GRÖNPLAN FÖR SUNDSVALL

GRÖNPLAN FÖR SUNDSVALL Hägg SÖDRA STADSDELEN NJURUNDABOMMEN, KVISSLEBY-NOLBY, SVARTVIK, BREDSAND, ESSVIK ***** SUNDSVALLS KOMMUN STADSBYGGNADSKONTORET MILJÖKONTORET FK/UTEMILJÖ November 1997

GRÖNPLAN FÖR SUNDSVALL är upplagd på följande sätt: Allmän del Genensamt häfte för delarna Sundsvalls tätortsområde och Norra Skön. Här tas t.ex. upp frågor gällande syfte med Grönplanen, begreppet grönstruktur och dess värde ur biologiskoch rekreationssynpunkt. Vidare redovisas kommunala, regionala, och andra mål gällande grönområden inom stadsbebyggelsen. I denna del av Grönplanen redovisas också naturområden som gränsar till stadsbebyggelsen, Värdefull natur nära staden. Dessa områden utgör en alldeles speciell kvalitet i Sundsvall. Riktlinjer för bevarande av dessa områden anges. Delområdesbeskrivning Behandlar natur- och grönområden inom stadsbebyggelsen, Natur i staden. Fokuserar in på stadsgrönskan. Till skillnad från den allmänna delen, som är gemensam, finns det flera delområdesbeskrivningar, som redovisar grönskan i olika stadsområden. På kartan (nästa sida) visas områdesindelning för grönplanens delområdesbeskrivningar. GRÖNPLANENS ALLA DELAR SÖDRA STADSDELEN Ett häfte med stadsdelarna Njurundabommen, Kvissleby-Nolby, Essvik, Svartvik, Bredsand. (1977) ALLMÄN DEL Gemensam del för Norra Skön och Sundsvalls tätortsområde (1998) NORRA SKÖN Delområdesbeskrivning. Omfattar Finsta, Sundsbruk, Ljustadalen och Birsta. (1998) SUNDSVALLS TÄTORTSOMRÅDE Delområdesbeskrivning. Omfattar Bosvedjan, Haga, Skönsberg, Granlo, Granloholm, Bergsåker Österro och Lillhällom samt centrala stadsdelarna Norrmalm, Stenstaden, Västermalm, Södermalm, Östermalm samt Skönsmon, Nacksta och Sallyhill. (2003)

INNEHÅLL: 1. Allmänna utgångspunkter 2. Värdefull natur nära staden 3. Grönstruktur i staden 4. Delområdesredovisning: * Essvikshalvön * Njurundabommen * Kvissleby - Nolby * Svartvik - Vapelnäs - Hemmanet * Bredsand - Stockvik 1. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER INLEDNING I vår upplevelse av omvärlden utgör de gröna miljön en väsentlig och mycket viktig del av vår verklighet. I den översiktliga planeringen utgör den "gröna sektorn" tillsammans med bebyggelsen och kommunikationer en av huvudkomponenterna när det gäller markanvändning. En samhällsplanering som syftar mot hållbar utveckling innebär bl. a. att ett tankesätt baserat på ekologiska principer och kretslopp ges en större utrymme än förut. Detta tankesätt innebär också att naturmiljön och med den gröna miljön inom bebyggda områden lyfts fram. I programdiskussionen inför den fördjupade översiktsplanen har man därför poängterat vikten av att kartlägga grönytor och deras betydelse för staden och människorna. GRÖNPLAN FÖR SUNDSVALL Uppläggning Grönplanen utgör en del av arbetet med fördjupad översiktsplan för Sundsvalls tätortsområden. Liksom den fördjupade översiktsplanen delas grönplanen i ett antal delplaner: Grönplan för södra Sundsvall (motsvarar Njurunda tätortsområde), Grönplan för Norra Skön, Södra Skön osv. Grönplanen kommer att innehålla en gemensam allmän del samt ett antal delar som svarar mot respektive delområde. Föreliggande grönplan behandlar delen södra Sundsvall. Den allmänna delen (Allmänna utgångspunkter) är skriven så att den i första hand tar upp frågor gällande södra Sundsvall. Den kommer att vidareutvecklas för att täcka alla aspekter som är av betydelse inom hela Sundsvalls tätortsområde. De frågor som p.g.a. tidsskäl inte är med eller ej behandlas heltäckande är t ex ekologiska aspekter på kustvatten. En slutlig version av Grönplanens allmänna del kommer att finnas när översiktsplanen i för norra Skön presenteras 1998.

NATUR- OCH GRÖNOMRÅDEN I SÖDRA SUNDSVALL Sundsvall - Njurunda tätortsområdet är välförsett med natur- och rekreationsmark runtom tätbebyggelsen. Även inne i stadsdelarna finns det grönytor i form av parker, esplanader och grönstråk som tillgodoser stadsbornas behov av daglig naturkontakt och avkoppling utomhus. Dessutom finns det en del "glömda" grönytor dvs markområden som är fria från bebyggelse och andra anläggningar och som i några fall på "egen hand" utvecklat ett rikt växt- och djurliv. Ser man hela tätortsområdet från ett fågelperspektiv utgörs de gröna delarna till största del av skogsmark som omger stadsbebyggelsen. Dessa naturområden tränger på många håll in i bebyggda områden som mer eller mindre sammanhängande gröna kilar och stråk eller ligger som en grön mosaik invävt mellan trafikleder bostadshus och industrier. Grönskan bildar en egen struktur, grönstruktur, liksom trafikleder och bebyggelsen bildar sin speciella struktur. Bifogad skiss (nästa sida) visar en generaliserad framställning av förhållandena. VIDGAD SYN PÅ GRÖNYTOR Parker och grönområden i staden kan tillskrivas många positiva funktioner och egenskaper. Dessa har omtalats i många olika sammanhang. De grundläggande och mest omtalade fördelarna som t ex betydelse för stadsmänniskans hälsa och trivsel eller grönskans klimatförbättrande och luftrenande egenskaper behöver därför inte beskrivas här. Även parkernas betydelse som stadsbyggnadselement som kan ge staden egen identitet, underlätta orientering i stadslandskapet, förstärka karaktären hos vissa byggnader och stadsdelar kan nämnas. Städernas parker, esplanader och andra grönstråk tillhör vårt gemensamma kulturarv. På samma sätt som byggnader, gator och torg påminner de oss om stadens kulturhistoriska utveckling. Grönytorna inne i stadsdelarna och framförallt naturområden runtomkring tätorterna har mycket stort värde för rekreation. Motion och vistelse i naturen är av grundläggande betydelse för folkhälsan. Under senare åren har man uppmärksammat även andra funktioner hos grönytorna i staden. Dessa har att göra med den allt starkare medvetenheten om ekologins betydelse för samhällsutvecklingen och våra långsiktiga överlevnadsmöjligheter. Begreppet stadsekologi har under det senaste decenniet utvecklats och tillämpats i många länder. Stadsekologi innebär att staden betraktas som ett ekosystem eller rättare sagt som en väv av otaliga ekosystem som alla samspelar och påverkar varandra. Helhetsbegreppet är centralt, allt som sker påverkar något annat. Ett stadsekologiskt betraktelsesätt innebär bl a att sambanden mellan olika grönområden betonas. Här kommer begreppet grönstruktur in i bilden. Ett annat begrepp som skall nämnas här är biologisk mångfald. Sverige har genom FN-konferensen i Rio 1992 förbundit sig att verka för artbevarande och kommunerna skall tillämpa begreppets innebörd i sitt arbete. För stadens grönområden betyder detta att förutom de estetiska värdena skall grönytorna i staden rymma ett rikt biologiskt liv. Artrikedomen förutsätter livskraftiga biotoper av olika slag där många växt- och djurarter får livsrum. För att stimulera denna biologiska mångfald krävs det bl a att en naturlig spridning av olika arter kan ske från de större naturområdena runtomkring in mot grönytorna i staden. Samtidigt skall det finnas grönområden i staden som kan erbjuda livsrum för dessa naturliga arter. En grönstruktur som bygger på dessa principer har även andra fördelar för stadens invånare. Barnomsorgen och skolorna får tillgång till artrik natur för utforskning och undervisning på nära håll. Man får stabilare ekosystem i staden som kan användas på olika sätt att minska miljöbelastningarna. Grönstruktur kan ses också som en förutsättning att i framtiden kunna utveckla och tillämpa lokala "gröna" tekniska system med utgångspunkt i kretsloppstänkande. En ny syn på t ex dagvattenhantering och organiskt avfall kan lättare slå igenom i en stad med väl genomtänkt och utvecklad grönstruktur, allt i linje med ambitioner om kretsloppsprincipen och hållbar samhällsutveckling. En bra grönstruktur skapar också bättre möjligheter att utveckla och genomföra idéer kring ekologiskt byggande.

Under de senare åren har man i olika sammanhang sökt belysa och förstärka grönytorna roll i stadsplaneringen. Här nämns några exempel: I EU:s "Grönbok" om stadsmiljö diskuteras bl a EU-strategi för stadsmiljön. Stadsproblemen sägs bero på två samverkande huvudfaktorer: miljöbelastningarna och stadens rumsliga struktur. De två viktigaste insatsområdena består i att förändra stadens struktur och att reducera miljöeffekter. Det första handlar om stadsplanering och här tas också grönfrågorna upp, bl a behovet att förstärka naturmiljön i städerna.

Vid FN-konferensen i Rio 1992 antogs konventionen om biologisk mångfald. Hos oss åtföljdes den av regeringens proposition om en svensk strategi för bevarande av den biologiska mångfalden. En varierande natur med ett rikt växt- och djurliv som här eftersträvas skall inte bara finnas i naturreservat och i orörda naturområden, utan också i och omkring städerna. Frågor om biologisk mångfald är alltså i högsta grad aktuella vid planering av tätorternas grön- och rekreationsområden. Regeringens tilläggsdirektiv till Plan- och bygglagen (M 92:03) handlar om förstärkt skydd av parker och grönområden i våra städer och tätorter. Regeringen konstaterar bl a att tillgången till natur- och grönområden är viktig för människors välbefinnande, särskilt för boende i tätorter. Därför finns det anledning att belysa förutsättningarna att skydda och säkerställa parker och grönområden. På senare år har också ett antal kampanjer som stödjer denna syn ägt rum och många rörelser är verksamma för att främja en ekologisk syn på utveckling och tillvaro. Bland dessa kan följande nämnas: Nära till naturen, Naturen runt knuten, Det naturliga steget, Hälsosamma städer samt vår egen Agenda 21 /Livsmiljö Sundsvall. NÅGRA MÅLFORMULERINGAR AKTUELLA I DETTA SAMMANHANG: Övergripande nationella mål: * Bevara den biologiska mångfalden * Skydda människors hälsa * Skydda natur- och kulturlandskapet * Hushålla långsiktigt med naturresurser Kommunala mål ang god miljö. Bland de kommunala målen för natur och miljö som antagits 1990 kan i detta sammanhang nämnas: * Sundsvall skall vara en kommun med bra miljö i ekologisk balans, där människor kan leva med god hälsa och ha glädje av en fin natur. * Kommunens olika naturtyper, natursevärdheter och vetenskapligt intressanta naturobjekt ska ges skydd och göras kända och tillgängliga för allmänheten. Övergripande mål i ÖPL 90. Nedan citeras några målformuleringar från Översiktsplanen 90 som är aktuella i detta sammanhang: * Sundsvall skall utvecklas till en kommun med god livsmiljö i vid mening, ett samhälle där utbildning, omvårdnad och fritidsaktiviteter i samspel medverkar till att ge invånarna förutsättningar för hög livskvalitet. * I tätorternas omgivningar skall områden reserveras för invånarnas behov av rekreation och naturupplevelser. Miljöstrategi för Västernorrlands län. Några mål aktuella i detta sammanhang: Godtagbar tillgång på friluftsmarker i och kring tätorter skall vara säkrad. (Ett av de övergripande miljömålen) Alla länets kommuner antar senast vid nästa revision av översiktsplanen en särskild grönplan för bevarande av tätortsnära natur för friluftsliv och andra ändamål. (Resultatmål för prioriterade miljöområden)

Livsmiljö Sundsvall (Agenda 21) Sundsvalls rika natur ska skyddas. Mångfalden bland landskapets växter och djur ska bevaras. Vår stad och våra bostadsområden ska präglas av grönska, parker och planteringar. Detta betyder att skog, åker, hav och sjö ska nyttjas varsamt. Jord- och skogsbruk ska drivas ekologiskt hållbart. Hotade arter och värdefulla naturområden ska skyddas. Den biologiska mångfalden ska värnas även i bebyggda områden. Naturen nära bebyggelsen ska vara tillgänglig för rekreation. GRÖNPLAN och kopplingar till övrig kommunal planering Grönplanens uppgift är bl a * att i den fysiska planeringen hävda/underlätta denna syn på grönytor och närnatur (fördjupad översiktsplan, detaljplan, bygglov...) * att för invånarna visa var värdefulla natur- och parkmiljöer finns TVÅ NIVÅER I GRÖNPLANEN Grönområdenas funktion i Grönplanen studeras utifrån flera aspekter: de ekologiska, de kulturella samt de sociala aspekterna. Dessa kartläggs och beskrivs. Kartläggningen görs av praktiska skäl på två nivåer: 1. VÄRDEFULL NATUR NÄRA STADEN där de biologiska värdena och de rekreativa värdena i stadens omgivningar behandlas 2. GRÖNSTRUKTUR I STADEN där de ekologiska, kulturella och sociala värdena av stadens grönområden redovisas. 2. VÄRDEFULL NATUR NÄRA STADEN A. BIOLOGISKA VÄRDEN Målsättningen är att peka ut de delar av stadsnära naturområden som är mest värdefulla ur ekologisk synpunkt. Under de gångna åren har man inom ramen för naturvårdsarbetet, både på läns- och kommunal nivå, avgränsat och beskrivit ett antal områden, s.k. naturvårdsobjekt. Dessa har ur naturvårdssynpunkt höga värden. Vissa är avsatta som naturreservat. Andra bevaras genom överenskommelse och naturvårdshänsyn, beroende på objektets art och hotbild. Alla naturvårdsobjekt finns med på kartan. En annan typ av värdefull natur som markeras på kartan är områden med särskilt stora biologiska värden. Vid FN-konferensen i Rio 1992 antogs konventionen om biologisk mångfald som åtföljdes i Sverige av regeringens proposition om en svensk strategi för bevarande av den biologiska mångfalden. Bland annat sägs det att en varierande natur med ett rikt växt- och djurliv skall inte bara finnas i naturreservat och i orörda naturområden, utan också i och omkring städerna. I enlighet med denna strävan har man avgränsat ett antal större naturområden som hyser ett rikt biologiskt liv. Dessa "biologisk mångfald - områden" har värden som är knutna till olika naturtyper: skogsmark, odlingsmark och vatten (sjöar, bäckar och våtmarker). Kodbeteckningar på kartan talar om vilka naturtyper som står för det huvudsakliga värdet.

