ha och behöver från oss. Målet, när de fem, sex förändringsåren har passerat, är att skapa en Arbetsförmedling som är en strategisk partner till företagen, en expertmyndighet och en stark matchningsaktör på arbetsmarknaden. Det är en rejäl utmaning som Mikael Sjöberg har antagit: Ja, och en utmaning med två sidor. Vi har dels alla människor i vår organisation som är otåliga och vill se snabba förändringar, dels politiken som har att förhålla sig till en föränderlig arbetsmarknad det går upp och det går ner, världsläget förändras och annat vi inte kan påverka. Min utmaning i detta är att hålla huvudet kallt, ta ut kursen och inte springa på alla bollar. han konstaterar att bra omställning på arbetsmarknaden, en rörlighet som fungerar, är avgörande för Sveriges utveckling. Att ha en idé om hur vi vill hantera situationen när någon, några eller många förlorar sitt arbete, det är viktigt och det ingår i den svenska modellen. Det handlar om alltifrån möjligheten att studera sent i livet och byta karriär till ett fungerande omställningsavtal. Men hur det ska se ut är upp till parterna. Trygghetsorganisationer, exempelvis TRR, som arbetar med omställning ser Mikael Sjöberg som viktiga samarbetspartners till Arbetsförmedlingen. Med sin nya inriktning närmar sig Arbetsförmedlingen deras uppdrag med att stötta även nyarbetslösa. Här krävs mer dialog och en tillåtande attityd. Kanske kan man öka samarbetet ännu mer, se över relationer och samverkansformer, funderar han en försiktig generaldirektör med en långsiktig agenda.ii TEXT / GUNILLA MILD NYGREN ILLUSTRATION / JENS MAGNUSSON Säker tippare. PERSONLIGT OM MIKAEL SJÖBERG Gör Generaldirektör för Arbetsförmedlingen Bakgrund Från tvåårig fordonslinje på gymnasiet till klubbordförande i Metall på Whirlpool i Norrköping, vidare som politiskt sakkunnig på Regeringskansliet och olika poster som statsekreterare på bland annat Arbetsmarknadsdepartementet och som generaldirektör för Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket. Drömjobbet Det diplomatiska svaret blir det jobbet har jag, men på riktigt är det att få framtidsspana om tekniska innovationer. Otippad talang En omtalat skicklig tippare av valresultat. Bara någon enstaka tiondel har diffat i hans prognoser de senaste årens val. 8 OM.MAGASIN
HAN HOTTAR UPP ARBETSFÖRMEDLINGEN. GD Mikael Sjöberg har startat en förändringsresa. APRIL 2015 9
VI PRATAR OM HR Är inte processerna på plats då kan inte HR göra ett bra jobb, anser Martina Smedman, HR-chef på Eniro. Martina SMEDMAN 10 OM.MAGASIN
Viktigt att vi inte glömmer det mänskliga i HR-arbetet, tycker Johan Mildner, HR-chef på Sandvik Sverige. Hur ska HR-arbetet drivas bäst? Behövs det beteendevetare eller lönestrateger? & MILDNER Johan APRIL 2015 11
VI PRATAR OM HR DET VAR TÄNKT SOM EN DUELL, en tuff diskussion om olika synsätt på HR och behovet av hård och mjuk HR. En batalj mellan räknenissar och beteendevetare. Det blev ingen regelrätt batalj, men väl en intressant diskussion mellan de två erfarna HR-cheferna, Johan Mildner och Martina Smedman. Johan MILDNER Gör nu HR-chef för Sandvik i Sverige. Gjort tidigare Ett antal HR-befattningar inom Sandvikkoncernen och projektledare inom Sandviks HR transformation. Drömjobb Det har jag inte kommit på ännu. HRs viktigaste uppgift är Att säkra chefsförsörjningen i företaget. JOHAN MILDNER har arbetat länge i Sandvikkoncernen. Det är tung industri, stål, gruvor, avancerade maskiner och verktyg för anläggningsindustrin. Sandvik är en av Sveriges största och mest anrika industrikoncerner med 48 000 medarbetare över hela världen. Finanskrisen 2008/2009 drabbade svensk exportindustri hårt, så även Sandvik. Den startade en process som innebar omfattande