Övergripande projektinformation

Föda barn med kejsarsnitt. Postoperativa erfarenheter, attityder till förlossningssätt samt regionala skillnader. Diarienummer : LVNFOU25521 FoU-Centrums årsanslag - Ny ansökan (formulär nr: 701) Sista ansökningsdag : 2008-09-15 Sista rekvireringsdag : 2011-12-10 Ansökan påbörjad av : Annika Karlström, 2008-09-11 Arbetsplats vid ansökningstillfället : Kvinnokliniken, vårdavd/förlossning Senast ändrad/åtgärdad av : Jeanette Granlund, 2009-01-13 Ansökan inkommen till : Övergripande projektinformation Sammanfattning Kejsarsnitt var tidigare en utväg som endast användes för att avsluta en förlossning när den inte gick att genomföra vaginalt. Idag sker kejsarsnitt även utan medicinsk orsak. Kejsarsnittsoperationer påverkar kvinnors och barns hälsa samt vårdens ekonomi och utformning. Det är inte känt i vilken omfattning kvinnor/föräldrapar deltar i beslut om förlossningssätt utifrån sina önskemål. Kejsarsnitten ökar i hela västvärlden. I Sverige har ökningen delvis förklarats av förändringar i populationen. Den största ökningen har skett bland kvinnor med fullgångna graviditeter. Kejsarsnitt medför fler komplikationer och förbättrar inte barnets hälsa. I en nationell svensktalande kohort önskade 8.2 procent bli förlösta med kejsarsnitt. Förlossningsrädsla och tidigare kejsarsnitt var de tyngst vägande faktorerna för att önska kejsarsnitt. Tidigare forskning har också pekat på att det skett en attitydförändring bland obstetriker, med ett ökat antal läkare som själva skulle föredra att bli operativt förlösta även vid en normal graviditet och stort antal läkare är positiva till att utföra kejsarsnitt på kvinnors önskemål. Projektets huvudsyften är att undersöka vårdgivares resonemang kring ökningen och handläggningen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation, att analysera i vilken grad föräldraparens önskemål och krav ligger bakom kejsarsnitt och om förekomsten av denna operation skiljer sig åt i olika landsting. Ett ytterligare syfte beskriva kvinnors postoperativa erfarenheter av kejsarsnitt och dess effekter på amning och barnavård. Data samlas in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med läkare och barnmorskor vid tre sjukhus i Västernorrlands län samt frågeformulär till kvinnor som genomgått kejsarsnitt under två olika anestesimetoder samt med frågeformulär till drygt 1500 kvinnor i Västernorrlands län som följts från mitten av graviditeten tills barnet är ett år. Vidare analyseras registerdata från 7724 kvinnor som genomgått kejsarsnitt utan medicinsk indikation Projekttyp Projektet planeras ingå som del i doktorand/avhandlingsarbete Projektnummer huvudsökande 7 473 Medarbetare / Handledare Handledare Ingegerd Hildingsson, 2009-01-30 LVNFOU25521_Titel:_Foda_barn_med_kejsarsnitt_Postoperati_.rtf sida 1

Projektplan Bakgrund Antalet kejsarsnitt ökar i hela västvärlden. I Sverige låg kejsarsnittsfrekvensen runt 10-12 % i många år, men nationell statistisk från år 2006 visar att förekomsten av kejsarsnitt var 17,7 %, med regionala variationer mellan 11-26 % (1). Den största ökningen har skett bland kvinnor med fullgångna graviditeter med enkelbörd och huvudbjudning (2-3), i denna grupp var ökningen 50 procent mellan åren 1990-2001. Psykosocial indikation är samlingsdiagnos för kvinnor som önskar kejsarsnitt men saknar medicinsk indikation och utgör en förhållandevis liten grupp men den grupp som ökat mest under perioden 1990-2001 (2). Kejsarsnittsoperationer påverkar kvinnors och barns hälsa samt vårdens ekonomi och utformning. Kejsarsnitt medför fler komplikationer jämfört med en vaginal förlossning, såsom ökning av blödning, infektioner, blodpropp