Närodlad kulturpolitik Stämmoprogram och motioner 7/9 2015
Närodlad kulturpolitik Stämmoprogram I kulturen och det fria samhällslivet får vi möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Vi kan utveckla vår kreativitet genom möten med det oväntade. Vi kan både leka och finna sammanhang och mening. Med den digitala tekniken har mycket kultur och kunskap blivit tillgänglig för så många fler. Det har blivit enklare att sprida kultur och möjligheten till delaktighet är nu större än någonsin. Det digitala samhället har blivit en del av vår vardag. Detta syns inte minst med nya breda kulturformer som dataspel, möjligheter att se föreställningar som görs på en annan kontinent hemmavid eller på den svenska musiken som sprids och uppskattas i stora delar av världen. Med de möjligheter som digitalisering ger får fler möjlighet att finna ett uttryck som passar just dem. Det skapar också företag, jobb och exportinkomster. Med kreativitet växer vi som individer men också som samhälle. Kulturen har sitt egenvärde men bidrar också till mycket mer. Inte minst till kreativitet. Sverige har idag en global ledarposition när det gäller kreativitet och detta är något att vara stolt över och utveckla. Vi har framgångsrika kreativa och kulturella näringar och det finns stor tillväxtpotential. Ökat samspel i kulturfrågor mellan politik, näringsliv och engagerade eldsjälar kan skapa ökade förutsättningar för jobb, lokal och regional utveckling, attraktivitet och turism, kunskapsutveckling och nya exportframgångar. Engagemang som frodas i kulturliv, civilsamhälle och debatt är kitt som fogar samman samhället. I vår vision har alla oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation möjligheter att delta i kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Sverige blir ett alltmer mångkulturellt land, och detta skapar nya möjligheter. Kultur stärker självförtroende och gör att fler tar tillvara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Detta är omistligt för oss och därmed viktigt för samhället att främja. Vi vill främja ett brett kulturliv där nya digitala kulturella uttryck frodas sida vid sida med traditionella kulturformer och där kulturella och kreativa näringar blomstrar. Attraktionskraft: Kultur Människor vill bo och verka på en plats som är intressant och kreativ. Attraktionskraften för Sverige som nation och alla delar i landet är en viktig framtidsfråga. Kultur med både spets och bredd är betydelsefull som lokaliseringsfaktor. Där måste Sverige ligga i framkant för att klara internationell konkurrens. Detta är gynnsamt för att attrahera såväl företagsetableringar och rekrytering av arbetskraft som främjande av besöksnäringen. Det är viktigt att alla får tillgång till ett brett kulturutbud i hela landet. Då skapas också förutsättningar för ett nytänkande och spetsigt kulturliv som också låter tala om sig internationellt. Inte minst är det centralt att alla barn får möta många olika kulturyttringar så att de kan finna sina egna uttryck. Det skapar också en grogrund för bildning att bära med sig genom livet. Vi vill därför bredda satsningen på skapande skola 1
som finns i grundskolan och som nuvarande regeringen nu också valt att utvidga till förskolan, till att gälla även gymnasieskolan. Möjligheten att både ta del av kultur och själv skapa genom digital teknik måste tas tillvara. Vi har nu till exempel en framgångsrik svensk bransch för dataspel och apputveckling, ett kreativt entreprenörskap som engagerar många i dag. Vi vet inte vilka nya kulturella yttringar som kommer att uppstå när tekniken utvecklas. Med detta krävs ett öppet förhållningssätt från offentligt håll så att även ungas aktiviteter på internet kan få stöd. Även inom traditionell kultur som opera har föreställningar utvecklats för att platsa i det nya digitala visningsfönstret som nu finns. För att lyfta kulturlivet i hela landet vill vi stärka och utveckla kultursamverkansmodellen. Vi vill också att regionerna i samverkan med den nationella nivån tar fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt att skapa såväl nationellt som internationellt intresse för vårt kulturliv är att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår. Idén är att en svensk stad vart annat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. För