Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna jämförelser Folkhälsa är en sammanställning av indikatorer för Uddevalla kommuns folkhälsa; livsvillkor, levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall, i jämförelser med andra kommuner i Sverige. Uddevallas resultat i korthet Över hälften av de 31 indikatorer som redovisas uppvisar ett bättre eller lika gott resultat för Uddevalla jämfört med riket. Uddevallaborna skattar sitt allmänna hälsotillstånd som relativt gott och indikatorerna som beskriver hälsan i befolkningen visar med ett enda undantag resultat som är bättre eller lika bra som rikets snitt. Särskilt positiva är resultaten kring insjuknande i hjärtinfarkt och fallskador bland äldre som båda minskat sedan senaste redovisningen och där Uddevalla har betydligt färre än snittet. Bland livsvillkor och levnadsförhållanden är resultaten mer blandade. Positiva resultat och positiv utveckling jämfört med tidigare jämförelse finns bland annat inom förskola och skola med högre andel med pedagogisk utbildning i förskolan, fler som är behöriga till gymnasieskolan och även som slutför sina gymnasiestudier. Uddevalla har dock en särskild utmaning jämfört med andra kommuner när det gäller arbetslöshet. Det är fler Uddevallabor än snittet som är långtidsarbetslösa och även fler unga som varken arbetar eller studerar. Långtidsarbetslöshet är den enda indikatorn där Uddevallas resultat jämfört med förra mätperioden har försämrats. Ett annat område som Uddevallas resultat är sämre än snittet för är tillgång till gång- och cykelvägar samt till parker, grönområden och natur. Samtliga indikatorer knutet till levnadsvanor som rökning, alkohol, konsumtion av frukt och grönt samt fysisk aktivitet visar resultat som är lika eller bättre än rikets snitt. Indikatorerna redovisas även könsuppdelat vilket synliggör skillnader i hälsa mellan kvinnor och män i Uddevalla. Några exempel där könsskillnaderna är tydliga: Kvinnor i Uddevalla lever längre men skattar såväl sitt allmänna hälsotillstånd och det psykiska välbefinnandet lägre än männen. Fler kvinnor har behörighet till gymnasiestudier och slutför dessa. Betydligt fler kvinnor än män har avstått från att gå ut ensam. Det är ingen större skillnad när det gäller fysisk aktivitet/stillasittande fritid och rökning men kvinnorna äter betydligt mer frukt och grönsaker medan männen i större utsträckning uppger riskkonsumtion av alkohol. Kommunledningskontoret Tillväxtavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax 451 81 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 0522-69 60 00 fax www.uddevalla.se E-post Kommunledningskontoret@uddevalla.se

2 (6) Värt att särskilt notera är att Uddevallas resultat förbättrats för nio av indikatorerna medan endast en indikator visar sämre resultat jämfört med tidigare sammanställning. Detta visar på att arbetet i våra verksamheter för en förbättrad folkhälsa och en säker och trygg kommun går framåt och ger effekt. Lite mer fördjupat kring Indikatorerna och Uddevallas resultat Positiva resultat Bättre resultat i Uddevalla än snittet för Sveriges kommuner: Tandhälsa - Tandhälsan är viktig för livskvalitet och välbefinnande. God tandhälsa gynnas av goda matvanor en sämre tandhälsa kan i sin tur påverka kostintaget. Vanligt med tydliga socioekonomiska skillnader. Insjuknande i hjärtinfarkt - Både kommuner och landsting kan påverka incidensen av hjärtinfarkt genom att arbeta med matvanor och livsmedel, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel inom befintlig verksamhet. Fallskador bland äldre - Fallolyckor är idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige och utgör i synnerhet bland äldre ett omfattande folkhälsoproblem. Två tredjedelar av de som avlider till följd av fall är 65 år eller äldre, liksom hälften av alla som vårdas på sjukhus till följd av skada. