OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre vallavkastning, lägre råproteinvärde och högre fi berhalt i återväxterna i vallår tre, än vallfröblandning med gräsarter timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs. En ökad utsädesmängd, med tre kilogram rödklöver i vallfröblandningen per hektar, har i sammanställningen för tre försöksplatser gett en ökning med totalt 270 kg råprotein per hektar under tre vallår. Vallavkastningen ökade med två till tre procent. Största effekten av den högre utsädesmängden rödklöver var att avkastningen för insådd baljväxt ökade med 2 100-3 100 kg ts/ha för tre vallår. En ökad utsädesmängd rödklöver sänkte andelen vitklöver i grönmassan. Att utesluta det engelska rajgräset, i försöksledet Mätare 1 och istället öka andelen ängssvingel, gav 4 % högre avkastning för insådda baljväxter. Samma totala vallavkastning gav en ökning med 100 kg råprotein per hektar för tre vallår, jämfört med led Mätare 1. Mellan försöksplatser, vallår och vallskördar framkom olika grader av variationer mellan försöksleden i avkastning, botanisk sammansättning och näringsvärde. Dessa variationer medför vissa svårigheter i jämförelsen mellan försöksresultaten av vallfröblandningarna. Statistiska resultat finns främst på enskilda vallskördar. Beroende på vilken försöksplats och vilka arter och sorter som ingår i vallfröblandningarna, kan man se olika tendenser av resultat i försöksserien. Medelvärde för tre försöksplatser visar att vallfröblandningar med timotej, rörsvingel, rödklöver och lusern har gett högst vallavkastning och högst avkastning av insådda baljväxter. Detta beror främst på att lusern har gett en högre avkastning på försöksplatserna Jönköping och Färjestaden. Högre avkastning av lusern vid skörd har inneburit att smältbarheten på grönmassan är statistisk lägre på Färjestaden. FÖRSÖKSPLAN Syftet med försöksserien är att belysa effekter av en ökad rödklöverandel och att utesluta det engelska rajgräset i en vanlig vallfröblandning typ Mira 21 eller SF Nora. Målet är att vid en måttlig kvävegödsling (80 + 50 + 40 = 170 kg N/ha) få upp klöverandelen till 30-40 % i grönmassan, och därigenom få en hög vallavkastning med hög råproteinhalt. Led SW och SSD, i tabell 1, är beställda försöksled från respektive företag Lantmännen Lantbruk och Scandinavian Seed. Försöksserien är utlagd 2013 på tre försöksplatser; Riddersberg i Jönköping (F-län), Torslunda i Färjestaden (H-län) samt på Rådde gård i Länghem (Ps-län). Kvävegödslingen till vallåren är totalt 170 kg kväve per hektar och år, fördelningen per delskörd är 80 + 50 + 40 kg/ha. Liggtiden är tre vallår, 2014-2016. Under vallåren har registrering skett för avkastning och andel baljväxter vid skörd. Näringsvärde bestäms med NIR-analys på grönmassaprover för varje delskörd av tre block. SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 95