att fler människor ska kunna få nya och vidgande kulturella intryck vill vi både sprida och utveckla vårt kulturliv genom internationella kontakter. Det kan exempelvis ske genom samarbete med vänorter, ökad aktivitet inom området via våra ambassader och konsulat och genom direkt utbyte mellan aktiva kulturutövare. För ett kulturliv i världsklass krävs även goda förutsättningar att sprida och ta del av kultur som skapats i andra länder. För att lyckas med detta och för att främja digitala företag är det viktigt att en gemensam digital marknad skapas i EU. Momsen på tryckta och digitala böcker behöver också snarast jämställas. Även vissa inhemska regler behöver ses över. Ett exempel är den så kallade dansbandsmomsen som innebär att det är lägre moms om ett band spelar för en sittande publik och högre om publiken dansar. När människor skapar nya immateriella produkter, som musik, film, spel eller appar, måste det finnas ett modernt och fungerade rättsligt regelverk kring detta. De som tar fram en immateriell vara måste kunna ta betalt för den. Så främjas innovation och skapande av en bredd av nya varor och tjänster. Här finns ett äganderättsperspektiv att värna. Samtidigt är det viktigt att värna allmänintresset, till exempel att kunskap tillåts spridas på ett smidigt sätt samt skydd för den personliga integriteten. Med den digitala tekniken som gör kopiering och spridning av immateriella varor enkelt behövs en reform inom såväl patent- som upphovsrätten. Vi behöver en rättsordning som främjar kreativitet, skapande och innovation i vår digitala värld och som samtidigt fyller de krav på personlig integritet vi ställer. För att säkra den konstnärliga friheten behöver konsten skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga, det som brukar kallas principen om armlängds avstånd. Det behövs också modeller för offentlig och privat samverkan i dessa sammanhang så att armlängds avstånd gäller även där. Vi ser gärna sponsring där den konstnärliga friheten samtidigt värnas. 2
De nationella kulturinstitutionerna måste sprida sin verksamhet i hela landet. Detta kan göras på många sätt. Ett sätt är genom att låta ett antal framträdande regionala scener, som exempelvis Dalhalla, även få status som nationella scener. Då kan till exempel Kungliga Operan ha Dalhalla som sin scen under en tid varje år. Det skulle kunna lyfta både den speciella scenen och bidra till att locka nya besökare både inom landet och internationellt. Det finns en stor internationell marknad för besökare till Sverige. De kan vi attrahera genom att utveckla vårt kulturliv och ta tillvara våra kulturmiljöer. För dessa besökare behövs spännande upplevelser men också vackra miljöer att strosa i, upptäcka och fotografera. Civilsamhället- en motor för utveckling Varje människa måste kunna bidra efter förmåga och få förutsättningar att vara delaktig i samhällslivet. Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. Inte minst nu när vi har en situation i omvärlden som gör att många människor söker skydd här. Samtidigt har vi nu en regering i Sverige som vill slopa avdragsrätten för bidrag till ideella organisationer. Vi vill ha kvar denna avdragsrätt. När en idéburen organisation vill samarbeta med det offentliga för att göra samhällsinsatser uppstår ibland svårigheter som beror på att det inte finns tydliga modeller, likt modeller vid upphandling, att använda. Det kan finnas oklarheter om det juridiska upplägget som gör att ett samarbete riskerar att inte bli av. Därför vill vi utveckla modeller för ett sådant partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Då ges möjligheter för att fler samarbeten ska kunna komma tillstånd. Exempel på samarbeten som finns idag är kring rehabilitering för personer som varit i kontakt med psykiatrin, stöd till unga i utanförskap att närma sig arbetsmarknaden och verksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Det finns också områden där det av tradition varit föreningsdrivna verksamheter som fått nya aktörer i form av entreprenörer. Det kan exempelvis handla om återanvändning av produkter eller sportarrangemang. Det har gjort att en marknad har uppstått där det tidigare inte varit någon. Detta har skapat svårigheter för de som arbetar ideellt när exempelvis myndigheter