samt en ökad risk för ruptur av livmodern i nästföljande graviditet (2) samt har samband med svårigheter att åter bli gravid (4-5). Inga dokumenterade samband mellan ökad andel kejsarsnitt och förbättring i barnets hälsa har påvisats (2) Studier indikerar att kejsarsnittsoperation innebär fördröjd amningsstart och svårigheter att knyta an och ta hand om det nyfödda barnet. I media har ofta ökningen av kejsarsnitt tillskrivits kvinnorna själva och välutbildade kvinnor i karriären sägs oftare vilja planera in sin förlossning. Denna bild kunde dock inte verifieras vid den senaste nationella genomgången av kejsarsnitt (1), där det visade sig att lågutbildade kvinnor oftare blev förlösta operativt, jämfört med välutbildade kvinnor. När kvinnorna i en nationell svensktalande kohort (6) tillfrågades i tidig graviditet om sina önskemål om förlossningssätt önskade 8.2 procent bli förlösta med kejsarsnitt. Ensamstående kvinnor, rökare, kvinnor med depressiva symtom och stark oro, var överrepresenterade i gruppen som önskade kejsarsnitt. De hade oftare en oplanerad graviditet och upplevde den negativt. Omföderskor som önskade kejsarsnitt hade oftare en negativ upplevelse av tidigare förlossning och tidigare erfarenhet av kejsarsnitt. I den sammanvägda analysen var förlossningsrädsla och tidigare kejsarsnitt de tyngst vägande faktorerna för att önska kejsarsnitt (6). Trots detta har förlossningsrädsla som orsak till planerat kejsarsnitt inte fått någon explicit diagnos, men ryms under diagnosen psykosocial indikation vilket tyder på att förlossningsrädsla fortfarande inte är en fullt accepterad problematik även om många svenska kvinnokliniker i dag erbjuder hjälp till förlossningsrädda kvinnor och par i form av samtalsstöd med specialutbildade barnmorskor och läkare (7), men även psykoterapi och psykosomatiskt stöd, planerad förlossning för att få kvinnan att känna kontroll (inducerad förlossning i fullgången tid, smärtlindring och möjlighet att konvertera till ett kejsarsnitt om kvinnan skulle uppleva panik eller förlossningen inte gå framåt) är metoder som används för att minska antalet kejsarsnitt utan medicinsk indikation (8,9-11).Den manliga partnerns roll i sammanhanget har dock sällan lyfts fram. I ett konsekutivt material visade det sig att 37 % av de förlossningsrädda kvinnorna hade en man som var påtagligt orolig och 22 % hade en man som önskade kejsarsnitt (12) Vårdgivarnas egna attityder spelar troligtvis en stor roll när det gäller hur kvinnors önskemål om kejsarsnitt besvaras och handläggs. Tidigare forskning har visat att det skett en attitydförändring bland obstetriker, med ett ökat antal läkare som själva skulle föredra att bli operativt förlösta även vid en normal graviditet (13). Även en betydande andel obstetriker var positiva att utföra kejsarsnitt på kvinnans önskemål även om det inte fanns någon medicinsk motivering (14-16). Sammanfattningsvis kan det konstateras att kunskapen om och förståelsen för kejsarsnitt utan medicinsk indikation är begränsad och fragmentarisk. Detta visar på behov av fler studier som med olika metodologiska ansatser söker identifiera orsaker till varför kejsarsnitt utan medicinsk indikation ökar och i vilken grad gravida kvinnor och deras partners är delaktiga i beslut om 2009-01-30 LVNFOU25521_Titel:_Foda_barn_med_kejsarsnitt_Postoperati_.rtf sida 2