Tabell 1. Försöksled/vallfröbl. art, sort och utsädesmängd kg/ha, L6-4430 Ängssvingel Tored kg/ha Rörs./hybrid Hykor kg/ha Eng rajgräs Kentaur kg/ha Led Rödklöver kg/ha Vitklöver kg/ha Blålusern kg/ha Timotej kg/ha Vallfrö kg/ha Mätare 1 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 4,0 3,0 20 Mä 1 + 3 kg rödklöver Vicky 5,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 4,0 3,0 23 Mä 1 -eng rajgräs Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 20 Mätare 2 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 20 Mä 2 + 3 kg rödklöver Vicky 5,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 23 SW 1 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 15,0 18 SW 2 Vicky 2,0 6,0* Switch 7,0 8,0*** 23 SW 3 Ares 2,0 Hebe 1,0 Switch 15,0 18 SSD Lusern Mix Ostro/Spurt 1,6 Bombus 0,8 3,6** Lischka 6,6 5,4 2,0 20 SSD Hykor Ostro/Spurt 2,6 Bombus 1,0 Lischka 7,2 6,6 2,6 20 SSD Stabil Ostro/Spurt 1,2 Bombus 0,8 Lischka 12,0 6,0 20 SSd Solid Ostro/Spurt 3,0 Bombus 1,0 Lischka 10,0 6,0 20 *Nexus/Live. **Creno. ***Swaj. RESULTAT Seriesammanställning för tre försöksplatser för vallår 1 till och med vallår 3 redovisas i tabellerna 2-5. I tabeller 6-8 redovisas vallår 3 för varje försöksplats. En utförligare redovisning av vallår 1finns i Försöksrapport, Sverigeförsöken 2014 Mellansverige, sid.74-79 och vallår 2 i Försöksrapport, Sverigeförsöken 2015 Mellansverige, sidan 87-92. Nedan följer en kort sammanfattning av respektive försöksled/vallfröblandning; Vallfröblandning Mätare 1; innehåller timotej Switch, ängssvingel Tored, engelskt rajgräs Kentaur, rödklöver Vicky och vitklöver Hebe. Mätare 1 är mätarblandning för försöksserien och alla elva vallfröblandningarna som ingår i försöksserien har jämförts med denna vallfröblandning. Mätare 1 + 3 kg rödklöver; i denna blandning har utsädesmängden rödklöver ökats med 3 kg/ha till totalt 5 kg/ha. Effekten av detta blev att totala vallavkastningen ökade med 3 %, rödklöverandelen i grönmassan ökade med 7-16 % och proteinmängden med 280 kg/ha för tre vallår jämfört med Mätare 1. Mätare 1 utan engelskt rajgräs; det engelska rajgräset har här ersatts med en ökad andel ängssvingel. Medel för tre platser visar ingen skillnad i total vallavkastning. Avkastning av insådda baljväxter ökade med 4 % och inga statistiska skillnader i näringsvärde framkom. Mätare 2; i denna blandning ersätts ängssvingel och engelskt rajgräs med rörsvingelhybrid Hykor, i övrigt används samma utsädesmängd och sorter av timotej, rödklöver och vitklöver som i Mätare 1. Mätare 2 gav 8 % högre total vallavkastning och då främst i återväxterna under vallår två och tre jämfört med Mätare 1. I återväxterna under vallår tre är fiberhalterna högre och råproteinhalterna lägre i jämförelse med Mätare 1. Mätare 2 + 3 kg rödklöver; utsädesmängden rödklöver har här ökats med 3 kg/ha till totalt 5 kg/ha. Vallavkastningen ökade med 2 %, rödklöverandelen i grönmassan ökade med 6-9 % och proteinmängden med 270 kg/ha för tre vallår jämfört med Mätare 2. SW 1; innehåller timotej Switch, rödklöver Vicky och vitklöver Hebe. vallavkastning minskade med 2 %, med en variation mellan försöksplatserna på - 7 % till + 2 % jämfört med Mätare 1. Att endast ha timotej, jämfört med flera gräsarter, i vallfröblandningen innebar inte att avkastningen av insådda baljväxter ökade. 96 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016