kräver marknadshyra för att låta en förening nyttja dess mark, eller en förening som hjälper medlemmar med att boka resor vid en föreningsträff klassas som researrangör och måste skaffa resegarantiförsäkring. Detta riskerar att urholka föreningsrätten. Det leder till att det är dags för en föreningsrättsutredning, med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna. Vi kan också se att det finns hinder i systemen på exempelvis flyktingförläggningar. Vi vill alltid se till individen, oavsett om personen ifråga har fått ett personnummer eller inte och oavsett om den personen troligen kommer att få stanna i Sverige eller inte. Vi vill att den enskilda människan ska få utvecklas genom bland annat samröre med det civila samhället. Det handlar om mänsklig bildning, inte bara utbildning. Idag krävs 3
personnummer på deltagarna i en studiecirkel för att vara bidragsgrundande för studieförbunden. Detta vill vi ändra på. Då kommer fler människor få tillgång till det studieförbunden kan erbjuda. Vi vill förbättra möjligheterna för det civila samhället att göra samhällsinsatser. Ett sätt är bättre kunskap om de utmaningar som finns i samhället. Här kan det offentliga bli bättre på att bjuda in det civila samhället för samtal och samverkan. Det måste också finnas tillgång till samlingslokaler till rimlig kostnad även i städer för att möjliggöra denna typ av aktiviteter. Därför behöver det offentliga på alla nivåer bli bättre på att tillgängliggöra sina lokaler för föreningslivet på tider de annars är outnyttjade. De som ideellt bidrar till samhället med sitt engagemang måste ha goda förutsättningar för detta. Det finns en trend som går mot fler projektbidrag på bekostnad av grundstöd till ideella organisationer. Det gör verksamheten svårstyrd eftersom det behövs grundstöd för att kunna söka projekt, och inte minst för att utveckla sin verksamhet. För att stärka civilsamhällets möjlighet att vara än mer snabb och flexibel för att ta sig an samhällets utmaningar så vill vi se en ökad andel grundstöd i bidragen från det offentliga på alla nivåer. Det finns också gynnsamma skatteregler som gäller inom idrotten som även borde gälla alla allmännyttiga föreningar för att stärka deras möjligheter att bedriva verksamhet, som halva prisbasbeloppsregeln vilken innebär att arbetsgivaravgift inte behöver betalas för idrottsutövare om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp. Det är även betydelsefullt med en ökad förståelse för hur föreningslivet, folkbildningen och företagande kan vara sammanlänkat. Inom exempelvis kulturen finns en tydlig koppling mellan den stora musikverksamhet som drivs av studieförbund runt om i landet och det svenska musikundret. Mångfald av medieperspektiv i hela landet För att man som medborgare ska kunna ta tillvara sina rättigheter behöver man ha tillgång till kunskap. En viktig källa till kunskap om samhället är professionell journalistik. Det sker stora och snabba förändringar inom mediaområdet. Med den digitala utvecklingen har många fördelar tillkommit. Till exempel finns mycket mer information tillgänglig och det är lättare för en enskild person att komma till tals, till exempel genom tidningars kommentarsfält samt de sociala medierna. Samtidigt har många lokalredaktioner lagts ner på senare år och den utvecklingen ser fortsatt dyster ut. Bakgrunden är främst att annonspengar har flyttats till andra ställen på internet. Det finns fortfarande många som är villiga att betala för att få sina nyheter. Det finns dock svårigheter att få tillgång till media i hela landet. Dels är det på vissa håll svårt att få ut fysiska tidningar eftersom det är problem med distributionen, dels är det svårt i stora delar av landet att få tillgång till media eftersom det inte går att komma åt internet. För att alla ska få chans att ta del av journalistiken krävs att den fysiska tidningen kan komma hem till brevlådan och för detta behövs stöd till samdistribution där så behövs. Centerpartiet var i presstödskommittén pådrivande för samdistribution av tidningar och 4
