Delrapport SIKTA

Transkript

1 Delrapport SIKTA Kristina Bloomfield Wijk Projektledare

2 Struktur på lokal nivå Styrgrupp Styrgruppen för projektet, som tillsattes i början av 2009, består av Håkan Rosén, verksamhetschef, Beroendecentrum (BCM), Sophia Nordström, utvecklingssamordnare av missbruksfrågor, Sociala Resursförvaltningen, Eva Stener, Individ- och familjeomsorgschef, Fosie stadsdelsförvaltning samt Anita Ekström, Individ- och familjeomsorgschef, Centrums stadsdelsförvaltning. Individ- och familjeomsorgsavdelningen på stadskontoret samt verksamhetsutvecklaren på beroendecentrum får regelbunden information om arbetet och var under uppstarten delaktiga i styrgruppsarbetet. Under 2010 har styrgruppen träffats vid fem tillfällen. Ett möte i december blev inställt och ändrat till januari 2011 Organisation av arbetet Det finns ett flertal arbetsgrupper som är delaktiga i de olika delarna av projektet. Samverkansgrupp mellan enhetschefer BCM mottagning 2, avdelning 3 och socialtjänst En samverkansgrupp mellan ovanstående verksamheter startades i början av projekttiden. Gruppen träffades vid ett flertal tillfällen och beslutade i våras att istället för specifika samverkansgrupper bjuda in representanter från BCM s avdelning 3 och mottagning 2 till socialtjänstens ordinarie månatliga samverkansmöten. Beroendecentrum har deltagit vid ett sådant möte under hösten. Syftet med deltagandet är information och en möjlighet att ta upp och lösa uppkomna problem i samverkan. Arbetsgrupp för att skapa ett gemensamt program för introduktion till ny personal Arbetsgruppen med deltagare från socialtjänsten och beroendevården har arbetat fram ett förslag till genomförande av auskultation för nyanställda. Grundidén är att man som nyanställd i en av organisationen ska få möjlighet att tillbringa tid i den andra organisationen med syfte att genom inblick få ökad kunskap och förståelse för varandras arbete. Deltagarnas verksamheter ingick i pilotomgången och deras erfarenheter har legat som underlag för strukturen av auskultationen. Överlag var erfarenheterna mycket positiva under pilotomgången. Arbetsgruppen tog fram ett förslag som presenterades för Malmö stads Individ- och familjeomsorgschefer under hösten. Förslaget godkändes och man beslöt att Malmö stads berörda verksamheter ska delta. Redan tidigare under hösten hade förslaget godkänts av ledningen på Beroendecentrum genom att verksamhetschefen är med i styrgruppen för projektet. Projektledaren arbetar nu fram ett underlag för de som ska auskultera samt tar fram kontaktpersoner i alla verksamheter. En gemensam dag med information från alla aktuella verksamheter inom socialtjänst och beroendecentrum samt en föreläsning av Annika Staaf, Malmö högskola, om respektive organisations lagstiftning kommer att anordnas den 1 mars Arbetsgruppen har träffats vid fem tillfällen under 2010 och har nya möten inplanerade under 2011 för att följa upp arbetet.