Tabell 2. Vallavkastning vallår 1 till 3, för tre försök, L6-4430 Tre försök Avkastning vallår 1, kg ts/ha Avkastning vallår 2, kg ts/ha Avkastning vallår 3, kg ts/ha Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 6 190 3 960 3 920 14 070 6 340 4 450 3 170 13 950 4 150 2 540 2 980 9 670 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Mä 1 + 102 97 111* 103 101 106 105 103 98 102 107 102 3 kg rödk Mä 1 -eng rajgräs 100 95 105 100 99 98 103 100 100 93 103 99 Mätare 2 103 96 108* 103 103 109* 112 107* 114 117 123** 117 Mä 2 + 3 kg rödk 101 93 117*** 103 102 110* 119** 108* 119 119 127** 121* SW 1 95 93 98 95 98 102 96 99 99 94 101 98 SW 2 101 98 117*** 104 106 114** 120** 112*** 129** 143** 141*** 136*** SW 3 97 92 103 97 99 101 96 99 105 89 103 100 SSD Lusern Mix 94 106 108* 101 93* 113** 122** 106 110 129* 126** 120* SSD Hykor 95 109 118*** 106 93* 110* 116* 104 101 121 117* 111 SSD Stabil 96 100 116*** 102 99 111** 124*** 109** 115 129* 122* 121* SSd Solid 95 102 125*** 105 97 112** 131*** 109** 112 132* 134*** 124* P-värde n.s. n.s..0001 n.s..0124.0029.0001.0013.0736.0020.0002.0047 SW 2; innehåller timotej Switch, rörsvingel Swaj, rödklöver Vicky, lusern Nexus och lusern Live. Denna blandning gav signifikant högre avkastning av insådda baljväxter i alla skördar förutom andra-skörden första vallåret. Signifikant högst vallavkastning i vallår 3 jämfört med övriga vallfröblandningar. Skillnaderna mellan försöksplatserna var att Färjestaden och Jönköping hade stor andel lusern i grönmassan, jämfört med Länghem där lusernen hade svag tillväxt. Baljväxtandelen i grönmassan bestod i Länghem till största delen av rödklöver. På platserna Jönköping och Färjestaden var avkastningen av insådda baljväxter dubbelt upp jämfört med Mätare 1. Den höga andelen av lusern i grönmassan gav lägre energihalt och vilket främst syntes på försöksplats Färjestaden. SW 3; innehåller timotej Switch, rödklöver Ares och vitklöver Hebe. SW 3 är identisk med SW 1 förutom bytet av rödklöversort. SW 3 uppvisar små skillnader i försöksresultat jämfört med SW 1. SSD Lusern mix; innehåller timotej Lischka, rörsvingelhybrid Hykor, engelskt rajgräs Kentaur, rödklöver Ostro/Spurt, vitklöver Bombus och blålusern Creno. Blandningen gav 8 % högre vallavkastning för tre platser jämfört med Mätare 1. Lusernandelen i grönmassan låg på 15-16 % på platserna Färjestaden och Jönköping. I Länghem var lusernandelen i grönmassan mindre än 1 %. SSD Hykor; innehåller samma arter och sorter som SSD Lusern mix förutom att det inte ingår någon lusern. Vallavkastningen var 6 % högre än Mätare 1, den högre avkastningen var i återväxterna. Engelska rajgräset hade störst andel i grönmassan under vallår 1 och var mindre än 10 % i vallår 3. SSD Stabil; innehåller timotej Lischka, rörsvingelhybrid Hykor, rödklöver Ostro/Spurt och vitklöver Bombus. Blandningen gav 9 % högre total vallavkastning för tre vallår. Råproteinhalten var signifikant lägre i återväxterna under vallår 3 och fiberhalterna för vallår 2 och 3 generellt högre jämfört med Mätare 1. SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 97