Kartan visar också bäckar eller bäckavsnitt som bedöms vara av särskilt stort värde som biotoper knutna till rinnande vatten. Värdefulla strandområden Även havskusten är en naturresurs med sina speciella naturförhållanden. Sundsvallskusten har i mycket stor omfattning utnyttjats av industri som satt sin prägel på den. Mycket få orörda naturpräglade kustavsnitt finns kvar. En särskild inventering av kusten har gjorts med målsättning att kartlägga de områden som idag hyser några naturvärden eller som har förutsättningar att utvecklas till attraktiva områden för naturvård och rekreation. Den natur vi har inom bebyggelseområden har sin huvudsakliga "källa" i stadens omgivningar. Det är från den omkringliggande naturen växter och djur sprider sig in till stadens grönområden. På kartan har vi markerat de viktigaste länkarna, spridningsvägarna mellan naturen utanför stadsbebyggelsen och naturen i staden. Därmed förmedlas också en skalväxling mellan naturen nära staden och naturen i staden, en växling till nästa detaljeringsnivå. BEVARANDE OCH SKYDD Att peka ut naturvärden medför inte att värdena automatisk består. Grönstudien presenterar också idéer kring bevarande och skydd av dessa värden, både utanför och inne i staden. För områden som behandlas här gäller följande rekommendationer. S-områden (skog): inget eller ytterst restriktivt och naturvårdsanpassat skogsbruk. O-områden (odlingsmark, hagmark): Verka för fortsatt hävd och landskapets öppethållande. Naturvård/landskapsvård. Insatser som underlättar framkomlighet och vistelse för människor som söker rekreation. Strandområden: Det råder mycket stort brist på lättillgänglig och naturpräglad havsstrand i kuststråket söder om Sundsvall. Därför är de strandområden som utpekas av mycket stor värde. De utgör en resurs för framtida markanvändning av kusten och bör därför ägnas stor uppmärksamhet i planeringsarbetet. B. MARK FÖR REKREATION Enligt naturresurslagen är friluftsmarken en allmän tillgång, en resurs som skall beaktas och skyddas på samma sätt som andra naturresurser. Det gäller: "Mark och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet. Behov av områden för friluftsliv i närheten av tätorter skall särskilt beaktas". ( NRL 2:6 ). Enligt PBL skall en översiktsplan bl a redovisa hur friluftslivets intressen skall skyddas och beaktas. Friluftsliv bedrivs i naturen. Umgänge med naturen ger förståelse för naturens villkor. Människor som vistas i naturen blir angelägna om att bevara och slå vakt om en god miljö. Att skapa förutsättningar för friluftsliv är därför en viktig del i miljöarbetet både på kort och lång sikt. Tillgång till närbelägen rekreationsmark, möjligheter till avkoppling, naturupplevelser och motion är en livskvalitet som får allt större betydelse för människornas välbefinnande och trivsel, särskilt i tätbefolkade områden. I den kommunala målbeskrivningen - kvalitetsmål i ÖPL 90 heter det bl a: I tätorternas omgivningar skall områden reserveras för kommuninvånarnas behov av rekreation och naturupplevelser. Sundsvallsområdet har mycket goda förutsättningar att erbjuda sina invånare denna livskvalitet.

På kartan MARK FÖR REKREATION redovisas områden utanför stadsbebyggelsen som är viktiga för tätortsnära rekreation och friluftsliv. Dessa områden är mycket välbesökta, utgör frekventerade stråk i landskapet och har ofta ett stort antal stigar, leder, motionspår eller andra anläggningar för rekreation och friluftsliv. Redovisning av friluftslivets anspråk nyanseras på följande sätt: Först avgränsas Större tätortsnära områden för rekreation och friluftsliv. Under denna beteckning går stora delar av naturmark utanför bebyggelse. Dessa områden erbjuder genom närhet, innehåll och kvalitet goda möjligheter för naturupplevelser, avkoppling och motion och har stort värde både för de närboende och andra som söker rekreation i stadens omgivningar. Inom dessa områden finns det delar som är särskilt välbesökta. Det är friluftsanläggningar av olika slag som exempelvis utflyktsstugor och spårcentraler. Dessa delområden särmarkeras på kartan som Särskilt viktiga delar (kärnområden), målpunkter, utgångspunkter. Inom ett rekreationsområde finns det några välanvända förbindelselänkar eller korridorer. Beroende på stig- och spårsystemets dragning och de vanligaste start- och målpunkterna rör sig människor utmed vissa stråk eller speciella leder. De vanligaste stråken har ritats in på kartan och benämnts Större stråk inom tätortsnära rekreationsmråden. Även viktiga enstaka stig- och spårförbindelser har markerats som Speciella leder och förbindelselänkar. Natur som kunskapskälla Vi har inom ramen för detta arbete också gjort en undersökning om förskole- och grundskolebarnens "egna" natur. Förskolebarnen gör ofta utflykter till närliggande grönområden för att vara ute, leka och utforska naturen. Även skolbarnen vistas mycket ute i naturen, både på eget initiativ och inom ramen för biologiundervisningen. Vidare bedriver olika organisationer verksamheter där barnen vistas ute. Syftet med vår undersökning var att ta reda på var barnens "egen" natur finns för att i planen söka säkerställa dessa områden. Barnens natur - områden som pekats ut i undersökningen har arbetats in i grönplanen. BEVARANDE OCH SKYDD En övergripande målsättning i detta sammanhang är att Bevara och skapa rekreationsmöjligheter och god friluftsmiljö i tätortsnära områden. Det gäller att säkra friluftsområdenas funktion och karaktär som rekreationsmark. På föregående uppslag föreslås bevarande och skydd för några biologiskt värdefulla områden. Några av dessa sammanfaller med friluftslivets kärnområden och det föreslagna skyddet tillgodoser båda intressen. Andra kärnområden/målpunkter samt rekreationsstråk som finns på kartan är av skiftande karaktär. Gemensamt för dem är att friluftslivet är etablerat och anläggningarna (stugor, spårsystem och dylikt) redan har en huvudman. Inom rekreationsstråken finns stigar och leder som sköts av någon. Det som kan påverka eller hota dessa områden är förändringarna i pågående markanvändning som huvudsakligen är skogsbruk. Ett intensivt och storskaligt skogsbruk kan nämnvärt påverka de trivselvärden som finns. Det är därför i första hand genom hänsyn i skogsbruket som man kan bevara trivsel och kvalitéer i dessa områden. Kommunens som äger stora delar av den tätortsnära skogsmarken (c:a X%) har en skogsbruksplan som garanterar denna hänsyn. Resten av marken är privatägd och det är här hänsynsbehovet måste diskuteras.

3. GRÖNSTRUKTUR I STADEN Denna del av grönplanen kartlägger parker, grönområden och natur inom tätortsområden och söker redovisa funktioner, värden och samband sett ur ekologiskt, socialt och kulturell perspektiv. Den gröna tätortsmiljön beskrivs utifrån två aspekter med var sin karta: ekologi-naturvård som redovisar biologiska värden och ekologiska samband m.m. samt aspekten parker-närnaturrekreation som tar upp frågor kring kulturvärden, vardagsnatur intill bostäder och grönområdenas utnyttjande för avkoppling och motion. EKOLOGI - NATURVÅRD På kartan redovisas Ekologiskt särskilt värdefulla områden. Dessa områden har särskilt stort betydelse ur biologisk synvinkel och är viktiga för bevarande av den biologiska mångfalden inom tätortsbebyggelsen. Områden är av olika karaktär och innehåller olikartade naturmiljöer. Vidare redovisas gröna stråk, biotoper som utgör spridningskorridorer för växter och djur och som har klar samband med omgivande natur eller är viktiga för att upprätthålla biologisk kontakt grönområdena sinsemellan. Bäckar, stränder och även vegetationsstråk inom bebyggelsen med kontakt med omgivande naturmark är några exempel. PARKER - NÄRNATUR - REKREATION På kartan redovisas värdefulla parkmiljöer, viktiga mål- och uppehållsområden Exempel härpå är parker, kyrkogårdar, och hembygdsgårdar samt övriga grönytor som ofta använd av närboende. Även grönytor för idrott ingår. På samma karta redovisas också värdefull natur- och rekreationsmark nära bebyggelsen. Här ingår närströvområden, motionsspår/skidspår och övriga närnaturområden där barnen leker och äldre söker avkoppling och naturkontakt. Även viktiga stråk och förbindelser som finns inom grönområden visas. Rent generellt är alla grönytor värdefulla för att vidmakthålla en balanserad struktur mellan bebyggelse, trafikanläggningar och friytor i staden. Några ytor består t.ex. av trädridåer mellan bebyggelse och vägar och fungerar som stoftsamlare, andra finns till för att ge en struktur i bebyggelsen. I Sundsvallsområdet och särskilt i de södra delarna är de olika bäckmiljöerna mycket värdefulla som gröna korridorer genom bebyggelsen. De är dessa korridorer som sammanbinder naturen utanför bebyggelsen, med det nätverk av parker och tomtmark som utgör en bas i grönstrukturen. Det är mycket viktigt att göra fastighetsägarna medvetna om den ekologiska resurs som små biotopöar, t.ex. en uppvuxen trädgård kan utgöra. Att bevara de gamla träden på tomtmark, där de ej kan vålla skada vid sitt åldrande, är också nödvändigt ur biologisk synvinkel. De gamla döende träden har ett stort värde för det lägre stående växt- och djurlivet. BEVARANDE OCH SKYDD Ett säkerställande av våra park- och grönytor i staden är ett huvudmål för att ge en god livsmiljö för oss och våra barn. Detta ger barnen möjlighet att leka i en stimulerande miljö, nära till naturen. För vuxna och äldre finns möjligheter att vistas, träffas och umgås i ett varierande och vackert uterum. Där finns tillfälle att uppleva naturens skiftningar med årstidernas växlingar och djurlivets mångfacetterade skepnader. Goda möjligheter att promenera/motionera i naturmiljö är en av de viktigaste aspekterna i förebyggande hälsovård.

Det är viktigt att man vid bedömningen av tätortens grönstruktur ser till helheten. Det är inte enbart den ekologiska delen som skall prioriteras. De sociala aspekterna på våra bostadsnära grönområden får inte negligeras, då huvuddelen av vår fritid förläggs nära vår bostad. Detta gäller framför allt de svagaste i samhället, barn och gamla. Många parker representerar också stora värden ur kulturmiljösynpunkt. Mot denna bakgrund föreslås följande riktlinjer till de i grönplanen markerade områdena: Ekologi - naturvård: de områden och stråk som på kartan markeras grönt är att betrakta som ekologiska resurser och bör undantas från exploatering samt skyddas mot all annan verksamhet som kan inverka på de biologiska bevarandevärdena. Parker - närnatur - rekreation. Liknande resonemang som ovan bör gälla alla de områden som på kartan markeras med rött där områdeskvalitéerna är av social och kulturell karaktär. Dessa områden bör ses som resurser för rekreation och avkoppling i respektive stadsdel. De skrafferade områden utgörs av värdefull närrekreationsmark. Vid varje planerad markanvändningsförändring bör rekreationsvärden särskilt beaktas. Övriga grönområden har inte samma höga bevarandevärden men skall studeras ur biologisk, kulturell och social synvinkel i samband med varje eventuell markanvändningsförändring. ******* Grönplanen har tagits fram av Naturvårdsgruppen (NVG). Huvudsakligen har följande personer från NVG varit engagerade i arbetet med Grönplanen för södra Sundsvall: Ronnie Nordström, Miljökontoret, Ewa Eklind, Fastighetskontoret/Utemiljö (fram till 1996) och Daniel Jasek, Stadsbyggnadskontoret. Kartorna har framställts med hjälp av GIS av Lena Friborg och Siv Nordin vid Stadsbyggnadskontoret.

4. DELOMRÅDESREDOVISNING Översikt över delområden

4. DELOMRÅDESREDOVISNING ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Inledning Nya tankar om staden, även ur ett mer ekologiskt fungerande perspektiv, har växt fram under senare år. Man tänker sig ett system av gröna lungor i den hårda stadsmiljön, gröna lungor som både ger viss reningseffekt av luftföroreningar och har en bullerskyddande funktion. Dessutom kan dessa grönstråk hysa ett rikare växt- och djurliv än dagens traditionella stadsbyggnadsstrukturer. Föreliggande plan har ett stort pedagogiskt värde. Den traditionella synen på natur utgår ofta från ett estetiskt perspektiv. Naturen bör vara ordnad och städad. Det stämmer sällan med ekologiska grundbegrepp om att ju fler typer av livsmiljöer som finns, desto fler arter kan samleva. Eftersom biologisk mångfald har sin grundstomme i vårt vardagslandskap, är det viktigt att förstå att naturen ibland måste kunna se "skräpig ut" för att ha en ekologisk funktion Det innebär bl.a. naturmiljöer med både buskage, sly och stora träd, där även döda/döende växter ingår. Det innebär variation som rymmer täta snår utefter vattendrag och våtmarker med älskog, men även öppna marker som måste skötas genom slåtter eller bete. Vi bör kunna se skönheten även i ett "vildvuxet" område om vi förstår att detta är grunden för en rikare natur. Rekreationsupplevelser och rik natur går ofta hand i hand därtill. Barns lekmiljöer blir även mer variationsrika och får även betydelse ur kunskapssynpunkt. Människan Studier har visat att en rik närmiljö berikar människors vardag, påskyndar tillfriskning vid sjukdomar etc. I den stensatta bullriga miljö som en stad kan utgöra, är det därför av stor vikt att kunna få kontakt med naturlika miljöer. Där kan man få uppleva rofylldhet med "frisk luft" i en levande miljö, fastän stadsnära. För att filtrera bort föroreningar, partiklar och gaser är barrträd effektivast med sin större totalyta och vintergröna dräkt. I parkmiljön kan även starka vindar avskärmas. Man får inte glömma bort att vi även formas som människor genom vår kontakt med naturen. Får vi som barn en känsla av samhörighet och aktsamhet mot allt levande och hur beroende vi är av grundläggande biologiska processer, så tar vi med oss denna insikt i vår kontakt med andra människor. Gravt handikappade har ibland kanske inte annan möjlighet att få naturupplevelser. Det är av största vikt att dagens barn tidigt får en förankring i naturen och dess "mysterier" för att de som vuxna skall få en fortsatt förståelse för människans plats i ekosystemet och få en vilja att bevara arter och deras biotoper. Det handlar ytterst om att både värna om biologisk mångfald och om människan själv. Därför skall vi bruka och inte förbruka naturresurser, vi skall nyttja men inte utnyttja. Tidningen Vår bostad, nr 11/95, har via Sifo genomfört intervjuer bland 1000 personer om deras syn på boende. En slutsats som framkom var att huvudsaken inte är att bo centralt utan att närheten till ett grönområde är viktigast. På en fallande skala angav 74% att viktigast var just närheten till grönområde, därnäst att det är lugnt och störningsfritt (69%), att ha en rimlig boendekostnad (66%) osv. Värderingen av grönområden i anslutning till bostäder har också samband med avståndet till grönområdet. Finns där ett naturreservat ökar värderingen ytterligare (Transek AB, Solna). Noteras kan också att värderingen är högre hos kvinnor. Bostadsnära grönområden är alltså ett kvalitetsbegrepp! 10