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser i form av lidande och försämrad livskvalitet som t ex rörelsesvårigheter, isolering och ökat beroende av andra. Många fallolyckor resulterar i höftfrakturer som utöver lidande för den drabbade även medför stora kostnader för samhället. Pedagogisk utbildning i förskoleverksamhet - För att kunna göra det möjligt att utveckla en förskoleverksamhet av god kvalitet, behöver personalen ha adekvat utbildning för arbete med barn. En viktig kvalitetsfaktor är att det finns personal som har pedagogisk högskoleutbildning med inriktning mot barn i förskoleåldern. För att kunna arbeta i enlighet med läroplanen måste det finnas goda kunskaper om barns utveckling och lärande och förmåga att anpassa den pedagogiska miljön till det. Behörighet till gymnasieskolan - Goda utbildningsprestationer har visat sig vara den allra viktigaste skyddsfaktorn mot att drabbas av psykosociala problem längre fram i livet. Omvänt utgör den också en viktig riskfaktor, då svaga utbildningsresultat ökar risken för bl. a arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Slutförda gymnasiestudier - Utbildning är en viktig skyddsfaktor mot sociala problem. Låg utbildning ökar risken för t ex arbetslöshet, utanförskap och psykisk ohälsa. Fullföljd gymnasieutbildning ger fler valmöjligheter då det underlättar för fortsatta studier och förbättrar möjligheterna på arbetsmarknaden i stort. Avsaknad av utbildning i kombination med tidig arbetslöshet ökar också riskerna för långvariga svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Långvarigt ekonomiskt bistånd - Att erhålla ekonomiskt bistånd är en del av samhällets skyddsnät som upprättats när individen inte längre kan försörja sig så att en dräglig boende- och livssituation kan upprätthållas. Ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd kan dock innebära att utanförskap och en förankring på arbetsmarknaden försämras. Den kan i sin tur innebära att individens hälsa också kan försämras och är därför viktig för kommuner att följa över tid.

3 (6) Valdeltagande - För att känna samhörighet med samhället behöver människor ha rätten och möjligheten att påverka sina egna livsvillkor och samhället de lever i. Brist på makt och möjligheter att påverka har ett samband med hälsa. Valdeltagandet i allmänna val används ofta som ett mått på demokratisk delaktighet. Det finns ett samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också har en låg självskattad hälsa. Deltagartillfällen i idrottsföreningar - Fysisk aktivitet är en viktig bestämningsfaktor för hälsa. Organiserade fritidsaktiviteter för barn och unga är även en skyddsfaktor för användning av alkohol, narkotika och tobak. En möjlighet att få en uppfattning av omfattningen av ledarledd rörelse är genom statistik av utbetalning av statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK) som avser att stödja idrottslig föreningsverksamhet för barn mellan 7-20 år. Det ger dock inte en heltäckande bild och heller inte en bild av hur mycket varje barn deltar då det inte är unika individer utan antal tillfällen. Då tidigare LOK-stödsstatistiken visat att nedgången är störst bland äldre ungdomar (13 20 år) har denna åldersgrupp valts ut. Oskyddat sex, Tonårsaborter - förekomsten av graviditetsskydd bland tonåringar Förbättrat resultat jämfört med tidigare undersökning: Insjuknande i hjärtinfarkt Fallskador bland äldre Pedagogisk utbildning i förskoleverksamhet Behörighet till gymnasieskolan Slutförda gymnasiestudier Långvarigt ekonomiskt bistånd Valdeltagande Deltagartillfällen i idrottsföreningar Oskyddat sex, Tonårsaborter Uddevallas resultat ungefär som snittet för Sveriges kommuner: Självskattat gott allmänt hälsotillstånd - Självrapporterad information om allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visats vara en stark prediktor för dödlighet. Frågan är av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid. Fetma - Övervikt är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Personer med fetma har betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga. Om övervikten är koncentrerad som bukfetma ökar risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, stroke och diabetes typ II. Nedsatt psykiskt välbefinnande - Psykiskt välbefinnande är en del av en god hälsa. MPR-vaccination av barn (mässling, påssjuka och rödahund) - Syftet är att mäta täckningsgraden för MPR-vaccination. Avstått från att gå ut ensam - Indikerar bland annat individens uppfattning om sitt bostadsområde. Att känna trygghet i sitt område är en skyddsfaktor mot ohälsa. Känsla av otrygghet kan minska rörelsefriheten samt viljan att använda närområdet för rekreation och andra aktiviteter.