Tabell 3. Energi, råproteinhalt och fiberhalt för tre försök, vallår 1, L6-4430 Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 10,7 10,6 10,5 141 170 189 444 413 356 Mä 1 + 3 kg rödk 10,8 10,6 10,4 145 170 187 428 402 344 Mä 1 -eng rajgräs 10,6 10,7 10,6 145 182 186 446 377 378 Mätare 2 10,8 10,5 10,4 143 169 176 443 434 386 Mä 2 + 3 kg rödk 10,6 10,5 10,3 148 175 184 451 407 359 SW 1 10,6 10,5 10,4 138 174 188 464 416 359 SW 2 10,5 10,5 10,0** 147 180 179 459 414 411** SW 3 10,8 10,6 10,4 146 182 192 438 404 357 SSD Lusern Mix 10,9 10,6 10,3 145 176 191 404 393 357 SSD Hykor 11,0 10,4 10,3 162* 178 183 369** 378 348 SSD Stabil 10,7 10,4 10,3 138 178 182 462 388 356 SSd Solid 10,6 10,3 10,2* 142 179 183 453 397 369 LSD n.s. n.s. 0,2 18 n.s. n.s. 55 n.s. 34 SSD Solid; är samma vallfröblandning som SSD Stabil men med högre utsädesmängd klöver. Den höjda utsädesmängden klöver gav 3 % högre vallavkastning, en ökad andel klöver i grönmassan med 1-11 % och ökad skörd av råprotein med 230 kg/ha för tre vallår. Mellan försöksplatserna fanns tydliga tecken på att vallfröblandningar innehållande rörsvingel eller rörsvingelhybrid gav högre avkastning på samtliga försöksplatser. Andelen baljväxter i grönmassan varierade mellan försöksplatserna, baljväxtnivån var högre i Färjestaden och lägre i Jönköping och Länghem. 98 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016
Tabell 4. Energi, råproteinhalt och fiberhalt för tre försök, vallår 2, L6-4430 Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 11,2 10,7 11,2 160 160 172 374 349 310 Mä 1 + 3 kg rödk 11,2 10,7 11,1 165 165 179 361 363 314 Mä 1 -eng rajgräs 11,0 10,8 11,1 167 170 164 373 346 330 Mätare 2 10,9* 10,6 11,0 154 154 156 413 386 365** Mä 2 + 3 kg rödk 10,9** 10,7 11,0 152 164 164 416* 363 344 SW 1 11,0 10,6 11,0 166 173 175 400 346 316 SW 2 10,9** 10,4 10,6** 182** 178 176 358 380 343 SW 3 11,1 10,6 11,0 158 164 180 406 368 314 SSD Lusern Mix 11,1 10,6 10,9* 158 166 179 359 361 317 SSD Hykor 11,3 10,8 10,8* 164 164 172 340 338 321 SSD Stabil 11,0 10,7 10,9 149 158 160 401 366 344 SSd Solid 10,9* 10,7 10,8* 158 159 161 375 364 331 LSD 0,2 n.s. 0,4 15 n.s. n.s. 41 n.s. 37 Tabell 5. Energi, råproteinhalt och fiberhalt för tre försök, vallår 3, L6-4430 Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 11,1 11,0 10,9 182 218 198 373 285 309 Mä 1 + 3 kg rödk 11,1 10,9 10,7 182 221 195 364 283 327 Mä 1 -eng rajgräs 11,0 11,1 10,9 178 220 196 378 273 326 Mätare 2 10,9 11,0 10,9 166 199* 171* 402 344** 382** Mä 2 + 3 kg rödk 10,8 11,1 10,9 164* 197** 172* 407 349** 369* SW 1 11,0 10,9 10,7 180 218 192 372 292 325 SW 2 10,9 10,7*** 10,4*** 188 214 186 363 338* 381** SW 3 10,9 10,9 10,7 174 225 198 399 289 312 SSD Lusern Mix 10,9 10,8 10,8 177 209 195 372 330* 338 SSD Hykor 10,9 11,0 10,8 176 206 188 371 317 347 SSD Stabil 11,0 11,1 10,8 169 203* 176* 397 324 377** SSd Solid 10,9 11,0 10,9 173 199* 178 384 341** 361* LSD ns 0,3 0,4 17 14 21 ns 39 46 SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 99