organisationsförändringar med omställningar och nedskärningar som följd. Och utmaningar för HR-avdelningen. Kanske är det allt det hårda runt omkring som skapar kontraster och gör att någon tipsar om Johan Mildner som en mjuk HR-person. Men det visar sig att han självklart har fler sidor. Jag håller med om att det finns två skolor inom HR. De senaste åren har handlat mycket om processer och it-stöd. Internt har vi till och med haft diskussioner om H:et i HR (Human Resources) börjar försvinna. Finns risken att man glömmer det HR står för, de mänskliga resurserna? Lite slagsida på det tekniska har det varit, säger Johan Mildner. I ANDRA RINGHÖRNAN står Martina Smedman från Eniro. Ett tjänsteföretag med söktjänster som kopplar ihop personer och som har utvecklat sina tjänster från telefonkataloger, i begynnelsen redan under slutet av 1800-talet, till digitala lösningar i flera olika kanaler. Eniro har drygt 3 000 medarbetare i fem länder och som i de flesta tjänsteföretag är 80 procent av kostnaderna personalrelaterade. Då gäller det att räkna rätt och ha koll på lönestrukturen. Martina Smedman är en engagerad förespråkare för att få fram fler sifferintresserade HR-människor. Hon är en hårding i HR-världen, men tycker inte det behöver finnas någon motsättning mellan hårt och mjukt: Jag håller med Johan om att det har varit fokus på processer inom HR de senaste åren, men det beror på att HR har varit ett tekniskt eftersatt område jämfört med andra funktioner. Det har varit för mycket administration och den har vi varit tvungna att hantera. 12 OM.MAGASIN
Den senaste tiden har varit tuff för Eniro. I september polisanmäldes den tidigare VD:n för bokföringsbrott och börskursen har rasat. Det blir en extrem situation, framför allt för HR. Vår kompetens ställs på sin spets vi ska hjälpa människor i kris så klart. Men samtidigt har vi inte våra processer på plats så fungerar inte det stödet heller. HR ska inte vara kuratorer, säger Martina Smedman. BÅDE HON OCH Johan Mildner är överens om att HR måste bli bättre på att prata med affärsmänniskorna i ledningsgrupper och bolagsstyrelser på ett affärsmässigt vis. För båda är det en självklarhet att HR sitter med i ledningsgruppen. I HR-kretsar gnälls det ibland över att man knuffas ur ledningsgrupperna och inte får gehör för sina frågor. Jag vill vända på det: ställ frågan varför det blir så. Kanske har man inte levererat och inte kunnat förmedla varför HR ska vara med, säger Martina Smedman och menar att det gäller att kunna visa siffror: räkna på och visa vad det kostar med för hög personalomsättning och påföljande nyrekryteringar. Först då hamnar frågan på styrelsebordet och får uppmärksamhet. Sitter du bara tyst, ja då blir du lätt den som får hämta kaffe och sedan åker du ut, säger hon krasst. Johan Mildner anser att HR ofta är för försiktiga, men håller inte med om att det alltid behövs siffror för att få gehör: Vi behöver ha lite mer självförtroende. Vi kan ju det här! Många gånger tror jag att det går att formulera och sälja in en HR-satsning utan finance-tugget. Förklara på ett bra sätt och ta med sunt förnuft det säljer bra det med. Att både beteendevetarna och räknenissarna behövs är de alltså överens om. De är också väldigt överens om att det är svårt att hitta HR-folk som gillar att arbeta med processer, it-stöd och siffror: Ett stort problem är att HR-utbildningarna säljs in på fel sätt: Vi jobbar inte med människor, vi jobbar med affärsprocesser. Att vara personalare är inte att vara socionom. Det beteendevetenskapliga är en förutsättning, en hygienfaktor, men det måste till något annat också, säger Martina Smedman, som efterlyser en utbildning för lönestrateger till exempel. Johan