3 Policyarbetet Arbetet med att ta fram en gemensam policy har tagit nya former sedan den senaste rapporten. Efter diskussioner med Malmö stads stadskontor beslutades att kalla arbetet handlingsplan istället för policy. Handlinsplanen ska utgå från riktlinjernas olika kapitel. Arbetsgrupperna för gravida missbrukare har genom Ambulatoriegruppen träffats vid två tillfällen för att kartlägga hur samverkan ser ut samt eventuella förbättringsmöjligheter. I Ambulatoriegruppen ingår representanter från socialtjänst och berörda delar av sjukvården vilket gör att de är en naturlig samarbetspartner i arbetet med handlingsplanen. Gruppen för samsjuklighet har träffats vid två tillfällen. Gruppen har representanter från beroendecentrum, socialtjänst (myndighet samt stödboenden) samt öppenvårdspsykiatri. Gruppen har beslutat att fokusera arbetet på implementeringen av individuella planer, då införandet av dessa är lagbundet och bedöms skulle kunna var till stor nytta i samverkan. Vid senaste mötet, då SIKTA deltog, beslöts att projektledaren arbetar fram en genomförandeplan för hur användandet av individuella planer ska implementeras i Malmö. Gruppen som arbetar med upptäckt och förebyggande verksamhet har representanter från socialtjänst och primärvård. Gruppen har träffats vid ett tillfälle och tittade då främst på primärvårdens funktion och möjligheter. En skiss med förslag på ingångar till att hitta personer med risk-eller missbruk inom primärvården togs fram och presenterades senare, i samband med utbildning i kort rådgivning, för den primärvård som har representant i arbetsgruppen. Synpunkterna som kom fram kommer att tas med till nästa möte med arbetsgruppen då även förslag på socialtjänstens roll kommer att tas fram. Ett nytt möte är inplanerat, ytterligare möten kommer att behövas. De tre övriga grupperna, bedömningsinstrument och dokumentation, alkohol samt narkotika har inte lyckats engagera deltagare från socialtjänstens myndighetsdelar vilket har gjort att arbetsprocessen har förändrats. I den förstnämnda gruppen kommer Malmö stads metodutvecklare delta tillsammans med representant från beroendecentrum. De andra två grupperna inväntar arbetet med individuella planer och planeringen är att det som kommer fram där ska ligga till grund för arbetet med handlingsplanen inom kapitlen alkohol och narkotika. Det fanns tidigare en samverkansgrupp för att ta fram en hållbar vårdkedja för de personer som får läkemedelsassisterad behandling. Den gruppen har lösts upp utan några konkreta resultat. Ett hinder i arbetet har varit de nya föreskrifterna som inte gör det tvingande för socialtjänsten att vara involverad. En mindre grupp kommer dock att träffas för att gemensamt titta över det som har framkommit under arbetets gång.

4 Samverkansdokument mellan de olika huvudmännen på lokal nivå Malmö stad har sedan 2006 en strategi för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö. I framtagandet av strategin och handlingsplanen har Region Skåne tillsammans med flera andra aktörer deltagit, vilket har lett till att en förutsättning för genomförandet av flera av insatserna i handlingsplanen är att projekten alternativt verksamheterna utvecklas i nära samverkan mellan Beroendecentrum (BCM) i Malmö och Malmö stad. Som ett resultat av samarbetet har verksamheter inriktade på missbruksvård där flera huvudmän ingår startats, Maria Malmö (BCM, Malmö stad och BUP), Navet (BCM och Malmö stad) samt Öppenvårdshuset Gustav (Malmö stad och Kriminalvården). I ramavtalet mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne finns en bilaga med avtal gällande personer med psykisk sjukdom/störning och missbruk men inget specifikt som gäller bara för Malmö stad. Kommunpolitikerna delaktiga Genom rapporter till Sociala resursförvaltningens nämnd var sjätte månad får politikerna information om arbetet med riktlinjerna. Flera politiker från stadsdelsnämnder och sociala resursnämnden deltog i chefs- och politikerkonferensen som anordnades av Kunskap till praktik i november. De deltagande politikerna har fått ökad kunskap som i bästa fall kan leda till ökat fokus på området. Under våren 2011 kommer projektledaren att bjudas in för att presentera SIKTA-arbetet för Sociala resursnämnden i Malmö stad. Brukarinflytande Projektledaren deltog i juni i det regionala brukarrådet inom Psykiatri Skåne. Syftet med deltagande var dels att berätta om Malmös arbete med riktlinjerna och att få tips på hur Malmö kan arbeta med brukarinflytande men också att skapa kontakter med någon brukarorganisation som har sin tillhörighet i Malmö. Kontakt skapades med RFHL Malmö som även är med i det regionala missbruksrådet som bildades i april. Representant från RFHLbjöds med till ett möte med David Ershammar som arbetar med brukarinflytande inom Psykiatri Skåne. Vid mötet kom vi gemensamt fram till att Malmö skulle kunna börja med att lyfta ut en Malmöfråga från det regionala brukarrådet och börja arbetet med den. En fråga som prioriterats i brukarrådet var rätten till behandling i Malmö och ur deras synvinkel stadsdelarnas olika sätt att se på behandling. Utvecklingsgruppen inom missbruksarbetet i Malmö stad har lyft frågan och tittar internt på hur det ser ut i de olika stadsdelarna. En idé är att man ska utgå från en enkät till brukarna som ska gå ut genom stadskontoret under våren och genom svaren i den bjuda in till en dialog. I ett flertal verksamheter görs nöjdhetsenkäter regelbundet där svaren kan ligga till grund för förbättringar i arbetet. Det finns även brukarorganisationer, te x Metadonpatientföreningen, som har regelbunden kontakt med den verksamhet som är berörd av deras intresseområde.