förlossningssätt utifrån sina önskemål eller vilka andra faktorer som spelar roll när beslutet om förlossningssätt tas. Studiens hypoteser är att kejsarsnitt utan medicinsk indikation har samband med: läkares och barnmorskors attityder till kejsarsnitt, vården som ges i samband med graviditet och förlossning, kvinnors sociodemografiska och obstetriska bakgrund, partnerns attityd, kvinnor delaktighet i beslut och psykosociala faktorer som förlossningsrädsla. En annan hypotes är att det finns regionala variationer i landet vad gäller kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Vidare att kvinnors postoperativa erfarenheter påverkar amning och barnavård och har konsekvenser för den omvårdnad som ges i samband med barnafödande. Syfte Övergripande syfte 1.Belysa vårdgivares resonemang kring ökningen och handläggningen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation. 2.Beskriva kvinnors postoperativa erfarenhet av kejsarsnitt med fokus på smärta, smärtlindring, amning och barnavård. 3.Kartlägga kvinnors önskemål och krav på kejsarsnitt utan medicinsk indikation, beskriva omfattningen, skillnader inom länet och kvinnors olika bakgrund. Att studera om önskemål om förlossningssätt ändrar sig under graviditetens gång. 4.Att beskriva kvinnors upplevelser av kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Vidare hur kvinnor upplever att de blir bemötta och är delaktiga i beslut om förlossningssätt. Kvinnors tillgång till kunskap och information 5.Jämföra och beskriva skillnader i prevalens, sociodemografisk bakgrund och förekomst av andra diagnoser vad gäller kejsarsnitt utan medicinsk indikation mellan fyra norrlandslän och en storstadsregion Metod Fyra datainsamlingar ingår. Datainsamling I: Fokusgruppsdiskussioner med läkare och barnmorskor vid tre sjukhus i Västernorrlands län. Frågeområden för samtalen rör ökningen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation, möjliga orsaker, beslutsvägar och de behandlingsåtgärder som kan vara av betydelse. Datainsamling är genomförd, manuskript inskickad. Datainsamling II: Enkäter riktade till kvinnor som genomgått kejsarsnitt på Sundsvalls sjukhus. Fokus på upplevd postoperativ smärta och dess inverkan på amning och barnavård. Datainsamling är genomförd. Datainsamling III: Samtliga svensktalande blivande föräldrar bosatta i Västernorrlands län, tillfrågades 2007 om medverkan i studien och får fylla i ett frågeformulär i samband med att de deltar i den rutinmässiga ultraljudsundersökningen i graviditetsvecka 17-18. Frågeformulär kommer också att skickas till deras hemadresser sex veckor före beräknad förlossning samt två månader och ett år efter att barnet är fött. Frågeformulären kommer att belysa deras förväntningar och upplevelser av vården, deras önskemål om förlossningssätt samt i vilken grad de varit involverade i diskussioner om förlossningssätt. De tre första frågeformulären är insamlade. Datainsamling IV: Från det Medicinska Födelseregistret har avidentifierade data över förlossningar där diagnosen O828 (kejsarsnitt på psykosocial indikation) ingår, beställts. Data från journaler på kvinnor som genomgått kejsarsnitt under en tioårsperiod kommer att analyseras. Skillnader i prevalens, sociodemografisk bakgrund och förekomst av andra diagnoser kommer att studeras med hjälp av epidemiologisk metodik. 2009-01-30 LVNFOU25521_Titel:_Foda_barn_med_kejsarsnitt_Postoperati_.rtf sida 3

Metodöverväganden: En vårdvetenskaplig ansats används, där både kvantitativ och kvalitativ metodik ingår. Genusperspektiv erhålls genom att inkludera män och kvinnor i fokusgruppsdiskussionerna och genom att inbjuda föräldraparen till den longitudinella studien där data samlas in med hjälp av frågeformulär. Projektet har genomgått forskningsetisk prövning. Material Datainsamling I. Den första datainsamlingen avser fem fokusgruppsdiskussioner med barnmorskor och läkare verksamma inom mödra-och förlossningsvården och vid speciella enheter som arbetar med kvinnor