Mildner håller med och menar att det är svårt att rekrytera medarbetare till Business Partner-rollen inom HR, och även han tar lönestrateger som exempel. Båda delar behövs, men högskoleutbildningarna har slagsida mot det beteendevetenskapliga och resten finns det ingen som tar sig an. Vi har svårt att få gehör inom akademin i den här frågan. ULRICH-MODELLEN med begreppet HR-Tranformation, blev en vattendelare inom HR för ett antal år sedan. Den förespråkar it-stöd, ett större processtänkande och att många av HRs operativa uppgifter ska ut till linjecheferna istället. Martina Smedman är en anhängare och tycker att modellen fungerar bra. Johan Mildner och Sandvik får också hennes beröm för att ha en optimerad HR-organisation, till stor del baserad på Ulrichs modell. Men Johan Mildner var inte överdrivet entusiastisk över Ulrich-modellen till en början: Jag var inte odelat positiv när vi lade om kurs åt det hållet. Men vår organisation, som bygger på hans modell, har mognat, finslipats och anpassats till Sandvik under tio år. Under vår förändringsresa tycker jag att HR ibland blivit väl inåtvända. Nu riktar vi oss mer utåt som den affärspartner och serviceorganisation vi ska vara. Först nu är vi på rätt väg, säger Johan Mildner. Ulrich-modellen har givit HR ett större affärsfokus och det har varit bra. Sedan måste man anpassa den efter sin egen affär och organisation. Mitt rättesnöre är att företagets kunder också är HRs kunder, säger Martina Smedman.II Martina SMEDMAN Gör nu Personaldirektör i Eniro AB med ansvar för hela HRområdet med tonvikt på långsiktiga HR-strategier. En operativ HR-funktion finns i varje land. Gjort tidigare Säljare, säljchef och affärsutvecklingschef i olika bolag. Personalspecialist och HR Business Partner, de senaste åren i ledande befattningar inom HR. Drömjobb Personaldirektör så jag har förmånen att få arbeta med det jag tycker är roligast. HRs viktigaste uppgift är Att säkerställa en optimal användning av humankapitalet, coachning till cheferna och specialistkunskap inom HR. Att stödja verksamheten i förändringsledning och att se utmaningar och möjligheter ur ett HR perspektiv. TEXT / GUNILLA MILD NYGREN FOTO /JOHANNA BERGLUND OCH BRITT MATTSSON APRIL 2015 13
MER OM STRESS TA DET LUGNT I TID ANNIKA HÄLLQVIST JEFF ÖSTBERG / nuagency DET ÄR INTE LÄNGRE ETT IDEAL ATT VARA STRESSAD, ändå är vi stressade jämt, visar flera olika undersökningar. Men 2010-talets stress är mer i smyg vi säger att allt är lugnt, att vi hinner, men stressen bubblar under ytan istället. Farligt, farligt... En dos nytt tänk kryddat med smarta knep och god planering kan göra oss mer effektiva. Och lugnare. 14 OM.MAGASIN
STRESS UNDER YTAN. Numera sitter vi inte kvar på kontoret. Vi går hem, men tar jobbet med oss. APRIL 2015 15
MER OM STRESS coach och pedagog i arbetslivet, ser flera förklaringar. En av dessa är de ständiga förändringar som genomförs, och som innebär att arbetsro och kontinuitet går förlorad. Knappt har folk hunnit sätta sig ner på stolen förrän det är dags för hela havet stormar igen. Även om många gläds åt att utvecklas, tar förändring kraft och tid. Om vi får för många förändringar samtidigt har vi inte möjlighet att ställa om våra hjärnor och bearbeta alla nya intryck. I stället blir vi stressade, säger hon. Hon anser också att den totala arbetsbelastningen har ökat. Alla ska vara sin egen expert och allt-i-allo, och många av de servicefunktioner som tidigare fanns har försvunnit. Tänk bara på alla stressade chefer som förr hade experter sekreterare eller assistenter som skötte bokningar, tog telefonsamtal och skötte administration åt dem. I dag ska de göra sådant själva, vilket gör att de får mindre tid till sin viktigaste