5 Projektledaren har deltagit i olika konferenser och workshops inom brukarområdet för att skapa kontakter och få ökad kunskap om hur arbetet med brukarinflytande skulle kunna se ut. Utveckling av former för samverkan med kriminalvården Kriminalvården deltog i den programdag som anordnas i juni De fick möjlighet att presentera flera av sina program och knöt kontakter med representanter både från sjukvården och från socialtjänsten. Malmö stad är delaktig i Treklöverarbetet (socialtjänst, psykiatri samt kriminalvård) där syftet är att samordna insatser för de personer som är i behov av alla verksamheter i samband med frigivning eller frigång från kriminalvårdsanstalt. Öppenvårdshuset Gustav är en samverkansverksamhet mellan socialtjänst och kriminalvård där man i öppenvård tar emot människor som själva söker hjälp för sitt missbruk. Under 2010 pågår ett projekt kallat SITOK (Skånes Integrerade team för opiatberoende kriminalvårdsklienter) där BCM och Frivården i Malmö samverkar kring personer som är i kontakt med kriminalvården och är i behov av läkemedelsassisterad behandling genom BCM. Utveckling av en långsiktig struktur för kunskapsutveckling Styrgruppen för arbetet har mandat att fatta vissa beslut som leder till en permanent förändring av samarbetet mellan verksamheterna. I de fall beslut inte kan fattas i styrgruppen kan medlemmarna föra information, frågeställningar och beslutsunderlag vidare till nyckelpersoner inom organisationerna så att projektets arbete blir förankrat. Projektledaren deltar i ett antal samverkansgrupper och utvecklingsgrupper och har där möjlighet att kontinuerligt informera om och diskutera förändringar som skapas inom projektet. Idag finns funktioner inom Malmö stad och BCM med fokus på metodstöd och utvecklingsfrågor. De är involverade i arbetet med riktlinjerna och väl förankrade i respektive organisation. Auskultationen för nyanställda är tänkt vara en permanent verksamhet med en hållbar struktur. Det är inte beslutat var ansvaret ska ligga efter projekttidens slut. Under hösten 2010 har Malmö genom SIKTAS försorg fått en utbildare inom Återfallsprevention. Tillsammans med metodutvecklaren i Malmö stad har det tagits fram en planering hur utbildningen ska se ut under Det kommer att erbjudas ett utbildningstillfälle under hösten 2011 samt handledning för nyutbildade under sex månader. Den nya utbildaren kommer även vara delaktig i det redan befintliga ÅPnätverket som har deltagare från Malmö stad och Beroendecentrum och kommer vara behjälplig med att utveckla arbetet där. I början av 2011 kommer styrgruppen ta ställning till hur arbetet med SIKTA ska fortsätta efter projekttidens slut i juni 2011.

