Rapport om främjandet av förnybar energi: en faktor för en gemensam ekonomisk och social utveckling i Medelhavsområdet



Relevanta dokument
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Internationellt program för Karlshamns kommun

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Vision och övergripande mål

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

8461/17 ck/ss 1 DGG 2B

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

CHECK AGAINST DELIVERY

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Kommenterad dagordning NU Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

BUDGETFÖRFARANDET FÖR : (6) *******

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

Kommissionens arbetsdokument

KOM(2006) 604 ST 10276/1/07 REV 1. PM Till riksdagen. Näringsdepartementet

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Internationell strategi

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari Godkännande av den preliminära dagordningen

Utdrag ur godkänd Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

Vad vill Moderaterna med EU

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Mot en effektiv kvalitetsledning för den europeiska statistiken

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Utlåtande om vitboken En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv rapportering av sektorsansvaret 2006

ÖVERSÄTTNING (EA, landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

Transkript:

Tredje plenarsessionen Bari den 30 januari 2012 Rapport om främjandet av förnybar energi: en faktor för en gemensam ekonomisk och social utveckling i Medelhavsområdet CdR 295/2011 rév. 1 SV

- 1 - Denna rapport har utarbetats av föredraganden Michel Lebrun (regionen Vallonien, BE). Den diskuterades av medlemmarna i utskottet för hållbar utveckling (SUDEV) den 6 juli 2011 och antogs under Arlems tredje sammanträde i Bari, Italien, den 30 januari 2012.

- 2 - Förnybar energi i Medelhavsområdet: Lägesrapport I takt med att forskningen har visat hur snabba och omfattande klimatförändringarna är har vi börjat inse att de kan få allvarliga följder för människors säkerhet på global nivå. Behovet av att minska växthusgasutsläppen och hantera följderna av klimatförändringarna kräver största möjliga samarbete mellan staterna. Den successivt ökande medvetenheten om detta hot har redan påtagligt förändrat hur allt fler beslutsfattare talar om frågan, och kampen mot klimatförändringarna har blivit en av Medelhavsunionens prioriteringar. Energi är den fråga där samarbetet mellan EU och Medelhavsområdet ligger längst framme. Det ömsesidiga beroendet mellan länderna på båda sidor om Medelhavet är stort när det gäller energiförsörjning: 36 % av EU:s naturgasimport och 20 % av dess oljeimport kommer från producentländerna söder om Medelhavet. Å andra sidan exporterar producentländerna söder om Medelhavet 90 % av sin naturgas och 50 % av sin olja till Europa. Den infrastruktur för olja, gas och el som korsar Medelhavet ökar ständigt och förstärks. Detta handelsbaserade energisamarbete innehåller dock inget verkligt projekt för hållbar utveckling i hela regionen. En strategi baserad på fossil energi är inte hållbar. Befolkningen i Medelhavsområdet uppgår till nästan en halv miljard, och beräknas nå 600 miljoner år 2030. Av dessa kommer mer än 60 % att leva söder om Medelhavet, där befolkningsökningen, liksom urbaniseringen, fortfarande är snabb, och där befolkningskoncentrationen till kustområdena får konsekvenser för energibehovet och miljön. Den totala energiförbrukningen i Medelhavsområdet utgör 9 % av världens totala efterfrågan, och kommer troligtvis att öka med 1,5 % per år. Det trendscenario som utarbetats av observationsgruppen för energi i Medelhavsområdet, som extrapolerar den nuvarande politiken i fråga om ekonomi och energi, visar att energiförbrukningen i regionen även fortsättningsvis kommer att baseras i huvudsak på fossil energi, som kommer att täcka cirka 80 % av efterfrågan 2030. Man bör emellertid komma ihåg att minst 5 % av världens kända tillgångar av olja och gas finns i Nordafrika. Prognoserna visar att oljeproduktionen i Medelhavsområdet troligtvis kommer att öka med bara 20 % på 20 år, medan gasproduktionen i stort sett kommer att fördubblas. Bland producenterna i Medelhavsområdet är det bara Libyen som på grund av att befolkningen är relativt liten har reserver som kommer att räcka ungefär 50 år. Om man ser till nu kända olje- och gasreserver kan däremot Algeriet och Egypten eventuellt komma att behöva importera energi. Mot den bakgrunden kommer Medelhavsområdet år 2030 troligtvis att behöva importera mer än 40 % av den olja man behöver och 30 % av gasen. Produktionen av förnybar energi kommer att fortsätta växa till följd av politiska och skattemässiga stimulansåtgärder samt tekniska framsteg, och täcka drygt 10 % av den totala efterfrågan år 2030. Denna siffra är dock mycket låg i förhållande till EU:s mål. För övrigt kommer utvecklingen i regionen att leda till allt större utsläpp av koldioxid, vilket strider mot miljötänkandet och de internationella åtagandena i fråga om hållbar utveckling.