uppgift: att föra organisationen framåt, säger Helén Vedlé. Administrationen verkar ha ökat i och med att vi gör fler avstämningar, projekt och kvalitetssäkringar. Färre ska göra mer, och på många arbetsplatser har fler arbetsuppgifter tillkommit. Slutligen är det inte säkert att tekniken minskar pressen, anser hon. I dag tar många med sig jobbet hem. Jag möter människor som går hem från jobbet, och när de lagt barnen sätter de sig framför datorn och jobbar tills de lägger sig. Det finns de som har blivit mejlberoende, som kollar jobbmejl i sängen innan de somnar. Man är ständigt nåbar på helger och semestrar och den här gruppen är jag riktigt orolig för, eftersom den aldrig får återhämtning. ÅTTIOTAL OCH YUPPIE-ERA. Nittiotal och it-yra. Arbetsglädjen sprudlade, tempot var högt och inte sällan uppmuntrade företagskulturer till racerfart och arbetsveckor som vida översteg 40 timmar. Efter ett såsigt sjuttiotal blev en fulltecknad filofax en indikator på att man var i smöret, behövd, efterfrågad, viktig. Ju längre arbetsdag, desto märkvärdigare. Sen kom baksmällan. Folk blev utbrända. Beskrivningen ovan är förstås en grov förenkling av tidsandan och en skenande arbetstakt. Men i dag är idealen från det sena 1900-talets företagskulturer mossiga. Medarbetarna uppmuntras inte längre till att bo på jobbet. Tvärtom ska de gå hem i tid och vara avspända, kreativa och härliga på arbetstid men det ska ske samtidigt som de levererar som det brukar heta. Frågan är om nya ideal förändrat något i grunden. Vi tycks ju fortfarande vara så stressade. I alla fall uppger vi det när vi tillfrågas i studier och undersökningar. Ett senare exempel är Arbetsmiljöverkets rapport från i höstas. Rapporten visar att allt fler får besvär på grund av jobbet. Var fjärde person säger sig ha arbetsrelaterade besvär. Den vanligaste och den mest ökande orsaken är stress eller psykologiska faktorer. Enligt Arbetsmiljöverket är psykisk ohälsa det snabbast växande arbetsmiljöproblemet. När tidningen Chef och Novus frågade drygt 500 chefer sa sex av tio att de upplevt ohanterlig stress; tre av fyra hade haft sömnstörningar. Och i TCOs Arbetslivsbarometer säger två av tre tjänstemän att de har svårt att släppa tankarna på jobbet under ledigheten och barometern pekar på att stressen tycks öka. Frågan är varför många tycks uppleva sådan press och hets. Helén Vedlé, planeringsexpert med många års erfarenhet som VID SIDAN AV JOBBET finns ofta en intensiv privat sfär, en fritidsstress som triggar tempot ytterligare. Men enligt stressforskaren Dan Hasson, anknuten till Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, är jobbet den starkast bidragande orsaken av flera till stressrelaterade besvär. Jobbet finns med som en av de främsta källorna till stress i 95 procent av fallen. Våra undersökningar visar att i 50 procent av fallen är jobbet den främsta källan till stress, i fem procent är det privata den främsta källan, och i 45 procent av fallen är det en kombination av båda, säger han. Vi människor klarar ganska mycket stress. Men blir den långvarig, och återhämtningen uteblir, finns risk för att vi springer rakt in i den berömda väggen. Utbrändhet är ofta en kombination av flera saker: hög arbetsbelastning eller påfrestande liv utan tillräckligt med återhämtning, dålig psykosocial arbetsmiljö, en sårbarhet som kan vara genetisk eller psykologisk och för litet socialt stöd, säger Dan Hasson. Erbjud en veckas semester. Den som är utsliten säger härligt! Den som är utbränd säger nej, det går inte. 16 OM.MAGASIN
OMÖJLIG EKVATION? Vi ska prestera på jobbet, vara härliga, kreativa, hänga med i sociala medier och ha en aktiv fritid. Det kräver planering och hård prioritering.
