Humant papillomvirus

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Humant papillomvirus Gymnasieelevers kunskaper om och attityder till HPV, HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning Författare Jenny Nilsson Elisabeth Hävermark Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vt 2009 Handledare Maria Gottvall Examinator Clara Aarts

ABSTRACT Purpose: To assess awareness and attitudes regarding HPV, HPV-vaccines, use of condom and participation in pap-smear screening among high-school students in Uppsala County. The intention was also to investigate if there were any differences between students at theoretical programmes and vocational programmes. Methods: 608 students from seven high-schools in Uppsala County answered a questionnaire covering demographics, awareness and attitudes regarding HPV, HPVvaccine, use of condoms and pap-smear tests. Results: A majority of the students had never heard of HPV (86 %, n=521), HPVvaccine (94 %, n=537) or the link between HPV and cervical cancer (88 %, n=563). Most respondents had a positive attitude towards HPV-vaccine (84 %, n=508), but the biggest obstacle was the high cost (37 %, n=227). The students believed that it was less likely that they would use a condom with a new partner if vaccinated (mean=78, SD=26, p<0.001), or if they or their partner used contraceptive pills (mean=62, SD=32, p<0.001) compared to how likely it was that they would use a condom in general with a new partner. The girls rated the probability that they would participate in a pap-smear screening as relatively low if vaccinated (mean=59 SD=27). Students at theoretical programmes had better knowledge about HPV and HPV-vaccines. They were also more positive to the use of condoms and participation in pap-smear screening. Furthermore, more students at theoretical programmes (11%, n=46) than at vocational programmes (9%, n=16) planned to be vaccinated (p=0.048). Conclusion: The awareness regarding HPV and HPV-vaccine was low among high school students in Uppsala County, especially among students at vocational programmes. More information is required to increase the awareness and motivation to use condoms and participate in pap-smear screening. Keywords Human papillomavirus, HPV-vaccine, attitudes, knowledge and adolescents. 2

SAMMANFATTNING Syfte: Att ta reda på vilka kunskaper och attityder gymnasieelever i Uppsala län hade om HPV, HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning, samt att se om det fanns några skillnader mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram. Metod: 608 elever från sju gymnasieskolor i Uppsala län svarade på en enkätundersökning innehållande frågor om kunskaper och attityder till HPV, HPVvaccin, kondomanvändning och cellprovtagning. Enkäten innehöll också frågor av demografisk karaktär. Resultat: En klar majoritet av eleverna hade aldrig hört talas om HPV (86 %, n=521), sambandet med cervixcancer (88 %, n=537) och kände inte till något vaccin (93 %, n=563). De flesta var positivt inställda till en vaccination (84 %, n=508), men det största hindret var att det var dyrt (37 %, n=227). Det var mindre sannolikt att eleverna själva skulle använda kondom med ny partner om de var vaccinerade (mean=78, SD=26, p<0.001) samt om de eller deras partner använde p-piller (mean=62, SD=32, p<0.001) jämfört med sannolikheten att de skulle använda kondom i allmänhet med ny partner. Sannolikheten att flickorna själva skulle gå på cellprovtagning om de var vaccinerade var relativt låg (mean=59, SD=27). Elever på studieförberedande program hade bättre kunskap om HPV och HPV-vaccin än vad elever på yrkesförberedande program hade. De var också mer positivt inställda till kondomanvändning och cellprovtagning. Fler elever på studieförberedande program (11 %, n= 46) än på yrkesförberedande program (9 %, n=16) avsåg att vaccinera sig (p=0.048). Slutsats: Kunskaperna om HPV och HPV-vaccin var dåliga i Uppsala län, speciellt hos elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. Mer information behövs för att öka kunskaperna och motivationen till kondomanvändning och cellprovtagning. Nyckelord Humant papillomvirus, HPV-vaccin, attityder, kunskaper och ungdomar. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 Keywords... 3 SAMMANFATTNING... 2 Nyckelord... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 INTRODUKTION... 5 Humant papillomvirus, cervixcancer och preventionsmetoder... 5 Kunskaper om HPV, HPV-vaccin och cervixcancer... 6 Attityder till HPV och preventionsmetoder... 7 Utbildning kring HPV och preventionsmetoder... 8 Svenska ungdomars sexualvanor... 9 Syfte... 10 Frågeställningar... 10 METOD... 11 Design... 11 Urval... 11 Tillvägagångssätt... 11 Datainsamlingsmetod... 11 Dataanalysmetod... 12 Etiskt övervägande... 13 RESULTAT... 14 Kunskaper om HPV och HPV-vaccin... 14 Attityder till HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning... 15 Skillnader i kunskap om HPV och HPV-vaccin mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram... 18 Skillnader i attityder kring HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram... 19 DISKUSSION... 20 Resultatdiskussion... 20 Metoddiskussion... 24 Implikation... 27 Slutsats... 27 REFERENSER... 28 BILAGA 1... 32 BILAGA 2... 33 4

INTRODUKTION Humant papillomvirus, cervixcancer och preventionsmetoder Humant papillomvirus (HPV) är ett DNA-virus som hittills har identifierats i över 100 olika typer. HPV är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen (STI) hos båda könen i världen idag och kan infektera hud och slemhinnor kring könsorgan, matstrupe, tonsiller och ändtarm hos såväl män som kvinnor. Viruset kan leda till cellförändringar och senare även till cancer [1]. Cervixcancer orsakas ofta av HPV [2,3] och är en av de vanligaste cancerdiagnoserna hos kvinnor [3]. Cervix infekteras då av ett eller flera HPV, framförallt typerna 16 och 18, och ger oftast en asymtomatisk klinisk bild. I de flesta fall självläker infektionen men om detta inte sker kan cancer utvecklas [1,2]. Denna process kan ta upp till 30 år [1,3]. Riskfaktorer för att smittas av HPV och utveckla cancer är ett stort antal sexuella partners, tidig sexdebut och oskyddat sex. Därtill ökar rökning, ärftlighet, p- pilleranvändning, tidigare STI, samtidig klamydia- eller herpesinfektion och flera graviditeter risken att utveckla cervixcancer [1-5]. För att minska förekomsten av cervixcancer och HPV-infektioner finns det både primära och sekundära preventionsmetoder. Primära metoder är kondomanvändning, utövning av säkrare sex och vaccination. Kondomer ger dock inte ett fullgott skydd då HPV smittar via hud-mot-hud kontakt [1,5]. HPV 16 och 18 är de typer som oftast orsakar cervixcancer [1,2] och det finns idag två vaccin i Europa, Cervarix och Gardasil, som skyddar mot dessa virus. Det sistnämnda, Gardasil, skyddar även mot HPV 6 och 11 vilka orsakar kondylom. Cervarix och Gardasil ger ett mer än 90-procentigt skydd mot cellförändringar där HPV 16 och 18 kan påvisas [1,2]. Eftersom andelen smittade med HPV ökar snabbt åren efter sexualdebut bör en vaccination göras före denna [1]. Från och med den första januari år 2010 ska vaccination mot HPV ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för 11-12 åriga flickor i Sverige [6]. Vaccinationen är subventionerad och ingår i högkostnadsskyddet för flickor mellan 13-17 år och kostar 1 800 kr. För flickor över 18 år och för pojkar oavsett ålder är priset mellan cirka 2850-5