- 3 - Förnybar energi har fortfarande mycket stor potential, men hittills har de praktiska resultaten varit blygsamma. Länderna söder om Medelhavet befinner sig i en avgörande utvecklingsfas politiskt och ekonomiskt, socialt och energimässigt. Av naturliga skäl ökar efterfrågan på energi kraftigt med 6 %, 7 % eller till och med 8 % för vissa av dem. Hela området har stora resurser när det gäller förnybar energi, i synnerhet solenergi och vindkraft. Regionen har också stor potential i frågor om biomassa, och i Algeriet och Marocko finns troligtvis också jordvärmeresurser. Trots de stora resurserna och den vilja som flertalet av länderna har visat när det gäller att utnyttja dessa, är andelen förnybar energi fortfarande liten, närmast marginell, i energimixen i länderna söder om Medelhavet, även om denna andel har mer än fördubblats under de senaste tio årtiondena. Den befintliga produktionskapaciteten i fråga om förnybar energi (utom vattenkraft) har ökat kraftigt under de senaste 30 åren med en genomsnittlig årlig ökning på 26 %. Denna trend bygger i huvudsak på utbyggnad av vindkraften, men ökningen är otillräcklig i förhållande till den potential som finns, och situationen är paradoxal: Det är länderna norr om Medelhavet som är de största producenterna av förnybar energi i regionen, trots att potentialen framför allt finns i söder. Mot bakgrund av dessa kontraster har samarbetet mellan EU och Medelhavsländerna en viktig roll att spela. Kampen mot klimatförändringar innebär dessutom stora möjligheter till ekonomisk utveckling för alla parter i Medelhavsområdet, och möjligheter att skapa många nya arbetstillfällen. Hur kan då Arlem och dess utskott för hållbar utveckling (SUDEV) bidra till utvecklingen av en strategi för förnybar energi i Medelhavsområdet? POLITISKA REKOMMENDATIONER Utvecklingen av kapaciteten att producera, överföra och distribuera förnybar energi utgör en prioriterad fråga för Medelhavsunionen, och de lokala och regionala myndigheterna måste delta fullt ut i genomförandet. Genom att ge den regionala och lokala nivån befogenheter på området säkerställer man decentralisering, mänskliga resurser och egna medel, som ger de lokala och regionala myndigheterna möjlighet att stödja de nationella och internationella aktörer som deltar i processen, utifrån ett perspektiv präglat av flernivåstyre. Mot bakgrund av det mervärde som de lokala och regionala myndigheternas erfarenheter innebär i frågan och med tanke på att de uppställda målen inte kan uppnås utan flernivåstyre rekommenderar Arlem följande: 1. Arlem vill erinra unionen för Medelhavsområdet och dess medlemsstater om att det är nödvändigt att låta de regionala och lokala myndigheterna delta i utformningen, lanseringen, tillämpningen och uppföljningen av energipolitiken.

