Kunskap till praktik 2010-06-09



Relevanta dokument
Delrapport SIKTA

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Delrapport SIKTA

UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSKOMMUNER I SKÅNE LÄN

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

VERKSAMHETSPLAN ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak SAMHÄLLSRÅD VÄRMLAND

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

SIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Bilaga 3 Anvisning och checklista för introduktion av socialsekreterare i Göteborgs Stad

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Att ge ordet och lämna plats Brukares delaktighet i planering av integrerad verksamhet i Jämtland

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar

Redovisning av års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Ett exempel på hur samordning av insatser kan se ut. Enligt SOSFS 2008:20

UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET BOSTAD FÖRST I STOCK- HOLMS STAD

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin Utecklingsområdet SKOLAN

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

Stadsområdesförvaltning Väster Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse för Individ- och familjeomsorg 2013 SOFV Sammanfattning

Dnr /2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Nyhetsbrev Nr

Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)

PROJEKTPLAN. Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings kommun

Tid: , kl Plats: Åsens by, Aneby

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande SN-2012/234. Socialnämnden

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster

Redovisning av verksamhet med personligt ombud 2009

N Y T T F R Å N SIKTA

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Länsstyrelsen i Skåne län Sociala enheten Malmö

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Inbjudan att tillsammans med Stockholms läns landsting delta i försöksverksamhet med sprutbyte remiss från kommunstyrelsen

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan

STADSLEDNINGSKONTORET. Sid 1 (7) Plattform för jobb

UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN KOMMUN, PRIMÄRVÅRD OCH LÄNSSJUK- VÅRD INOM PSYKIATRI MISSBRUK

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Äldre och alkohol

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Tjänsteskrivelse. Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

Verksamhetsplan 2015

Rapport om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2008 kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde.

Granskning av missbruks- och beroendevården

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen. Plan för. utveckling av stöd till anhöriga / närstående. anhöriga / närstående.

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret

Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete

Förarbete, planering och förankring

Årsrapport NOSAM

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Nationella jämställdhetsmål

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Inledning

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Lunds samordningsförbund

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Samhälle, samverkan & övergång

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Granskning av omsorg om psykiskt funktionshindrade

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

En förundersökning har legat till grund för arbetet.

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Humanas Barnbarometer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Missiv Dok.bet. PID131548

Transkript:

Kunskap till praktik 2010-06-09 Kristina Bloomfield Wijk Projektledare

Utvecklingsarbetet Utveckling av vårdkedjan Personal vid mottagning 2, Beroendecentrum (BCM), som ansvarar för läkemedelassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende, och representanter från socialtjänsten arbetar tillsammans med ett flödesschema över vårdkedjan före, under och efter behandling för de klienter/patienter som kommer i kontakt med substitutionsbehandlingen. Arbetsgruppen ska klargöra ansvarsfördelning, samverkansmöjligheter och tidsperspektiv före, under och efter vården. Målet är att komma fram till en hållbar vårdkedja där det är tydligt för både personal och för berörd klient vem som gör vad och när. Arbetsgruppen är i sluttampen av arbetet och projektledaren arbetar i nuläget med att förtydliga det som har framkommit samt titta på de som behöver lyftas upp för att arbeta vidare med. Primärvårdens deltagande i samarbetet mellan Malmö stad och BCM är en viktig del av vårdkedjan. I projektledarens uppdrag ingår att försöka få med primärvården i samverkansarbetet. Diskussioner med projektledaren för SAMS i Malmö påbörjades under hösten 2009.. En gemensam plan för att nå primärvårdens Resursteam skissades på som innebär att den socialsekreterare som är Resursteamens kontakt, förutom att ha ohälsa och ekonomiskt bistånd i åtanke även skulle kunna vara en länk mellan Individ- och familjeomsorgens vuxenenheter och Resursteamen på primärvården. Då stadsdelarnas deltagande i Resursteamen drog ut på tiden har man avvaktat att även ta in missbruksaspekten i arbetet. Projektledaren har deltagit vid ett möte med socialsekreterarna där det framkom att flera vårdcentraler ser ett behov av att utveckla kunskapen om missbruksfrågor. En av vårdcentralerna i Malmö, Granen, kommer att få utbildning i AUDIT och DUDIT i maj. Det är projektledarens intention att hjälpa dem att ta tillvara på utbildningen och motivera till utbildning i FRAMES under hösten. När det gäller övriga vårdcentraler har projektledaren genom SAMS fått namn på en kontaktperson som kan vara länk till Resursteamen och som kan användas för att nå alla Resursteamen i Malmö. Då SIKTA kommer att erbjuda utbildning under hösten i AUDIT/DUDIT och FRAMES kommer målet vara att flera av vårdcentralerna deltar i den utbildningen alternativt genomföra en utbildning som enbart riktar sig till Malmö där socialtjänst och sjukvård kan utbildas tillsammans. Tydliggöra ansvarsfördelning Projektet för implementering av riktlinjerna ska arbeta fram en policy med utgångspunkt i de olika delarna i riktlinjerna. En del av arbetet är redan gjort inom olika projektarbetsgrupper och ska bearbetas av projektledaren för att skrivas in i policyn. Andra delar kommer att behöva nya arbetsgrupper från de båda huvudmännen för att ta fram innehållet. Policyn ska vara konkret, tydliggöra vem som gör vad samt lyfta fram det som görs inom området. Styrgruppen för projektet, med representanter från beroendesjukvården och socialtjänsten, ska godkänna de olika kapitlen efterhand arbetet fortskrider. Inom projektet har frågeställningar utifrån riktlinjerna diskuterats ute i verksamheterna inom socialtjänst och beroendesjukvård som ett led i implementeringen. Frågeställningarna som är hämtade från implementeringshäftet tar till en del upp frågan om ansvarsfördelning och frågan om gemensamma definitioner.