3550 kronor beroende på vaccin. På detta tillkommer kostnader för administrering [7,8]. Sekundära preventionsmetoder är gynekologisk cellprovtagning, så kallad screening, och HPV-testning av DNA [1, 5]. I Sverige används i dagsläget enbart cellprovtagning som sekundär preventionsmetod. Kvinnor mellan 23-50 år kallas till kontroll vart tredje år, för att sedan kallas vart femte år fram till 60 års ålder. Det har kommit på förslag att i framtiden lägga till HPV-testning som komplement till den gynekologiska cellprovtagningen [1]. Kunskaper om HPV, HPV-vaccin och cervixcancer Den allmänna kunskapen om HPV, HPV-vaccin och sambandet mellan HPV och cervixcancer är generellt sett dålig i världen. Forskning gjord i Italien [9] och USA [10] visade på bristfälliga kunskaper om HPV och sambandet med cancer då mindre än en tredjedel av de italienska flickorna visste att HPV är en av de vanligaste STI och bara hälften av deltagarna hade hört talas om cervixcancer. Mindre än hälften av de italienska kvinnorna visste att det var möjligt att vaccinera sig mot HPV och 15 % visste att vaccinet fanns tillgängligt i Italien [9]. Av de amerikanska kvinnorna hade 40 % hört talas om HPV och knappt hälften av dem visste att HPV orsakar cervixcancer [10]. En nyare studie gjord på både män och kvinnor i USA visade dock på goda kunskaper om HPV och sambandet mellan HPV och cervixcancer, troligtvis på grund av ökad information. Generellt sett var kunskapen om HPV högre hos kvinnor än hos män [4]. Förekomsten av cervixcancer i USA är högst bland de latin- och afroamerikanska kvinnorna. Studier har visat att kunskapen om HPV och cervixcancer var i det närmaste obefintlig bland såväl unga som äldre kvinnor från dessa folkgrupper. Majoriteten hade aldrig hört talas om HPV, cervixcancer eller sambandet mellan dem båda [4,5]. Studier gjorda på kinesiska kvinnor visade att de flesta aldrig hade hört talas om HPV. De hade bristande kunskaper om vad som orsakar cervixcancer och svårt att förstå och acceptera sambandet mellan HPV och cancer [11,12]. 6

Endast en fjärdedel av kvinnorna i en studie från Storbritannien hade någon form av kunskap om HPV och bara 2,5 % av deltagarna nämnde viruset som orsak till cervixcancer [14]. Flertalet studier pekade på ett samband mellan låg utbildning, låg inkomst och bristfällig kunskap om HPV, HPV-vaccin och cervixcancer [9,13,14]. En studie gjord på kvinnor i Sverige, Danmark, Island och Norge visade att 32,6 % hade hört talas om HPV. I Sverige var det 32,5 % som uppgav kännedom om viruset. Det fanns ett signifikant samband mellan ökande ålder och kännedom. Den viktigaste faktorn i huruvida de kände till HPV eller ej var om de hade haft kondylom, vilket ökade medvetenheten. Detsamma gällde högre utbildningsnivå, att vara singel under graviditet, kondomanvändning och användning av hormonella preventivmedel [2]. Attityder till HPV och preventionsmetoder En amerikansk studie visade att yngre personer samt män uttalade att HPV var förenat med skamkänslor [4], vilket motsades i en svensk studie där unga kvinnor var de som uttryckte mest skam och skuldkänslor [15]. De som visste hur vanligt HPV var tyckte dock att det var mindre genant. Information till allmänheten kunde göra ämnet mindre tabubelagt [4]. Mer information efterfrågades av deltagare i flertalet studier [2,4,5,13]. Faktorer som positivt påverkade ungdomars avsikt att vaccinera sig var kunskap om HPV och vaccination, sjukförsäkring samt stöd från föräldrar [16]. De som dejtade eller var i ett förhållande, var sexuellt aktiva, hade många sexuella partners eller trodde sig ha risk att smittas av HPV var mer intresserade av att vaccinera sig [4]. Faktorer som påverkade avsikten att vaccinera sig negativt var höga kostnader, inget stöd från föräldrar, lång tid kvar till planerad sexdebut samt oro för vad andra skulle tänka om dem när de vaccinerat sig mot en könssjukdom [5]. Det fanns även en rädsla för att vaccinet kunde vara farligt [9]. De som ej ännu sexdebuterat var de som var minst angelägna att vaccinera sig [4], trots att de är mest hjälpta av vaccinet [1]. Ungdomar trodde att det fanns en risk att vaccination kunde sänka medelåldern för sexdebut [17]. 7

Dessutom pågår det en debatt om huruvida vaccinering kommer att öka det sexuella risktagandet och minska deltagandet i cellprovstagning [1]. De flesta kvinnor i Sverige (78 %) och USA (76 %) har visat sig gå regelbundet på de cellprovtagningar som de kallats till [1,10]. Faktorer som kunde skapa en barriär mot att gå på kontrollen var rädsla för att få en cancerdiagnos, att kontrollen sköts upp eller att en gynekologisk undersökning upplevdes som obehaglig. Kondomanvändning, som är en primär preventionsmetod, kunde hindras av negativa attityder uttryckta som att kondomer var dyra, obekväma, opålitliga, inte alltid tillgängliga samt genanta att ha med sig [5]. En svensk studie visade därtill att den största faktorn som gjorde att ungdomar inte använde kondom var om de eller deras partner använde p-piller. [18] Utbildning kring HPV och preventionsmetoder För att uppnå ett informerat samtycke till preventionsmetoderna mot cervixcancer behövs utbildning av allmänheten inom området [2,4,5,13,14,17]. Utbildning av ungdomar kring HPV och vaccin bör vara anpassad till deras kulturella bakgrund och deras kognitiva och psykosociala utveckling, samt konkret och enkelt utformad [16]. En studie från Kina visade att föräldrar ville ha stöd från till exempel skola och sjukvård när de gällde att informera deras ungdomar om HPV-vaccin, då de själva kände att deras kunskaper inte var tillräckliga inom området [11]. Studier visade att korta utbildningsinterventioner för såväl vuxna som ungdomar samt information som var specialutformad för ungdomar hade goda resultat på kunskapsnivån [4,13,19]. Dessutom ökade kondomanvändningen med 25 % efter utbildning och information kring STI, säkrare sex och kondomer [3]. Ökad kunskap om HPV medförde inte alltid en positiv beteendeförändring, då ökad information om hur vanligt HPV är kunde bagatellisera allvaret med infektionen [4]. Det är viktigt att informera om vikten av att fortsätta gå på cellprovtagning samt att använda kondom även efter en vaccination [1,16]. 8