post i syfte att uppnå bättre tillgänglighet, samt spara på miljö och ekonomi. Det skall vara morgontidningens tidslogik som styr flödet av utdelning. Utbyggnaden av bredband är en ödesfråga för tillgängligheten till nyheter på digital väg. Alla ska kunna vara en del av det digitala samhället och Centerpartiet vill därför se en digital allemansrätt som garanterar stabil och snabb uppkoppling i hela landet. En betydande förändring de senaste åren är att andelen nyhetsundvikare har ökat från 8 procent till 17 procent mellan 1986 och 2013. Det handlar om personer som undviker traditionella nyhetsmedier. Detta riskerar att skapa en stor kunskapsklyfta. Dessutom finns en tendens att medierna blir smalare och att man som nyhetskonsument vänder sig till medier som bara bekräftar den egna världsbilden. Båda dessa tendenser gör det demokratiska samtalet svårare att föra. Det går inte på samma sätt som tidigare att utgå ifrån att det finns en lika bred baskunskap om samhället som grund för ett samtal. Med detta kommer också ett allt större behov för förståelse av källkritik. Public service har också en viktig roll när det finns ett stort allmänintresse för bevakning av exempelvis en större idrottstävling. Till detta kommer hat och hot på nätet som ofta drabbar journalister och andra som uttrycker sina åsikter och som gör att priset för att säga vad man tycker kan bli mycket högt. Det är av största vikt att arbeta brett för att komma till rätta med detta. Nu krävs snabba åtgärder för att säkra tillgång till en professionell lokaljournalistik. Reklamskatten som enbart finns på annonser i tryckt kommersiell media måste avskaffas och momsen på tryckt och digital media likställas. Presstödet har fyllt och fyller fortfarande en viktig funktion. Vi står bakom den sjupartiöverenskommelse som träffats i Riksdagen våren 2015 om regler för presstödet som bygger på huvudförslagen i presstödskommittén. Med de snabba förändringar som sker på marknaden behöver vi noga följa utvecklingen för lokaljournalistiken och vara beredda att snabbt föreslå nya åtgärder för att säkra tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet. Public service spelar en stor roll för spegling av hela landet. Den behövs sida vid sida av de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige. Centerpartiet vill: 1. främja ett brett kulturliv där nya digitala kulturella uttryck och mångkultur frodas sida vid sida med traditionella kulturformer och där kulturella och kreativa näringar blomstrar. 2. fortsätta att decentralisera svensk kulturpolitik genom att bland annat ytterligare utveckla kultursamverkansmodellen och inrätta nationellt kulturhuvudstadsår. 3. använda framträdande regionala scener som ordinarie spelplatser för de nationella aktörerna. 4. att en reform genomförs på immaterialrättsområdet för att säkerställa att såväl patent- som upphovsrätt är modern och fungerande i ett digitalt samhälle. 5. öka det kulturella utbytet med övriga världen, exempelvis genom samarbete med vänorter och ökad aktivitet inom området via våra ambassader och konsulat. 6. tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och betydelse genom att 5
uppmärksamma deras viktiga insatser och ge rimligare regelverk för verksamheterna genom att tillsätta en föreningsrättsutredning. 7. förbättra möjligheterna för civilsamhället att medverka till integration och ökad delaktighet i samhället genom mer samverkan, ökad tillgång till lokaler och ökade möjligheter för studieförbund att bedriva verksamhet för nyanlända 8. utveckla modeller för partnerskap mellan ideella organisationer, offentliga organ och näringsliv för att skapa möjligheter till fler samarbeten. 9. avskaffa reklamskatten som finns på annonser i tryckt kommersiell media och likställa momsen på tryckt och digital media. bevaka utvecklingen för lokalmedia samt vid behov snabbt föreslå åtgärder för att säkra tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet. 10. utreda en grundnivå för mediedistribution ur ett demokratiperspektiv samt se en digital allemansrätt som ger förutsättningar till att ta del av media i hela landet. Motioner: Kultur Kulturpolitik motion 11.1, 11.2, 11.3 11.1 Att Centerpartiet skall se över sin kulturpolitik med syfte att arbeta fram en hållbar borgerlig kulturpolitik och verka för att bli det ledande kulturpartiet i Sverige 11.2 Att Centerpartiets riksdagsgrupp skyndsamt tar initiativ till ett kulturlyft för hela Sverige med de intentioner som beskrivs ovan. 11.3.1 Att Centerpartiet verkar