Förbättra samverkan mellan olika aktörer Genom delprojekten nedan arbetar Malmö för att förbättra samverkan mellan socialtjänst och beroendesjukvård. Arbetsgrupp för att skapa ett gemensamt program för introduktion till ny personal En arbetsgrupp med representanter från socialtjänst och beroendesjukvården (BCM) har under hösten 2009 och våren 2010 arbetat med att ta fram ett gemensamt program för introduktion till ny personal som ska arbeta med missbruksvård inom Malmö stad eller BCM. Grundidén är att man som nyanställd i en av organisationen ska få möjlighet att tillbringa tid i den andra organisationen med syfte att genom inblick få ökad kunskap och förståelse för varandras arbete. Det finns även möjlighet för arbetsgruppen att förutom själva utbytet, föra in annan information i introduktionen som man tror kan gagna samarbetet. När planen är klar ska den finnas i berörda verksamheter för att användas vid introduktionen för nyanställda. Den ska ingå i en framtida gemensam presentation av Malmös missbruks- och beroendevård. De verksamheter som är representerade i arbetsgruppen kommer att fungera som en pilotgrupp och pröva strukturen under februari-maj. En utvärdering av erfarenheterna från deltagarna kommer att göras under juni och har pilotgruppen positiva erfarenheter av auskultationen kan en utveckling av arbetet fortsätta. Samverkansgrupp mellan enhetschefer BCM mottagning 2, avdelning 3 och socialtjänst En samverkansgrupp mellan enhetscheferna mottagning 2 och avdelning 3, BCM, samt enhetscheferna inom Malmö stad startades under hösten 2009. Syftet med gruppen är att skapa kanaler mellan verksamheterna för gemensamma diskussioner samt aktuell information. Gruppen är tänkt att vara en permanent struktur med för hela året planerade möten. Sedan starten har gruppen träffats vid fyra tillfällen. Vid sista mötet beslutades att för att säkerställa gruppens fortlevnad i förlängningen, att representanterna från BCM ska bjudas in vid två tillfällen per termin till stadsdelarnas enhetschefsmöten. Inspirationsdag för personal inom BCM, Malmö stad och Kriminalvården som arbetar med olika program som berör missbruks- och beroendebehandling. Syftet med dagen är att de som arbetar med program eller är intresserad av att arbeta med program ska inspirera varandra och lära sig av varandras erfarenheter. Dagen kommer att äga rum den 3 juni med ca 25 deltagare från ovan nämnda verksamheter och kommer innehålla korta presentationer av olika sätt att arbeta med program eller grupper samt tid för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Förutom dessa arbetsgrupper inom projektet kommer två av läkarna från beroendecentrum under en prövotid att fungera som konsulterande läkare i missbruksfrågor på en av öppenvårdspsykiatrins mottagningar i Malmö. Fortbilda personal I Malmö har man sedan 2007 utbildat personal inom socialtjänst och sjukvård med inriktning missbruk i MI. Ett flertal arbetsgrupper har även handledning i metoden (intern eller extern) och det finns MI-ansvariga på arbetsplatserna som är till hjälp för sina kollegor i metodfrågor.