- 4-2. Vi är övertygade om att principen om flernivåstyre är grundläggande för åtgärder som rör utvecklingen av produktionskapaciteten i fråga om hållbar och förnybar energi, eftersom man därmed säkerställer att alla berörda aktörer och beslutsnivåer deltar. Arlem uppmanar också Medelhavsunionens medlemsstater att se till att denna princip tillämpas på deras respektive territorium och att man främjar det decentraliserade samarbetet mellan lokala myndigheter när detta är till nytta eller nödvändigt för genomförandet av ett projekt. Ekonomisk, social och demokratisk utveckling 3. Arlem hoppas på en återgång till fred och stabilitet i Medelhavsländerna och en förnyad ekonomisk tillväxt och social och mänsklig utveckling. 4. Vi noterar att de händelser som nyligen ägt rum i regionen visar på folkens legitima strävan efter en bättre framtid. I denna nya situation måste man, om man vill uppnå välstånd för invånarna och ekonomisk och social utveckling, kunna styra tillgången och efterfrågan på energi, bl.a. med hjälp av de två viktigaste hävstängerna: energieffektivitet och utveckling av förnybar energi. 5. Arlem ser positivt på att det nu skapas en viktig möjlighet för de lokala och regionala myndigheterna att delta både i utvecklingen av en "fördjupad demokrati" i Mellanöstern och Nordafrika och i främjandet av förnybar energi som är tillgänglig, billig och miljövänlig. Frågan om miljömässig hållbarhet i produktion och konsumtion av energi utgör en viktig faktor i arbetet med att främja en hållbar ekonomisk, social och demokratisk utveckling i partnerskapet EU Medelhavsområdet. 6. Arlem anser att solidariteten i området bör stärkas så att ett omfattande och kraftfullt energisystem med hållbar och förnybar energi kan inrättas. Aktörerna, bl.a. de lokala och regionala myndigheterna, har ett gemensamt ansvar, vilket kräver ett effektivt samarbete när det gäller prioriteringar, strategier, finansieringsmekanismer, budgetering, utbyte av goda metoder, utbildning, miljömedvetenhet, kapacitetsutbyggnad, utveckling och tekniköverföring. 7. Vi erinrar om att energistrategierna på regional nivå gör det möjligt att skapa ett övergripande arbetssätt för energipolitiken och integrera frågorna om hållbar utveckling i många verksamhetsområden på sektorsnivå, t.ex. fysisk planering, transporter, turism eller jordbruk. 8. Arlem konstaterar dock att situationen i de olika områdena, regionerna och kommunerna skiljer sig åt när det gäller disponibla resurser, energiefterfrågan och växthusgasutsläpp. Ansvaret kan vara gemensamt, men behoven och lösningarna är specifika och varierande. En helhetsvision bör därför ta sig uttryck i stabila och effektiva strategier som är anpassade till nationella, regionala och lokala förhållanden.

- 5-9. Vi välkomnar Europeiska kommissionens initiativ att runt Medelhavet utveckla ett strukturerat och förstärkt samarbete, särskilt vad gäller förnybar energi 1. Detta angreppssätt bör bygga på att man främjar en grön ekonomi, särskilt för att utveckla en energigemenskap för EU Medelhavsområdet med särskild uppgift att stödja ökad energieffektivitet, förnybar energi, sammankoppling av näten och driftskompatibilitet. 10. Vi anser att borgmästaravtalet är en möjlig modell för gemensamma åtgärder för förnybar energi i EU Medelhavsområdet. Städer och regioner blir i allt högre grad de aktörer som driver och främjar en ny energipolitik. Mot den bakgrunden är det nödvändigt att dessa får tillgång till de medel och stöd som krävs för deras nya uppdrag. Borgmästaravtalet kan visa sig vara ett viktigt verktyg i denna utveckling. Ökad produktion av förnybar energi 11. Arlem beklagar att man inte har satsat tillräckligt på de framgångsrika exempel på goda metoder för att utveckla, producera och distribuera förnybar energi som finns för att uppnå långsiktighet och storskalighet. Dessutom har principerna om hållbarhet inte beaktats tillräckligt i de program och scenarier som tagits fram när det gäller strategin för energiförsörjningstrygghet. 12. Arlem konstaterar att den industriella utvecklingspotentialen för förnybar energi är oerhört stor. Det krävs stora investeringar i solenergi och vindkraft samt i infrastruktur på båda sidor om Medelhavet. Det är nödvändigt och brådskande att fastställa ambitiösa mål för hela Medelhavsområdet, i linje med de mål som EU ställt upp fram till 2020. Dessa mål bör omsättas i regionala program i stället för nationella projekt. 13. Vi understryker att det för närvarande finns obalanser mellan länderna norr respektive söder om Medelhavet när det gäller produktionskapaciteten för vindkraft. Denna kapacitet bör byggas ut kraftigt i de områden där potentialen är stor, särskilt längs Atlantkusten. 14. Mot bakgrund av den avsevärda potentialen i Medelhavsområdet i fråga om förnybar energi, särskilt i de södra och i östra delarna, och behovet av storskalighet när det gäller genomförandet av politiken för minskad energiförbrukning och utvecklingen av förnybar energi, konstaterar Arlem att det behövs ett starkt och fördjupat samarbete om man snabbt ska kunna dra nytta av denna potential i regionen. Samarbetet skulle kunna utvidgas genom ett samarbete om infrastruktur och även om gemensamma energifrågor. 15. Vi vill påpeka att det i södra Europa för närvarande genomförs en stor mängd regionala initiativ för produktion och distribution av förnybar energi. De lokala och regionala myndigheterna spelar som vi vet en viktig roll i genomförandet av EU:s politik och program på detta område. Flera av dessa initiativ skulle kunna genomföras även i andra delar i EU Medelhavsområdet. 1 COM(2011) 200 final.