MER OM STRESS Det är jag själv som ansvarar för mitt liv. Jag ska själv säga ifrån när det är för mycket stress. MEN DET GÄLLER att skilja mellan utsliten och utbränd, och ett sätt för en arbetsgivare att ta reda på vilket det handlar om, är att erbjuda en veckas semester, tipsar Dan Hasson. Den som är utsliten säger Tack, härligt!. Den som är utbränd säger Nej, det går inte, då rasar hela företaget. Självinsikt är inte alltid den utbrändes bästa gren. En arbetsgivare som har en vidbränd eller utbränd medarbetare framför sig kan behöva lirka lite. Det kräver mycket energi för en chef. Klarar man det inte själv tycker jag att man ska ta professionell hjälp, och det krävs upp daterad kunskap. Man bör förstås stoppa innan det går så långt som till utbrändhet, säger Dan Hasson. Helén Vedlé är inne på samma linje: Många gånger förstår inte den stressade själv att den är på väg in i väggen utan tänker att det blir bättre nästa vecka, när projektet är slut eller efter någon deadline. Kollegor och familj ser ofta tidigt när någon är stressad. Vi bör därför alla gemensamt vara uppmärksamma och larma i tid. Frågan är hur man bäst hjälper någon som håller på att jobba sig sönder och samman. Dan Hasson säger så här: När det gäller dem som är på väg in i väggen finns inte så mycket erfarenhet av hur man bör göra, men jag tror det är viktigt att inte komma med pekpinnar, och istället förklara för medarbetaren att denne har styrkor som han eller hon överanvänder. En okunnig och omogen chef kan ju tycka att det är jättebra med medarbetare som överanvänder sina styrkor konstant, men det är ett kortsiktigt tänkande. Arbetsgivaren har ett ansvar för medarbetarnas stress. Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ska arbetsgivare bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, och långvarig arbetsrelaterad stress är en del av detta. MEN TILL SYVENDE och sist har vi som individer ett eget ansvar för vårt mående. Helén Vedlé: Det är jag själv som ansvarar för mitt liv. Jag ska själv säga ifrån när det är för mycket stress. Men idag törs vi inte alltid säga ifrån. Vi är rädda för att mista jobbet, inte få den löneförhöjning som vi önskar eller inte få en ny tjänst eller utmaning som vi strävat efter. Ja, här finns ett problem: det är inte säkert att medarbetaren törs tala om att hen mår dåligt. Och kan det vara så att 80- och 90-talens skrytande om många övertidstimmar har ersatts av ett smygande med desamma? För vem vill skylta med att inte hinna, vi ska ju vara så där sköna och softa? Kanske är det så, tror Hélen Vedlé. Jag har ingen statistik, men min känsla är att många tycker det är skämmigt att inte klara av sina arbetsuppgifter under arbetstid, och det finns en rädsla för att visa det. Man är rädd för att vara den som får gå vid nästa uppsägning om man erkänner att man inte hinner med. Den dolda övertiden bidrar sannolikt inte till ett lugnare liv. Men tack och lov finns en hel del knep att ta till för att minska den totala stressen. För det första gäller det att komma ihåg att vi knappast blir utbrända av ett par köriga veckor, och att vi i regel pallar en hel del, menar Dan Hasson. Vi är rustade för att klara ganska mycket. En arbetsintensiv period behöver inte innebära något dåligt för hälsan, oavsett om man upplever perioden som positiv eller negativ, förutsatt