Biologisk mångfald inkluderar vatten I ett levande landskap samspelar vattenmiljöerna med grönområdena. Det är således viktigt att tala om en grönblå struktur där det för liv avgörande vattnet är en del i helheten. Detta gäller både befintliga vatten som kustnära hav, vattendrag och sjöar/dammar resp. vatten som kan åter- eller nyskapas genom att lyfta upp bäckar eller införa lokalt omhändertagande av dagvatten/ ekologisk dagvattenhantering (LOD/ED). Vattendrag mister delar av sin ekologiska funktion och funktion som spridningskorridor vid kulverteringar. Stränder är oerhört viktiga ur biologisk synvinkel där en "skogsbrynseffekt" uppstår där land och vatten möts. Hårdgöring omintetgör den viktiga kontakten mellan land- och vattenmiljön. När man skall utveckla tankar om en grönblå struktur, är det logiskt att utgå från de inneboende möjligheter som finns i varje stadsstruktur och de miljöelement som finns i större eller mindre omfattning. Nästan dagligen matas vi via etermedia med program från mer eller mindre exotiska platser. På så vis kan vi fa en stor kunskap utan att ens behöva gå ut. Detta är givetvis bra, men det inrymmer också en viss fara. Faran ligger i att vårt vardagslandskap reduceras till något trist. Vår närmiljö, hur fantastisk den än kan vara för en utomstående betraktare, blir något vi tror oss kunna undvara och som finns där i brist på något bättre. Så kan t ex våra bäckraviner vara mer eller mindre unika, både ur ett svenskt resp. europeiskt perspektiv, utan att vi är medvetna om det. Det märks inte minst på hur de behandlas genom nedskräpningar etc. Det är således viktigt att bevara resp. skapa förutsättningar för biologisk mångfald även i stadsnära miljöer. Det gäller att finna de grönblå korridorer som faktiskt ofta finns och att även förbinda dessa sinsemellan samt gärna tillskapa nya. Som grundstomme till dessa korridorer finns grönblå oaser i tätorterna i form av mindre sjöar, vattensamlingar och parker av olika karaktär. Dessa skulle kunna bli viktiga biotopöar eller t o m kärnområden i bebyggelsestrukturen. Det gäller att skapa ett fungerande nätverk av kärnområden, biotopöar och korridorer. Stora områden är extra värdefulla. Breda vägar, broar m.m. kan vara effektiva barriärer i landskapet för det vilda, men också för utsatta människor som barn, gamla och rörelsehindrade. Man vet att en koncentriskt uppbyggd bebyggelse- och vägstruktur effektivt skärmar av staden från dess omgivning, medan en radiell uppbyggnad ger möjligheter till naturliga kontakter med omgivningen (SNV PM 1622). Sammantaget kan man säga att barriärer bör undvikas i landskapet. Vattnet Vattnet i stadsmiljön har av tradition gömts undan. Bäckar har kulverterats, stränder har hårdgjorts eller utfyllts och dagvattnet har letts undan. I det senare fallet leds ofta orenat vatten, som samlat upp de hårdgjorda ytornas föroreningar från bl a bilar, ut i känsliga recipienter. Dagvatten från vägar, gator, upplagsområden, tak m.m. är ofta mer förorenat än vatten som släpps ut från reningsverk och uppvisar generellt förhöjda värden av syreförbrukande ämnen, tungmetaller och uppslammat material (VAV, rapport 1994-06). Till skillnad från reningsverksutsläpp är inte dagvattnets utsläppspunkt miljöprövad. l värsta fall kan dagvattnet därför hamna i en lekbäck för öring, kanske ihop med flodpärlmussla eller ännu sällsyntare arter. Det dagvatten som idag leds till reningsverk orsakar ofta bräddningsproblem vid kraftig nederbörd. Ett snabbt bortledande av grundvattnet kan också ge sättningsproblem i byggnader. I traditionell dagvattenhantering försvinner också värdefulla resurser för grundvattenbildning och bevattning. Lokalt omhändertagande av dagvattnet/ekologisk dagvattenhantering skapar biologiska fördelar på plats samtidigt som renare vatten går ut i recipienterna. Det skapar också en beredskap vid olyckor där fördröjningseffekten ger tidsmarginaler för diverse åtgärder. Här far man inte heller bortse från att vatten i dagen ger större möjligheter att upptäcka föroreningar innan de når känsligare miljöer där 11

långvariga skador i värsta fall kan bli resultatet. Genom att lyfta upp vattnet i dagen kan man snabbt skapa eller återfå biologiska kvalitéer. Ingenting bygger upp ekosystem fortare än vatten. LOD/ED-tekniken utgår från de lokala naturgivna förutsättningarna som varje plats har. Bäst genomslag får den om man redan vid planeringsstadiet beaktar dessa aspekter, d v s tar hänsyn till grundvattenströmningar, in- och utströmningsområden och bygger därefter. Något svårare är det att gå in i efterhand, då det kan bli svårt att finna ytor resp. grundvattenflödena kan vara förändrade. Man måste därvid också ta hänsyn till inläckage i gamla underliggande avloppsrör. Förr eller senare brukar dessa ledningar dock behöva bytas ut. Ett byte från tidigare storskaliga lösningar till ett antal lokala mindre lösningar ger både större spridningseffekt och mindre sårbarhet. Det finns inte heller bara en typ av lösning utan ett helt spektrum av kombinationer som direkt infiltration på gräsmattor, översilning på vegetationsklädda sluttningar, diken/vattendrag, öppna dammar, grusfiltrering, magasin under infiltrerbar asfalt, stenkistor m.m. Vegetationen, t ex stora träd, har sommartid också en stor betydelse genom att avdunsta regnvatten direkt och via andning, s.k. evapotranspiration. Med LOD/ED-teknik blir de verkande processerna biologiska, t ex kväveavgång till atmosfären, sedimentationsprocesser, fastläggning i marklager och vegetation. I vissa fall kan, om det gäller stora föroreningsbelastade områden, en kombinationsteknik användas som medger anrikning i någon del av systemet. Denna del kan sedan bytas ut där förorenad del deponeras på Blåberget eller går till SAKAB. Industriområden I samarbete mellan industrier och miljömyndigheter har man idag kommit mycket långt när det gäller minimering av diverse utsläpp. Bakgrunden till detta arbete är både hälsoaspekter för människor, t ex bad och fisk som föda, och omtanke om den biologiska mångfalden (riksdagsbeslut 1993). Utifrån dessa aspekter kan det vara lika illa att fysiskt omändra livsmiljöer för olika arter som att direkt släppa ut skadliga ämnen. En bra miljöpolicy bör därför omfatta både minimering av utsläpp och aktsamhet om de miljöer i vilket ett företag verkar. Det gäller då att värna om de värden man kan bevara. Med detta arbetssätt blir företaget också ett föredöme, varvid estetiska vinster inte heller bör glömmas bort. Exempel att tänka på: Tänk efter innan man schaktar över en bäckravin. Det kanske leker öring i bäcken. Tippa inte snö ner i raviner eller på och över träd. Snön är i regel förorenad. Var särskilt aktsam mot större träd. Trädet är kanske 50 år eller mer och det tar lika lång tid att fa dit ett nytt likadant träd. En muddring/kulvertering/utfyllnad kan slå ut både viktiga uppväxtlokaler för fisk och växtlokaler. Våtmarken man vill fylla upp kan vara en groddjurs- eller orkidélokal. Det råder generell brist på lövskogar, var rädd om dem som finns. Bibehåll närmiljöer och återskapa grönblå ytor som ger både upplevelse och biologiska värden i industriers närhet. LOD-/ED-teknik ger även rening av dagvatten. Var generellt aktsam mot strandnära områden, vid sjöar, vattendrag och hav. 12

Kommunen Kommunen har ett stort ansvar som föredöme och pådrivare för andra aktörer. Förutom industrier kan inräknas kyrkan, landsting, bostadsbolag, husägare med tomter, entreprenörer, intresseföreningar etc. Genom att visa vägen kan det vara lättare att påverka andra. Bebyggelseklimat Större städer har i genomsnitt en högre årsmedeltemperatur än omgivande landsbygd. Detta beror på värmespill, återstrålningseffekter, minskad avdunstning vid avkylning etc. Byggnader och gator absorberar också värme som avges nattetid. Det varmare klimatet ger uppvindar i staden och luftinströmning från omgivningen. Molnigheten och nederbörden är också större över städerna än över landsbygden. Trots detta far man i staden en minskad avdunstning och luftfuktighet p g a den snabba borttransporten av dagvattnet. Den stora partikelmängden ger istället ökad disighet i staden. Ojämna ytor i staden reducerar vindens hastighet, men kan i vissa fall skapa ett eget lokalt vindsystem. Minskad vindhastighet bidrar till att luftföroreningar stannar kvar. Inströmmande ren luft från landsbygden kan vid passage av industrier i randområden också bli förorenad innan den når staden. Högre hus i vindutsatta områden drar ner fartvindar på läsidan, vilket skapar turbulens och kan ge ansamlingar av löv, snö etc. I anslutning till höghus kan det också uppträda kraftiga nedpressningseffekter på lovartsidan med luftutflöden av stormstyrka Gator i dalgångars längdriktning bör brytas med vissa intervall så att det inte bildas kanaler för starka vindar, när kalluft söker sig nedåt i terrängen. Här kan också vegetation i form av träd och buskar ge önskad effekt, liksom skyddande skog. För att nå vindskyddande effekt vid högre byggnader behövs ständigt grön vegetation på ett avstånd av ca 20 gånger trädhöjden. Lövfallande träd nära husen ger en välgörande skugga sommartid. ( Jan O. Mattson: mikro- och lokalklimat) Strategier Först bör man klargöra om Sundsvall, i ett grönblått perspektiv, enbart skall utgå från befintliga grönblå ytor och försöka vidareutveckla/förbinda delar av dessa till mer ekologiskt fungerande områden, eller om kommunen kan tänka sig en djärvare syn. I det förra fallet ingår även att bestämma om grönblå ytor skall bevaras eller om de successivt kommer att naggas i kanten. I det senare fallet finns en grundtanke om att utöka antalet grönblå ytor i tätorten, genom att t ex en hårdgjord yta rivs upp, kulverterar öppnas, stränder återskapas m.m. Grundtanken bör vara att dels bevara redan fungerande grönblå strukturer och dels utveckla en del av det övriga till att bli ekologiskt fungerande samt gärna ordna förbindelser dem emellan. Vissa får kvarstå i den typ som den rena parkstruktur det idag är. En tanke kan vara att bibehålla en typ av vildmarkskaraktär runt vattendragen med skyddsbårder o dyl och att en successiv övergång sedan görs från dessa till mer parklika grönblå strukturer eller rena grönstrukturer. Ängs- och hagmarkslika områden måste hävdas genom bete/slåtter. Gamla trädgårdar/kyrkogårdar har också stor betydelse. Delarna i tätortens närhet, tillsammans med de omgivande landskapets grönblå armar, skapar en helhet där varje pusselbit är av värde. Man kan säga att vi ser två poler, "vildmark" resp jordbrukslandskap, som vardera övergår mot mer parklika karaktärer inne i stadskärnan. Det är viktigt att inte för stor fragmentering sker av dessa korridorer, större biologiska kärnområden och biotopöar. Hänsyn måste tas vid exploateringar, där styrning mot mer okänsliga miljöer är önskvärd. Grönblå oaser i stadskärnan bör bibehållas och utvecklas som andningshål både för människor och i staden levande växter och djur. De senare ökar även rekreationsupplevelserna. 13

REDOVISNING AV INVENTERADE OMRÅDEN Genomgång av tätortsnära grönblå områden har visat att det finns ett flertal fina områden med biologiska värden även i närheten av tätorterna. Det finns dock möjligheter att göra dem ännu bättre med utgångspunkt från både biologisk mångfald och naturupplevelser. Exempel på sådana förbättringsåtgärder kan vara: Spara större träd, speciellt gamla träd och död ved. Förbättra skötsel av hävdtyper, typ ängsmark. Skapa lämpliga luckor på sydväxtberg, håll ner gran. Utökad satsning på LOD/ED. För upp kulverterade bäckar i dagen. Öka kontakten med vatten. Komplettera nu renodlade gräsplaner med ängsblommor. Skapa differentierade grönområden i allmänhet, dvs inte bara gräs eller blommor. Välutvecklade falt- och buskskikt är värdefullt. Möjliggör ökad flerskiktning i slyområden. Med sådana åtgärder kan man också göra vinster i form av dämpat buller, renare luft, bättre lokalklimat etc. Vad krävs då för att realisera tankarna om en grönblåare stad med en ekologisk funktion? Man kan punkta upp vad som behövs i den grönblå struktur vi redan har (delvis ur SNV PM 1622): Storlek Ett ekologiskt grundbegrepp är att stora områden, spec. variationsrika, ger förutsättningar för fler arter. Fragmentering bör således undvikas. Rekreationsupplevelser ökar därmed. Möjlighet till förflyttningar Större djur, flygande insekter och fåglar har som regel möjlighet att förflytta sig mellan olika livsmiljöer även om väghinder ligger emellan. Små organismer utan flygförmåga, t ex sniglar, groddjur, igelkottar m.fl. har det svårare och kan behöva hjälp i form av passager under eller över vägar. Principen om radiära grönblå stråk gynnar även sådana organismer. Flera passager är önskvärt i varje hindersituation, så att olika organismers krav tillmötesgås. Det får inte enbart vara t.ex. en vattenförande trumma. Idealet vore kombinerade passager både för det vilda och gående människor, grönblå broar, akvedukter och ekodukter, t ex över/under E 4. Avståndet mellan biotopöarna, de värdefulla miljöerna, får inte bli för stort. Mångformighet Utgå om möjligt från inhemska arter. En naturlig vegetation är en bra livsmiljö där olika organismer kan utvecklas tillsammans. Viktiga inhemska buskar är hagtorn, slån, sälg och vide. Ett inslag av barrbuskar eller- träd, är önskvärt för att få grön vintermiljö och skydd för fåglar. (Har kan noteras att barrträd filtrerar luften bättre än lövträd och gör så även vintertid). Bärande träd som rönn och oxel är positivt. Öka lövandel i barrskogar. Skapa stora täta, gärna blommande, buskage som kan hysa flera arter. Variera buskagen. Tänk på mikroklimatet, skapa och bevara både öppna och skuggiga miljöer. Välutvecklade fältskikt behövs med örter, gräs och ris. Här kan värdet förhöjas genom att lägga ut stora stenar, ensamma eller i grupper, som ger ökad möjlighet för lavar och mossor. Det kan även bli övervintringsmiljöer för grodor m m. Gamla träd som fällts bör dels ersättas, gärna med flera träd, samtidigt som en stor del av stammen sparas för att långsamt brytas 14