Svenska ungdomars sexualvanor En rapport från år 2005 visade att de flesta svenska ungdomar sexdebuterade mellan årskurs nio och tredje året på gymnasiet. Flickor debuterade som regel i yngre ålder jämfört med pojkar. Det fanns även en skillnad i ålder för sexdebut mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram då flickor på yrkesförberedande program var de som oftast debuterade i yngst ålder. En tidig debut ger större risk för STI och ofrivillig graviditet. En annan skillnad mellan gymnasieprogrammen var att de ungdomar som läste på studieförberedande utbildningar använde kondom i högre grad jämfört med de på yrkesförberedande utbildningar [15]. Pojkar var överlag sämre på att använda preventivmedel jämfört med flickor. Tonåringar kring 16-17 år och de som läste på gymnasiet tenderade att använda kondom i större utsträckning än de äldre tonåringarna och de som hoppat av gymnasiet. Bland elever som gick första året på gymnasiet använde nästan 90 % av eleverna på studieförberedande program kondom vid sin sexdebut jämfört med bara 64 % av eleverna på yrkesförberedande program [15]. Det har blivit allt mer accepterat att ha ett så kallat one-night stand bland svenska ungdomar och allt färre tyckte att sex endast hörde hemma i kärleksförhållanden. De ungdomar som hoppat av gymnasiet hade mer erfarenhet av tillfälligt sex och hade dessutom oftast haft fler sexpartners [15]. Detta beteende innebär en ökad risk att smittas av HPV och andra STI [1-5], däribland klamydia. Antalet diagnostiserade fall av klamydia har ökat under många år, men mellan år 2006 till 2007 skedde en dramatisk ökning med 45 %, då 47 101 fall rapporterades i Sverige. Det största antalet smittade fanns i åldersgruppen 15-24 år. Denna ökning berodde till stor del på att en ny testmetod för klamydia började tillämpas i många landsting under år 2007 [20]. Antalet rapporterade fall ökade dock inte under år 2008, då antalet var 42 000 [21]. Det finns många studier gjorda på vuxna människors och framförallt kvinnors kunskaper om och attityder till HPV, HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning [2,3,5,9-14]. För att sammanfatta ovanstående litteraturgenomgång kan författarna konstatera att 9

kunskaperna är bristfälliga i stora delar av världen. Information kan öka kunskaperna, bidra till positiva attityder till preventionsmetoderna samt göra ämnet mindre tabubelagt. Det finns tyvärr lite forskat på svenska ungdomar angående dessa frågor samt få studier där män är inkluderade, varför det finns ett behov av att undersöka detta. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka attityder och kunskaper gymnasieelever i Uppsala län hade om HPV, HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning. Dessutom ville författarna undersöka om det fanns några skillnader i attityder och kunskaper mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram, samt vilka skillnaderna i sådana fall var. Frågeställningar Vilka kunskaper har gymnasieelever i Uppsala län gällande HPV och HPVvaccin? Vilka attityder har gymnasieelever i Uppsala län gällande HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning? Finns det några skillnader gällande kunskap om HPV och HPV-vaccin mellan elever studerande på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram? Om skillnader föreligger, vilka är då dessa? Finns det några skillnader gällande attityder kring HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning mellan elever studerande på studierespektive yrkesförberedande gymnasieprogram? Om skillnader föreligger, vilka är då dessa? 10

METOD Design Kvantitativ komparativ tvärsnittsstudie. Urval Som grund för examensarbetet låg en enkätundersökning gjord på gymnasieelever i årskurs ett i Uppsala län under september-oktober år 2008. Populationen bestod av cirka 5600 elever totalt och 24 klasser från sju gymnasieskolor valdes strategiskt ut. Urvalet (n=709) beräknades representera 10-15 % av populationen. Svarsfrekvensen var 86 % (n=608). Tillvägagångssätt Rektorer på sju gymnasieskolor i Uppsala län tillfrågades om deltagande i studien; alla accepterade. De valde ut 2-4 lämpliga klasser beroende på skolans storlek och med så jämn könsfördelning som möjligt från såväl studie- som yrkesförberedande program. Av de 709 elever som var tänkta att delta i studien föll 14 % bort då de inte var närvarande i klassrummet på grund av sjukdom eller annan orsak. 611 elever tillfrågades om att delta i studien efter att muntlig och skriftlig information givits gällande enkätundersökningens syfte samt att deltagandet var frivilligt och anonymt. Därefter tackade tre manliga elever nej till att medverka. Information och enkätutdelningen utfördes av forskningsledaren och fyra forskningsassistenter. Datainsamlingsmetod Frågeformuläret var baserat på beprövad erfarenhet och vetenskaplig evidens [22]. För att testa enkätens validitet genomfördes en pilotstudie på 12 gymnasieungdomar och baserat på deras åsikter reviderades sedan frågorna. Den slutgiltiga enkäten bestod av 44 frågor uppdelade i två delar där den ena delen bestod av kunskaps- och beteendefrågor. Exempel på frågor som ställdes var Vilket/vilka preventivmedel använde du/ni vid ditt första 11