med förlossningsrädsla i Västernorrlands län. Frågeområden för samtalen rör ökningen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation, möjliga orsaker till ökningen, beslutsvägar och de behandlingsåtgärder som kan vara av betydelse. Fokusgruppsdiskussionerna är inspelade och textutskrifter analyserade med hjälp av innehållsanalys och presenteras i teman och kategorier med belysande citat (17). Resultatet från fokusgruppsdiskussionerna liksom områden som identifierats i litteraturen ligger till grund för de frågeformulär som utarbetats. Datainsamling II. Kvinnor som genomgått kejsarsnitt fick efter muntlig och skriftlig information ett erbjudande att besvara en enkät om smärta och smärtlindring efter operationen. Frågeområden var typ av kejsarsnitt, sociodemografiska och obstetriska data,information om smärtlindring samt skattning av postoperativ smärta de första dagarna efter kejsarsnittet. Vidare frågades efter kvinnors erfarenheter av smärtlindring, personalens stöd och bemötande, amning och barnavård. Datainsamling III. Föda barn i Västernorrland. Blivande föräldrar bosatta i Västernorrlands län har tillfrågats om medverkan i en prospektiv studie där de kommer att följas från mitten av graviditeten till dess barnet är ett år. Blivande föräldrar som under år 2007 deltog i rutinmässig ultraljusundersökning i syfte att datera graviditeten och som kan förstå och uttrycka sig på svenska språket har tillfrågas om medverkan i studien av den barnmorska som genomförde underökningen. Alla kvinnor och deras partners med en viabel graviditet utan svåra missbildningar har erbjudits ingå i en longitudinell studie. Skriftlig information om studien föregick ultraljudsundersökningen. När de blivande föräldrarna accepterade att medverka, fick de i samband med ultraljudsundersökningen det första frågeformuläret. Kvinnor och män som tackat nej till medverkan registreras i syfte att möjliggöra bortfallsanalys. Till de deltagare som tackat ja till medverkan skickas frågeformulär till deras hemadresser omkring graviditetsvecka 32-36, två månader och ett år efter förlossningen, efter att kontroll gjorts att inget föräldrapar mist sitt barn under graviditeten. Dessa kommer att utgå ur studien. Frågeformulären belyser föräldrarnas sociodemografiska och obstetriska bakgrund, deras förväntningar och upplevelser av vården, deras attityd till förlossningssätt och i vilken grad de önskar/varit delaktiga i beslut rörande förlossningssätt. Frågeformulären baseras på tillgänglig forskning och resultat från fokusgruppsdiskussionerna. Frågor som tidigare använts i en nationell svensk studie om barnafödande kommer att användas (6,18) och vissa frågor om attityder till förlossningssätt, utarbetade i England, är översätta till svenska för senare jämförelser. De blivande/nyblivna föräldrarna kommer också att i öppna frågor själva ges möjlighet att beskriva sina upplevelser. Deskriptiv statistik, epidemiologisk metodik samt innehållsanalys kommer att användas i analysarbetet (17,19-21). Datainsamling III Från det Medicinska Födelseregistret kommer avidentifierade data över rapporterade förlossningar där diagnosen O828 (kejsarsnitt på psykosocial indikation) ingår att bearbetas. Data från journaler på kvinnor bosatta i de fyra nordligaste länen och i Stockholms län som genomgått kejsarsnitt under 2009-01-30 LVNFOU25521_Titel:_Foda_barn_med_kejsarsnitt_Postoperati_.rtf sida 4