ned och samtidigt höja biotopvärdet. Där det är möjligt bör högstubbar skapas. Spara stora och gamla träd. Låt vegetationen åldras om det inte gäller områden som måste skötas för att bibehålla värden, typ ängs- hagmark. Löv- och grenstädning bör inte ske under buskar. Rishögar/trädgårdskomposter bör gärna finnas i anslutningar till stensamlingar (ej sprängsten) i sydläge för vintervilande smådjur. Antalet fågelarter ökar med stigande ålder på skogen och medföljande komplexitet i struktur och olikåldrighet. Småfågel- rovfågel- och fladdermusholkar kan gärna sättas ut. Skapa ängs- hagmarkcr. Där så är möjligt bör ängsfrö användas istället för renodlat gräsfrö, eftersom många fjärilar är beroende av specifika värdväxter. Kraftledningsgator kan med fördel göras om till välskötta ängs- hagmarker. Gödsla inte. Dammar kan anläggas både för sitt egenvärde och som del i LOD/ED. Dammar blir naturliga mötesplatser för både människor och djur och de kan utformas så att risker för barn minimeras. Kulverterade bäckar kan öppnas. Kontakten mellan grönområden resp. vatten; hav, vattendrag och sjöar bör bibehållas och ökas. Nya vattennära områden kan också behövas. Återskapa gröna strandområden. Övrigt I själva bebyggelsestrukturen finns också möjligheter både i befintlig bebyggelse och i ett nytänkande vid nybyggnation. Med det menas att aktivt skapa nya grönområden, förutom att bevara de som finns och att försöka förbinda dem. Vid nybyggnation bör även LOD/ED få full genomslagskraft. En djärv nygammal syn på ett grönblått tänkande är att omforma vissa tak till en form av gröna oaser. Ett mindre exempel finns i Njurundabommen. I den gamla bebyggelsestrukturen finns takkonstruktioner som tillåter fåglar och fladdermöss att använda dem som boplatser. Försök att bevara dem eller att ersätta med liknande konstruktioner. Gamla gårdsplaner är ofta värdefulla att bevara om de har en grönstruktur. Flerskiktad vegetation kan anordnas mot vindriktningen vid t ex höghusbebyggelse. Detta är även bra ur vind- och bullersynpunkt. BESKRIVNING AV VÄRDEFULLA TÄTORTSNÄRA GRÖNBLÅOMRÅDEN Nedan följer beskrivning av värdefulla tätorsnära grönblå områden inom respektive tätort. Genom mänsklig påverkan utgör de inte alltid enhetliga väldefinierade naturtyper. Successionsstadier med lövdominans måste skötas för att bibehållas genom att hålla efter gran. Förutom lövbrännor i barrskogslandskapet är lövträd ofta koncentrerade till kusten, längs vattendrag eller i jordbrukslandskap och i tätorter. Noterbart är ett lövdominerat skogsbälte som, med vissa avbrott, följer utmed järnvägen och företrädesvis E 4:ans västsida mellan främst Kvissleby- Nolby och Svartvik, och som i helhet har fina kvaliteter ur främst biologisk synpunkt. E 4:an är en stark barriär i landskapet. Områdena är i en del fall ganska små till arealen, men de har sitt värde i det tätortsnära läget. Givetvis sänder det omgivande skogslandskapet även in sina armar på flera håll, med bitvis fina kvaliteter ur flera aspekter. Biotop anger livsmiljö för olika arter. Åtgärder föreslås ur biologisk och upplevelsemässig synpunkt. Dock kan andra aspekter vägas in i de olika fallen. Det skall inte finnas något motsats-förhållande mellan rik natur och rika rekreations-upplevelser. Ökad kunskap ger ökad förståelse och insikt. Generellt måste även ett större hänsynstagande tas mot våra karakteristiska och fina raviner/bäckar. Under respektive delområde anges även förslag till åtgärder, även ur rekreationssynpunkt, där flera parkmiljöer och ängsmarker kan tillskapas, kontakt med kust återtas m.m. Tiden har inte medgivit djupare inventeringar, period spritt under 1995-96, med vissa kompletteringar. 15

ESSVIK LANDSKAP Landskapet på Essvikshalvön är småbrutet och bergigt. I väster ligger älven, i öster och norr finns havet och i söder möter en för trakten imponerande slätt. Kontrasten mellan Skottsundsslätten i söder och de uppstickande bergen är markant men bergens höjd ligger endast kring eller under 100 meters höjd, vilket är klart lägre än bergshöjderna längre väster ut. I havet sydost om halvön ligger det ett skärgårdsavsnitt - Juniskären. Det skogklädda bergiga området sönderdelas av små dalstråk rymmande mark som är eller har varit odlad och som nu till viss del är bebyggd. Bebyggelsestråk finns också längs kustsidorna i väster och öster. På en del ställen ligger bebyggelsen i låga lägen nedanför bergen men ibland - som i Essvik - klättrar bebyggelsen rätt högt uppför sluttningen. Bergstopparna erbjuder fina utsikter. De är tämligen renspolade av havet och är bevuxna med hällmarkstallskog. GRÖNSTRUKTUR Essvik-Nyhamn I Essvik - Nyhamn har grönstrukturen sitt ursprung i den skogsmark som fanns innan området exploaterades. Några anlagda finparker finns inte utan det är skogen som står för bostadsnära grönytor. Den ligger som stora kilar mellan villaområdena. Följaktligen är bostadsområdena välförsedda men rekreationsmark. Till skillnad från t ex Juniskär har området ingen större nytta av sitt läge nära stranden. Strandområdet är gammal industrimark i behov av miljösanering - knappast någon rekreationstillgång. Den fritidsanläggning som finns är Essviksvallens fotbollstadion. Juniskärsvägen Bebyggelsen längs Juniskärsvägen ligger i bottnen av en tydlig dalgång mellan Haraberget och Bodviksfjärden. Två starka naturelement är närvarande: Döviksbergets sydsluttning som reser sig brant från dalgångens västra delar samt Döviksjön - en gång en del av den havsvik som fyllde upp dalgången. Stranden mot Ljungan har fina naturmiljöer, bl a en smal älvfara som tränger in i strandzonen som en halvmåne. I östra änden av dalgången, vid Juniskär, domineras landskapsbilden av Bodviksfjärden. Bebyggelsen ligger i strandzonen runtom. Grönstrukturen inom bebyggelseområdet utgörs av Döviksjön och bäcken, både till och från sjön, stranden, närliggande skogsmark samt stråk med jordbruksmark. Villaträdgårdar utgör en självklar del av grönstrukturen. I västra delen finns Dykets badanläggning vid Döviksjön med tempererad bassäng och minigolf. Skottsund Vid Ljungan, nedanför Skottsundsberget, på de planare delarna av deltaområdet ligger Skottsund, ett sammanhållet bebyggelseområde. De naturelement som präglar omgivningarna är Skottsundsberget och Ljungan. Sydost om samhället tar det relativt plana jordbrukslandskapet vid. Öster om Skottsundsvägen används det som odlingsmark med stora enheter, väster om vägen ligger en golfbana med ett attraktivt läge nära Ljungan. 16

Den omgivande naturen, skogen, berget och älvstranden uppfyller väl behovet av grönområden för utevistelse och vardags rekreation. Sammanfattning De ekologiska värdena i Essvik är dels knutna till lövträdsmiljöer, dels av sumpig typ/bäckravinstyp med gråals-dominans, dels av gammal fd trädgårdskaraktär med gamla lövträd inklusive ädellöv. Även nuvarande trädgårdar har stora värden som del i en helhet. I övrigt omges husen i området av skogsmark, med barrträdsdominans. Dessutom trycker vildare skog på från nord-nordost. Ekologiska värden är även knutna till den grunda havsviken i Juniskär med ett större vassområde därtill. Ållerviken och Bergafjärden är andra värdefulla grundområden att nämna. Alla grundområden har generellt stor betydelse för fågel och fisk, vissa växter m.m. Grönområdens kontakt med stränder måste värnas/återskapas. Hamntjärnen med omgivningar är en fin fågelmiljö m.m. Rekreationsområden är väl tillgodosedda av omgivande natur, men kan förstärkas genom att skapa/förstärka naturparks-ängs-hagmarkskvaliteter. Åtgärder: bibehålla vissa hagmarkskaraktärer. Dagvattenhantering kan ske i utströmningsområde mellan gammal-ny väg. Skapa något av gamla tippar, inklusive utfyllnad vid havet. Skapa en naturparksmiljö i område Ev-N8 med biologiska kvaliteter. Det strandnära området Ev-R9/Ev-N-15 kan hävdas och få bättre hagmarkskaraktär. Deponien söder om kan göras om till ängsmark med havsutsikt. Utfyllnader mot grundområden i havet måste undvikas, liksom muddringar i största görliga mån. Kil ned mellan väg (Solrosvägen) och skola med mycket sly-rönn. Mycket naturlika tomter runt om i Essvik. Ljusvik har ett fint lövskogsstråk, rönn, fläder, alm m.m. som uppåt övergår i barrskog. I Essvik/Ljusvik fungerar många tomter som grönstråk, där vi har mer natur än hus. Mot norr och nordost tilltar barrskog. PARK - NÄRNATUR - REKREATION Ev-R1. Golfbana. Mycket stort trädinslag, mycket löv varav en del större och grövre, bl a poppel/asp. Har även biologiska värden för fågelliv, lavar och insekter. Ev-R2. Skottsundsberget. Ett fint varierat skogsområde, med inslag av, gammelskog, lövlundsflora och sydväxtberg. Mycket fin rekreationsmark. Ev-R3. Närrekreationsmark mellan Essvik och Juniskär. Stort skogsområde som intensivt utnyttjas för närrekreation. Många stigar, skidspår, utsiktspunkter. Naturområden vid Döviksjön och dalgången öster om ingår. Ev-R4. Klampenborg. Kommunalt naturreservat. Ev-R5. Norra Essvikshalvön. Naturområden kring Nyhamnsudden. Skog, främst barrskog, och berg, bra havskontakt, strandavsnitt med blockstrand och klappersten. Område med klätterklippor, vindskydd... Ev-R6. Ljungans stränder, erbjuder många rekreationsmöjligheter med anknytning till älven. Stigar, fiskeplatser, rastplatser. Gäller särskilt söder om Harabergsbron. Ev-R7. Dyket. Badanläggning. Ev-R8. Essviksjön. Sjö med omgivande ängsmark. Stigar, rastplatser. 17

Ev-R9. Barrskog på delvis hällmark. Övergår norrut till blandskog med grövre löv-sälg, björk m.m. Hagmarkskaraktär. Strandnära läge höjer kvaliteterna och upplevelsevärdet. Fint strövområde. Åtgärd: hålla öppet, kanske betas, spara äldre träd. Söder om ligger ett utfyllnadsområde i vik som man skulle kunna göra något av. Nu mest gräsbevuxet men kan göras om till ängsmark med havsutsikt. Se även Ev-N15. EKOLOGI - NATURVÅRD Ev-Nl. Ev-N2. Ev-N3. Ev-N4. Skottsundsbergets sydsida. Sydväxtberg, skogsmiljöer, skogsbryn. Naturvårdsobjekt. Bodviksfjärden. Har ett långt vassbälte i grundområden som är av värde för fågellivet och som är ett viktigt uppväxtområde för fisk. Brett vassområde innanför en grund vik. Trädgårdarna utefter viken har i flera fall fina biologiska kvaliteter i form av äldre träd och buskar. -Biotopvärde: bör ha betydelse för fågelliv, lek-fiskyngelområde. -Åtgärd: sparas, undvika igenfyllningar. Gråalskog. Fint, stort gråalbestånd. Även grövre träd. -Biotopvärde: fågelliv, potential för svampar och insekter. -Åtgärd: släppa upp undervegetation, låta åldras. Döviksjön, med inloppsraviner. Fin lövbård på södra stranden, spec ett större bestånd med gråal i sydväst, liksom utmed inloppsbäcken-föredömlig. Inloppsbäcken har även en delarm från söder (Krönängsv-Högbov) med ravinliknande form. Därtill verkar Döviksjöns sydöstra strand, ha utgjort en hagmarkstyp, där nu mycket breda granar växer upp. Längs vägen och Dövikssjöns södra strand finns ett antal äldre lövträd att värna om. Däremot saknar utloppsbäcken till dominerande delar en bra bård. Den verkar även delvis vara omgrävd, mycket ensartad, i samband med vägbygge. Endast ca 150 meter närmast uppströms den väg som går utefter Ljungan är bården föredömlig och har ekologiska värden. Nedströms väg finns en tomt som inkräktar. -Biotopvärde: fågelmiljöer, insekter, flora. -Åtgärd: sparas, samt återställa bård runt utloppsbäck och kanske även biotopvård i fåra. Därtill bete i hagmarksdel. Ev-N5. Sidoarm vid Ljungan, med utanförliggande blandskog. Fin blandskog med våtmark och strandnära. Den senare består av mest barr-gran med tall och lövinslag. Naturlig karaktär. -Biotopvärde: fågel, groddjur, insekter, vedsvampar m.m. Man får inte glömma bort grundområden i Ljungan utanför för rastande fågel bl a. -Åtgärd: bevara karaktär, hindra skadlig påverkan. Gynna löv och gamla träd. Låta åldras. Ev-N6. Ev-N7. Döviksbergets sydsida. Sydväxtberg. Naturvärdsobjekt. Lövskogsbestånd, sumpig typ. Relativt stor gråal, sälg, stor björk i utströmningsområde. Insynskydd mot industri från villor sett. Finns även fina bestånd att bevara på andra sidan vägen vid reningsverket. -Biotopvärde: fågelmiljö, groddjur m.m. -Åtgärd: Bevaras, kan bli ett område där dagvatten passerar. Även ytor på andra sidan vägen kan användas, söder om reningsverk. 18

Ev-N8. Blandskogsområde. Grenvägen, väster om (mellan Kontorsvägen och Vallmovägen). Stort område dominerat av löv, flerskiktat med starkt björkinslag, asp, gran i ett större parti. Hel del sly. -Biotopvärde: allmän fågelbiotop, viktig med stor lövdominans och att området är stort i sig. -Åtgärd: Med punktvisa insatser skulle man här kunna förstärka hagmarkskaraktären och få en parkmiljö med stora biologiska kvaliteter. Ligger strategiskt mellan bebyggelse. Ev-N9. Essvikssjön/Hamntjärnen. Uppdämd bäck som bildar en grund sjö med något eutrof karaktär. Ligger i ett igenväxande jordbrukslandskap och sjön har en fin blandskogsbård. I sjön uppstår syrgasbrist vintertid enligt Hushållningssällskapet. -Biotopvärde: utgör en för regionen något ovanlig sjötyp av värde för fågelliv, groddjur, småvilt m.m. Sjöns ovanliga karaktär och det faktum att syrgasbrist uppstår på vintern gör den olämplig som fiskesjö. -Åtgärd: undvika fiskinplanteringar. Hålla koll på vegetationsutbredning. Om bete kan ordnas kan delar av kringlandskap gärna öppnas upp. Ev-N10. Lövskog - hagmark, gamla lövträd. Trots att det finns gifter, har naturen här stora biologiska kvaliteter. Närmare fabriksområdet finns ett utströmningsområde av igenväxande hagmarkskaraktär. Detta övergår norrut successivt i ett område med grova, gamla lövträd. Vegetationen är flerskiktad och här finns död ved såsom lågor, som höjer de biologiska kvaliteterna. Fin fågelbiotop bland annat. Även för växtliv. Gamla husgrunder finns i området. -Biotopvärde: fågel, insekter, flora? -Åtgärd: bibehålla hagmarkskaraktär, bete?, samt låta löv åldras. Ev-N11. Klampenborg. Kommunalt naturreservat. Ev-N12. Gammal f d trädgård. Numera vildvuxen med gamla lövträd. Björk, ädellöv, aspar, någon lärk m m. Lågor. Strandnära läge höjer kvaliteterna. -Biotopvärde: fågelbiotop, insekter, kryptogamer. -Åtgärd: sparas, bibehålla karaktär. Hålla efter gran. Ev-Nl3. Norra Essvikshalvön -klippor och stränder. Naturområden på norra sidan. Skog och berg, strandavsnitt med blockstrand och klappersten. -Biotopvärde: exponerad strand. -Åtgärd: undvika negativ påverkan. Ev-N14. Ljungans stränder. Utefter Ljungan fin bård av lövträd: relativt grov bitvis, mest gråal, inslag av sälg, björk, enstaka gran och tall. Svag sluttning ned mot Ljungan. Bården smalnar av vid industrierna och upphör delvis vid Edstrands (parti på ca 100 meter). -Biotopvärde: grönkorridor med biotopvärden i sig. -Åtgärd: skyddas från påverkan, gärna utökas. Undvika snötippning. Ha en till två snötippar, norr och söder, där infiltration kan ske och som sedan dräneras till dammar/översilningsmark med grusfilter emellan och innan Ljungan. Dammarna bör vara tappningsbara för eventuell borttagning av metallbelastat sediment efter snön. Ev-N15. Barrskog på delvis hällmark. Övergår norrut till blandskog med grövre löv-sälg, björk m.m. Hagmarkskaraktär. Strandnära läge höjer kvaliteterna. -Biotopvärde: flora, fågel, insekter. -Åtgärd: hålla öppet, kanske betas, spara äldre träd. Söder om ligger ett utfyllnadsområde i vik som man skulle kunna göra något av. Nu mest gräsbevuxet, men skulle kunna göras om till blomster- och fjärilsrik ängsmark med tiden när näringshalten minskar. 19