Tabell 6. Vallavkastning och avkastning insådd baljväxt tre försök, vallår 3, L6-4430 Länghem Avkastning skörd 1-3 vallår 3, kg ts/ha Insådd baljväxt, kg ts/ha Led 30 maj 6 jul 24 aug rel.tal 30 maj 6 jul 24 aug rel.tal Mätare 1 5 100 2 700 4 200 12 010 100 710 930 1 360 3 000 100 Mä 1 + 3 kg rödk 5 000 2 870 4 280 12 150 101 1 230 1 310 2 110 4 650 155 Mä 1 -eng rajgräs 5 220 2 500 4 250 11 970 100 640 780 1 740 3 160 105 Mätare 2 5 600 3 360 4 910 13 870 116 350 590 740 1 690 56 Mä 2 + 3 kg rödk 5 820 3 360 5 090 14 280 119 700 590 1 330 2 630 88 SW 1 4 880 2 780 4 070 11 740 98 1 070 1 160 1 750 3 980 133 SW 2 5 600 3 060 4 830 13 490 112 590 750 1 510 2 850 95 SW 3 5 290 2 600 4 180 12 070 101 1 290 1 060 1 920 4 270 143 SSD Lusern Mix 5 330 3 420 4 780 13 520 113 560 660 1 840 3 060 102 SSD Hykor 5 010 3 470 4 470 12 950 108 360 1 030 1 770 3 160 106 SSD Stabil 5 490 3 510 4 680 13 680 114 240 460 1 160 1 860 62 SSd Solid 5 640 3 490 5 020 14 150 118 360 720 1 750 2 830 95 LSD 290 210 540 700 370 360 n.s. 1 050 Jönköping Avkastning skörd 1-3 vallår 3, kg ts/ha Insådd baljväxt, kg ts/ha Led 31 maj 8 jul 23 aug rel.tal 31 maj 8 jul 23 aug Mätare 1 4 950 3 040 3 310 11 290 100 950 1 010 1 810 3 760 100 Mä 1 + 3 kg rödk 4 890 2 960 3 690 11 550 102 820 990 1 950 3 760 100 Mä 1 -eng rajgräs 4 590 2 880 3 450 10 920 97 960 970 1 770 3 700 98 Mätare 2 5 590 3 560 4 160 13 310 118 1 130 850 1 810 3 790 101 Mä 2 + 3 kg rödk 5 500 3 610 4 200 13 310 118 1 030 1 020 2 010 4 110 SW 1 4 550 2 720 3 430 10 700 95 560 690 1 560 2 810 75 SW 2 4 840 3 550 4 110 12 500 111 2 080 2 990 3 050 8 130 216 SW 3 4 820 2 450 3 500 10 760 95 550 400 1 380 2 320 62 SSD Lusern Mix 5 140 3 720 4 010 12 870 114 810 1 120 2 110 4 040 108 SSD Hykor 4 940 3 440 3 890 12 280 109 840 800 1 160 2 800 74 SSD Stabil 5 300 3 740 4 160 13 200 117 920 720 1 620 3 260 87 SSd Solid 5 210 4 070 4 760 14 040 124 780 810 1 840 3 430 91 LSD 430 430 330 730 420 450 540 1 030 Färjestaden Avkastning skörd 1-3 vallår 3, kg ts/ha Insådd baljväxt, kg ts/ha Led 1 jun 12 jul 31 aug rel.tal 1 jun 12 jul 31 aug Mätare 1 2 410 1 880 1 420 5 710 100 540 820 490 1 850 100 Mä 1 + 3 kg rödk 2 280 1 910 1 590 5 790 101 900 1 000 820 2 710 147 Mä 1 -eng rajgräs 2 650 1 720 1 490 5 860 103 530 760 480 1 770 96 Mätare 2 2 980 1 970 1 920 6 870 120 850 680 320 1 850 100 Mä 2 + 3 kg rödk 3 490 2 070 2 000 7 550 132 490 460 260 1 210 66 SW 1 2 910 1 680 1 470 6 060 106 530 660 470 1 660 90 SW 2 5 620 4 260 3 640 13 520 237 4 620 3 980 3 140 11 730 636 SW 3 3 000 1 740 1 520 6 260 110 740 1 020 560 2 320 126 SSD Lusern Mix 3 290 2 680 2 450 8 420 147 2 110 1 810 1 090 5 000 271 SSD Hykor 2 640 2 320 2 100 7 050 123 1 530 1 550 880 3 960 215 SSD Stabil 3 480 2 610 2 050 8 140 142 1 530 1 140 460 3 130 169 SSd Solid 3 150 2 460 2 220 7 820 137 1 720 1 380 690 3 790 206 LSD 670 470 420 1250 650 650 670 1 780 rel.tal rel.tal 100 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016