en tioårsperiod kommer att analyseras. Skillnader i prevalens, sociodemografisk bakgrund och förekomst av andra diagnoser kommer att studeras med hjälp av epidemiologisk metodik (19). Diskussion För att belysa olika perspektiv avseende ökningen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation och kvinnors erfarenheter av kejsarsnitt tillämpas en flervetenskaplig ansats där både kvantitativ och kvalitativ metodik ingår. En tanke inom projektet är att olika metodologiska ansatser ska komplettera varandra (20-21). De kvantitativa datainsamlingarna gör det möjligt att få kunskap om fenomenets omfattning, de kvalitativa gör det möjligt att öka förståelsen för fenomenet. Genusperspektiv erhålls genom att inkludera män och kvinnor i fokusgruppsdiskussionerna och att erbjuda kvinnor och män att besvara frågeformuläret om önskemål om förlossningssätt. Projektet har genomgått forskningsetisk prövning vid regionala etikkommittén, Umeå Universitet dnr 05-134Ö. Förväntat resultat Postoperativ smärtlindring är område inom omvårdnaden som bör utvecklas(22). Kvinnor som föder barn med kejsarsnitt genomgår en stor bukoperation samtidigt som de blir mödrar. Adekvat smärtlindring är nödvändigt ur medicinsk och etisk synpunkt men även ekonomiska aspekter är relevanta. Del av projektet har utvecklats från en nationell svensk kohortstudie där kvinnors önskemål om förlossningssätt efterfrågats, men är nu en oberoende regional studie. I den nationella studien saknades detaljerad information om orsaker till varför kvinnor önskade kejsarsnitt och om kvinnor ändrade uppfattning under graviditeten gång. Det saknades också information om i vilken mån och på vilka grunder kvinnornas önskemål lyssnades till när beslutet om förlossningssätt togs. Vi vet inte heller något om inflytandet från kvinnans partner i den aktuella frågan eller i vilken grad kvinnor kände till fördelar och risker med olika förlossningssätt. Dessa kunskapsluckor kan nu fyllas genom att vi kombinerar olika angreppssätt för att bäst belysa denna forskningsfråga. Tidsplan Fokusgruppsdiskussionerna genomfördes under vården 2006 och resultatet är klart. Datainsamling II är avslutad Datainsamling III Föda barn i Västernorrland pågår Frågeformulär 1-4 till föräldrarna har utarbetats och distribueras under 2007, 2008 och 2009. Registerdata kommer att insamlas och analyseras under 2008. Kostnadsplan Ansökan gäller tre månaders tjänstledighet 0,9 x 26100 x 3= 70470 plus sociala avgifter och resebidrag. Arbetsfördelning Sökanden bedriver ett avhandlingsarbete under handledning av docent Ingegerd Hildingsson, Mittuniversitetet. Referenser 1. Socialstyrelsen. Folkhälsan i siffror {Statistics of Public Health} www.sos.se 2. Källén K, Rydström H, Otterblad Olausson P Kejsarsnitt i Sverige 1990-2001 Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen, 3. Florica M, Stephansson O, Nordström L. indications associated with increased cesarean section rates in a Swedish hospital. International Journal of Gynecology and Obstetrics 2006: 92: 181-185. 2009-01-30 LVNFOU25521_Titel:_Foda_barn_med_kejsarsnitt_Postoperati_.rtf sida 5

4. Jolly J, Walker J, Bhabra K. Subsequent obstetric performance related to primary mode of delivery. British Journal of Obstetrics and Gynaecology 1999; 106: 227-232. 5. Murphy DJ, Stirrat GM, Heron J. The relationship between caesarean section and subfertility in a population-based sample of 14541 pregnancies. Human Reproduction 2002; 17: 1914-1917. 6. Hildingsson I, Rådestad I, Rubertsson C, Waldenström U. Few women wish to be delivered by caesarean section. British Journal of Obstetrics and Gynaecology 2002; 109(6):618-23. 7. Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) Förlossningsrädsla. ARGrapport nr 51, Linköpings Universitetssjukhus, Institutionen för Kvinnor och barns hälsa, 2004. 8. Sjögren B, Thomassen P. Obstetric outcome in 100 women with severe anxiety over childbirth. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 1997; 10: 948-952. 9. Ryding EL. Investigation of 33 women who demanded a caesarean section for personal reasons. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 1993; 72; 280-285. 10. Saisto T, Salmela-Aro K, Nurmi JE, et al. A randomised controlled trial of intervention in fear of childbirth. Obstetrics and Gynecology 2001; 98: 820-826. 11. Saisto T, Halmesmaki E. Fear of childbirth: a neglected dilemma. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 2003; 3: 201-208. 12. Sjögren B. Fear of childbirth and psychosomatic support. A follow up of 72 women. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 1998; 77: 819-825. 13. Al-Mufti R, McCarthy A, Fisk NM. Survey of obstetricians personal preference and discretionary practice. European Journal of Obstetrics and Gynecology and Reproductive Biology 1997; 73: 1.4. 14. Reime B, Klein MC, Kelly A, Duxbury N, Saxell L, Liston R, Prompers FJ, Entjes RS, Wong V. Do maternity care provider groups have different attitudes towards birth? British Journal of Obstetrics and Gynaecology 2004; 12: 1388-1393. 15. Kwee A, Cohlen BJ, Kanhai HH, Bruinse HW, Visser GH. Caesarean section on request: a survey in The Netherlands. European Journal of Obstetrics and Gynecology and Reproductive Biology 2004; 113(2):186-90. 16. Bergholt T, Östberg B, Legarth J, Weber T. Danish obstetricians personal preference and general attitude to elective caesarean section on maternal request: A nation-wide postal survey. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 2004; 83: 262-266. 17. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. A review. Nurse Education Today 2004; 24: 105-112. 18. Hildingsson I. How much influence do women have on mode of delivery? A follow-up study of women's preferences in early pregnancy. Midwifery 2008; 24 (1); 46-54.19. Rothman K. Epidemiology- an introduction. Oxford University Press, New York, 2002. 20. Berman H, Ford-Gilboe M, Campell JC. Combining stories and numbers: a methodological approach for a critical nursing science. Advanced Nursing Science 1998; 21: 1-5. 21. Sandelowski M. Combining qualitative and Quantitative sampling, data collection, and analysis techniques in mixed-method studies. Research in Nursing & Health 2000; 23: 246-255. 22. Rawal N (1999) Postoperativ smärta. Behandling, kavlitetssäkring och organisation. Lund. Studentlitteratur. Relevans för Landstinget Projektets betydelse Forskningsområdet är högaktuellt och bör ha ett samhällsekonomiskt intresse eftersom olika förlossningssätt kan påverka både folkhälsan, vårdens ekonomi och arbetssätt inom förlossningsvården. Debatten om kejsarsnitt utan medicinsk indikation förs mestadels i media och baseras på spekulationer. I Sverige saknas kunskap om förebyggande åtgärder som kan minska kejsarsnitt utan medicinsk indikation likaså kunskap om hur kvinnorna själva resonerar kring och 2009-01-30 LVNFOU25521_Titel:_Foda_barn_med_kejsarsnitt_Postoperati_.rtf sida 6

upplever kejsarsnitt. Ett annat obeforskat område är professionernas åsikter och handläggning av kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Sökt stipendium för Huvudsökande och för Hela projektet Antal månader, huvudsökande 3,00 Grundlön, huvudsökande 26 100,00 Benämning / beskrivning: Summa sökt stipendium för huvudsökande Kort beskrivning av kostnad: Lönekostnad Summa kronor: 104 568 Summa kronor 104 568 Ekonomisk kontaktperson Huvudsökande Namn: Yvonne Kangas enhetschef Telefonnummer: 060-181534 Sökt stipendiemedel för hela projektet, inklusive medarbetare Huvudsökande Antal månader: 3 Grundlön: 26100 Resebidrag: 3000 Summa sökt stipendium: 104 