- 6-16. Vi välkomnar särskilt att man inrättat och successivt genomför solenergiplanen för Medelhavsområdet. Denna plan lanserades av unionen för Medelhavsområdet och är ett banbrytande program för utveckling av infrastruktur för produktion av förnybar energi på makroregional nivå på basis av Barcelonaprocessen. Solenergiplanen för Medelhavsområdet innebär en djupgående förändring av relationerna mellan de europeiska länderna och länderna kring Medelhavsområdet utifrån några enkla principer: utformning av konkreta projekt, skapande av vardagssolidaritet mellan länderna på båda sidor om Medelhavet och politisk uppmärksamhet från högsta nivå på dessa. Projektet går utöver traditionellt samarbete och samlar medlemsstater, unionen för Medelhavsområdet, Europeiska kommissionen, företag, forskningsinstitut och icke-statliga organisationer inom denna sektor, samt berörda offentliga och privata investerare och finansinstitut. 17. För att kunna uppnå målen för solenergiplanen för Medelhavsområdet krävs stora insatser för att öka kapaciteten i sammanlänkningarna i länderna på båda sidor av Medelhavet. Av detta skäl välkomnar Arlem också med entusiasm Medgrid, som är ett projekt för gemensam utveckling av elhandeln i Medelhavsområdet. Detta projekt syftar till att fylla behovet av att komplettera och förstärka nätet av elsammanlänkningar i länder på båda sidor om Medelhavet. 18. Vi vill rikta uppmärksamheten mot initiativet Desertec Industrial Initiative (DiiGmbH), som håller på att genomföras i EU Medelhavsområdet (EU MENA) i syfte att utnyttja termisk solenergi som produceras i öknarna för att säkerställa en tillräckligt omfattande energileverans till överkomligt pris med hjälp av rena och outtömliga källor. Förutom att detta projekt skulle kunna utgöra ett mycket användbart verktyg i satsningarna på att säkerställa energiförsörjningen i EU Medelhavsområdet och i kampen mot den globala uppvärmningen, har Desertec också en stor potential när det gäller att skapa sysselsättning och ekonomisk och social utveckling i de regioner där projektet genomförs. Arlem uppmanar därför Medelhavsunionen att använda de politiska, rättsliga och finansiella medel som krävs för att stödja såväl Desertec som alla andra initiativ av detta slag. 19. Vi efterlyser en dialog mellan Arlem och Desertec för att skapa förutsättningar för de regioner och lokala myndigheter som så önskar att fullt ut medverka i de olika projekten, såväl på politisk och finansiell nivå som på logistisk, rättslig och administrativ nivå. 20. Vi menar att det krävs en god samordning mellan de olika initiativ som planeras eller redan inletts, eftersom det annars finns en risk att resultaten inte uppfyller förväntningarna. Vi uppmanar därför Europeiska unionen och Medelhavsunionen att noggrant samordna sina program för finansiering och teknisk, rättslig och administrativ assistans till förmån för de sydliga länderna och till stöd för dessa olika initiativ.