att man får tillräckligt med återhämtning förstås. Stress framställs ofta som något dåligt och farligt när det i själva verket är en naturlig del av livet, en viktig del av livet. Utan stress skulle vi få sämre livskvalitet, säger han. Det där kanske kräver sin förklaring. Så här ligger det till: stresspåslag får oss att klara av påfrestningar som naturligt ingår i livet. Lagom doser påslag tränar dessutom stressmuskeln. En otränad muskel gör oss sämre förberedda för minsta lilla påfrestning. Föreställ dig en pensionär som inte behöver stressa i vardagen, men som börjar varva upp en vecka innan han eller hon ska till banken eller frisören, och blir jättestressad av en sak som vi andra inte reflekterar över. Det är vad som händer när stressmuskeln är otränad; vi stressar upp oss för minsta lilla. Men om vi stressar när vi behöver, tränar vi stressmuskeln, och får därför högre livskvalitet. Att se saken i ljuset av detta att stressen kan vara en tillgång kan måhända medföra att vi slutar jaga upp oss för att vi är uppjagade. UTÖVER DET KAN MAN alltid tänka på Zlatan Ibrahimovic, eller på Cristiano Ronaldo eller Lionel Messi om man nu föredrar det. Dessa fotbollsgudar springer inte på alla bollar. De springer på de rätta, de vältajmade passningarna som innebär målchans. De hushållar med krafterna, för att kunna växla upp och springa med full styrka när det verkligen gäller. Resten av tiden är de good enough. En bra tumregel är att jobba på 80 procent av din kapacitet så att du har marginal att maxa när du verkligen behöver det. Skulle vi maxa hela tiden orkar vi inte, då finns risk att vi går in i väggen, tipsar Dan Hasson. Utöver det tipsar han om effektiv stresshantering inom tre områden: återhämtning, förhållningssätt och att sätta mål. För det första måste vi se till att få tillräcklig återhämtning. Att sova gott och tillräckligt är A och O. Bryt gärna en skenande stresspiral med några enkla avslappningsövningar. Gillar du inte sådana kan du varva ner genom att variera arbetsuppgifterna. Att byta uppgifter, och därmed fokus, innebär att du använder en annan del av hjärnan ett effektivt sätt att bryta varva ner. 18 OM.MAGASIN
7 TIPS TILL ARBETSGIVAREN Arbetsgivaren har ansvaret att skapa en bra arbetsmiljö där vi kan säga ja till saker och inte nej, bara för att vi är så stressade. Den psykosociala arbetsmiljön kan bli bättre med sju enkla steg: 1. SÄNK KRAVEN. En grundläggande orsak till stress är förstås att arbetsbördan är för hög. Var noga med att varje anställd ska ha tillräckligt lång arbetstid avsatt för varje uppgift. 2. VÄLKOMNA DISKUSSIONER. I en atmosfär där de anställda kan diskutera arbetsuppgifter och ifrågasätta sådant som inte fungerar är risken mindre att folk bränner ut sig. 3. SUDDA INTE UT GRÄNSEN MELLAN ARBETE OCH FRITID. Förr var det enkelt då gjorde man sina åtta timmar och gick hem. Idag använder många kvällarna till att fundera över arbetsuppgifter och svara på mejl utan att sätta upp övertid. Chefen behöver vara tydlig med att ingen förväntas arbeta utanför arbetstid. 4. SPARKA INTE HJÄLPREDAN. Många företag har gjort sig av med sekreterare, vaktmästare och andra, men en slimmad organisation är inte alltid mer effektiv. I slutändan blir det ofta kontraproduktivt när utbildad personal måste lägga tid på sekreterarsysslor och administration. 