Tabell 7. Botaniskt analys baljväxter för tre försök, vallår 3, L6-4430 Länghem Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 30 maj 6 jul 24 aug 30 maj 6 jul 24 aug 30 maj 6 jul 24 aug Mätare 1 8 21 14 6 14 18 Mä 1 + 3 kg rödk 17 26 42 7 20 10 Mä 1 -eng rajgräs 8 12 27 4 20 14 Mätare 2 3 10 8 3 7 8 Mä 2 + 3 kg rödk 9 13 17 3 5 10 SW 1 11 17 27 11 25 14 SW 2 10 17 27 1 7 4 SW 3 15 18 29 9 23 19 SSD Lusern Mix 5 5 3 5 14 34 0 0 0 SSD Hykor 2 10 4 5 19 35 SSD Stabil 1 2 1 4 11 24 SSd Solid 3 6 12 3 15 25 Jönköping Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 31 maj 8 jul 23 aug 31 maj 8 jul 23 aug 31 maj 8 jul 23 aug Mätare 1 14 25 44 5 8 9 Mä 1 + 3 kg rödk 14 29 50 3 4 2 Mä 1 -eng rajgräs 18 24 39 3 11 11 Mätare 2 18 22 40 2 2 3 Mä 2 + 3 kg rödk 17 25 45 1 1 1 SW 1 11 21 39 2 5 5 SW 2 5 9 10 40 71 62 SW 3 7 11 30 4 7 7 SSD Lusern Mix 6 6 6 5 9 5 5 16 41 SSD Hykor 13 16 22 4 6 6 SSD Stabil 14 14 28 4 5 9 SSd Solid 13 16 31 2 4 7 Färjestaden Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 1 jun 12 jul 31 aug 1 jun 12 jul 31 aug 1 jun 12 jul 31 aug Mätare 1 20 31 25 3 13 9 Mä 1 + 3 kg rödk 44 49 43 4 6 6 Mä 1 -eng rajgräs 18 33 22 4 11 8 Mätare 2 25 33 14 4 5 3 Mä 2 + 3 kg rödk 13 21 11 2 3 1 SW 1 16 38 24 2 5 7 SW 2 6 1 2 77 91 83 SW 3 24 49 31 1 7 4 SSD Lusern Mix 27 19 9 3 3 3 36 47 29 SSD Hykor 59 59 32 2 8 7 SSD Stabil 43 39 19 3 6 3 SSd Solid 50 52 29 2 3 1 SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 101
Tabell 8. Energi, råproteinhalt och fiberhalt för tre försök, vallår 3, L6-4430 Länghem Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 11,3 11,0 10,8 182 230 168 387 283 377 Mä 1 + 3 kg rödk 11,3 10,8 10,4 191 223 176 367 306 374 Mä 1 -eng rajgräs 11,3 11,3 10,8 177 236 177 384 257 356 Mätare 2 11,0 11,1 11,0 173 212 158 404 333 382 Mä 2 + 3 kg rödk 11,1 11,1 10,9 178 209 165 390 350 377 SW 1 11,3 11,0 10,7 179 238 176 375 270 356 SW 2 11,3 11,0 10,7 178 215 155 386 343 424 SW 3 11,2 11,0 10,7 173 240 185 400 254 345 SSD Lusern Mix 11,1 11,0 11,0 176 217 174 392 327 367 SSD Hykor 11,2 11,2 10,8 191 218 191 363 324 333 SSD Stabil 11,2 11,0 10,8 187 213 157 375 315 418 SSd Solid 11,1 11,0 11,0 184 212 173 388 367 357 LSD n.s. 18 n.s. n.s. 50 n.s. Jönköping Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 10,9 11,4 11,1 168 194 182 415 329 314 Mä 1 + 3 kg rödk 10,9 11,3 10,8 157 204 169 434 305 369 Mä 1 -eng rajgräs 10,8 11,2 10,8 167 205 174 411 298 350 Mätare 2 10,9 11,1 10,9 157 182 150 437 371 417 Mä 2 + 3 kg rödk 10,8 11,2 10,9 154 190 156 428 346 366 SW 1 10,8 11,0 10,5 170 203 166 407 314 349 SW 2 10,9 10,9 10,6 178 211 195 391 342 369 SW 3 10,5 10,9 10,4 150 200 167 469 348 351 SSD Lusern Mix 10,9 11,0 10,8 169 200 181 404 346 357 SSD Hykor 10,8 11,1 11,0 152 187 149 453 353 400 SSD Stabil 11,0 11,3 10,8 157 189 154 440 341 381 SSd Solid 10,8 11,1 10,9 161 168 146 429 381 393 LSD n.s. 19 16 n.s. 47 43 Färjestaden Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 11,0 10,9 11,0 197 230 244 316 244 237 Mä 1 + 3 kg rödk 10,9 10,7 10,8 198 235 241 292 237 237 Mä 1 -eng rajgräs 10,9 10,9 11,0 189 220 236 339 264 272 Mätare 2 10,8 11,0 10,9 166 204 204 363 328 346 Mä 2 + 3 kg rödk 10,7 10,9 10,9 160 193 194 404 350 363 SW 1 10,9 10,7 10,9 191 212 233 335 292 268 SW 2 10,5 10,3 10,0 209 215 208 313 327 349 SW 3 10,9 10,8 10,8 200 234 241 327 266 240 SSD Lusern Mix 10,7 10,5 10,6 186 209 229 319 318 289 SSD Hykor 10,7 10,7 10,7 184 214 224 298 275 309 SSD Stabil 10,8 10,9 10,8 164 206 217 375 315 332 SSd Solid 10,7 10,8 10,7 174 217 214 336 274 332 LSD 20 16 23 52 52 60 102 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016