Nervsystemet och hjärnan
Hjärnan vårt viktigaste organ
Hjärnans indelning Storhjärnan Består av: En yttre del hjärnbarken, där nervcellskropparna finns. En inre del märgen, där nervtrådarna finns. Storhjärnan är uppdelad i två halvor. Vänster och höger hjärnhalva. De har olika uppgifter men samarbetar med hjälp av hjärnbalken. Vänstra halvan rymmer bl.a. medvetande, språkförmåga i både tal och skrift, matematik, logik, analysförmåga. Den koncentrerar sig på en sak i taget. Högra halvan står för omedvetna förmågor som intuition, kreativitet, helhetsuppfattning, känslosamhet, orienteringsförmåga, formkänsla, igenkänning av ansikten och musikalitet. Den arbetar med många olika saker samtidigt. Storhjärnan har till uppgift att göra så att vi kan tänka, minnas, gör oss medvetna om allt vi ser och hör. Här styrs allt vi gör medvetet. Lillhjärnan Är kroppens samordningscentral. Denna del av hjärnan kontrollerar balansen och samordnar muskelrörelserna. Hjärnstammen Här sker viktiga omkopplingar för nerverna mellan hjärnan och ryggmärgen. Här finns viktiga centra som styr bl.a. andning, kroppstemperatur, blodcirkulation samt vår sömn och vakenhet.
Hjärnans 4 lober Pannlob tal och rörelse centrum Tinninglob hörselcentrum Hjässlob känsel och talförståelse Nacklob syncentrum Centran är stora nervcellsgrupper. De har inga exakta gränser utan de samarbetar. Detta gör de med hjälp av synapser. Det finns 1000-tals kopplingar mellan centrarna.
Minnet och Intelligensen Hjärnan kan lagra information. Minnet är troligen spritt över hela hjärnan. Olika minne: Korttidsminne det vi tänker på för tillfället. Långtidsminne personliga upplevelser, språket, inlärda kunskaper. Vid drogberoende/sockerberoende Minnet i hjärnans lust och belöningssystem har stor betydelse. Minnet reagerar och gör så att hjärnan längtar efter att få mer av ämnet, vilket ger ett beroende. Intelligens är förstånd, begåvning och förmåga att lösa problem. Påverkas av arvsanlag och uppväxtmiljö, många menar att intelligens kan tränas upp. Hjärnans storlek har ingen betydelse för intelligensen. Däremot är kopplingarna och samarbetet mellan nervcellerna av betydelse.
Hjärnan - den komplicerade datorn Hjärnan skyddas av : 1. Skallbenet 2. Hjärnhinnor 3. En vätska som fungerar som stötdämpare. Hjärnans celler behöver hela tiden mycket syre och druvsocker, därför är det gott om blodkärl i hjärnan. Hjärncellerna är mycket känsliga för syrebrist. Dålig blodtillförsel gör att vi svimmar och då ger kroppen hjärnan mer blod. Förr trodde man att hjärnceller inte kunde dela sig. Idag vet man att vissa nervceller i hjärnan kan dela sig, vilket gör att man kan hitta nya metoder att behandla en del skador och sjukdomar i hjärnan.
Skador, störningar och sjukdomar i hjärnan Koma: ett stadium av djup medvetslöshet då hjärnans kontroll över kroppens övriga funktioner är mer eller mindre utslagna. Till skillnad från vid djup sömn kan personen i koma inte vakna genom ihärdigt "väckande", inte heller vända sig i sängen, kontrollera urin/avföring och om personen till exempel är hungrig. Alla reaktioner är dock inte utslagna vid koma och sjukvårdspersonalen mäter djupet på individens koma genom att testa till exempel smärtreaktioner och reaktioner för ljus och ljud. Patienten kan i vissa fall röra på ögonen, men det är bara reflexmässiga rörelser inte tecken på vakenhet. Hjärndöd: All blodcirkulation och elektriskaktivitet i hjärnan har upphört. Vid hjärndöd kan rent kroppsliga funktioner uppehållas under en kort tid, till exempel för att förlänga tiden för organdonation. Det är dock omöjligt att återuppliva en person som drabbats av hjärndöd. Alzheimers: Nervcellen förändras så att nervcellen får svårare med sin egen näringsförsörjning. Dessutom inlagras ett olösligt äggviteämne i hjärnan, vilket ibland är kopplat till en ärftlig kromosomförändring. Dessutom kan diskret syrebrist i hjärnan också försämra nervcellernas överlevnadsförmåga. Sammantaget leder dessa förändringar till att nervcellerna långsamt förtvinar. Personen får minnesstörningar och ibland personlighets förändringar. Kan ej botas. CP skada: Cerebral pares, är ett samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen, vilka uppstått på grund av en hjärnskada innan hjärnan är färdigutvecklad, det vill säga under fostertiden, under födseln eller under de första två levnadsåren. Cerebral pares betyder förlamning genom hjärnskada. Detta är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar.