ESSVIK

ESSVIK

NJURUNDABOMMEN LANDSKAP Istiden och landhöjningen har bidragit till att naturförhållandena i Bommens omgivningar är omväxlande och intressanta. Njurundabommen präglas idag av Ljungans vackra forssträcka, men även av älvens tidigare deltabildningar med tydliga spår av gamla älvgrenar. Deltaområden är intressanta som naturfenomen eftersom de så tydligt visar pågående landhöjning. På den torra marken växer det ofta fin tallskog, som är trevlig friluftsterräng. Vidare består naturen kring Bommen av skogsklädda bergspartier genombrutna av jordbruksmarker. Den storskaliga landskapskaraktären med bergkullterräng, som präglar nästan hela Medelpads topografi, har här trappats ned till en något försiktigare höjd. På så vis har det formats en serie mycket omväxlande och vackra landskapspartier med jordbruksbyar där sceneriet kan bjuda såväl storslagenhet som charm. GRÖNSTRUKTUR Det naturelement som klart dominerar området är Ljungan. Älven delar orten i en sydlig och en nordlig del. Bebyggelsen är till största delen lokaliserad till de lätta jordarna på älvdeltat. Andra naturelement utgörs av tillflöden till Ljungan: Stångån, Åbäcken och Bergatjärnen med dess utlopp. Den övergripande grönstrukturen präglas av naturstråk knutna till dessa vattendrag: stränder, älvbrinkar. våtmarker, raviner, lövbårder. När det gäller grönstrukturen inom bebyggelsen finns det en stomme av grönytor med varierande karaktär. Dessa är i huvudsak uppbyggda runt den naturligt förekommande växtligheten. En viktig del av grönstrukturen består av privata trädgårdar som har varierande utseende och innehåll. Större anlagda parker saknas men andra grönytor med offentlig karaktär finns istället. Mjösunds begravningsplats och Klockarbergets hembygdsgård är två exempel. Dessa fungerar som närrekreationsmark tillsammans med skogs- och naturområden som ofta finns i direkt anslutning till bebyggelsen. Njurunda idrottsplats med motionsspår är den enda fritidsanläggningen i området. Sammanfattning De ekologiskt känsliga miljöerna återfinns dels vid vatten som våtmarker, förutom en mer isolerad sumpskogstyp, bäckraviner och bårder utmed vattendragen. De innehåller dels biologiska kvalititeter i sig samt utgör grönblå spridningsvägar. Dels finns de värdefulla miljöerna utmed Klockarbergets sydsida, s k sydväxtbrant, plus ett större aspdominerat blandskogsbestånd på kulle. Generellt måste även noteras grundområden i Ljungans mynningsområde av stort värde för fågelliv, fiskyngel m.m. Gäller även övriga tätortsområden nedan. Grönområdens kontakt med stränder måste värnas/återskapas. Det finns slutligen ett äldre barrskogsbestånd på Ljungans sydsida, som är på väg att få finare kvaliteter. Det omgivande landskapet erbjuder rika rekreationsmöjligheter. Klockarbergets topp erbjuder magnifik utsikt över nejden. Rekreationsupplevelser kan förstärkas genom att en kraftledningsgata vid Ljungan skulle kunna göras om till en blomsterrik ängsmark med utsikt över Ljungan. Det gamla järnvägsområdet skulle också 20

kunna göras om till en grönskande parkmiljö. Delar av idrottsplatsen skulle kanske också kunna fä grönare karaktär. Forsa: mestadels trivialt område på höjdrygg intill blandskog med barrdominans. Mestadels tall. Partier med äldre trädgårdar mer centralt, väster om Uran-Kopparvägen ungefär. Värden mest i form av äldre, större träd. I övrigt mycket unga trädgårdar. Biologiska värden finns dels allmänt i skogen, kontaktyta mot storskog. Fina rekreationsvärden därtill. Dessutom har delar av trädgårdar äldre lövträd för insekter, lavar och fåglar. Åtgärd: nyare områden bör successivt få grönare karaktär-flerskiktad. PARK - NÄRNATUR - REKREATION Nb-Rl. Motionsspår / närrekreationsområde. Skogsområde söder om Skönsmon. Stigar, motionsspår. Nb-R2. Njurunda idrottsplats. Steril miljö. Bra dock att det inte är asfalterat, möjliggör infiltration. Mellan hus, idrottsplats och stora vägen finns en odefinierad korridor med blandskog. Mot bäcken återkommer bård. Biologiska kvaliteter finns ner mot bäcken med värden som spridningskorridor. Nb-R3. Kyrkoruinen. Intill brofästet är ett landmärke som kännetecknar Njurundabommen. Den muromgärdade begravningsplatsen har ett kulturhistoriskt värde med vackra gravstenar och en blommande ängsmark. Relativt artrik flora. Därtill vegetation utmed mur. Nb-R4. Parken vid Torggatan. Är en liten parkyta med sittplatser, blommande buskar och sommarblommor. Nb-R5. Mjösunds begravningsplats. En vacker grön oas intill älven där en bit av Stångån ingår i minneslunden. Mycket intressant ur trädgårdssynpunkt med bl a omfattande perennplanteringar, ovanliga träd, stenpartier och allehanda trädgårdsmiljöer. Flerskiktad, varierande miljö med träd, buskar, blommor. En del större träd, bl a lönnar. Stort barrinslag, även i buskform. Nb-R6. Älvstränder. Stigar, fiskeplatser, rastplatser vid älven. Se även ekologi-naturvård. Nb-R7. Dingersjömon, ett naturströvområde intill Ljungan. Skog och mycket fina strandmiljöer. Nb-R8. Klockarbergets hembygdsgård, är en samlingsplats med caféverksamhet. Den välskötta trädgården är ett trivsamt område för lek och utevistelse. I anslutning norr om finns dels ett tallbestånd och dels en yngre blandskog. Nb-R9. Barrblandskog i hällmarksterräng. Även en del enbuskar. Flerskiktat. Slitagekänsliga lavytor på hällar. Mycket fin utsiktspunkt. Biologiska värden knutna till träd och hällar. Nb-R10. Blandskog. Något risig, ogallrad skog; tall, gran, björk, rönn, liljekonvalj, m.m. I södra del finns även gråal och sälg. Utgör visst bullerskydd och har luftrenande funktion. Biologiska värden för fågelliv. Åtgärd: renodla större träd och buskage genom gruppställning. Flerskiktad miljö skapas. Rekreationsvärdet ökar därmed. Fina stora björkar finns i sluttning, gynna dessa. En del smågranar kan topphuggas. 21

EKOLOGI - NATURVÅRD Nb-N1. Stångån med kringvegetation. Stångån är reglerad med en minimiföring på endast 10 l/s förbi tuben. Ån är nedströms kraftverket en viktig leklokal och uppväxtmiljö för öring, harr, flodnejonöga. Negativ påverkan sker dock även nedströms. En potential finns för ändring av vattendomar, där leklokaler uppströms Skrängstasjön kan nås. Kalkningar sker långt upp i vattensystemet. Inom åsystemet finns bl a Skrängstasjön riksintresse för fågelliv, rastlokal. Därtill finns stationär öring på flera håll. Bitvis finns mycket fina trädbårder runt vattendraget, samt mer öppna marker i anslutning till jordbruksmark, t ex i Majån. a- skyddszon, bård, med lövsly utefter Stångån: viss nedskräpning. -Biotopvärde: viktig som alla bårder vid vattendrag. Stånga-Kvarn, vandringsstopp här vid kraftverk. -Åtgärd: sparas bli äldre, uppstädning av skräp. b-"diverseområde"- successionsstadie: utströmningsområde innanför Garverivägen, löv plus högörter, hallon, smörblomma. Kvävegynnat fältskikt. Norells trädgård intill. -Biotopvärde: värde utmed bäckdrag, lövträd-buskar, fågel-snäckor, kryptogamer. -Åtgärd: aktsamhet i utströmningsområde, berör träd/buskar och vattnet. Måste bäcken vara ku Iverterad uppströms? Nb-N2. Sumpskogstyp. Mest al, i djungelliknande miljö. Innanför Kapellvägen, gränsar till åkermark, mot söder tall och gran. Mot norr älskog, även björk och gran, frisktfuktigt, snudd på kärrmiljö, nästan sockelbildning-kan vara dikat. Rena djungeln. Viss ljudbarriär mot vägen. Värdefull miljö för dagis. Harsyra, ek-hultbräken, mossor. -Biotopvärde: fågelbiotop, insekter, snäckor, flora m.m. -Åtgärd: sparas, eventuell vattenståndshöjning. Nb-N3. Bäckravin med lövdominans och inslag av gran. Löv-slyområde, gråal, stora fräken, strut-/majbräken, kullfallna träd, lågor. Enstaka gran, nässlor, älgört. Bäckar rinner ihop en bit uppströms. -Biotopvärde: fågel/insekter/snäckor, även kryptogamer. Spridningskorridor. -Åtgärd: skyddas. Nb-N4. Åbäcken, med närmiljö. Bitvis ravinartad, värdefull korridor i landskapet för liv både under och ovanför vattnet. Åbäcken delar uppströms upp sig i Bunstabäcken och Mantjärnbäcken. och kan utgöra lek- och uppväxtområde för havsöring längre upp. Bra buffertförmåga mot försurning i bäcken och låg näringshalt. a-bäck, Åbäcken: omges av fin lövträdsbård, även om bäcken i sig verkar näringspåverkad. varför den troligen inte är speciellt attraktiv för öring just här. Biotopen är heller inte utpräglat av öringkaraktär på denna plats. -Biotopvärde: fågel/insekter, flora. Spridningskorridor. Möjlig vandringsväg för havsöring. -Åtgärd: bevara skyddsbård med lövträdsdominans och undvika övrig påverkan på bäcken och dess vatten. Biotopvård i bäck? b-åbäcken forts: vid flerfamiljshus och gångbro. Strutbräken finns här. Avverkning har skett utmed bäck. längs åkermark och delvis berörande strutbräkenmiljöer. Granskog söderut. -Biotopvärde: se (a). -Åtgärd: släppa upp ny bård av lövvegetation. 22

c- bäckmiljön vid idrottsplats: fin bård av löv och bredare än uppströms. Nötväcka, lövsångare, bofink. Övergår söderut i igenväxande åkrar, skog-sly plus gran. Runt idrottplats typ "ruderatmiljö"-rekreationsmiljö. I övrigt se (a/b). d-bäckravin: mycket fm ravin utmed skolan, gråal, högörtsfaltskikt. Sjösäv, majbräken. Nedskräpat. -Biotopvärde: fågelliv, flora m.m. Spridningskorridor. -Åtgärd: bevaras. På andra sidan vägen, Njurundavägen, har bäckmiljön, omgiven av gräsmattor, huggits bort. Återskapas. Nb-N5. Nb-N6. Våtmark-Ängom. Mad/fuktäng, översilningsområde runt mötande bäckar. Våtmark med buskar och döende träd. Starrvegetation, högörtsfältskikt. Ligger i ett jordbrukslandskap. -Biotopvärde: fågel/groddjur i första hand. Omgiven i övrigt av, samt även del av, jordbruksmark. Korridorlänk mellan jordbruk och bäck in i samhället. -Åtgärd: bevaras, eventuellt betas omkring. Kan också användas för dagvattenbehandling intill. Lövskogsområde. Dominans av asp på väg att bli grov, där värdet bara ökar med åren. Aspen är Norrlands ädellövträd, där en mängd arter kan leva. Lövskogsområde i sluttning/kulle, inom området finns en värdekärna i form av ett större aspbestånd, på väg att bli grov, på höjdrygg. Även en del björk, grövre sälg och smågran. Lundartad vegetation i fältskiktet. Flerskiktad miljö. Mossbeväxta stenar. -Biotopvärde: fin fågelmiljö, även insekts-snäckmiljö. -Åtgärd: hindra gran ta över, topphugga smågran, eventuell betesröjning. Låta åldras, eventuellt friställa några större aspar. Går över i ful pålplats plus matjordssållning, fd betongfabrik-skräpigt. Successionsstadium med högörtsvegetation, kvävegynnad, trivial-älgört, hallon, smörblomma m. m. Saknar egentlig karaktär. Finns även ett större lövbuskage. Alltså: öppen mark som successivt växer igen. Jordbruksmark i direkt anslutning. -Biotopvärde: relativt rik miljö for insekter, t ex fjärilar, fåglar. -Åtgärd: antingen se den som en under kort tid berikande miljö som övergår i barrskog eller att man genom hävd försöker få igen den öppna karaktären. Mot det senare talar stor kvävepåverkan. Nb-N7. Bergatjärn med kringmiljöer. Bergatjärn har betydelse som rastlokal för fågel. Tjärnen omges av tre naturtyper: a-runt inloppsdel, östra stranden: stort vassområde i grundområde med trädinslag och en del buskage. Ligger i anslutning till jordbrukslandskap. Mest löv med några graninslag. Sjön ingår även i detta som helhet. Används av rastande fåglar. Utloppsbäck saknar till stor del skyddsbård. -Biotopvärde: fågel (sångare bl a), insekter, groddjur, snäckor. Sjön själv ingår även i detta-används av rastande fåglar. -Åtgärd: sparas. Runt inloppsbäck saknas i stort en skyddsbård- låta växa upp. b-norra utloppsdelen: består av igenväxande hagmark med stort trädinslag-löv, i sydsluttning. -Biotopvärde, se ovan, spec sångare, men även kräldjur, snäckor. Övervintringsmiljö för groddjur. Flora? -Åtgärd: låta grovna, hålla vissa luckor öppna, hindra granuppslag, eventuellt bete. c-västsida sjön: består av barrskog på grusås, mest gran-tall, en del sly. -Biotopvärde: födoplats för mesar m.m. -Åtgärd: skapa flerskiktning. Låta åldras. 23