för en politik som inriktar sig på strukturer för att förbättra möjligheter för kulturarrangörer och kulturentreprenörer 11.3.2 Att Centerpartiet verkar för ett sökbart kulturstöd som i större omfattning avser finansiering för strukturella investeringar 11.3.3 Att Centerpartiet verkar för att döda ytor i urbana miljöer upplåts kostnadsfritt för kulturändamål Partistyrelsens yttrande: I Centerpartiet finns en bred och väl förankrad kulturpolitik. Under de åtta år vi senast satt i regeringsställning genomfördes kultursamverkansmodellen och skapande skola, två mycket betydande centeridéer som nu har blivit väletablerade och ligger kvar även efter det senaste regeringsskiftet. Det finns betydande delar av vår kulturpolitik som inte kunde genomdrivas under tiden i regeringsställning som alltså återstår tills nästa gång. En sådan är vårt mycket ambitiösa förslag att göra en översyn av skatte- och avdragsregler för att skapa likvärdiga och goda förutsättningar för företagare inom kultursektorn och allmännyttiga föreningar. Det är ett förslag som är tydligt borgerligt och ser möjligheterna i det konstnärliga entreprenörskapet. Centerpartiet har också tydligt uttalat att den offentligt finansierade kulturen ska vara tillgänglig för alla oavsett var i landet man bor och statliga kulturinstitutioner och dess verksamheter ska göras mer tillgängliga över hela landet. 6
På regional och kommunal nivå finns Centerpartiet representerat på många tunga poster, som exempelvis kulturnämndsordförande. Fram till nu i vår var det också centerpartister som ledde samarbetsorganen för såväl länsteatrarnas samarbetsförbund, länsmuseernas samarbetsförbund som länsmusikens samarbetsförbud. Det är ett tydligt tecken på vår starka ställning regionalt som kulturparti. Vi har också ett aktivt och mycket engagerat kulturnätverk i partiet som består av personer som antingen har förtroendeuppdrag inom kulturområdet eller helt enkelt är engagerade i frågorna. Detta är en väldig styrka. Många kulturengagerade centerpartister är också aktiva i Studieförbundet vuxenskolan och Bygdegårdarnas riksförbud liksom andra organisationer. Kulturfrågorna länkar också väl in i partiets prioriterade frågor om företagande och hela landet. Kultur bidrar till regional tillväxt och är betydelsefull som lokaliseringsfaktor och för att främja besöksnäringen. Här kan ytterligare steg tas för att arbeta än mer kring detta. Vi har en kontinuerlig bevakning av övriga partiers kulturpolitik och nu inte minst de som tillhör det nuvarande regeringsunderlaget. Det finns anledning att nu i opposition i ännu högre grad granska deras politik och föra en offentlig debatt kring det. Samverkansmodellen är en mycket viktig centerreform. Vi delar motionärernas uppfattning att mer resurser krävs till den regionala kulturen och att modellen behöver stärkas och utvecklas. Det har också hittills skett för små förändringar utifrån kulturrådets samråd med regionerna och detta behöver åtgärdas. Ett kulturlyft som motionärerna benämner en sådan satsning vore mycket gynnsamt för att öka självständigheten och särarten i den regionala kulturen. Se även resonemang och beslutspunkt i ställningstagandet om kultur i denna fråga. Vår politik för en översyn av avdrags- och skattevillkor för kulturföretagare är en tydligt strukturell fråga. En annan fråga som vi länge arbetat för är tillgång till samlingslokaler för bland annat kulturändamål, vilket också är en strukturell fråga. I ställningstagande för kulturfrågor finns också ett resonemang om ökad andel grundstöd istället för projektstöd. Även det kan beskrivas i termer av strukturellt stöd som påverkar i frihetlig riktning. Det finns på många håll döda ytor som skulle kunna bli livfullare och tryggare med konstnärlig verksamhet. Där sådant lokalt bedöms lämpligt är detta en intressant idé som vi bejakar. Partistyrelsen föreslår partistämman besluta att Centerpartiet verkar för: Att lämpliga döda ytor i urbana miljöer upplåts kostnadsfritt för kulturändamål Partistyrelsen föreslår partistämman att anse följande motioner besvarade: 11.1 7