4 (6) Avsaknad av tillit till andra - Tillit till andra människor har samband med självskattad och funktionell hälsa, tillfredsställelse med livet samt mortalitet. Stillasittande fritid - De senaste årens forskning har visat att stillasittande är en oberoende riskfaktor för flera sjukdomar och förtida död även bland dem som når upp till den rekommenderade fysiska aktivitetsnivån. Angående exempelvis övervikt är det lika viktigt att minska den stillasittande tiden som att öka den fysiska aktivitetsnivån. Fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen - Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Regelbunden fysisk aktivitet har visats motverka uppkomsten av en mängd sjukdomar och har även stor betydelse för att motverka övervikt och fetma, stärker muskler, leder och immunförsvar samt lindrar ångest, oro och sömnsvårigheter. Fysisk aktivitet minskar också dödsrisken. Konsumtion av frukt och grönt - Goda matvanor i form av frukt- och grönsaksintag samt fett i lagom mängd har visats ha samband med minskad risk för ett flertal sjukdomar och en i övrigt god hälsa. Fokus för måttet/frågorna är frukt och grönsaker men valideringsstudier av Livsmedelsverket har visat på stark samvariation med omfattande mätinstrument för matvanor och exempelvis med fett- och fiberintag. Därmed kan indikatorn antas belysa goda matvanor även i en mer allmän mening. Daglig rökning - Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960-talet. Rök- och snusvanor bland blivande mammor - Indikatorn visar andelen gravida kvinnor som antingen rökte eller snusade tidigt i graviditeten (v.8-12). Rökning i samband med graviditet är allvarligt då det innebär ökade hälsorisker för fostret och det blivande barnet, bland annat moderkaksavlossning, förtidig förlossning, försämrad fostertillväxt och plötslig spädbarnsdöd. Riskkonsumtion av alkohol - En hög konsumtion av alkohol kan ge upphov till en mängd olika negativa hälsoeffekter som till exempel levercirros, gastrit, alkoholpsykos, alkoholförgiftning och olycksfall. En hög konsumtion kan också ha ge negativa sociala konsekvenser som påverkar hälsotillståndet samt bidra till övervikt och fetma. Negativa resultat Sämre resultat än snittet för Sveriges kommuner: Regelbunden behandling med sömn- och lugnande medel - Bensodiazepiner har i varierande omfattning kommit att användas vid behandling av lindrigare former av oro och ångest. En överdriven förskrivning till andra än de målgrupper som dessa läkemedel riktar sig till kan leda till ökande biverkningar och risk för att vissa då får ett missbruk- och beroendeproblem. Barns deltagande i förskoleverksamhet - Barns lärande börjar redan innan skolstarten. Att vistas på förskola har visat sig ha betydelse för barns lärande inom flera områden. Forskning har visat att barnen lär sig kommunikation och samspel, lär sig förstå begrepp och kan sätta ord på det de gör. Barn i förskola tränas också i matematik, språk och läs- och skrivkunnighet tidigare, vilket ger dem ett stort försprång jämfört med sina jämnåriga utanför förskolan. Unga som varken arbetar eller studerar - Utbildning och arbete är några av de viktigaste skyddsfaktorerna för hälsa genom livschanser och möjlighet till att påverka sitt liv. Ju längre en

5 (6) ung person befinner sig utan sysselsättning och äldre han eller hon blir desto större är desto större risk finns exempelvis för sociala problem och att inte etablera sig i arbetslivet. Studier visar även konsekvenser för hälsans bestämningsfaktorer, särskilt när det gäller levnadsvanor såsom rökning, och alkoholbruk för unga utan arbete. Dessutom ses negativa konsekvenser som psykiska problem. Hög arbetslöshet bland unga påverkar även unga som är yrkesverksamma genom att oron för att bli arbetslös ökar, särskilt bland unga kvinnor. Långtidsarbetslöshet - Sysselsättning och möjligheter till arbete är centrala för vårt välbefinnande och sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är väl belagt. Det finns även ett omvänt samband på så sätt att hälsan påverkar möjligheterna att få och behålla ett arbete. Arbetslöshet kan öka risken för ohälsosamma levnadsvanor och förstärka sådana som redan är etablerade. Det finns