Nb-N8. Bergatjärnsbäckens utlopp i Ljungan/Bergatjärnsravinen. Vattenområdet och våtmarker/stränder vid Bergatjärnsbäckens utlopp i Ljungan: Grundområde i Ljungan med en större ö med blandskog, stor tall, samt våtområden. Djungellik lövskog. Sängarmiljö på land-rastplats i vattnet, groddjur, insekter. Uppväxtområde för fiskyngel. Trädgårdstippning sker. -Biotopvärde: sångarmiljö på land-rastplats i vattnet, groddjur, insekter. Uppväxtområde för fiskyngel. -Åtgärd: bevaras. Få tippningar att upphöra. Bergatjärnsbäcksravinen: mycket fin lövbård runt om. -Biotopvärde: avgörande för liv i vattnet, därtill fågelbiotop Bäcken ingår. Möjlig leklokal för öring. Nb-N9. Strandäng. Ligger vid Ljungan. Naturvårdsobjekt enligt Länsstyrelsens register. Nb-N10. Ljungans stränder/öar. Variationsrik naturmiljö kring ett fantastiskt vattendrag. Allt ifrån skogskaraktär till ängslika partier och våtmarksmiljöer. I Ljungan väster om E-4:an finns öar med flerskiktad vegetation-lövskog. Låg ö som svämmar överfin sångarmiljö och säregen vegetation trolig. Även barrskog på högre del av ön. Ljungan utanför (b) är grund-viktig för fågel, finns här typ halvöar. a-bård utmed Ljungans norra strand, vid Klövjevägen: äldre flerskiktad struktur, äldre, döende träd, fallen. Nedskräpning trots skylt vid vändplats. Snöskoterklubb har huggt ned onödigt bred gata i vegetationen. Mindre hackspett. -Biotopvärde: fågel-/insektsbiotop, viss kryptogamflora-tickor m. m. Flackare sluttning plus översvämningszon i sydläge. Spridningskorridor. -Åtgärd: Sparas, akta döda träd/fällen. b-bård/skog på Ljungans nordsida, uppströms (a): varierar mycket i strukturålder, delvis bortsopad. Naturlig sänka mellan stig och innanland, typ utströmnings- / översvämningsområde som dräneras, viss kärrkaraktär finns kvar- här kan man kanske ha ekologisk dagvattenbehandling. En invändning är att Ljungan troligen bräddar över här pä våren. Finstammigt löv utefter Ljungan plus mest gran och tall innanför. Utgör en ganska bred zon innan bebyggelse. Rekreationsområde. -Biotopvärde: fågelmiljö bitvis- vissa vadarmiljöer därtill, vilt, groddjur, insekter. -Åtgärd: omgrävning av dagvatten-översilning och uppdämning. Finstammigt löv låtas bli grövre. c-bård på Ljungans sydsida, väster om E-4:an: yngre än på nordsida, men divers blandskog, mycket sly, på brant sluttning. Erosionsskydd. Trädandelen ökar mot bron östenit. Viss nedskräpning. -Biotopvärde: värdefull som andra bårder vid vattendrag. Spridningskorridor, del av. -Åtgärd: tillåtas åldras mer, släppa upp grövre träd. Öppna upp betesmark om bete kan ordnas. Ta bort skräp i ravin. d-ljungans södra strand: öster om E-4:an är i övrigt starkt exploaterad av bebyggelse, med vissa anmärkningsvärda undantag såsom runt Bergatjärnens utloppsbäck, se Nb-N8. Här finns även en öppen, mindre våtmark i ett bakvatten. -Biotopvärde: groddjur, korridorlänk. -Åtgärd: bevaras, återskapa skyddsbård där det är möjligt. e-dingersjöhalvön: Öster om E-4:an, kommer först strandängen, se Nb-N9, sedan en halvö/udde med mycket fin lövskogsbård med även grövre träd. Uddens inre utgörs av jordgubbsodlingar och en julgransodling. I norr finns en liten bäckravin med större lövträd, björk och gråal. Mot nordost finns en gammal betesmark, Holkanböle. som håller på att växa igen. Bland enarna växer här björk, gran, tall, lärk m.m. I övrigt trädbården utmed Ljungan av fin blandskogskarkatär, där även större träd förekommer. Nedskräpning i ravin. -Biotopvärde: fågelliv, insektsliv, flora. Korridorlänk. 24

-Åtgärd: bevaras, större skyddszoner mot jordbruk vore önskvärt, eventuellt öppna upp och beta hagmark, städa ravin från skräp. Nb-N11. Hällmark och lövträd i bergsterräng. Mot toppen hällmarksbarrskog. Brant- relativt ung lövskog, lite lundkaraktär på en trädgårdsdeponi? Gråal, sälg, druvfläder, fallen/lågor i botten övergår i sänka mot barrskog. Kvävegynnad brant med trivial högörtsfältskikt. -Biotopvärde: verkar vara ett rikt fågelliv med bl a trädgårdssångare, rödstjärt. -Åtgärd: bevara lövskogskaraktären bibehålla/skapa flerskiktad vegetation. Hålla efter gran. (Olovlig trädgårdstipp med skylt, bakom villor mot öster innan, med texten: " så här lägger folk som saknar förstånd. Vi övriga lägger vårt avfall ute på tippen.") Nb-N12. Sydväxtberg. Rasbrant nedanför ett magnifikt berg, Klockarberget. Miljö med många arter. Klockarberget har enligt "Vägen ut i Sundsvalls natur", en av de största förekomsterna i landet av Sundsvallsviol. På Klockarbergets hällar växer bottenviksmalört. På bergets topp finns en barrblandskog i hällmarksterräng, med en del enbuskar. Flerskiktat. Slitagekänsliga lavytor på hällar. Fin utsiktspunkt. -Biotopvärde: lavmiljö, födoställe för mesar m.m. -Åtgärd: bevaras. a-flertal lövträd och lågor: skapar med solvärmen förutsättningar för ett rikt växtoch djurliv. Gråal, sälg, även grova, bitvis gallrat, rönn, hägg, druvfläder. Vindfällen av grova sälgar, plus döda/döende stående träd. En del ungsly. Mossbeväxta stenar. Närrekreation. Kompost. (Övergår nedåt vägen i ett grandominerat, stor gran, område, även stor björk. Kort bit återkommer lövslyvegetation.) -Biotopvärde: fågelmiljö, troligen även floristiska värden. -Åtgärd: bibehålla flerskiktad träd-busk miljö och lite öppnare ytor. Spara fallen och döda/döende träd. Röjning pågår? får inte gå för långt. b-sydväxtbrant: ovanför tennisbana. Gråal, sälg, hägg, stora björkar, gran, grova träd och lågor. Mångartad sammansättning. Rasbrant nedanför ett magnifikt berg- Klockarberget. -Biotopvärde: fågelmiljö, insekter, snäckor, flora. -Åtgärd: bevaras, låt lågor-fållen ligga. Nb-N13. Skrängstasjön. Fågelsjö, rastlokal och häckningslokaler. Naturvårdsobjekt av riksintresse. Nb-N14. Äldre barrskog. Blandskog av tall och gran, relativt storvuxna. Viss flerskiktning finns. Enstaka lågor med vedsvampar. Lågbildning pågår där träd är på väg att falla. Ekorrbär, harsyra, bergslok, kruståtel m.m. Nedskräpat. Ligger i anslutning till Ljungan vilket förhöjer värdet. På branten vid Ljungan finns även gråal. Stigar finns och gamla kojor. Liten trädgårdstipp. -Biotopvärde: födoresurs för fåglar, hackspettsmiljö. Kryptogamer med tiden. -Åtgärd: bevaras, städa bort skräp. 25

NJURUNDABOMMEN

NJURUNDABOMMEN

KVISSLEBY - NOLBY LANDSKAP Två viktiga landskapselement präglar Kvissleby och Nolby. Ljungan med sitt utflöde i Svartviksfjärden samt den ytterst påtagliga bergsformationen Nolbykullen, 190 m.ö.h. Stående på Nolbykullen har man en enastående utsikt över bygd och hav. Här har funnits en vårdkase och Linné besteg berget på sin norrländska resa. Kvissleby ligger emellan älven och Nolbykullen på ett flackt sandtäckt deltaområde, som älven har format för flera århundraden sedan. Nolby, vid Nolbykullens södra fot, ligger på ett mjukt kuperat markområde. Rakt genom området löper Ljungandalens grusås. Pä ömse sidor om åsen har Ljungan för länge sedan - vid olika tider - haft mindre utflödesgrenar. Båda dessa forna älvgrenar är urskiljbara på marken idag. Båda låg de långt ifrån huvudfåronia. GRÖNSTRUKTUR Landskapets karaktär präglas starkt av Nolbykullen. Väster om berget löper en mindre dalgång - här kallad Fågelsångsdalen - med små lyckor av odlingsmark, bäck och Fiskdammen, som är en liten uppdämd sjö. Öster om berget flyter Ljungan på väg norrut mot Svartviksfjärden. Fågelsångsdalen i väster. Ljungan i öster, samt stråket utmed Nolbybäcken söder om Nolbykullen utgör de övergripande grönstråken i området. I övrigt består denna av grönytor av varierande karaktär insprängda mellan bebyggelsekvarteren. Nolby-området har mera grönytor jämfört med Kvissleby. Nolby är delvis byggt på en tallhed, där spridda tallbestånd finns kvar. Det finns mycket fina och lättillgängliga närrekreationsområden söder och väster om Nolby. Kvissleby är inte lika välförsedd med lättillgänglig rekreationsmark. Nolbykullens sluttningar ger vissa rekreationsmöjligheter men barriären som utgörs av E4 och järnvägen försvårar tillgängligheten. Älvstranden är en värdefull tillgång för Kvissleby. De fritidsanläggningar dom finns är: Njurundahallen, Nolbykullen med slalombacken, hoppbacken och Gumsekullens idrottsplats samt skidspåren i Fågelsångsdalen. Sammanfattning I Kvissleby-Nolby är de biologiska värdena främst knutna till företrädesvis lövskogsmiljöer nära vatten. Framträdande är Fågelsångsdalen, Nolbybäckens ravin och Ljungans stränder. Det finns även hävdade torrängar av stort värde, liksom flera bergsluttningar mot söder-sydväxtberg. Dessutom några grövre barrbestånd med vissa kvaliteter. Slutligen finns en fin dödsigrop i väster. Grundområden utefter Ljungan är mycket värdefulla för fågel och fisk. Grönområdens kontakt med stränder måste värnas/återskapas. Rekreationsmöjligheterna är mycket knutna till ovannämnda områden. Det närliggande jordbrukslandskapet ger även möjligheter därtill. Det pelarlika tallbeståndet skulle kunna få förstärkt parkkaraktär. Därtill kan en fin naturpark med bibehållen karaktär tillskapas vid Ljungan. 26

PARK - NÄRNATUR - REKREATION Kb-R1. Fornlämningsområden, söder om Nolby med bl a Kvissle kapellruin. Kb-R2. Parken öster om Solede skola. I naturmarken finns flera stigar i äldre flerskiktad blandskog. Platsens läge intill bäckravinen ger ett trollskt, vackert intryck som lockar många. Stora barrträd med grova träd, luftigt på höjd, flerskiktat, lövuppslag. Nolbybäcksravinen öppnar sig här och blir flackare. Värde för fågelliv m.m. Kb-R3. Fågelsångsdalen, inkl sjön Fiskdammen, har stora rekreativa värden, både på grund av det rika djurlivet och en vacker, rofylld stämning. Stigar och spår går i området. Kb-R4. Nolbykullen, Gumsekullen. Skidanläggningar, idrottsplats Kb-R5. Svartviks begravningsplats, omges av stora vackra lövträd. Inne på området finns intressanta blomsterplanteringar. Har en del större lövträd, lönn, björk. Biologiska aspekter främst knutna till träden. Kb-R6. Stigar utmed Ljungan, finns i Kvissleby och väster om Nolby vid vattenverket. Att vandra utmed Ljungan är en upplevelse med många dimensioner. Kb-R7. Tallskog. Hedartad, grovbarkig, enskiktad- storvuxen och pelarlik. Samlat bestånd här, men tallen återkommer på flera ställen utmed Tunavägens båda sidor ned mot E 4:an. Vid Tingsta servicehus finns även föryngring av tall i en park-lekmiljö. Biologiska kvaliteter för fågelliv. Åtgärd: sparas, kanske tillåta lite undervegetation för större variation. Utveckla parkaspekter. EKOLOGI OCH NATURVÅRD Kb-Nl. Gravhögar i hagmarksmiljö, med torrängar. Värdefull miljö för flora och insekter. -Biotopvärde: kärlväxter, insekter. -Åtgärd: skötas som nu. eventuellt intensivare. Ingen gödsling. Kb-N2. Fornlämningshög, med torrängsflora. -Biotopvärde: flora, insekter -Åtgärd: fortsatt hävd, ingen gödsling. Kb-N3. Våtmarksparti. Våtmark/bäck i svacka, översilningsområde. Ligger vid åkermark. Delvis trädbevuxen. i övrigt högörtsfaltskikt. Genomkorsande bäck. -Biotopvärde: fågel, groddjur. -Åtgärd: sparas, potentiell dagvattenmiljö. Blandskog, mest tall: våtmarken övergår uppåt, ovan väg i en blandskog. Stora tallar, grova aspar, rönnsly i massor, sälg, i västsluttning. Flerskiktat. Brytning mellan åker- bebyggelse, lundartad nedtill. Villägare tippar. -Biotopvärde: flerskiktad fågelmiljö, m. m. -Åtgärd: eventuellt skapa luckor men behålla karaktären i stort. Spara grov skog. asp, tall osv. Få tippning att upphöra. Kb-N4. Dödisgrop. Liten öppen vattenspegel med omkringväxande gungflymosse. Vitmossa, kråkklöver, starr, säv. tranbär. Andmat i smågölar. Omges bitvis av en fin och 27

storvuxen lövskogsbård, björk, sälg, gråal. I sänka med omgärdande jordbruksland skap. Miljön har även ett geomorfologiskt och kulturellt värde. -Biotopvärde, groddjur, insekter, fågelliv, flora. -Åtgärd: ledning passerar över bitvis, hindra för stora avverkningar. Hindra nedskräpning och övrig skadlig påverkan. Kb-N5. Högstamskog i ruderatmark. Zon mot järnväg. Successionsstadie, divers miljö; träd och buskar, björkar, stora salix, enstaka stor asp, rönn, lönn, al. En del unggran. Djungellikt. Kvävegynnad högörtsskikt; hallon, nässlor, mjölkört i massor. Omges av hustomter med storvuxna träd som höjer totalvärdet, bl a björk och tall. Fågelmiljö, trädgårdsångare hördes. Trädgårdstippar. Röjts delvis bl a tagit mycket stor sälg. -Biotopvärde: fågelmiljö, snäckor. -Åtgärd: behålla flerskiktning och lövdominans, eventuellt betas-slås. Kanske städas, men här gör tipparna ingen större skada. Tryck ned gran t ex topphuggas. Kb-N6. "Naturpark" vid Ljungan. Lövskogsmiljö vid Ljungan. Halvöppen mark, kulturpåverkad, flerskiktat, variabel miljö-skog/öppnare ytor. Mest högörter. Stora björkar och gråal. Runt Nolbybäcken som här inte är kulverterad bildas en fin fågelbiotop med flerskiktad vegetation, bl a grövre al. Bäcken är troligen ingen bra öringbäck. Utschaktning vid infart till område-varför? Cykelbana går inuti. Strövområde. -Biotopvärde: fågelmiljö, groddjur m.m. Del av en korridorlänk som i sig hyser värdefulla miljöer. -Åtgärd: bibehållas utmed Ljungan och bäck. Kanske renodla hagmarkskaraktär i öppnare partier. Kb-N7. Nolbybäcken med omgivning. a-nolbybäcken: fin bäckravin som är djupt nerskuren och har blandskog av varierande sammansättning och ålder. Bitvis frodigt med strutbräken m.m. Bitvis dominans av stora barrträd. Fågelmiljö, diverse växter, smådjur, troligen "ingen" fisk kulverterad nedströms, svagt flöde i grund fåra. Spridningskorridor. Vid Orionvägen, avloppspumpstation, sker trädgårds-/snödeponering. -Biotopvärde: fågelmiljö, småvilt, insekter, div. flora. Spridningskorridor. -Åtgärd: hindra skadlig påverkan, gris/skyltning vid väg som slutar tvärt mot bäcken. Förbudsskylt b-nolbybäcken forts: ravin fortsätter, vid Karlavägen sker snötippning mot bäcken. Frodigt, stora löv, strutbräken, mycket fin bäckmiljö, övergår nedströms i granskog. Enorm trädgärdstipp som t.o.m. har dödat träd. -Biotopvärde: se (a). -Åtgärd: se (a). c-nolbybäcken forts, vid skola, Äldre blandskog: stora barrträd med grova träd, luftigt på höjd. flerskiktat, lövuppslag. Majbräken, fräken m.m. Nolbybäcksravinen öppnar sig här och blir flackare. Nedsågad stor gran ligger tvärs bäcken, fast en bit ovan. -Biotopvärde, se (a-b). -Åtgärd: spara miljön, gärna även nedsågad gran (om den inte utgör fara). d-noibybäcken forts: ravinmiljön återkommer vid bäcken, strutbräken, fräken. Igenväxande åkermark med magnifika björkar m.m. Bäck kulverterad nedströms. Bäcken har mycket finsediment och har mindre värde i sig. Trädgårdstipp. -Biotopvärde: se (a-c). -Åtgärd: spara miljön ev städa. e-nolbybäcken forts: mindre utpräglad ravin som försvinner i trumma på dryga 28