samlag?, Vilka könssjukdomar känner du till?, Har du någon gång hört talas om HPV (humant papillomvirus)? och Känner du till något vaccin mot HPV?. En del av frågorna skulle besvaras genom att kryssa i givna svarsalternativ och en del frågor var öppna där deltagarna fick formulera egna svar. Den andra delen inleddes med en kort informationstext om HPV och HPV-vaccin. Därefter följde frågor om elevernas attityder till vaccination, kondomanvändning och cellprovstagning, till exempel Skulle du vilja vaccinera dig mot HPV?, Tänker du använda kondom när du har samlag med en ny partner för första gången? och Hur sannolikt är det att kvinnor går på gynekologisk cellprovtagning om de är vaccinerade?. Dessa frågor besvarades genom att kryssa i olika svarsalternativ eller genom att markera på visuella analoga skalor, VAS-skalor, där 0 millimeter var helt osannolikt och 100 millimeter var mycket sannolikt. Enkäten tog cirka 15 minuter att besvara. För att minimera risken för felkällor i svaren lades den första delen i ett kuvert när den var besvarad innan den andra delen delades ut. Dataanalysmetod Data från enkäterna sammanställdes i SPSS och analyserades sedan med hjälp av lämpliga statistiska metoder. Enkätfrågorna i frågeställning tre mättes i nominalskala och enkätfrågorna i frågeställning fyra mättes i både nominal- och intervallskala [23]. P < 0.05 ansågs vara statistiskt signifikant. Inledningsvis i resultatet sammanställdes demografisk data över elevernas ålder, kön, gymnasieprogram, om de sexdebuterat och STI kunskaper (enkätfrågor 1, 2, 5, 10, 11). Kunskaper om HPV och HPV-vaccin (16 frågor) Den första frågeställningen gav deskriptiv statistik över elevernas kunskaper om HPV och HPV-vaccin. Skillnader mellan könen analyserades med Chi-2 test. Attityder till HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning (15 frågor) Frågeställning nummer två handlade om elevernas attityder. Nio av enkätfrågorna (nummer 31, 32, 38-44) skulle besvaras genom att skatta på VAS-skalor. Skillnader i attityder till kondomanvändning och cellprovtagning mellan pojkar och flickor 12

analyserades med Chi-2 test. VAS-skalorna analyserades med paired t-test för att jämföra medelvärden. Detta för att upptäcka eventuella skillnader i exempelvis kondomanvändning, om kondom kommer att användas vid samtidig p-pilleranvändning eller vaccination. Resultatet redovisades i millimeter (0-100). Övriga enkätfrågor (nummer 29, 30, 33, 35-37) gav deskriptiv statistik. Skillnader i kunskaper om HPV och HPV-vaccin mellan gymnasieprogram (16 frågor) Enkätfrågorna till den tredje frågeställningen (nummer 10, 11, 14-16, 18-27, 34) analyserades med Chi-2 test för att se om det fanns någon signifikant skillnad i kunskaper mellan elever på studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Skillnader i attityder till HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning mellan gymnasieprogram (14 frågor) Åtta av enkätfrågorna i den sista frågeställningen analyserades med oberoende t-test för att se om det fanns någon skillnad i attityder mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande program (nummer 31, 38-44). Övriga frågor (nummer 29, 30, 33, 35-37) analyserades med Chi-2 test. Etiskt övervägande Enkätundersökningen som låg till grund för arbetet var godkänd av den regionala etiska kommittén i Uppsala. Enkäterna behandlades anonymt och hölls inlåsta när de ej användes. Inga obehöriga fick ta del av enkäterna. Deltagandet var frivilligt och samtliga elever i studien var anonyma och gav ett informerat samtycke till att svara på frågorna i överensstämmelse med Helsingforsdeklarationen [24]. 13

RESULTAT I studien ingick 608 elever från gymnasieskolor i Uppsala län, varav 69 % (n=417) gick på studieförberedande program och 31 % (n=191) på yrkesförberedande program. Åldern varierade mellan 14-19 år och medelåldern var 16 år. Deltagarna representerades av 57 % (n= 347) flickor och 42 % (n=258) pojkar. Av eleverna uppgav 39 % (n=239) att de hade haft samlag och resterande 59 % (n=359) att de inte debuterat ännu, 2 % svarade inte på denna fråga. Det var fler från yrkesförberedande program (61 %, n=114) som hade haft samlag jämfört med antalet från studieförberedande program (31 %, n= 125, p<0.001). Ingen skillnad kunde påvisas mellan könen. Den allmänna kännedomen om könssjukdomar hos eleverna var varierad. De flesta (64 %, n=386) trodde att klamydia var den vanligaste könssjukdomen i Sverige. Kunskaper om HPV och HPV-vaccin Eleverna ombads skriva ned de könssjukdomar de kände till och där framgick att 1 % (n=6) kände till HPV och att 27 % (n=164) kände till kondylom. Andra STI som nämndes var klamydia (84 %, n=513), HIV/AIDS (74 %, n=447), gonorré (49 %, n=295) och herpes (43 %, n=266), se figur 1. Hela 86 % (n=521) hade aldrig hört talas om HPV och endast 1 % (n=3) av eleverna uppgav HPV eller kondylom som den vanligaste könssjukdomen i Sverige. Studien visade att närmare 90 % av eleverna inte visste om HPV smittar via sexuell kontakt (n=537), kan drabba kvinnor (n=534) eller leda till livmoderhalscancer (n=537). Inte mer än 3 % (n=16) visste att HPV kan leda till andra cancerformer. Enbart 4 % (n=25) visste att HPV även kan drabba män samtidigt som 3 % (n=16) svarade att HPV inte kan drabba män. Bara 5 % (n=32) var medvetna om att det inte alltid märks att man är smittad av viruset. Av eleverna i studien var det 93 % (n=563) som inte kände till något vaccin mot HPV och endast 2 % (n=10) kunde namnge något vaccin. Samtliga av dessa elever angav vaccinet Gardasil. Majoriteten, 65 % (n=393), av eleverna kunde inte svara på om de var 14

vaccinerade mot HPV eller ej och 3 % (n=17) sa att de var vaccinerade. Efter att eleverna fått information om att det finns vaccin trodde hälften av eleverna (n=305) att det gav ett 70 procentigt skydd och nästan en tredjedel (n=182) trodde att skyddet var 95 procentigt. Kunskapen hos flickor var överlag bättre än hos pojkar. Det var fler flickor jämfört med pojkar som kände till något vaccin (9 %, n=32 respektive 1 %, n=3, p<0.001) och visste att HPV sprids via sexuell kontakt (12 %, n=42 respektive 6 %, n=14, p=0.005). Dessutom visste fler flickor jämfört med pojkar att HPV kan drabba kvinnor (15 %, n=52 respektive 3 %, n=8, p<0.001) och att det kan leda till cervixcancer (12 %, n=41 respektive 3 %, n=8, p<0.001). Däremot var det 5 % (n=16) av flickorna som svarade att HPV inte kan drabba män, vilket var fler än pojkarna (0 %, p=0.002). Gymnasieelevers kännedom om könssjukdomar 90 80 70 60 50 Procent 40 30 20 10 0 Klamydia HIV/Aids Gonorré Herpes Kondylom Syfilis Hepatit B Svamp HPV Annat Könssjukdom Figur 1. Översikt över de könssjukdomar eleverna kände till. (Se bilaga 2, enkätfråga nummer 10). Attityder till HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning Efter att ha fått information om HPV och HPV-vaccin sa 84 % (n=508) av eleverna att de absolut eller kanske kunde tänka sig att vaccinera sig och lika många skulle vara mer 15