Inom delar av BCM och behandlingsverksamheter inom Malmö stad har man genom medel från Länsstyrelsen utbildat personal i KBT-Väckarklockan. Metoden används i ett flertal verksamheter, både på grupp- och individnivå och det anordnas nätverksmöten för personalen för att hålla metoden aktuell. Inom Malmö stad används ASI som utredningsverktyg när någon ansöker om missbruksvård. Metoden började implementeras under 2004. I varje stadsdel finns det en ASI-ansvarig som stöttar kollegor och är kontaktperson till Malmös metod- och utbildningssamordnare. Screeningverktygen AUDIT/DUDIT används inom vissa stadsdelar bland annat i samband med anmälan om LOB till socialtjänsten. Då SIKTA kommer att erbjuda en utbildning i verktygen samt i FRAMES under hösten 2010 kommer socialtjänsten och primärvården att motiveras att gå utbildningen. I maj kommer en av Malmös vårdcentraler ges utbildning i AUDIT och DUDIT med planering att fortsätta med utbildning i FRAMES under hösten. Ungefär 150 av Malmö stad anställda samt 20 anställda på BCM gick fortbildningen i riskbruk, missbruk och beroende under januari och mars 2010. Utöver de ca 170 från socialtjänst och BCM deltog ytterligare ca 80 personer som arbetar i Malmö inom kriminalvård, psykiatri, primärvård och somatisk sjukvård. Förstärka brukarinflytandet Denna del av arbetet behöver utvecklas. Under 2007-2008 erhöll Malmö stad medel från Länsstyrelsen för att inrätta ett brukarråd inom missbruksområdet. Under arbetets gång upplevde arbetsgruppen som bildats att det fanns ett lågt intresse från brukarorganisationerna att ingå i ett brukarråd. Anledningen var bland annat att man inom de olika organisationerna och föreningarna upplevde att man hade skilda ideologier inom missbruksvård dessutom var det flesta frågor som man ville fördjupa sig kopplade till sjukvården såsom avgiftning och underhållsbehandling. Projektet lades därför ner i förtid. Representanter från Malmö stad och BCM har deltagit i de av SIKTA anordnade konferenser med fokus på brukarinflytande för att få inspiration och kunskap om hur man kan gå tillväga i fortsättningen. Ett möte med Psykiatri Skånes ansvarige för inflytandefrågor har bokats in för att diskutera hur Malmö skulle kunna gå tillväga för att ta nya tag i frågan om brukarinflytande. I juni kommer projektledaren för SIKTA i Malmö att delta i Psykiatri Skånes brukarrådsmöte. Den lokala metodföreningen träffar regelbundet representanter från den läkemedelsassisterade behandlingen. Utveckla evidensbaserad praktik En viktig del av att utveckla en evidensbaserad praktik är att se till att de utbildningar och fortbildningar som genomförs används på ett genomarbetat och strukturerat sätt. Det kräver långsiktiga planeringar av stöttning och handledning i metoder för att utbildningssatsningar ska ge full kraft i det praktiska arbetet. Malmö stad har en

metod- och utbildningssamordnare som har fokus på dessa frågor och BCM har en verksamhetsutvecklare som bland annat arbetar med utbildningsfrågor. När det gäller utvecklandet av nya metoder är det viktigt att bjuda in Malmö Högskola eller Lunds Universitet i i utvecklingsarbetet. Malmö stad har en FoU-enhet som arbetar med högskolan och Lunds Universitets alkoholforskning har nära samarbete med BCM. Inom detta område finns det stora utvecklingsmöjligheter när det gäller att ta vara på den kompetens och erfarenhet som finns i verksamheterna men som (ännu) inte är evidensbaserad praktik. Förbättringar inom kommunen Bemötande När det gäller bemötande mellan verksamheterna så syftar introduktionen för nyanställda inom socialtjänst och beroendesjukvård, som tidigare nämnts, att förbättra bemötandet och skapa en större förståelse mellan verksamheterna. Ett sätt att förbättra bemötandet av klienter/patienter är att använda metoder som utgår från individens behov och använda sig av verktyg som motverkar godtycklighet. Genom att utbilda och handleda i MI samt ASI, väl fungerande metoder och verktyg inom missbruksarbetet, arbetar man för att se till att personer som söker hjälp får ett bra bemötande och likvärdig behandling. Kontakt med klient/patient I Malmö stad har man sedan 1/1-2009 en vårdgaranti som ska hjälpa brukarna att får tydlighet i vad de kan förväntas sig och kräva när det gäller ansökan och utredning av ansökan av missbruksvård. Information angående vårdgarantin finns bland annat på alla vårdcentraler. Kontakten med primärvården som har påbörjats under året ska kunna leda till att fler personer kan få hjälp med missbruk eller riskbruk. Identifiering av problem En av Malmös vårdcentraler kommer i dagarna att utbildas i AUDIT och DUDIT. En fortsättning med FRAMES kommer att ske under hösten. Som tidigare nämnt (under utvecklingsarbetet) planeras detta att kunna innefatta även andra vårdcentraler och delar av socialtjänsten. Bedömning av problemets svårighetsgrad Inom sjukvården arbetar man med diagnossystem ICD-10 och DSM IV för att definiera missbruk och beroende. Man använder sig även av MMT, AUDIT, CPRS, SCL, SUAS, MADRS, WEIS, AVI, ett flertal olika psykologtest, CDT, ASAT, ALAT, PET, urintoxikologi, alkometer.