- 7 - Finansiering 21. Arlem understryker att uppbyggnaden av produktions- och distributionskapacitet för förnybar energi kräver mycket stark politisk vilja och mycket omfattande ekonomiskt stöd om man långsiktigt ska kunna säkerställa de ekologiska och hållbara resursernas konkurrenskraft på energimarknaden samt attraktiva priser för konsumenterna. Denna vilja måste gå via effektiva regler för den inre marknaden, införande av attraktiva och pålitliga finansierings- och subsidiaritetsprogram för initiativen när det gäller produktion och distribution i syfte att säkerställa konkurrenskraftiga tariffer, samt antagande av lämpliga skattepolitiska åtgärder. 22. Vi skulle vilja se en kombination av offentliga och privata medel som stimulans till ny ekonomisk aktivitet inom sektorn för förnybar energi. En sådan finansieringsmodell har en stark potential när det gäller utveckling av infrastruktur för produktion av förnybar energi, särskilt vad gäller solkraft, vindkraft och vattenkraft. 23. Vi förespråkar ett integrerat flernivåstyre som skapar förutsättningar för att varje beslut ska kunna diskuteras, antas och därefter genomföras av de aktörer som har möjlighet att tillhandahålla de mest effektiva lösningarna på de energitrygghetsproblem och miljöproblem som existerar. Arlem uppmanar Medelhavsunionen att främja skapandet av särskilda samrådsplattformar med deltagande av medlemsstater, lokala och regionala myndigheter, universitetsinstitut, forskningsorgan och privata företag i syfte att gemensamt utveckla en uppsättning projekt som kan bidra till kampen mot den globala uppvärmningen och till utvecklingen av förnybar energi. 24. Arlem anser att medlen inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (EGPI) utgör ett direkt budgetstöd till utvecklingen av förnybar energi i EU Medelhavsområdet. Vi anser dessutom att man bör genomföra administrativa förenklingar och främja stöd till de regioner och lokala myndigheter som skulle vilja identifiera prioriteringar när det gäller förnybar energi och välja ut projekt som så effektivt som möjligt kan realisera dessa prioriteringar. 25. Vi välkomnar de resultat som man har lyckats uppnå inom sektorn för förnybar energi tack vare den finansiering som kommer från faciliteten för investering och partnerskap för EU Medelhavsområdet (Femip) och som syftar till att öka lokalbefolkningens tillgång till energi, stärka integrationen av energimarknaden i EU Medelhavsområdet och förbättra diversifieringen av försörjningskällorna, särskilt genom att använda förnybara energikällor. 26. Europeiska investeringsbanken (EIB) bör stärka sin investeringsplan för utvecklingen av förnybar energi i Medelhavsområdet, särskilt när det gäller prospektering, utveckling och forskning. 27. Vi värdesätter de första resultaten av investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, som redan har möjliggjort inrättandet av flera "partnerskap" mellan länder söder om Medelhavet,

- 8 - motsvarande en investering på totalt mer än 5 miljarder euro. Förutom de fyra pågående projekt som är direkt kopplade till förnybar energi, har initiativ tagits till fem nya projekt på dessa områden inom ramen för investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken 2010. 28. Vi förespråkar en höjning av taket för lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) till de Medelhavsländer som genomför en politisk reform. 29. Vi stöder inrättandet av en investeringsbank för EU Medelhavsområdet, i samarbete med bl.a. Europeiska investeringsbanken och europeiska och nationella finansinstitut i Medelhavsunionens medlemsstater. 30. Vi förespråkar införandet av innovativa finansieringsmekanismer som är anpassade till en betydande utveckling av förnybar energi inom regionen. Utformningen av sådana mekanismer bör ske i samverkan mellan EU och Medelhavsländerna och möjliggöra nya pilotprojekt som vid behov kan få stöd av investeringsbanken för EU Medelhavsområdet. 31. Vi menar att den europeiska grannskapspolitikens budget för förnybar energi bör utformas så att finansiering kan förmedlas av den privata sektorn och bankerna, såväl av Europeiska investeringsbanken som av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Arlem uppmanar i detta sammanhang Europeiska kommissionen att förenkla reglerna för samfinansiering så långt det är möjligt. 32. Vi beklagar att dessa finansieringskanaler inte kan utnyttjas i samband med förstudier för och genomförande av mycket småskaliga projekt. Man bör därför införa tillräckligt omfattande, direkta budgetposter för regionala och lokala projekt för produktion och distribution av förnybar energi. 33. Vi anser att EU:s kommande fleråriga budgetram bör ge ökade anslag till kampen mot den globala uppvärmningen och till utvecklingen av hållbar och förnybar energi, och att energipolitikens och klimatpolitikens prioriteringar integreras i EU:s alla viktigare finansieringsinstrument, inbegripet det europeiska grannskapsinstrumentet. Energisparande 34. Arlem framhåller att uppbyggnaden av produktions- och distributionskapacitet för förnybar energi måste kompletteras med ett ambitiöst program för energisparande. 35. Vi konstaterar att en mängd initiativ redan har inletts på lokal och regional nivå i denna fråga, t.ex. införandet av ett certifikationssystem för passiva eller energisnåla byggnader, antagande av byggnormer och utveckling av lågförbrukande transportnät.