motiverade till vaccination om den även skyddade mot könsvårtor. Bara 1 % (n=8) svarade att de absolut inte ville bli vaccinerade. Studien visade att 10 % (n=62) hade för avsikt att vaccinera sig och 69 % (n=420) svarade att de kanske kommer att göra det. En större andel av dem som inte sexdebuterat sa att de troligtvis inte (77%, n=53) eller absolut inte (63%, n=5) ville vaccinera sig jämfört med dem som hade sexdebuterat (23%, n=16 respektive 37% n=3, p=0.001). En tredjedel (n=202) av eleverna upplevde inget hinder mot att vaccinera sig. Bland de som uppgav att det fanns hinder var kostnaden det största problemet (37 %, n=227), följt av att de inte trodde att de hade någon risk att bli smittade (17 %, n=105) eller att de var spruträdda (15 %, n=88), se figur 2. Eleverna skattade sannolikheten att de själva skulle betala en vaccination (mean=49, SD=31) som lägre jämfört med hur sannolikt det var att föräldrarna skulle betala (mean=72, SD=28, p<0.001). Hinder mot vaccination 40 35 30 25 Procent 20 15 10 5 0 Ingenting Det är dyrt Jag tror inte jag blir smittad Jag är rädd för sprutor Hinder Det gör ont Får ej för mina föräldrar Annat Figur 2. Hinder mot vaccination. Mer information önskades av 73 % (n=443) av eleverna för att de skulle kunna fatta ett beslut om vaccination. Informationen skulle helst komma från skolsköterska (36 %, 16

n=220), ungdomsmottagning (31 %, n=186) eller massmedia (26 %, n=155). Av eleverna var det 8 % (n=50) som kunde tänka sig att få information från sina föräldrar, men 32 % (n=197) tyckte att det skulle kännas pinsamt att prata om HPV-vaccination med dem. Eleverna skattade på VAS-skala från 0 millimeter (helt osannolikt) till 100 millimeter (mycket sannolikt) att det var mindre sannolikt att ungdomar i allmänhet skulle använda kondom vid samlag med ny partner om de var vaccinerade mot HPV (mean=50, SD=23) jämfört med om de inte var vaccinerade (mean=60, SD=21, p<0.001). När de sedan skattade sannolikheten att de själva skulle använda kondom med ny partner visade det på samma resultat. Det vill säga, det var mindre sannolikt att de skulle använda kondom vid samlag med ny partner om de var vaccinerade (mean=78, SD=26, p<0.001). Eleverna skattade sannolikheten att de själva skulle använda kondom med ny partner som högre (mean=82, SD=24) jämfört med sannolikheten att ungdomar i allmänhet skulle använda kondom med ny partner (mean=60, SD=21, p<0.001). De sade också att det var mer sannolikt att de själva skulle använda kondom med ny partner om de var vaccinerade (mean=78, SD=26) jämfört med att ungdomar i allmänhet skulle göra det (mean=50, SD=23, p<0.001). Om eleverna eller deras partner använde p-piller var det mindre sannolikt att de skulle använda kondom (mean=62, SD=32) jämfört med i vilken utsträckning de i allmänhet skulle använda kondom med ny partner (mean=82, SD=24, p<0.001). Vad det gäller cellprovtagning skattade flickor att det var större sannolikhet att de själva skulle gå på undersökningen om de var vaccinerade (mean=59, SD=27) jämfört med vad eleverna, både pojkar och flickor, skattade att flickor i allmänhet skulle gå på cellprovtagning om de var vaccinerade (mean=50, SD=21, p<0.001). Sannolikheten att flickor skulle gå på cellprovtagning om de var vaccinerade skattades överlag som relativt låg. 17

Skillnader i kunskap om HPV och HPV-vaccin mellan elever på studierespektive yrkesförberedande gymnasieprogram Det var fler elever på studieförberedande program som någon gång hade hört talas om HPV (17 %, n=68) jämfört med elever på yrkesförberedande program (7 %, n=14, p=0.002). Däremot var det ungefär lika stor andel från båda programmen som räknade upp HPV (1 %, p=0.438) eller kondylom (studieförberedande 27 %, n=109, yrkesförberedande 30 %, n=55, p=0.458) när de ombads att skriva ned de könssjukdomar de kände till. På studieförberedande program visste fler att HPV sprids via sexuell kontakt (12 %, n=48) och att det kan leda till cervixcancer (10 %, n=42) jämfört med yrkesförberedande program (4 %, n=8, p=0.009 respektive 4 %, n=7, p=0.008). Fler elever på studieförberedande program (8 %, n=32) än på yrkesförberedande program (2 %, n=3) kände till något vaccin mot HPV (p=0.003). Det fanns dock ingen signifikant skillnad vad det gäller kunskap om namn på vaccin. Eleverna från studieförberedande program trodde att skyddet av vaccinet var bättre jämfört med vad de från yrkesförberedande program trodde (p=0.026). På studieförberedande program var 4 % (n=16) av flickorna vaccinerade jämfört med 1 % (n=1) på yrkesförberedande program (p=0.049), ingen pojke var vaccinerad. Överlag var kunskapen bättre hos dem som var vaccinerade jämfört med dem som inte var det eller inte visste om de var vaccinerade. Studien visade att 88 % (n=15) av de vaccinerade flickorna visste att HPV kan orsaka cervixcancer jämfört med 12 % (n=21) av de som inte var vaccinerade (p<0.001). Därtill visste 82 % (n=14) av de vaccinerade flickorna att HPV sprids via sex jämfört med 10 % (n=18) av de flickor som ej var vaccinerade (p<0.001). Av de flickor som var vaccinerade visste 47 % (n=8) att det inte alltid märks om man är smittad jämfört med 8 % (n=14) av de som inte var vaccinerade (p<0.001). 18