metern. I fåran en hel del sten som förhöjer biotopvärdet. Magnifik björk med bohål. Varför ku Iverterad uppströms? På andra sidan Trutvägen, mot järnväg, mycket bärande buskar, bl a druvfläder. Gamla vägen/tingstavägen snö-/trädgårdstipp mot bäcken. -Biotopvärde: i viss män se (a-d). -Åtgärd: bevara, städa upp. ifrågasätta kulverteringar. Kb-N8. Fågelsångsdalen. Mosaiklandskap med odlingsmark lövvegetation, bäcken, våtmarker. Rymmer många biotoper som berikar den biologiska mångfalden bl a rika skogsbryn, värdefulla miljöer får fåglar, vilt mm. Fågelsångsdalen, del av: a-kärr-bäckmiljö: bitvis flerskiktat trädbestånd, gråal, björk, div sly. Ormbunkar. Övergår i skog. Bitvis tät slyvegetation. Skogsbryn med mycket asp och annat löv mot åker. Värdefull miljö för fågel, groddjur och insekter. -Biotopvärde: Fågel (trädgårdssångare hördes), groddjur. insekter, snäckor. Bäcken ovanför är delvis uppdämd och bildar sjön Fiskdammen som har liknande biotopvärden. -Åtgärd: Sparas. Viss utglesning punktvis för att få flerskiktat i slyområde. Bortanför industriområde en tipp över bäcken, i en i övrigt fin lövbård. Alltså: bäckmiljön vid industriområdet är fin men starkt trängd- aktsamhet krävs och att man hindrar överschaktning b-åker i fukt-våtmarksområde: sänka tyvärr torrlagd, ytterligare ett sankparti nedanför mot gård till mot fiskdammen. Högört plus flerskiktat trädbestånd; gråal, sälg, björk, enstaka gran. Bäckfåra torr, finast runt denna. Snudd på kärr. Ligger i åker mark. -Biotopvärde: fåglar, groddjur, insekter m.m. -Åtgärd: bevaras. Spara vegetation runt bäck/utlopp. Kb-N9. Lövbestånd med trädgårdspåverkan. Utgör liten biotopö vid husgrund. Här finns alm, lönn, stora björkar, gråal, syren, sälg, äppelträd, oxel, körsbär, snöbär, knölklocka, pepparrot, nypon m.m. Stor grov poppel. Ansluter till kyrkogård som har en del större lövträd, lönn, björk. Utanför finns grundområden i Ljungan, för rastande fågel bl a. -Biotopvärde: fågel, insekter, flora, snäckor, flora m.m. Grundområden i Ljungan viktiga för rastande fågel, fiskyngel bl a. -Åtgärd: aktas, bevaras, grushög tas bort. Spara befintlig vegetation. Undvika utfyllnad i grundområde m.m. lövbestånd i brant: Mycket lönn, björkar, sälg, rönn, druvfläder, lite asp, mot vattnet även al. Stenröse finns. -Biotopvärde: kräldjur, fågel. Utanför finns grundområden i Ljungan, för rastande fågel, fiskyngel bl a. -Åtgärd: bevara befintlig vegetation. Alm, lönn, stora björkar, syren, äppelträd, oxel, körsbär, snöbär, knölklocka, pepparrot, nypon m.m. Nolbykullens ostsida: Nolbykullen har på sin brantaste ostsida vid sin fot ett mycket fint lövdominerat och olikåldrat bestånd, bl a i tidigare trädgårdmiljö, där husgrunder delvis står kvar. Här växer större lönnar, sälg, gråal. druvfläder, hallon m.m. Blockrik mark. Enstaka grova lågor finns. Nedskräpat och genomkorsas av både järnväg och kraftledningsgata. I södra delen av området i en svacka i berget finns ett barrdominerat bestånd, mest gran. -Biotopvärde: fågelliv, kräldjur, insekter, snäckor, flora. -Åtgärd: lata åldras, eventuellt gallras-grupperas något med tiden. Ta bort skräp. Hålla efter gran där löv dominerar. Dialog med kraftbolag och SJ om lämplig skötsel. 29

Kb-N10. Naturmiljöer vid Ljungans stränder. Lövskogsmiljöer, halvöppen mark, flerskiktat, variabel miljö - skog/öppnare ytor. Kärrmiljöer, bäckraviner. Stundtals djungellikt och lundartat. Fågelbiotoper - sångare m.m., groddjur, insekter, snäckor, div flora. Spridningskorridor. Lövskogsmiljö vid Ljungan. Kb-N6 övergår uppströms Ljungan i stark sluttning typ bård. Blandat öppnare ytor med ungsly och äldre skiktade bestånd. Ny bäckfåra med rikare omgivning uppströms Ljungan. Kärrmiljö vid utvidgning av område, här syntes grodyngel i massor, kråkklöver, topplösa, andmat, starrvegetation. Trädgärdssångare hördes. Återigen bäckravin längre uppströms med rikare miljö, periodvis uttorkat. Stundtals djungellikt-lundartat, utgör en grön lunga utefter Ljungan. Stor ek uppe vid järnväg, mitt emot gul villa. Rik miljö runt huset. Ovan/uppströms även granbestånd. Utschaktning sker även från väg. Cykelbana går inuti. -Biotopvärde: fågelbiotop-sångare m.m., groddjur, insekter, snäckor, div flora. Spridningskorridor, del av, se även Njurundabommen och Essvikshalvön. -Åtgärd: bibehålla karaktär och flerskiktning, lämna grova träd, dödende/döda träd. Punktvisa smågallringar tänkbart, vara rädd om de våtmarker som finns. Kb-N11. Nolbykullens sydsluttningar. Sydväxtberg, naturvårdsobjekt. 30

KVISSLEBY - NOLBY

KVISSLEBY - NOLBY

SVARTVIK - VAPELNÄS - HEMMANET LANDSKAP Landskapet består av Nolbykullens och Svartviksbergets ostsluttningar ovanför Svartviksfjärden. De över 100 m höga skogsklädda bergssluttningarna utgör huvudkaraktärer i områdets natur. De flacka, delvis utfyllda stränderna, har använts som industrimark, en markanvändning som satt sin prägel på strandzonen. Ljungan har här sitt utflöde i Svartviksfjärden i det som kunde ha fått utvecklas till ett naturligt deltaområde vid älvutflödet ligger ön Sandslån, som under träindustrins tid försågs med pålade raka stränder för att användas som brädgård och sedan som vedupplag. E4-vägen går parallellt med kusten och avgränsar kustindustrizonen västerut. Bostadsområdena Hemmanet och Vapelnäs är belägna längre upp i sluttningen medan Svartvik ligger i direkt anslutning till kustindustrin och E4:an. Norr om Nolbykullen bryter en relativt bred dalgång in i Södra bergets östsluttning. Dalgängen har ett fint. skyddat läge ett femtiotal meter över havsnivån. I denna dalgång ligger Hemmanets bebyggelse. Öster om Hemmanet, längre ner i kuststråket, ligger Svartvik. Strandzonen består av gammal, idag till stor del nedlagd industrimark. Något tydligt naturelement eller stråk finns inte inom bebyggelseområdet. Det är de omgivande skogssluttningarna som står för naturens närvaro i området. Väster om Hemmanet ligger Fågelsångsdalen. Grönstrukturen inom Hemmanet består av grönytor intill skolan, bollplaner, samt begravningsplatsen. Svartvik har några mycket fina park- och naturmiljöer i anslutning till herrgården och kyrkan. Det är gott om närrekreationsmark i området. Speciellt Hemmanet är gynnat. Närbelägen skogsmark och särskilt Fågel sångsdalen erbjuder mycket i detta avseende. När det gäller fritidsanläggningar finns det två fotbollsplaner i Hemmanet och belysta motionsspår i Fågelsåndsdalen. Sammanfattning I Svartvik-Vapelnäs-Hemmanet är ekologiskt värdefulla miljöer knutna till vatten och lövskogobjekt, där den stora dalgången. Fågelsångsdalen", med sitt odlingslandskap är mest framträdande. Har även ett relativt stort inslag av gamla kulturpåverkade miljöer i form av gamla trädgårdar och kyrkogårdar. Ekologiska värden är även knutna till grundområden i Ljungans mynningsområde. Alla grundområden har generellt stor betydelse för fågel och fisk, vissa växter m.m. Utfyllnader och muddringar måste i största möjliga mån undvikas. Grönområdens kontakt med stränder måste värnas/återskapas. Rekreationsmöjligheterna mot havet är beskurna av E 4:an och strandnära industrimark. Potential till förbättringar finns där strandnära grönområden kan tillskapas även för allmänheten. Den markerade topografin sätter i övrigt också vissa begränsningar förutom främst Fågelsångsdalen. Några fina kulturpräglade miljöer finns såsom Hemmanets begravningsplats och Svartviks herrgård. Parken vid skolan skulle kunna fä förhöjda värden genom vatten i dagen. Det är viktigt att en skyddsbård bevaras mot krattledningsgata i söder som skydd mot ful landskapbild. 31

PARK - NÄRNATUR - REKREATION Sv-R1. Sv-R2. Sv-R3. Sv-R4. Sv-R5. Hemmanets begravningsplats. En stilla oas med magnifika 100-150 åriga lindar som ramar in platsen. Parken intill Svartviks skola. Har flera olika karaktärer, hällmark, äng och skog som kontrasterar mot kortklippta gräsytor. Flerskiktad blandskog i parkmiljö. Blandat träd och buskar, fint flerskiktat barr och löv, mycket rönn. Öppet varvat med tätare buskage. Även hällmark ingår med fetknopp, kärleksört, mossor. Värde även för fågelliv m.m. Dagvattenbehandling möjlig, bäck vid sidan finns redan men är delvis ku Iverterad. Verkar även finns nedgrävda ledningar med dagvatten, liksom dagvatten brunn. Park- och naturmiljöer vid Svartviks herrgård. Parken rymmer ett flertal mer eller mindre exotiska stora träd. Den är en del av trädgårdskulturen som blomstrade här under den senare delen av 1800-talet. Parkens omgivningar rymmer intressanta naturmiljöer. Fågelsångsdalen. Har stora rekreativa värden både på grund av det rika djurlivet och en vacker, rofylld stämning. Stigar och spår går i området. Rekreationsmark. Skogsområde med stigar småsjöar (Dicksonsmyra) och utsiktsmöjligheter uppe på höjden mellan Hemmanet och Vapelnäs. EKOLOGI OCH NATURVÅRD Sv-N1. Hemmanets begravningsplats. Gammal muromgiven kyrkogård i det mindre formatet med enorma lindar och stora tallar utanför. Granhäck innanför stenmur. Självsådd av lind utanför kyrkogärden, ovanligt for regionen. Även rönn finns. -Biotopvärde: fågel, insekter, lavar m.m. -Åtgärd: säkerställa ny generation av lind inne på kyrkogård, spara de som finns. Gynna lind utanför kyrkogården. Sv-N2. Sv-N3. Sv-N4. Sandslån. Lövskogsrefugie: fm lövskog, med graninslag, ute på ö i Ljungans mynning. -Biotopvärde: sångfågelmiljö, insekter, kräldjur, troligen floristiska värden och att vadarmiljö er/grundområden för rastande fågel finns utanför. Inåt ön finns öppna sandytor, torrflora. -Åtgärd: bevaras. Hålla nere barrträd. Park- och naturmiljöer vid Svartviks herrgård. Lövskogsbestånd, mellan järnväg och E4. Bård av björk, alm, lönn (tysk), lind, sälg, mycket fint bitvis till och med Svartviks Herrgärd. Miljö för fågel, insekter, flora, snäckor. Lavar påverkas dock av trafikmiljön. Asfaltupplag mot vattnet. -Biotopvärde: fågel, insekter, flora, snäckor. -Åtgärd: sparas, bevaras, eventuella barrträd bort. Ta bort skräp. Fågelsångsdalen. Mångfacetterad naturmiljö. Lövdungar växlar med öppnare mark, fin liten bäck genomkorsar området. Spridningskorridor, fågel-viltmiljöer. Mosaik av lövskog i frisk/sumpig miljö, gråal, sälg, högörtsfaltskikt, diverse mossor. 32