5. SLUTA OMORGANISERA. Alla omorganisationer är stressande och de flesta är helt meningslösa och görs bara för att det finns en chef som vill sätta avtryck. Varje organisationsförändring leder till att de anställda måste etablera sina roller på nytt, vilket skapar osäkerhet. Många gånger går det utmärkt att lägga till en ny enhet utan att bryta sönder den befintliga strukturen. 6. VAR TYDLIG MED KRAVEN. Otydlighet är stressande och leder ofta till att de anställda överkompenserar för att vara på den säkra sidan. Om alla vet exakt vad som förväntas av dem minskar stressen. 7. DET SKA VARA ROLIGT ATT JOBBA. Har man roligt på jobbet orkar man mer än om arbetet bara är en belastning. Det bästa är om man dessutom blir engagerad och upplever att det man gör är intressant och viktigt. (Professor Torbjörn Åkerstedt, Stressforskningsinstitutet.se) PLANERA FÖR EN EFFEKTIV ARBETSDAG Skriv ner dina arbetsuppgifter och försök att gruppera dem i högst tio områden. Skriv ner hur mycket tid du lägger på varje område och hur mycket tid du skulle vilja lägga på varje område. Stäm av med din chef och gör en handlingsplan för det du vill och kan förändra för att förbättra. Avsätt 15 minuter varje fredag för att skriva en att göralista för kommande vecka. Skriv upp allt utom inbokade möten. Fyll på listan under veckan. Prioritera i din lista varje morgon innan du kollar mejlen. Börja med den viktigaste arbetsuppgiften. Försök att avsluta en arbetsuppgift innan du börjar på en ny. Har du uppgifter som kräver minst två timmars koncentration? Sätt dig där du inte blir avbruten. Stäng av blink och pling i mejlprogrammet. Besvara mejl högst tre gånger om dagen. Planera smartare få tid för det viktiga av Helén Vedlé och Rune Nilsson, Hoi förlag MAN MÅSTE HA PAUSER OCH TID TILL ÅTERHÄMTNING FÖR ATT VARA KREATIV OCH INNOVATIV. PÅ DET SÄTTET ÄR DE SKANDINAVISKA LÄNDERNA AVANCERADE. I ANDRA LÄNDER KAN DET FORTFARANDE ANSES KONSTIGT ATT TA LEDIGT FRÅN JOBBET. II HANS-HOLGER ALBRECHT, FÖRE DETTA VD FÖR MTG OCH MILLICOM, NU FÖR MUSIKSTRÖMNINGSFÖRETAGET DEEZER Lugn med luftballong Hjärnan jobbar med metaforer. Forskaren Dan Hasson tipsar om hur du kan varva ner med Luftballongövningen. Gör så här: Tänk dig att du ser en luftballong som landar framför dig på ett fält. För över alla dina jobbiga tankar, känslor och upplevelser i ballongen. Låt den flyga iväg med allting. ANDAS OCH BRYT STRESSEN med en enkel andningsövning som kan göras när som helst och var som helst. Gör så här: 1. Fokusera på din näsa och känn din andning. 2. Räkna långsamt till fem medan du långsamt andas in ett långt, djupt andetag genom näsan. 3. Håll andan och räkna lugnt till fem. Säg eller tänk: ett djup inandning, två djup inandning, tre djup inandning, fyra djup inandning, fem djup inandning. 4. Efter cirka fem sekunder, andas långsamt ut genom näsan medan du långsamt räknar till fem. 5. Repetera sekvensen tio gånger. (Healthwatch.se) FLY ELLER SPELA DÖD? I grova drag finns två reaktioner på stress. Fly och fäkta kroppen vill kämpa emot ett hot eller fly från det, vi utsöndrar stresshormoner och man blir rädd, irriterad, arg eller fientlig. Spela död faran är för stor och vi kan inte ta oss ur situationen. Reaktionen blir svimningskänsla, trötthet, yrsel, svaghet och social isolation. Känslomässigt kommer ofta trötthet och nedstämdhet. (Vårdguiden) APRIL 2015 19