Skillnader i attityder kring HPV-vaccin, kondomanvändning och cellprovtagning mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram Det var fler elever från studieförberedande program som sade att de tänker vaccinera sig (11 %, n= 46 jämfört med 9 %, n=16, p=0.048). Däremot sa fler på yrkesförberedande program att de kanske tänker vaccinera sig (77 %, n=142 jämfört med 69 %, n=248, p=0.048). Lika stor andel från båda programmen sa att de inte tänker vaccinera sig (10 %, n=57 sammanlagt). Fler elever från yrkesförberedande program än från studieförberedande program var rädda för sprutor (25 %, n=47 jämfört med 10 %, n=41) och upplevde det som ett hinder mot att vaccinera sig (p<0.001). Dessa elever skulle vara mer motiverade att vaccinera sig mot HPV om det även skyddade mot kondylom (52 %, n=97) jämfört med de på studieförberedande program (44 %, n=180, p=0.026). Det var mer sannolikt att elever från studieförberedande program själva skulle använda kondom med ny partner (mean=84, SD=21) jämfört med elever från yrkesförberedande program (mean=78, SD=28, p=0.011). De skattade också sannolikheten att andra skulle använda kondom med ny partner som högre (p<0.001). Vidare skattade eleverna från studieförberedande program sannolikheten större att de själva skulle använda kondom vid samlag med ny partner om de var vaccinerade (mean=81, SD=23) jämfört med hur eleverna på yrkesförberedande program skattade (mean=72, SD=31, p<0.001). Sannolikheten att de själva skulle använda kondom vid samlag med ny partner trots samtidig p-pilleranvändning skattades högre av eleverna på studieförberedande program (mean=64, SD=31) jämfört med de på yrkesförberedande program (mean=56, SD=35, p=0.009). Vad det gäller cellprovtagning skattade flickor på studieförberedande program att det var mer sannolikt att de skulle gå på undersökningen om de var vaccinerade (mean=61, SD=26) jämfört med flickor på yrkesförberedande program (mean=54, SD=28, p=0.023). Samma resultat visades där eleverna, både pojkar och flickor, skattade huruvida flickor i 19

allmänhet skulle gå på cellprovtagning om de var vaccinerade. De på studieförberedande program trodde att sannolikheten var högre (p=0.035). Se figur 3. Attityder till kondomanvändning och cellprovtagning 90 80 70 60 50 Sannolikhet i mm 40 30 Studieförberedande Yrkesförberedande 20 10 0 Kondom med ny partner Kondom med ny partner om vaccinerad Kondom med ny partner om p-piller Gå på cellprovtagning om vaccinerad Figur 3. Skillnader i attityder till kondomanvändning och cellprovtagning mellan gymnasieprogrammen. DISKUSSION Resultatdiskussion Majoriteten av gymnasieeleverna i Uppsala län hade aldrig hört talas om HPV eller kände till sambandet mellan HPV och cervixcancer. Nära 90 % visste inte att HPV smittar via sexuell kontakt eller att det kan drabba kvinnor. Endast 4 % svarade rätt på frågan om HPV kan drabba män och om det alltid märks att man är smittad. Nästan 30 % av eleverna i studien skrev kondylom bland de könssjukdomar de kände till, men endast 14 % uppgav att de någon gång hade hört talas om HPV. Detta visar tydligt på den okunskap som finns bland ungdomar och på behovet av information. Studier från Italien och Storbritannien visade även de att kunskaperna om HPV och cevixcancer var bristfälliga 20

[9,14]. Liknande resultat kunde påvisas i studier från USA där kännedom om sambandet mellan HPV och cervixcancer var så gott som obefintligt [4,5]. En nordisk studie visade att knappt en tredjedel hade hört talas om HPV [2]. Även kunskaperna om HPV-vaccin visade sig vara mycket bristande då 93 % av gymnasieeleverna inte kände till något vaccin. I den italienska studien visste endast 15 % av deltagarna att vaccinet fanns tillgängligt i Italien [9]. En klar majoritet av eleverna i studien trodde att klamydia var den vanligaste könssjukdomen i Sverige. Detta kan bero på den dramatiska ökningen av antalet diagnostiserade fall mellan år 2006 och 2007 [20] vilket ökade den mediala uppmärksamheten kring klamydia. Eftersom det är HPV som är den vanligaste STI i Sverige idag och med tanke på de följdsjukdomar det kan leda till [1] borde mycket fokus och information även kretsa kring detta. Av eleverna i denna studie sa 84 % att de absolut ville eller kanske ville vaccinera sig och 10 % sa att de hade för avsikt att vaccinera sig. Signifikant fler på yrkesförberedande program jämfört med på studieförberedande program sade att de kanske tänker vaccinera sig. Denna skillnad kanske beror på att eleverna på yrkesförberedande program visade sig vara mindre benägna att använda kondom. Det var lika många från båda programmen som uppgav att de inte tänkte vaccinera sig. De flesta eleverna, framförallt från yrkesförberedande program, skulle vara mer motiverade att vaccinera sig om det även skyddade mot kondylom. Vaccinet Gardasil skyddar mot flera typer av HPV som orsakar cervixcancer och kondylom [1,2]. Genom att öka medvetenheten om att detta vaccin finns kan det leda till att fler elever vaccinerar sig. Höga kostnader sågs som ett hinder mot att vaccinera sig mot HPV, både av eleverna i denna studie och bland latinamerikanska kvinnor [5]. Mer information om HPV och HPV-vaccin önskades av 73 % av eleverna i vår studie såväl som av majoriteten i flertalet andra studier [2,4,5,13]. Information kan även göra ämnet mindre tabubelagt [4]. Denna studie visade att de flesta av eleverna (36 %) ville ha information om vaccination från en skolsjuksköterska, vilket kan tolkas som att eleverna kände ett förtroende för denne. Detta innebär att skolsjuksköterskan har en gyllene möjlighet att informera och 21