6 Nyttan för brukaren Det är inte klarlagt hur SIKTA-arbetet i Malmö är till nytta för brukaren. En förhoppning är att den ökade tydligheten och samverkansarbetet kan påverka brukaren i förlängningen. I den brukarenkät som kommer att skickas ut under våren kan det komma fram synpunkter och önskemål direkt från brukaren som utvecklingsarbetet skulle kunna fokusera på, med fördel i dialog med de brukarorganisationer som är verksamma i Malmö. Utvecklingen av ASI-arbetet, som har pågått i Malmö sedan 2004, fokuserar på individen och metodutvecklaren i Malmö stad arbetar för att fler uppföljningsintervjuer görs vilket kan innebära att man får ett bättre underlag till stöd och hjälp i individuella ärenden. Malmö har nu ett stort underlag med ASI-intervjuer som gör att det är lättare att se vad som behöver förstärkas inom vård och behandling och vad som fungerar bra. Behov av fortbildning och implementeringsstöd Under första delen av 2011 kommer Malmös anordna en utbildning i AUDIT, DUDIT och kort rådgivning för socialtjänst, primärvård och psykiatri. Majoriteten av de anmälda är från socialtjänsten och behov av stöd för att nå ut till primärvården, antingen inför denna utbildningsomgång, eller för en ny under senare delen av 2011 hade varit till stor nytta. Även i det fortsatt arbetet med att hålla verktygen vid liv hade en dialog och gemensam strategi varit till hjälp. De utbildningsfilmer som tas fram med utgångspunkt i basutbildningen finns behov av att använda sig av i utbildningssyfte. Det skulle vara önskvärt att SIKTA är behjälpliga i att stödja det arbetet. Vissa områden kanske kan samordnas på en regional nivå, andra kan enkelt anordnas lokalt. Då filmerna inte har kommit ut ännu är det svårt att i detalj lyfta fram hur insatserna skulle kunna se ut men det är önskvärt att filmerna används och att man i kommunen bygger på den kunskap som så många fick från basutbildningen. Behov av stöd från SIKTA 2011 Då det inte är beslutat hur arbetet med SIKTA ska fortsätta i Malmö efter juni finns det behov att få återkomma med denna fråga när beslut är taget. Några områden är dock identifierade där stöd hade varit till hjälp. I implementeringsarbetet med individuella planer skulle SIKTA kunna vara till stor hjälp i att vara delaktiga i arbetet med genomförandet. Även om implementeringsarbete sker på lokal nivå skulle det vara till nytta att göra en gemensam planering, eventuellt en gemensam dag för chefer och politiker, anordnad av SIKTA. I arbetet med en struktur för brukarinflytande finns det behov av stöd och hjälp med hur arbetet ska utformas.

7 Generella diskussioner har förts under året i styrgruppen där gruppen har kommit fram till strukturella behov av stöd. När det gäller politiker på regional nivå är det viktigt att det finns någon form av struktur som gör att riktlinjearbetet hålls vid liv och utvecklas. Det är av stor vikt att det finns en tydlig beslutsstruktur om vem som har mandat att besluta vad. Regionala utbildningsinsatser är önskvärda och ger en regional samsyn och en gemensam bas för missbruksarbetet. Inom utbildningsinsatserna bör även implementeringsstödet finnas i en regional struktur. Arbetet för att få med primärvården inom implementeringen av de nationella riktlinjerna bör ske regionalt parallellt med det arbete som sker i kommunerna. Möjligheter och svårigheter Det finns en mättnad i att delta i arbetsgrupper och det finns även en oro över hur missbruks- och beroendevården kommer att vara organiserad i framtiden och hur en ny organisation kan påverka samverkan. I arbetet med handlingsplanen och samsjuklighet ser alla medverkande möjligheter med den gemensamma lagformulering som ligger till grund för arbetet med individuella planer. När det gäller intresset för utbildning i AUDIT, DUDIT och kort rådgivning har intresset från socialtjänstens enheter för försörjningsstöd och enheter för barn och familj varit över förväntan. De flesta enheter har anmält ett stort antal personer vilket får en större genomslagskraft och ökar möjligheten att implementera verktygen och skapa nya arbetssätt.