Fågelsångsdalen, del av: a- "bäckravin" i odlingslandskap. Gråal växlar med öppnare mark. högörtsfältskikt, fin liten bäck genomkorsar som går till fiskdammen. Mosaik. Spridningskorridor, fågelmiljö. Strutbräken där röjning har skett missgynnas. Kräldjursbiotop i röse där gynnas av röjning-solvärme. Parti med aspar, enekulle m.m. Visst fårbete sker. -Biotopvärde: fågel, kräldjur, insekter, flora, m.m. Spridningskorridor. -Åtgärd: bevaras till stora delar som nu. Låta buskage komma upp runt Strutbräken utan att ta sol från röse. Hålla ner gran. b-bäckravin forts. Brantare mer ravinartad, lövträd-buskar. Fint aspbestånd, relativt grova. Gråal, sälg, lite tall och gran, rönn. Stor blåklocka. -Biotopvärde: fågelbiotop. -Åtgärd: slysanering, bärande träd gynnas, liksom generellt äldre, grova. Hålla ner gran. c-lövskog i frisk/sumpig miljö. Gråal, sälg, storvuxen, djungelkänsla. Högört, älgört, stormhatt, nässlor, hultbräken mellan fuktstråk. Div mossor. -Biotopvärde: fågel, snäckor, kryptogamer m.m. -Åtgärd: bevaras, undvika dikning uttorkning, eventuell dagvatten-översilning o dyl. Hålla ner gran. d-igenväxande åkermark. Lövbuskar-träd. -Biotopvärde, visst fågel. -Åtgärd, om inte hävd. flerskiktad lövskog som mål. e-aspbestånd. Fint aspbestånd. mot söder finns enekulle med stenpartier. -Biotopvärde: fågel, lavar m.m. enekulle kräldjur, vissa insekter. -Åtgärd: gynna grova, lavbärande aspar, kanske glesa ut lite, spara rönn Öppna mer vid enekulle, gynnar både en och kräldjur. f-blandskogskulle. Mest tall, inslag av rönn och enar, lite björk och aspar dessutom. -Biotopvärde: kräldjursmiljö, visst fågelvärde. -Åtgärd: friställa enar. ringbarka för att minska slyuppslag. Sv-N5. Flerskiktad blandskog i parkmiljö. Blandat träd och buskar, fint flerskiktat barr och löv. mycket rönn. Öppet varvat med tätare buskage. Även hällmark ingår med fetknopp, kärleksört, mossor. -Biotopvärde: div. fågel m.m. -Åtgärd: städa bort fundament, dagvattenbehandling, bäck vid sidan finns redan delvis ku Iverterad. Verkar även finns nedgrävda ledningar med dagvatten, liksom dagvattenbrunn. Damm vore positivt. Sv-N6. Lövdominerad skog. a-blandskog. Igenväxande med stort ädellövsinslag, alm, lönn, stora björkar. Gran finns. -Biotopvärde: fågel, div. insekter. -Åtgärd: fortsätt gynna ädellöv och löv överhuvudtaget. Dock befintlig gran kan stå kvar-höjer värde inte minst vintertid. b-lövskogsbestånd, mellan järnväg och E-4: bård av björk, alm, lönn (tysk), lind, sälg, mycket fint bitvis till och med Svartviks Herrgård. -Biotopvärde: fågel, insekter, flora, snäckor. -Åtgärd: sparas, bevaras, eventuella barrträd bort. Sv-N7. Lövskog. Biandlövskog som ligger på sluttning ner mot havet i delvis hällmarksterräng. Gråal. lönn, björkar, sälg, något barrträd. Flerskiktat och olikåldrat. Grövre sälgar ner mot havet grövre al utmed temporär bäck. Ligger i blockrik hällmarksterräng. Övergår mot havet i ruderatliknande miljö med öppnare karaktär. Mindre bergtäktssår. 33

men som inte direkt stör. Ger möjlighet för mossflora i fuktig miljö. -Biotopvärde: fågelliv, insekter, flora. -Åtgärd: låta åldras, hålla efter gran med tiden. Kustremsan utanför skulle kunna göras om till en strandnära parkmiljö. 34

SVARTVIK - VAPELNÄS - HEMMANET

SVARTVIK - VAPELNÄS - HEMMANET

BREDSAND - STOCKVIK LANDSKAP De storskaliga landskapselementen består av Södra bergets sluttningar, Vapledalen samt stranden och havet med Fläsiaudden som blickfång. Naturen i Bredsand utgörs av den nedre östliga skogsbevuxna sidan av det stora bergområde, som kröns av södra stadsberget. Bredsands läge, direkt mot havet, ger området en speciell kvalitet. Det är en klippig strand med små sandstränder i vikarna. I kustzonen söder om Bredsand ligger Nobelgruppens industrier. Industrin har expanderat vidare in i Vapledalen. en tydlig dalgäng som möter kusten just vid industriområdet. GRÖNSTRUKTUR Grönstrukturen inom bebyggelsen består av naturmark, anlagda parker och grönytor. Till de förstnämnda hör strandparken, ett mycket fint strandstråk med klipphällar och tallskog. Den anlagda delen av grönstrukturen består framförallt av privata villatomter och kvartersgårdar. Ett mindre tydligt men mycket karaktäristiskt naturdrag är de många bäckarna som söker sig nedför bergsluttningarna. Både Övre och Nedre Bredsand är väl försedda med bebyggelsenära rekreationsmark. Man har tillgång till vidsträckta strandområden och skogsområdet i väster tillhör Sundsvalls förnämsta rekreationsområde - Södra bergets friluftsområde - med miltals av spår och leder. Friluftsanläggningar i området är: Stockviks idrottsplats, Stockviks skidstadion samt Fläsians camping och havsbad. Strandleden. en cykelväg utmed kusten mellan Sundsvalls centrum och Njurundabommen går genom Nedre Bredsand. Sammanfattning I Bredsand är mycket av de ekologiska värdena knutna till ett bitvis förvånande opåverkat, trots tätortsnära, kustavsnitt där naturmiljön uppvisar stor variationsrikedom. Här finns också den fina Vaplebäcken med sin frodiga ravin. Därtill finns bäck-våtmarksanknutna livsmiljöer, men även hällmarks-betonade partier och en flerskiktad skog. Ur rekreationssynpunkt är kustavsnittet mycket tilltalande med sin stora variation och möjligheter till bad. fiske och promenader. Kustremsan är också tämligen bred mellan hav och E 4:an. Här finns även tillgång till skogsområden. På västra sidan om E 4:an är möjligheterna till rekreation mycket stora. PARK - NÄRNATUR - REKREATION Bs-R1. Fläsianområdet. Naturstränder inom och i anslutning till campingen. Fläsiaudden utgör en intressant accent i den annars "lugna" strandlinjen. Bad och rastplatser, promenadmöjligheter. Strandleden. Hagmarkskaraktär med rönn och björk. Udde vid Fläsian camping-blandskog på hällmark. Mest tall, björk, rönn, torrt pä höjden med kruståtel, enar på hällar. Möjligt slå gräs varje år för att få fram torrängsflora bland enar. Bs-R2. Strandparken, samt strandområden söderut. Strandzonen från Bredsand till Stockviksfabriken är ett mycket attraktivt strandområde med varierande natur och strandtyper. Stort utbud av rekreationsmiljöer nära stranden. 35

Bs-R3. Rekreationsmark väster om Övre Bredsand inkl. Stockvik skidstadion. Området utgör "porten" till Södra bergets friluftsområde. Bs-R4. Närrekreationsområdet mellan Övre och Nedre Bredsand. Stigar, närnatur. Avskärmning mot E4 och järnvägen. EKOLOGI OCH NATURVÅRD Bs-Nl. Vaplebäcken. Mycket fm bäck med klart vatten som därtill har ett omkringliggande ravinlandskap med välutvecklad lövträdsbård och högörtsfältskikt. På vissa håll finns små kärrmiljöer. Bäcken som är 2-3 meter bred är leklokal för uppvandrande öring från havet, troligen finns stationär öring i bäcken också. Det finns inget egentligt vandringshinder från havet och uppåt, om inte utsläpp förekommer. De kulvertar som har gjorts är föredömligt gjorda och har bottenkontakt. Från havet och en bit ovan Akzo finns fina biotoper för öring, lektsträckor och höljor. Öring syntes vid besök 1/6-95. Bäcken utgör det finaste vattendraget mellan Ljungan i söder och Selångersån i norr. Längre upp vidtar bitvis en slätare bottenstruktur (där bäcken omges av granskog med ormbunkar och fräken), som är något sämre miljö för öring. Å andra sidan är barrskogen, med lövinslag, här mycket tilltalande och av frisk-sumpig karaktär. Ännu längre upp finns en mindre, renodlad sumpskogsmiljö. Bäcken omges till stora delar av en föredömlig lövträdsbård med flera grova träd i en ravin. Ravinen är mest utpräglad runt industriområdet, både uppströms och nedströms nuvarande E-4. Här finns gråal, rönn, brakved, sälg m m. Ett flertal fågelarter hördes vid besök, bl a björktrast, bofink, lövsångare, sädesärla, rödstjärt, rosenfmk. Fler arter torde finnas av sångare om lämplig inventerings-tidpunkt. Nedströms E-4. inom industriområde, finns en liten fin björkskog med omkringliggande kärr. -Biotopvärde: fisk-fågelliv, vedsvampar, insekter, groddjur m.m. -Åtgärd: hindra avverkning, utfyllnader och övrig påverkan, liksom påverkan på vattnets kvalitet. Nya E-4:an med tillfarter måste minimera påverkan på bäck med kringmiljö. Akzo Nobel har ett speciellt ansvar för att bevara denna miljö, i dess nedre del. Specifikt ansvar för vattenmiljön uppströms har GANSCA AB. Bs-N2. Svarttjärnsbäcken. Naturvårdsobjekt uppströms. Bs-N3. Bredsandsbäcken. Porlande, forsande bäck med fin grus-stenbotten och blockiga stränder som ger förutsättningar för insekter m.m. Har mycket klart vatten. Runt bäcken växer asp. rönn, tall och en del björk samt någon lönn. Flerskiktad fågelmiljö. -Biotopvärde: fågelliv m.m. -Åtgärd: undvika negativ påverkan, bibehålla flerskiktad miljö, låt åldras. Bs-N4. Översilningsområde. Flera mötande bäckar, smågropar, hällar. Typ hällmark som övergår mot ett Översilningsområde. På hällarna växer enbuskar, ljung och lavar. De fuktigare partierna utmed bäcken har en mängd mossor. Även brakved och tibast växer här. Några lågor. Barrskogsdominerat-blåbär, lite rönn. -Biotopvärde: växter, insekter m.m. -Åtgärd: bevaras. 36

Bs-N5. Naturliga havsstränder. I Sundsvallsområdet har industrier etablerat sig i stor omfattning i kustzonen. Konsekvensen är bl a att det finns mycket fa naturliga stränder kvar längs kusten. Två av de större avsnitt med naturstrand som finns kvar ligger här. Rester av trädgårdar på f.d. tomter tillför området intressanta inslag av hortikulturella växter. Exempel på detta är gammal tomtmark nedanför Bredsands förskola. Flera typer av naturstrand är representerade: Hällmark. Tall, ljung, mossor och lavar samt några enar. Gul fetknopp, kärleksört, kattfot, hällebräken m.m. Varierat falt- och markskikt som bär spår av trädgårdspåverkan. Rullstensparti. Fuktiga hällkar med mossor. Vid stranden finns ett bestånd av krypgran. Öringbiotop utanför. Blockstrand. Långt parti med flerskiktad blandskog och bryn innanför med ett flertal torktåliga växter, bl a sexkantig fetknopp. På land trivs diverse insekter och i vattnet diverse smådjur. Vattnet är även en öringbiotop. Bäckmiljö. Öppen fram till havet, bitvis fint nedskuren i ravinliknande terräng. Grova träd av al. björk, sälg och gran. Block- och klippstrand. En mycket fin strandremsa med block, klippor och sand plus ett fint flerskiktat lövskogsparti med bl a större björk. Viss översilning. Delvis nerskräpat. Stranden och strandnära delområden: a-varmvattenutsläpp, med kringmiljö, mängd grönalger på botten. Kärrkaraktär vid nordsida med bl a säv. Björk, besksöta finnes, strandråg. Mynnar i havsvik med sand strand och stenparti. -Biotopvärde: enligt Medelpads ornitologiska förening drar området till sig småfågel vintertid. -Åtgärd: kärrpartiet torkar tidvis ut, skulle kunna permanentas te x Dagvatten eventuellt utmed varmvattenbäck, där översilning är möjlig i viss mån. b-stranden vid varmvattenbäcken, övergår norrut i fint flerskiktat lövskogsparti med ungskog; björk, al, asp. sälg, rönn, litet tallbestånd, smultron, div gräs, strandråg mot strand m.m. Strandnära läge, från friskt nedtill till torrare miljö i högre partier västerut. -Biotopvärde: fågelliv m.m. -Åtgärd: låta åldras, viss gallring med tiden. c-lövridå, relativt hög. Rönn, björk, sälg -Biotopvärde, allmänt, fågel -Åtgärd: lata åldras. d-gammal tomt, trädgårdskaraktär/lundkaraktär bitvis. En del grövre löv, även lönn, stora tallar, större björkar, rönn, någon gran, snårvinda. Splittrad karaktär. Nedskräpat med trädgårdsavfall, tunnor och skrot. -Biotopvärde: fågelliv, insekter, snäckor. -Åtgärd: städas upp. e-strandzon med blottlagd sand, utanför stranden finns ett grundområde med sten. Strandråg, sexkantig fetknopp. -Biotopvärde: insektsbiotop på land, ovanlig växt, havsöringbiotop i vattnet m.m. -Åtgärd: bevaras. f-bäckmiljö. Öppen bäck fram till havet, bitvis fint nedskuren i ravinliknande terräng. Grova träd av al. björk, sälg och gran. -Biotopvärde: fågelliv m.m. -Åtgärd: undvika negativ påverkan, bibehålla flerskiktad miljö, låt åldras, hindra utfyllnad/nedskräpning etc. g-flerskiktad skog, rönn, sälg, lönn, stora tallar och granar, blåbär, gräs, smultron. -Biotopvärde: fågelbiotop. -Åtgärd: spara större träd och bibehålla flerskiktning. 37

h-blockstrand, långt parti med flerskiktad blandskog/-sbryn innanför och med ett flertal torktåliga växter, bl a sexkantig fetknopp, strandvial, cornellbuske m.m. Brynet vidgas och blir en liten blandskog nära udden. Bl a stora björkar, lönn, gran, rönn, häcktaragan. -Biotopvärde: På land trivs diverse insekter (t ex gräshoppor), ödlor, fåglar och i vattnet, diverse smådjur men utgör även en öringbiotop. Ovanlig växt. -Åtgärd: bevaras. i-hällmark, tall-ljung, mossor och lavar samt några enar. Gul fetknopp, kärleksört, kattfot, hällebräken, m.m. Varierat falt- och markskikt som bär spår av trädgårdspåverkan. Rullstensparti. Fuktiga hällkar med mossor. Vid stranden finns ett bestånd av krypgran. Öringbiotop utanför. -Biotopvärde: växtlighet, fin småbiotop för insekter, kräldjur. Öring i vattnet. -Åtgärd: bevaras. j-kil med hällmarkstallskog på höjdrygg, sälg, tall och lite rönn, lite en, trädgårdspåverkat, fetknopp, törel, silverarv. Vacker plats. -Biotopvärde: växtlighet, insekter. -Åtgärd: bevaras. k-flerskiktad skog, gråal, rönn, kraftiga granar, någon pil. Fin fågelbiotop. Häckande steglits. Viss nedskräpning. -Biotopvärde: fågelliv. -Åtgärd: städa bort skräp, bevaras. 1-hällmark med gran, tall, odon, ljung, lite lingon. Hällmarken breder i norr ut sig mot havet. Blockstrand. -Biotopvärde: hör delvis ihop med (k), fågelliv, vedsvampar. Öringbiotop i havet. -Åtgärd: bevaras, låta åldras. m-blåbärsgranskog med lite gråal och rönn, delvis nedskräpat, gamla husgrunder. -Biotopvärde: allmänt. -Åtgärd: städas upp. n-halvöppen mark, ruderatkaraktär, lite hällmark nära havet med rönn i mängd, rönn. även sprängsten. husgrund. -Biotopvärde: fågelliv spec höstetid, viss kräldjursmiljö. -Åtgärd: viss uppstädning. o-kulverterad liten bäck, som går upp i dagen ca 100 meter från havet. Dålig trädbård där röjning skett för villaägares skull, ingen ravin. Dock finns här mycket stor tall, stora popplar. björkar, mynnar i fin sanstrand med klippor och sten på båda sidor, tallbeväxt. Övergår söderut i blandskog med hällar i dagen, stenpartier, tall, gran. rönn. al. sälg, enstaka enar. -Biotopvärde: fågelmiljö, kräldjur. -Åtgärd: lyfta upp bäcken i dagen p-barrdominerad skog med hällar i dagen, lite löv bl a rönn, blåbär, div gräs. Höjdgradient. -Biotopvärde: allmänt, fågelliv m.m. -Åtgärd: öka lövandel m.m. 38

BREDSAND - STOCKVIK

BREDSAND - STOCKVIK