11.2 11.3.1 11.3.2 Partistyrelsen föreslår partistämman att avslå följande motioner: 11.3.3 Fritidsfrågor - motion 11.4, 11.5 11.4.1 Att uppmana kommuner och föreningsliv att mer aktivt jobba med könsneutralt stöd och satsning på fritidssysselsättning för barn och ungdomar 11.4.2 Att se till så att kommuner skapar nyckeltal för sin verksamhetsuppföljning så att det går att följa utvecklingen mot en mer jämlik satsning på fritidssysselsättningsområdet. 11.5.1 Att Centerpartiet på lämpligt sätt tar initiativ till att främja ungas engagemang när det gäller spel över internet. Partistyrelsens yttrande: Jämställhet i såväl föreningslivet som inom andra områden är en mycket viktig fråga för oss och något som vi driver i partiet. Mycket har gjorts och inom exempelvis idrotten så fördelas stöd i stort sett jämställt. Givetvis är detta en fråga vi kommer att fortsätta driva. När det gäller nyckeltal kring jämställdhet så är vår generella hållning att vi vill ha en uppdelad statistik så att detta går att följa. Det gäller då också på kommunal nivå. I Centerpartiet har vi stort engagemang kring utvecklande miljöer för unga. Det finns enorma möjligheter för spännande aktiviteter för unga på internet med en sådan bredd att många unga kan hitta en aktivitet som ger glädje och skapar engagemang. Bland annat finns mycket e-sport på internet som är en intressant utveckling. Vårt engagemang har redan kommit till uttryck på riksnivå i motioner och i den offentliga debatten. På kommunal nivå krävs också en lyhördhet för nya former för ungas engagemang och intressen. Det kan behövas en översyn av bidragskriterier så att engagemang som finns på internet kan främjas. Partistyrelsen föreslår partistämman att anse följande motioner besvarade: 11.4 11.5 Public service- motion 11.6, 11.7 8
11.6 Att Centerpartiets riksstämma ska ge riksdagsgruppen uppdrag att arbeta för att avskaffa radio- och TV-avgiften och att den ska ersättas med en public service-avgift på skattsedeln 11.7 Att allt public service-producerat material, både nyproducerat och arkiverat, läggs ut till fritt och gratis användande för både andra medier, medborgare och andra intresserade Partistyrelsens yttrande: Centerpartiet anser att public service ska bibehållas med ett brett programutbud, säkerställt politiskt och kommersiellt oberoende, och att dagens TV-avgiftssystem ska avskaffas till förmån för en public serviceavgift/medieavgift för alla. Det är inte längre hållbart att koppla TV-avgiften till hushållet när mottagningsapparaten kan vara TV n i vardagsrummet men lika gärna datorn på jobbet eller mobiltelefonen. Teknikutvecklingen har gjort dagens modell omodern. Istället kan man ta ut en public serviceavgift/medieavgift av alla skattebetalare som man gör med till exempel begravningsavgiften. Detta oaktat människors medlemskap i Svenska kyrkan och utan några liknelser i övrigt. Vi betalar för vår gemensamma public service-produktion via en public serviceavgift/medieavgift, lika för alla oberoende av inkomst och omöjlig att smita från. Detta är en politik som partiet aktivt driver sedan länge. Den finns också en alliansgemensam motion i riksdagen som behandlats under våren på detta tema och som efter överenskommelse med regeringen kommer att leda till en utredning. Var den kommer att landa är oklart, men vår linje är väldigt tydlig. Det finns stora fördelar med att tillgängliggöra den produktion public service har och har haft för allmänheten. Det är också viktigt att de nyheter och den samhällsdebatt som produceras på bästa sätt kan tillgängliggöras och kunna användas av också andra medier. Det finns inom vissa områden upphovsrätt att ta hänsyn till, som till exempel filmer. Men allt som är möjligt ur juridiskt och praktiskt perspektiv bör tillgängliggöras. Partistyrelsen föreslår partistämman besluta att Centerpartiet verkar för: Att allt public service-producerat material som är juridiskt och praktiskt möjligt läggs ut till fritt och gratis användande för såväl andra medier som allmänheten Partistyrelsen föreslår partistämman att anse följande motioner besvarade: 11.6 Partistyrelsen föreslår partistämman att avslå följande motioner: 11.7 9