även studier som visar ökad risk för psykisk ohälsa (stress, ångest, psykosomatiska symtom etc.) och hjärt- och kärlsjukdomar vid arbetslöshet. Långtidsarbetslöshet har även samband med ekonomisk utsatthet som i sig påverkar hälsan. Upplevelse av möjlighet till inflytande i kommunen - Delaktighet och inflytande i samhället är en av de grundläggande förutsättningarna för hälsa. Individers möjlighet till engagemang och möjlighet att kunna påverka sina egna liv påverkar deras välmående och hälsa. En mängd faktorer kan påverka hur delaktig man är, exempelvis tillgången till arbete, föreningsliv, och sociala nätverk. Hur medborgarna uppfattar möjlighet till inflytande ger en indikation på eventuellt behov av utvecklingsarbete. Tillgång till gång- och cykelvägar - Fysisk aktivitet är en viktig förutsättning för god hälsa. Levnadsvanor påverkas av såväl samhälleliga förutsättningar som av människan själv, med dennes erfarenheter, preferenser, socioekonomiska förutsättningar samt sociala och kulturella kontext. Studier visar att människor som bor i promenadvänliga bostadsområden är mer fysiskt aktiva jämfört med invånare i mindre promenadvänliga områden. Graden av fysisk aktivitet påverkas även av möjligheter till aktiv transport på gång- och cykelvägar i vardagen. Tillgång till parker, grönområden och natur - Närhet till parker, grönområden av god kvalitet som man kan ta sig till utan starkt trafikerade vägar och andra barriärer, är viktiga faktorer för lust och möjlighet till ett fysiskt aktivt liv i sin närmiljö. Det finns studier som visar att det är betydligt mindre hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i områden med god tillgång till grönområden. Besvär av ensamhet bland äldre (som fyllt 65 år och har ett verkställt biståndsbeslut för hemtjänst i ordinärt boende) - Indikatorn avser att mäta äldre som besväras av ensamhet. Det är inte självklart att detta område i första hand säger något om verksamhetens prestationer eller kvaliteten på vården och omsorgen inom hemtjänst eller särskilt boende. Det kan även vara andra faktorer som påverkar äldres känsla av ensamhet så som ohälsa eller familjesituation. Verksamheten kan dock påverka utfallet genom att arbeta med de sociala aktiviteterna som delvis kan bidra till att minimera äldres känsla av ensamhet. Försämrat resultat jämfört med tidigare undersökning: Långtidsarbetslöshet

6 (6) Var finns SKL:s rapport om Öppna jämförelser i sin helhet? Rapporter och tabeller kan laddas ner elektroniskt från www.socialstyrelsen.se, www.skl.se och www.folkhalsomyndigheten.se. Resultaten redovisas för riket, på länsnivå samt kommunnivå och finns tillgängliga uppdelade på kön i den mån det finns tillräckligt stort underlag. Indikatorerna har valts i samråd med företrädare för kommuner och landsting samt experter och bygger på data som hämtats från befintliga register och enkäter som genomförs regelbundet. I materialet redovisas även ett antal bakgrundsvariabler som är viktiga för analysen av resultaten då de speglar förutsättningarna bland invånarna i kommunen. Ojämlikheter i folkhälsan är ofta konsekvenser av sämre livsvillkor och levnadsförhållanden. Vad är syftet med öppna jämförelser? Öppna jämförelser är till för att öka insyn och öppenhet om vad kommuner och landsting åstadkommer stimulera till analyser av verksamhet ge förutsättningar för kommunerna att lära av varandra och därigenom förbättra kvaliteten och effektivisera Hur kan vi använda resultatet? Genom fördjupade diskussioner och analyser av de data som presenteras kan öppna jämförelser bidra till att prioritera och utveckla folkhälsoinsatserna i Uddevalla genom att se behov av förbättringsområden så att vi kan planera och genomföra satsningar som stärker folkhälsan se resultat som behöver vidmakthållas identifiera goda exempel på kommuner som lyckats och som vi kan lära av. Ett flertal av de redovisade indikatorerna ingår i Uddevallas Välfärdsredovisning som även i många fall redovisar utveckling över tid, jämförelse med andra kommuner/riket, könsskillnader mm. För mer information kontakta: Ylva Bryngelsson Folkhälsoutvecklare Kommunledningskontoret 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se