568 Medarbetare 1 Medarbetare 2 Medarbetare 3 Summa sökt stipendium för hela projektet 104 568,00 Vetenskaplig återrapportering - uppföljning Statusrapport Det första delprojektet är genomfört och en artikel är inskickad för publicering i en internationell, vetenskaplig tidskrift. Approaching caesarean section on-request with resistance and respect: Swedish caregivers attitudes towards caesarean section on maternal request. Projektet har redovisats vid lunchseminarium på avdelningen för Forskning och Folkhälsa vid Sundsvalls sjukhus. Studien kommer att presenteras muntligt vid Women s Hospitals Australasia Conference i Sydney 19-21 november 2008. 2009-01-30 LVNFOU25521_Titel:_Foda_barn_med_kejsarsnitt_Postoperati_.rtf sida 7

Delprojekt två i avhandlingsarbetet är avslutat så till vida att artikel är inskickad för publicering. Women s postoperative experiences before and after the introduction of spinal opioids in spinal anaesthesia for caesarean section. Studien var en fortsättning på den kliniska undersökning som ingick i sökandens magisterexamen i omvårdnad 2005 vid institutionen för Hälsovetenskap vid Mittuniversitetet. Materialet utgjordes av enkäter riktade till kvinnor som genomgått kejsarsnitt vid kvinnokliniken i Sundsvall med fokus på postoperativ smärta och dess effekter på amning och barnavård. Resultatet av den första enkätomgången visade på höga smärtnivåer postoperativt och resulterade i införandet av morfinspinal som anestesimetod vid kejsarsnitt. Resultatet har redovisats på SFOG-veckan 2007, Nordisk Jordmor Kongress 2007 och Visare i Norr, 2008. Artikel som redovisar den första enkätimgången är publicerad i Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing 2007: Postoperative pain after cesarean section affects breastfeeding and infant care. Datainsamling III påbörjades 2007. Detta projekt avser kvinnors upplevelser av vården och efterförloppet i samband med kejsarsnittsförlossning och i vilken grad kvinnorna upplevt att de varit delaktiga i beslutet om kejsarsnitt. Drygt 3000 blivande föräldrar i Västernorrland har rekryterats och frågeformulär 1, 2 och 3 är distribuerade. Utskick av frågeformulär 4 som distribueras ett år efter barnets födelse pågår. Avsikten är att följa kvinnors erfarenheter av kejsarsnitt utan medicinsk indikation och om inställning till förlossningssätt ändras eller påverkar kvinnors barnafödande i framtiden. Ansökan avser till viss del tjänstledighet för fortsatt administrativt arbete med frågeformulären, inmatning av data samt analys. Projektet Föda Barn i Västernorrland har fått internationella efterföljare och motsvarande enkätundersökningar pågår i Wangaretta, Australien och Gambier, Ohio, USA. Registerstudien och datainsamling IV har blivit försenad på grund av problem med etikprövningen. Ansökan är nu godkänd och bearbetning av data från Medicinska Födelseregistret pågår. Rapporterade förlossningar där diagnosen O828 (kejsarsnitt på psykosocial indikation) ingår kommer att analyseras avseende skillnader i prevalens, sociodemografisk och obstetrisk bakgrund samt förekomst av bidiagnoser. Data från journaler på kvinnor bosatta i norrlandslänen och i Stockholms län som genomgått kejsarsnitt under en tioårsperiod har samlats in. Ansökan avser fortsatt analysarbete och artikelskrivning i anslutning till registerstudien. Sökanden är antagen till forskarutbildning vid institutionen för Hälsovetenskap, Mitt universitetet och deltar fortlöpande i forskarutbildningskurser som vid dags dato motsvarar 32 högskolepoäng. Verksam även som handledare för sjuksköterskestudenter på C-nivå. 2009-01-30 LVNFOU25521_Titel:_Foda_barn_med_kejsarsnitt_Postoperati_.rtf sida 8