DAB-radio - motion 11.8, 11.9 11.8.1 Att Centerpartiet tar ställning emot fortsatt satsning på DAB-radio 11.8.2 Att Centerpartiet verkar för att FM-nätet ska finnas kvar 11.9.1 Att Centerpartiet ska vara emot etableringen av ett DAB-nät i Sverige 11.9.2 Att Centerpartiet ska vara emot släckningen av FM-nätet i Sverige Partistyrelsens yttrande: Den nuvarande regeringen har beslutat att för närvarande inte gå över till digitalradio, DAB. Bakgrunden är att en övergång i dagsläget vore förenad med för stora oklarheter kring bland annat radions roll i svensk krisberedskap. Centerpartiet anser också att ett eventuellt byte av teknik kräver en mer genomarbetad analys för att ett välgrundat beslut ska kunna fattas. För Centerpartiet är inte det viktiga vilken teknik som används utan att den uppfyller ett antal centrala kriterier. Dessa är att vid en eventuell övergång till annan sändningsteknik än dagens FM är viktiga krav att den nya tekniken minst har samma yttäckning i hela landet som dagens FM, att säkerheten i systemet för radiosändning via broadcasting är säkrad, att de demokratiska aspekterna är säkrade oavsett vilket system för broadcasting som väljs samt att tekniken som används är samhällsekonomiskt försvarbar. Partistyrelsen föreslår partistämman att anse följande motioner besvarade: 11.8 11.9 Begränsningar av reklam för spel och dobbel motion 11.10 11.10.1 Föreslår lagändring om förbud mot reklam för spel och dobbel på TV, radio, tidskrifter och svenskbaserade nätsajter alternativt förbud mot reklam för casinospel med kraftigare restriktioner på reklam för andra spelformer som odds, poker och bingo Partistyrelsens yttrande: Det är som motionären framhåller mycket oroande med en spelmarknad på nätet som genom bristande reglering gör att spelandets avigsidor som spelmissbruk förstärks. Med en ännu större tillgänglighet som spel på nätet ger blir också riskerna större. Ett överdrivet spelande är dock inte bara en fråga om reklam, även om det kan bidra. Det är också viktigt hur själva spelet är utformat och hur man lockas till mer spelande. 10
När som idag en stor del av spelandet pågår på nätet utanför en reglerad marknad finns också en högre risk för spelaren att hamna i ett spelmissbruk. Centerpartiet vill se en spelmarknad som samtidigt erbjuder god underhållning och skydd mot missbruk och som med en del av sin avkastning, genom staten, bidrar till samhällsnytta. Då är också resurser till vård av spelmissbrukare en del i detta. I Sverige har vi en reglerad spelmarknad. Det som regleras är bland annat vilka som har rätt att bedriva fysiska spel och förhållanden kring själva spelandet, exempelvis åldersgränser och hur stor del av omsättningen som ska delas ut som vinst till spelarna. Denna är dock sedan en tid satt ur spel eftersom en stor del av spelandet sker på nätet utanför regleringen. Det mesta av spelandet sker idag online, utanför den reglerade spelmarknaden. Ett sätt att få en bättre fungerade spelmarknad är att införa ett licenssystem för de aktörer som idag driver online-spel. Med licensen skulle följa krav på att följa vissa regler liksom en avgift för licensens och att betala skatt. På så sätt skulle konkurrensen ske på mer likvärdiga villkor vad gäller både fysiska spel som spel online. Inte minst vad gäller skydd för konsumenten. Dessutom skulle spelverksamheten även fortsättningsvis ge intäkter till samhällsnyttig verksamhet. En omreglerad marknad för spel online skapar också bättre förutsättningar för att begränsa spelandets baksidor. Ett förbud mot reklam för spel menar vi inte är en bra väg att gå. Däremot behöver andra typer av skydd för konsumenten regleras i en omreglering. Centerpartiet har länge drivit frågan om en omreglering av spelmarknaden på nätet och kommer att fortsätta vara pådrivande tills en sådan kommer på plats. Det finns nu en samsyn mellan alliansen och regeringspartierna att en omreglering av detta slag behövs. Partistyrelsen föreslår partistämman att avslå följande motioner: 11.10 Kyrkofrågor - motion 11.11, 11.12 11.11.1. Att Centerpartiet verkar för att åtskilja kyrka och stat i de delar där separationen inte är färdig 11.11.2 Att Centerpartiet verkar för att förändra Successionsordningen så att statschef och statschefspretendenter får religionsfrihet. Särskilt bör hänvisningen till den Augsburgiska trosbekännelsen strykas. 11.11.3 Att begravningsmonopolet (de facto) avskaffas och att begravningsväsendet överförs i kommunal regi, samt att begravningsavgiften tas ut via kommunalskatten. 11