undervisa om STI och preventionsmetoder mot detta med goda chanser att eleverna kommer att ta till sig informationen och efterleva de råd hon ger. Bland gymnasieeleverna i Uppsala län kunde två tredjedelar tänka sig att diskutera HPVvaccination med sina föräldrar, vilket kan tolkas som att ämnet inte är tabu i Sverige. I en amerikansk studie framkom det däremot att HPV var förenat med skamkänslor [4], vilket kan bero på att synen på sex ser annorlunda ut där och att relationen mellan barn och föräldrar är mindre öppen i USA. Något som kan ha bidragit till att vi i Sverige har en mer öppen syn på ungdomar och sex är det faktum att obligatorisk sexualundervisning i skolan funnits under många år. Fler av dem som hade sexdebuterat ville vaccinera sig jämfört med dem som ej ännu hade gjort det. Samma resultat visades i en studie gjord på ungdomar i USA [4]. Detta kan bero på att de som ännu inte har sexdebuterat inte ser något behov av att skydda sig mot en könssjukdom. Här är det enligt författarna viktigt med information eftersom det är de som ej ännu har haft samlag som har störst nytta av vaccinet [1]. Eleverna i studien trodde att det var större chans att de själva skulle använda kondom vid samlag med ny partner jämfört med att ungdomar i allmänhet skulle göra det. Detsamma gällde för kondomanvändning om de var vaccinerade, det vill säga att eleverna ansåg det vara mer sannolikt att de själva skulle använda kondom med ny partner om de var vaccinerade jämfört med att ungdomar i allmänhet skulle göra det. Detta kan bero på att ungdomar ser sig själva som mer ansvarstagande än vad de tror att deras jämlikar är. En annan tänkbar anledning är att de planerar att använda kondom vid samlag med ny partner, men att den uppfattning de har om hur kondomanvändning ser ut i verkligheten är att det slarvas mycket. Eleverna sa att det var mindre sannolikt att de skulle använda kondom vid samlag med en ny partner om de eller partnern använde p-piller, vilket stämmer överens med en svensk studie. Där framkom det att p-pilleranvändning var den största faktorn som gjorde att ungdomar valde att inte använda kondom [18]. Detta kan bero på att kunskaperna om STI 22

är dåliga och att den största rädslan med oskyddat sex är att bli gravid då de inte har kunskap om andra risker. Det pågår en debatt om huruvida en HPV-vaccination kommer att minska deltagandet i cellprovstagning och öka det sexuella risktagandet [1]. Det skulle kunna vara så då eleverna i vår studie sa att det var mindre sannolikt att de skulle använda kondom vid samlag med ny partner om de var vaccinerade. Dessutom var sannolikheten att de skulle gå på cellprovtagning om de var vaccinerade liten i jämförelse med hur det ser ut i samhället i stort, där de flesta faktiskt går på de kontroller de kallas till [1,10]. Det kan vara så att flickorna i studien inte visste vad cellprovtagning innebar eller varför det görs och att de därför skattade sannolikheten att delta som låg. Författarna vet dock inte hur sannolikt det var att flickorna i studien skulle gå på cellprovtagning om de inte var vaccinerade. Flickor på studieförberedande program var mer benägna att gå på cellprovtagning trots att de var vaccinerade jämfört med flickor på yrkesförberedande program. Detta kan bero på att kunskaperna var bättre hos eleverna på studieförberedande program och att de därför insåg vikten av att gå på kontroller. Det har visat sig i flertalet studier att högre utbildning har ett samband med bättre kunskaper om HPV, HPV-vaccin och cervixcancer [9,13,14]. I vår studie framkom det att kunskaperna om HPV och HPV-vaccin var bättre på studieförberedande än på yrkesförberedande program. Det kan förklaras med att studieförberedande program ger en djupare kunskap i kärnämnena och lägger en grund för vidare utbildning vilket kan ha ett samband med ökad kunskap. En annan förklaring till att kunskapen var bättre hos de på studieförberedande program kan vara att en större andel av eleverna där var vaccinerade. Vår studie visade att de som var vaccinerade hade bättre kunskaper om HPV och HPV-vaccin, vilket kan vara en bidragande faktor till att eleverna på studieförberedande program hade bättre kunskaper. Alltså beror kunskapsskillnaden kanske inte enbart på programmet i sig. 23

En tidigare studie på svenska ungdomar visade att fler av eleverna på studieförberedande program använde kondom vid sin sexdebut jämfört med de på yrkesförberedande program [15]. I vår studie sa elever på studieförberedande program att det var mer sannolikt att de skulle använda kondom med ny partner, oavsett om de var vaccinerade eller om de eller deras partner hade p-piller, jämfört med elever på yrkesförberedande program. Studien visade även att kunskaperna om HPV var högre hos dessa elever jämfört med de på yrkesförberedande program. Detta i sin tur kan vara en förklaring till skillnaden i attityd till kondomanvändning då eleverna på studieförberedande program hade mer kunskap om risker med oskyddat sex och därför använde kondom i större utsträckning. Generellt sett var kunskapen om HPV högre hos kvinnor än hos män [4] vilket även framkom i vår studie. Detta kan möjligtvis bero på att flickor oftast debuterar i lägre ålder [15] vilket gör att de har anledning att tidigare skaffa sig kunskaper om sex och samlevnad samt STI. Flickorna i studien sa att det var mindre sannolikt att de skulle använda kondom med ny partner, vare sig de var vaccinerade, hade p-piller eller ingetdera, jämfört med pojkar. Enligt en tidigare rapport var flickor emellertid mer benägna att använda preventivmedel jämfört med pojkar [15]. Den undersökningen gällde dock preventivmedel i allmänhet och flickor har många fler alternativ, vilket kan bidra till att de var bättre på att använda preventivmedel. Frågan i vår studie gällde enbart kondomanvändning och det är det enda preventivmedlet för pojkar idag, vilket gör att paralleller är svåra att dra mellan dessa två studier. Trots att flickor har fler alternativ är kondom det enda av dem som även skyddar mot STI och detta bör belysas. Metoddiskussion För att säkerställa mätinstrumentets validitet genomfördes en pilotstudie. De frågor som inte gav svar på det författarna önskade reviderades innan enkäterna delades ut till gymnasieeleverna. Studiens reliablitet kan ha påverkats av att gymnasieeleverna 24

besvarade enkäterna bredvid varandra i klassrummet. Detta kan ha gjort att vissa elever inte svarade sanningsenligt på alla frågor av rädsla för att deras klasskamrater skulle se deras svar eller att grupptrycket påverkat dem. Dock befann sig forskningsassistenterna kvar i klassrummet medan enkäterna besvarades vilket torde ha minimerat risken för yttre påverkan så som kikande på andras enkäter och konversationer eleverna emellan. Bortfallet i enkätundersökningen var 14 % vilket berodde på att dessa elever inte befann sig i skolan vid undersökningen. Ytterligare tre manliga elever tackade nej efter att ha fått information om undersökningen. Trots bortfallet var antalet deltagare tillräckligt vilket gör att resultatet kan generaliseras på gymnasieelever i Uppsala län. Dock kunde resultatet ha blivit annorlunda om det inte skulle ha varit något bortfall. Tänkbara anledningar till att de manliga eleverna tackade nej till att delta i undersökningen är att de tyckte att ämnet var pinsamt eller att de var rädda för att deras klasskamrater skulle se deras svar. Att be gymnasieelever svara på frågor om sex och samlevnad samt könssjukdomar ställer krav ur ett etiskt perspektiv. Då denna studie var godkänd av den regionala etiska kommittén borde detta inte vara något problem. Det är dock viktigt att ta i beaktning att ungdomar i gymnasieåldern kan vara känsliga, speciellt för vad andra tänker och tycker om dem. Möjligheten finns att de som var borta undersökningsdagen är sådana som ofta är frånvarande och därför har sämre kunskaper överlag. Det kan också ha varit så att de sitter på mer kunskaper än de som deltog i studien. Mycket av det vi hittat är ändå klart signifikant vilket gör resultatet tillförlitligt. Det var en något större andel flickor och elever från studieförberedande program, vilket kan ha påverkat resultatet. Vi anser dock att det var tillräckligt många pojkar och elever från yrkesförberedande program för att utgöra ett representativt urval. Det vore dock intressant att se om resultatet blir detsamma om grupperna var mer jämnt fördelade. När enkäterna matades in i SPSS såg författarna att kryssen på sannolikhetsskalorna kunde skilja mellan vissa frågor trots att det förmodligen inte var meningen. Skillnaden var oftast bara någon millimeter vilket gör att författarna tror att avsikten var att kryssen skulle vara på samma ställe. Till exempel, i flertalet enkäter sa elever att det var mer sannolikt att de själva skulle använda kondom vid samlag med ny partner om de var 25