- 9-36. På detta särskilda område bör man även vidta åtgärder för administrativ förenkling och för tillgång till finansiering och till olika redan existerande bidrag. Denna förenkling bör inte bara gynna lokala och regionala myndigheter utan även enskilda. Utbildning och information 37. Arlem menar att man i länderna på båda sidor om Medelhavet bör vidareutveckla utbildning, fortbildning, miljömedvetenhet och kunskaper om förnybar energiteknik. Nya utbildningsprogram måste snarast införas för att få fram en ny generation högkvalificerade specialister, företagare och politiska beslutsfattare med den kompetens som krävs för övergången till ett hållbart och förnybart energisystem. I linje med det program som inletts av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) om klimatkunskap och innovation i syfte att samla de viktigaste utvecklingsaktörerna från städer och regioner i Medelhavsområdet (universitet, forskningsorgan och tekniska institut, näringslivet, lokala och regionala myndigheter etc.) skulle man kunna tänka sig att införa ett specifikt program för att studera pilotprojekt när det gäller produktion, transport och distribution av förnybar energi. 38. När det gäller sådana vetenskapliga och tekniska spetsforskningscentrum både i EU Medelhavsområdet och internationellt som tar fram forskningsprojekt med koppling till utvecklingen av förnybar energiteknik, är det viktigt att säkerställa samordning, deltagande och samråd. Vissa av Medelhavsunionens initiativ, t.ex. Euromeduniversitetet, kan användas till spridning av deras bidrag. 39. Vi föreslår att Medelhavsunionen och medlemsstaterna inrättar "samrådsplattformar", som skulle kunna utgöra ett instrument för att förbättra den konkreta styrningen av den integrerade förvaltningen av programmen för utveckling av infrastruktur för förnybar energi. Sådana kommittéer, sammansatta med utgångspunkt i transnationella eller makroregionala projekt, skulle kunna bidra till att undersöka specifika möjligheter, problem och behov i varje enskilt område liksom i Medelhavsområdet som helhet, inom en överordnad, samlad ram och med användning av en samarbetsinriktad och öppen arbetsmetod. 40. Vi vill framhålla de goda resultaten av arbetet inom ramen för EU:s sjätte ramprogram för forskning och utveckling, och särskilt programmet för förnybar energi i Medelhavsområdet (Renewable Energy in the Mediterranean, REMAP). Vi anser att man bör fortsätta arbetet med datainsamling och analys och menar att resultatet av detta arbete bör läggas fram för samtliga ledare som vill förbättra sina kunskaper om tillgångarna på vindkraft och solkraft (men också vattenkraft och energiresurser baserade på biomassa osv.) i Medelhavsområdet. Dessa studier skulle kunna användas som tillförlitliga indikatorer när det gäller investeringsmöjligheter och investeringsrisker. 41. För att underlätta utbyte av bästa praxis och skapa samsyn om vilka problem som finns och om möjliga lösningar på dessa, bör Medelhavsunionen utarbeta en förklarande och fortlöpande uppdaterad översikt över nationell och subnationell lagstiftning som finns på infrastruktur-

- 10 - området inom produktion, transport och distribution av förnybar energi samt återvinning av eventuellt avfall från denna produktion genom att lyfta fram de viktigaste särdragen, erfarenheterna av genomförandet och de framtidstendenser som avtecknar sig. 42. Arlem uppmanar Europeiska kommissionen att katalogisera och analysera samtliga projekt med koppling till produktion av förnybar energi som genomförs inom ramen för de olika programmen i Europa och Medelhavsområdet men också på nationell, regional och lokal nivå, samt att göra en helhetsanalys som underlag för publicering av en samlad vägledning med exempel på bästa praxis och med redovisning av de resultat som uppnåtts. 43. Vi menar att det krävs teknisk assistans för att på lokal nivå bygga upp en expertis som kan bidra till utvecklingen av förnybar energi. Utbildningsbehoven bör kartläggas, och man bör ta fram en passande handlingsplan för EU Medelhavsområdet, som tilldelas de medel som krävs för genomförandet. 44. Vi vill framhålla att det är absolut nödvändigt att höja invånarnas medvetenhet om vad som står på spel i kampen mot den globala uppvärmningen och öka deras medverkan i programmen för förnybar energi. För att dessa program ska lyckas krävs inte bara medvetna invånare utan också omfattande information, så att den allmänna opinionen verkligen mobiliseras. 45. Vi ber Arlems medordförande att överlämna denna rapport till Medelhavsunionens ordförandeskap och generalsekreterare, Europeiska rådets ordförande, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till ordförandena i Europeiska unionens olika institutioner och organ. * * *

- 11 - BILAGA Förteckning över bidrag som erhållits från medlemmar i Arlem Regionen Provence-Alpes-Côte d'azur (Frankrike) Provinsen Alger (Algeriet) Staden Tkon (Kroatien) Regionen Apulien (Italien) Provinsen Reggio-Emilia (Italien) Regionen Murcia (Spanien) Staden Gdynia (Polen) CdR 295/2011 rév. 1 annexe