Inom socialtjänsten arbetar man med AUDIT och DUDIT till viss del samt ASI som utredningsverktyg där man även ska skatta personens hjälpbehov inom olika områden. Inga av dessa metoder är dock införda under det senaste året utan man har arbetat med dessa en längre tid. Utredning av hjälpbehov inklusive personlighetsbedömning Inga nya metoder används här utan man arbetar med ASI inom kommunen och med ovannämnda metoder och instrument inom sjukvården. Stöd och behandling BCM har under året utökat sin mottagning för läkemedelsassisterad behandling och har nu 300 platser. Kriminalvården och BCM har påbörjat ett samarbete för de personer som är inom kriminalvården och är i behov av läkemedelsassisterad behandling. Det finns även det sk Treklöversamarbetet ett samarbete mellan BCM, socialtjänsten, kriminalvården och rättspsykiatrin där man arbetar med att samordna insatser i samband med frigivning/frigång från kriminalvårdsanstalt. Samarbetet har tidigare varit ett projekt men är nu en permanent verksamhet. Under våren 2010 nystartar man upp Navet, en verksamhet som vänder sig till kvinnor i den läkemedelsassisterade behandlingen inom BCM. Navet är ett samarbete mellan BCM och socialtjänsten och kommer bland annat att arbeta enligt Case-managementmodellen. Under hösten kommer BCM att utöka sin ADHDmottagning samt i samband med detta starta upp en narkomanmottagning. Till hösten 2010 kommer BCM även starta ett nytt projekt som syftar till att föra patienter till behandling med utgångspunkt i sprutbytesmottagningen på SUS Malmö. Malmö stad har under det senaste året öppnat en öppenvårdsmottagning för missbruksbehandling samt för spelberoende. Det har även öppnats ett boende och motivationscenter knutet till den läkemedelsassisterade behandlingen för det personer som tillfälligt behöver extra stöd. Uppföljning Inom Malmö stad arbetar man med vårdplaner och genomförandeplaner och då detta är ett relativt nytt arbetssätt behöver uppföljningen av detta utvecklas. Man behöver också fokusera på uppföljningsintervjuerna inom ASI så att de används på ett optimalt sätt. Eftervård Det lokala, kommunala eftervårdsarbetet är under utveckling och man har tagit beslut att bygga upp en ny strukturerad utslussningsverksamhet för män och kvinnor som har genomgått institutionsbehandling, sammanlagt plats för 60-70 personer. Tanken är att det ska vara ett komplement till den eftervård man erbjuder genom behandlingshemmet. Verksamheten ska bygga på sysselsättning, aktiviteter och stödsamtal, dock inget boende. Arbetet med att bygga upp verksamheten påbörjar under hösten 2010 och man kommer bl a hämta idéer från ett eftervårdsprojekt som genomfördes i Malmö under 2008 och 2009, under sammanlagt ett års tid.

De som önskar stöd efter genomgången behandling kan även söka sig till den nya öppenvårdsmottagningen för missbruksbehandling (se stöd och behandling) och få stöd med samtal. Boende Sedan tidigare finns en verksamhet och boende för hemlösa personer med dubbeldiagnos. Inom det senaste året har man utökat verksamheten med ytterligare ett boende riktat till samma målgrupp. Under det senaste året har det även startats upp ett genomgångsboende för hemlösa med målgruppen drogfria ensamstående och par med hemmavarande barn. Flera av de boende är personer som har genomgått missbruksbehandling och nu är drogfria. Förutom dessa insatser finns det redan nämnda boendet för personer som går i läkemedelsassisterad behandling på BCM. Malmö stad har nära samarbete med Lunds universitet i utvecklingen av Bostad först, d v s att kunna erbjuda permanenta bostäder eller långsiktigt boende för långvarigt hemlösa, en grupp där många har missbruk och/eller psykiska funktionshinder. Sysselsättning Arbetet med att utveckla sysselsättningsdelen behöver utvecklas. Fler personer än tidigare får läkemedelsassisterad behandling och behöver stöttning med att finna sysselsättning eller arbete. Den utslussningsverksamhet som tidigare nämnt kommer fokusera bland annat på sysselsättningsfrågan.