Stroke (slag anfall) : allvarligaste sjukdomen i hjärnan. I stort sett bara äldre drabbas. Är en blodpropp/blödning i hjärnan, som ger syrebrist och skador i det drabbade området. Behandlas med sjukgymnastik och träning av tappade funktioner. Hjärnhinneinflammation: Är virus/bakterier som angriper hjärnan. Symptomen är kraftig huvudvärk, hög feber, kräkningar och nackstelhet. Behandlas med antibiotika, krävs sjukhusvård. Depression: Orsakas av brist på signalämnen i hjärnan. Symptom är apatisk, svåra skuldkänslor och plågsamma tankar. Behandlas med läkemedel och samtalsterapi. Dyslexi: Är till stor del ärftligt. Vanligare hos män än kvinnor. Har inget med intelligens att göra. Symptomen är svårigheter med stavning samt tolkning och avläsning av ord. Men förstår vad orden betyder. Har rätt att få hjälpmedel ex. talböcker, datorer mm. Hyperaktivitet (DAMP/ADHD): svårt att sitta stilla och koncentrera sig. Kan även ha motoriska problem. Blir ofta bättre i tonnåren. Behandlas med läkemedel.
Epilepsi: Nervcellerna i en viss del av hjärnan blir överaktiva, vilket ger kortslutning i hjärnan. Detta kan ge olika typer av anfall. Ser ibland otäckt ut men är oftast ofarligt. Behandlas med läkemedel. Huvudvärk: Hjärnan har inte någon känsel. huvudvärk är istället smärta i nackens muskler eller i huvudets blodkärl, alternativt en psykologisk smärta. Migrän: Kraftig huvudvärk, uppkommer av att blodkärlen dras samman och sedan vidgas. Hjärnskakning: Hjärnan skakas om av ett slag mot huvudet, oftast medvetslös en kort stund. Symptom är illamående, kräkningar och minnesförlust. Ska ej sova direkt efter. Behandlas med vila. Hjärnskador: Kan uppkomma genom brukande av alkohol, narkotika och andra gifter.
Undersökning av hjärnan och nervsystemet Lumbalpunktion: suger ut ryggmärgsvätska med en tunn nål. EEG: mäter hjärnans elektriska aktivitet Röntgen: skikt röntgen och datortomografi Blodprover: kontrollerar ämnesomsättningen och blodflödet till hjärnan. Man kontrollerar även balans och olika reflexer.
Nervsystemet Nervsystemet är uppbyggt av 1000 miljarder nervceller. Nervceller kan leda svaga elektriska signaler dessa kallas nervimpulser. Nervsystemet består av: Hjärnan Ryggmärgen CSN centrala nervsystemet. Alla nerver som förgrenar sig i kroppen Perifera nervsystemet nerverna som går till och från CSN och till och från övriga delar i kroppen.
Nervcell 1. Nervimpulsen kommer in till 2. Nervcellskroppen 3. Nervimpulsen skickas vidare i utåtledande nervtrådar till andra nervceller. 4. Här sker kontakten med nästa nervcell/andra celler 4 Impulserna har olika hastigheter. 0,5 150 m/s 3 2 Nervcellskropp 1
Nervimpulser 1. Motoriska impulser Nerver som leder ut från hjärnan. Skickar information till kroppens organ. Där ordergivning sker ex. muskelrörelser. 1 2 1. Sensoriska impulser Nervimpulser från kroppen till hjärnan. Dessa tolkas till intryck ex. syn, hörsel, Känsel och smak.
Somatiska = viljestyrda nervsystemet Somatiska och Autonoma nervsystemet Reglerar människans förhållande till yttre miljön ex syn och hörsel intryck görs om till medvetna sinnes förnimmelser på vilka vi reagerar med ex. tal eller kroppsrörelser. Är framför allt nerver som går till skelettmusklerna som gör att vi kan röra oss. Autonoma = självständiga nervsysytemet Är inte viljestyrt. Vi kan inte påverka detta. Ser till att inre miljön inte rubbas och reglerar kroppens inre funktioner ex. andning, cirkulation, kroppstemperatur, vätskebalans samt mag- och tarmrörelser. Delas i två delar. Aktiva Styrs av rädsla, ilska, oro och stress. Kroppen sätts i största beredskap Passiva Styrs av vila. Fungerar dämpande