vaccinerade jämfört med att de skulle använda kondom med ny partner oavsett om de var vaccinerade eller om de/deras partner använde p-piller. När skalorna sedan analyserades inverkade detta emellertid inte på vårt resultat då det visade sig att det var signifikant mer sannolikt att eleverna i allmänhet använder kondom vid samlag med ny partner jämfört med om de var vaccinerade. Då det inte var författarna till denna studie som utformade enkäten den är baserad på kan det ha medfört att frågor tolkats på annat sätt än vad som var tänkt. Fråga 41 i enkäten löd Om du är vaccinerad, tänker du använda kondom när du har samlag med en ny partner för första gången? Detta var tänkt som en hypotetisk fråga som skulle besvaras av alla som om de vore vaccinerade, vilket de flesta också gjorde. Det är möjligt att vissa elever tolkade frågan som att den var avsedd att besvaras endast av dem som var vaccinerade. Detta kan ha gjort att resultatet blivit något snedvridet. Vid analys av materialet saknade författarna information som hade varit intressant, till exempel om attityder till preventivmedelsanvändning i allmänhet och hur stor sannolikheten var att flickorna kommer att gå på cellprovtagning om de inte var vaccinerade. Dessutom kunde en del enkätfrågor behöva förtydligas. En förklaring till vad avbrutet samlag innebär hade varit bra då vi inte tror att alla visste vad det var. När eleverna bads skriva ned de könssjukdomar de kände till svarade flera elever att de kände till flera stycken, men de specificerade ej vilka. Fråga 44 i enkäten var endast avsedd att besvaras av flickor. Trots det var det även några pojkar som svarade, men detta åtgärdades i statistikprogrammet där pojkarna togs bort vid analysen. Författarna är medvetna om att vi i inledningen har skrivit om kunskaper och attityder hos kinesiska flickor trots att det kan vara svårt att dra paralleller till hur det ser ut i Sverige. Detta på grund av att det är långt avstånd och stora kulturella skillnader länderna emellan. Vi valde ändå att ta med det för att visa på hur kunskaper och attityder till HPV och HPV-vaccin ser ut världen över. Dessa studier användes dock ej i resultatdiskussionen på grund av svårigheter att relatera deras resultat till hur det ser ut i västvärlden. 26

Implikation Resultaten är viktiga då de belyser behovet av och önskan om mer information om HPV och HPV-vaccin hos gymnasieelever i Uppsala län. Information kan öka kunskapen och medföra att spridningen av HPV minskar och att kondomanvändningen ökar. Dessutom kan information göra gymnasielever medvetna om att det finns HPV-vaccin, få dem motiverade att vaccinera sig innan de sexdebuterat samt få flickor motiverade att gå på cellprovtagning. Det är av betydelse att uppmärksamma att behovet av mer kunskap är störst hos elever på yrkesförberedande program. Det gör att det är lättare att sätta in resurser där de behövs som mest. Här har skolsjuksköterskor ett viktigt ansvar i att sprida information och öka kunskaperna om HPV och HPV-vaccin. Denne kan tillexempel planera in extra informationstillfällen för elever på yrkesförberedande program. Mer studier behövs då det finns lite forskat på svenska ungdomar i ämnet sedan tidigare. Kunskaperna kan dock vara på väg att bli bättre då HPV nyligen börjat uppmärksammas. Om en liknande studie skulle göras om ett år kanske fynden skulle bli andra. Slutsats Kunskaperna om HPV och HPV-vaccin var bristfälliga hos gymnasieelever i Uppsala län, speciellt hos elever på yrkesförberedande program. Dessa elever var även mindre benägna att använda kondom vid samlag med ny partner. Mer information behövs för att öka kunskaperna och motivationen till kondomanvändning och cellprovtagning. Dessutom önskades mer information av majoriteten av eleverna. 27

REFERENSER 1. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Allmän barnvaccination mot HPV 16 och 18 i syfte att förebygga livmoderhalscancer. [webbdokument]. 2008 [läst 2009-01-13]; [23 sidor]. Tillgänglig: http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/3/allman_barnvaccination_hpv_16_1 8_forebygga_livmoderhalscancer_200801.pdf 2. Nøhr B, Munk C, Tryggvadottir L, Sparén P, Tran NT, Nygård M et al. Awareness of human papillomavirus in a cohort of nearly 70,000 women from four Nordic countries. Acta Obstet Gynecol Scand. 2008; 87(10):1048-1054. 3. Shepherd J, Peersman G, Weston R, Napuli I. Cervical cancer and sexual lifestyle: a systematic review of health education interventions targeted at women. Health Educ. Res 2000; 15(6):681-694. 4. Gerend AM, Magloire FZ. Awareness, knowledge, and beliefs about human papillomavirus in a racially diverse sample of young adults. J Adolesc Health 2008; 42:237-242. 5. Vanslyke GJ, Baum J, Plaza V, Otero M, Wheeler C, Helitzer LD. HPV and cervical cancer testing and prevention: knowledge, beliefs, and attitudes among hispanic women. Qual Health Res 2008 Maj; 18(5): 584-596. 6. SOSFS 2008:31. Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Stockholm: Socialstyrelsen. 7. Läkemedelsförmånsnämnden. Beslut angående Gardasil. [webbdokument]. 2007 [läst 2009-02-26]; [7 sidor]. Tillgänglig: http://www.tlv.se/upload/beslut_2007/bes_070508_gardasil.pdf 28