MER OM STRESS HUR HANTERAR DU STRESS? SMIT FRÅN SKITEN! Tomas Stressdoktorn Danielsson, föreläsare och författare, Örebro Jag smiter från hela skiten fastän jag inte är klar. Jag tar en promenad, gärna till sjön med en fika. Då får hjärnan återhämtning och därför är det smart att vara lat ibland. På vägen tillbaka tänker jag Nu kör jag så det ryker, men tar rast utan att känna skuld. TOMRUM I KALENDERN Claes Hemberg, sparekonom, Avanza Bank, Stockholm På tre sätt: Det första är att tjuvstarta dagen. Jag börjar klockan sju för att vara först och få tid att läsa på så att jag kan förbereda dagen. För det andra skapar jag tomrum i kalendern så att det finns tid för eventuella överraskningar. För det tredje springer jag gärna på lunchen det är ett sätt att ladda ur och ladda om. ÄR SNÄLL MOT MIG SJÄLV Frida Engström, biträdande studierektor, Enheten för arbetsmarknadskunskap vid Stockholms universitet, Sundbyberg Jag försöker förebygga genom att planera. Jag är kalendermänniska och planerar noggrant och detaljerat, och jag lägger också in tid för oförutsedda saker. När det kommer extra stressiga perioder accepterar jag dessa och är då extra snäll mot mig själv genom att vila ordentligt och göra roliga saker på fritiden. FÖR DET ANDRA kan vi leta efter nya förhållningssätt. Vi kan inte alltid påverka vår arbetssituation, men vi kan försöka hitta nya sätt att se på den, tipsar Dan Hasson. Vi har ibland vanföreställningar om hur en situation är, till exempel om vad som är möjligt och omöjligt. Något kan upplevas som omöjligt för att vi bestämt oss för att det är så. Men genom att ändra förhållningssättet kan man ändra sin verklighet. Dan Hassons tredje steg i stresshanteringen är att sätta upp konkreta mål och fokusera på dem. Att gå mot ett bestämt mål skapar lugn. Många gånger vet vi vad vi inte vill. Ta reda på vad du vill i stället och sätt upp mål för hur du ska få det du vill. Där vi har fokus dit går vi. Helén Vedlés övertygelse är att mycket stress går att planera bort. Ute i organisationerna ser hon medarbetare som springer på alla bollar, som sällan får sammanhållen tid att fokusera på koncentrationskrävande uppgifter, som fastnar i mejl, prioriterar uppgifter som sägs vara akuta och samtidigt skjuter på viktiga uppgifter som till slut bildar en stinkande dåligt samvete-hög. Och så går de hem med en missnöjd känsla av att inte ha hunnit ett endaste dugg. Helén Vedlés huvudbudskap är att ta makten över sin egen arbetstid i stället för att styras av yttre händelser och omgivning. Genom smart tidsanvändning får vi mer gjort och känner oss mindre jagade. LEKTION ETT I SMART tidsanvändning är planering och här finns två hörnstenar: att sätta av sammanhållen och ostörd tid för uppgifter som kräver koncentration, samt att skriva en enkel att göra-lista. Skriv upp alla uppgifter som ska utföras. Rangordna dem sedan i viktighetsgrad och börja beta av de viktigaste först. Ta som rutin att varje fredag sätta av 15 minuter för att skriva en att göra-lista för nästa vecka. Om det tillkommer nya uppgifter under veckan fyll på din lista. Varje morgon tar du sedan någon minut för att rangordna dagens arbetsuppgifter. När du får ordning på listan får du kontroll, får lättare att prioritera och då minskar stressen. II 20 OM.MAGASIN