11.11.4 Att beskattningsrätt för Svenska kyrkans medlemmar upphör (Svenska kyrkan upptar sina medlemsavgifter som andra föreningar) 11.11.5 Att Riksdagen stryker från sitt officiellt kommunicerade program vid Riksmötets öppnande deltagande i tacksägelsegudstjänst i Stockholms domkyrka, att frivilligheten i deltagandet poängteras. 11.11.6 Att Civiläktenskap införs 11.11.7 Att vigselrätten (den civilrättsliga) fråntas religiösa samfund 11.11.8 Att Centerpartiet inte ställer upp som parti i framtida kyrkoval16.2 11.12 Att se över rätten till ledighet för att utföra förtroendeuppdrag inom kyrkan Partistyrelsens yttrande: Kyrkan och staten separerades slutligen och fullt ut från den 1/1 2000. I en överenskommelse därefter (separationen) ingår exempelvis att staten ersätter Svenska kyrkan för kulturhistoriskt ansvarstagande i byggnader, att Svenska Kyrkan i all huvudsak är huvudman för begravningsväsendet i landet etc. Men separationen kyrkastat innebar ett definitivt skiljande av kyrka-stat i vårt land. Delar av separationen genomfördes redan innan 1/1 2000, tex överfördes Folkbokföringen från Svenska kyrkan till Skatteverket redan i mitten av 90-talet. Centerpartiet hävdar religionsfriheten och den ska principiellt gälla alla, även statschefen. Centerpartiet står bakom Torekovskompromissen från 1971 som ligger till grund för dagens lagstiftning på området. Denna innebär en avvägning mellan frågor som den motionären tar upp och en bred samsyn kring successionsordningen. I frågor rörande successionsordningen ska eventuella förändringar ske i stort parlamentariskt samförstånd. Det är därför inte aktuellt i dag att göra en översyn av lagen. Det finns inget monopol inom begravningsväsendet, däremot en praxis. Sveriges största begravningssamordnare är Stockholms kommun och är ju kommunal. Huvudmannen oaktat det är svenska kyrkan eller en primärkommun har också ansvar för att tillhandahålla konfessionslösa lokaler för dem som så önskar. Om man skulle göra en överföring av denna verksamhet, vilket kommunerna inte önskar, måste det föregås av mycket komplexa förhandlingar som att skilja kyrkotomter från begravningsplatser med mera. Någon beskattningsrätt för Svenska kyrkans medlemmar finns inte i dag. Skatteverket erbjuder sig däremot att ta upp medlemsavgifter åt alla olika svenska trossamfund. Den tacksägelsegudtjänst som hålls i samband med Riksmötets öppnande är inte en del av det officiella programmet och frivilligheten i deltagandet är tydligt kommunicerat. I Sverige finns i dag en typ av äktenskap och det är civiläktenskap. Att sedan religiösa samfund som exempelvis Svenska kyrkan också har rätten att förrätta juridiskt 12
bindande äktenskap anser Centerpartiet är en praktiskt fungerade modell som skapar valfrihet vilket vi bejakar. I Centerpartiet har vi en lång tradition av engagemang i Svenska kyrkan. Utgångspunkten för Centerpartiet som nomineringsgrupp i kyrkovalet är viljan och intresset hos tusentals enskilda människor, som är engagerade i både Svenska kyrkan och Centerpartiet, att förverkliga visionen om folkkyrkan, närvarande och angelägen i hela det svenska samhället. För Centerpartiet är det viktigt att väljarna i kyrkovalet tydligt får ta del av vilka grundvärderingar och vilken ideologi som bär en nomineringsgrupp i valet. Alla människors lika värde och rättigheter, frivilligt engagemang, mångfald, lokala lösningar och hållbarhet är några utgångspunkter och kärnvärden i Centerpartiets politik. Genom att delta i kyrkovalet under partibeteckning blir det tydligt för väljarna att det är Centerpartiets värdegrund som våra kandidater utgår från. I Svenska kyrkan finns många förtroendevalda. Liknande ordning finns även i andra samfund. Det är positivt med arbetsgivare som är flexibla och kan bevilja ledighet för anställda för att de ska kunna ha olika typer av förtroendeuppdrag. Det kan också gälla andra föreningar som idrottsföreningar eller intresseorganisationer. Rätten att ta ledigt från arbetet för politiska förtroendeuppdrag är centralt för en fungerande demokrati. En juridisk rätt att vara ledig är det dock rimligt att det bara avser dessa uppdrag. Partistyrelsen föreslår partistämman att anse följande motioner besvarade: 11.11.1 11.11.4 11.11.6 11.12 Partistyrelsen föreslår partistämman att avslå följande motioner: 11.11.2 11.11.3 11.11.5 11.11.7 11.11.8 13
14