SMHI HYDROLOGI UTVÄRDERING AV 1985 ÅRS VÅRFLÖDESPROGNOSER av Martin H~ggström och Magnus Persson. Nr 2 februari 1986

HYDROLOGI Nr 2 februari 1986 1 5-52.5 52.5 UTVÄRDERING AV 1985 ÅRS VÅRFLÖDESPROGNOSER av Martin H~ggström och Magnus Persson.

I I I I I. I I

HYDROLOGI Nr 2 februari 1986 UTVÄRDERING AV 1985 ÅRS VÅRFLÖDESPROGNOSER av Martin Häggström och Magnus Persson

INNEHALLSFöRTECKNING Sida Inledning 1 1. Sammanfattning av vattenbalansen under snöackumuleringssäsongen och vårfloden 2 2. Prognoser med HBV-modellen 5 Metoden 5 Prognosernas omfattning 6 Utvärdering 8 Junosuando 9 Sitasjaure 1 Suorva 11 Porjus 12 Boden 13 Parki 14 Letsi 15 Kultsjön 16 Malgomaj 17 Ströms Vattudal 18 Torrön 19 Sillre 19 Havern-Holmsjön 2 Hasse la 21 Svegs sjön 22 Norränge 23 Tolvfors 24 Trängslet 25 Gråda 26 Stadarforsen 27 Hammarby 27 Bernshammar 28 Lernbo 29 Karlslund 3 Hjälmaren 31 Roxen 32 Blankaström 33 Asnen 34 Torsebro 35 Simlången 35 Moholm 36 Höljes 37 Sammanfattning 38 3. Prognoser med arealnederbördsmetoden 39 Metoden 39 Prognosernas omfattning 39 Utvärdering 43 Luleälven 45 Skellefteälven 45 Umeälven 45 Ångermanälven 46 Indalsälven 46 Ljungan 46 Ljusnan 47 Sammanfattning 47 Referenser 48 SMH!s tryckeri, Norrköping 1986

1 INLEDNING HBV-modellen är för prognosändamål kalibrerad i 32 områden. Under våren 1985 användes den för prognoser i 27 av dessa områden. Prognoser med arealnederbördsmetoden gjordes i 43 områden. Prognoserna var av 3 typer: 1. Långtidsprögnoser över kvarvarande tillrinning 2. Långtidsprognoser över högsta flödet under vårfloden. 3. Korttidsprognoser över flödesutvecklingen baserade på meteorologiska femdygnsprognoser. HBV-modellen användes för alla 3 typerna av prognoser, medan arealnederbördsmetoden endast är tillämpbar på prognoser av typ 1. HBV-modellen är en hydrologisk-matematisk modell för beräkning av vattenföring utgående från meteorologiska data. Grundversionen av modellen finns beskriven i rapport RHO 1 (Bergström, 1976). En sammanfattande beskrivning av modellstruktur och prognosmetodik ges i rapport HO 7 (Persson, 1983). Arealnederbördsmetoden baseras på regressionssamband mellan tillrinningsvolym och nederbörd. Den finns beskriven i HB-rapport nr 52 (Häggström 1982). I det följande redovisas prognosresultaten 1985 tillsammans med en utvärdering av effekterna av den nederbörd, som verkligen föll under prognosperioderna. Avsnitt 1 ger en sammanfattning av nederbörd, temperatur, magasinsförhållanden och vattenföring. Avsnitt 2 behandlar HBV-modellen och, där så är möjligt, jämförelser med arealnederbördsmetoden. Avsnitt 3 behandlar resultaten för arealnederbördsmetoden samt för en prognos baserad på snötäckets vatteninnehåll. Rapporten riktar sig i första hand till dem, som tagit del av prognoserna, och förutsätter viss kännedom om prognosmetoderna. Motsvarande rapporter för 1979-1984 års prognossäsonger finns tillgängliga vid.

2 1. SAMMANFATTNING AV VATTENBALANSEN UNDER SNöACKUMULERINGSSÄSONGEN OCH VAR FLODEN Höstmånaderna september och oktober 1984 var nederbördsrika i hela landet utom i de nordvästra fjälltrakterna och nordöstra Norrland. Under november och december kom sedan i stort sett norma l a nederbördsmängder med undantag av i de västra fjälltrakterna där nederbörden var liten. I januari och februari föll mindre än normalt med nederbörd i norra Norrland och i västra Götaland medan södra Norrland, Svealand och östra Götaland fick mycket nederbörd. Mars månad var nederbördsrik i hela landet utom i de västra fjäll trakterna. I april var nederbördsmängden låg norr om en linje Sundsvall-Östersund medan det söder därom kom mycket nederbörd. Speciellt hög var nederbördsmängden i nordöstra Götaland. Totalt för perioden november-april (ungefärliga snöackumuleringssäsongen i norra Sverige) erhölls mer nederbörd än normalt i södra Norrlands inland, i södra Norrlands kusttrakter from Sundsvallsområdet och söderut samt i Svealand. Mindre nederbördsmängd än normalt hade kommit i västra fjälltrakterna och hela norra Norrland. Speciellt litet nederbörd hade kommit i de nordvästra fjällen. Se figur 1. Maj månad var nederbördsrik i södra Norrlands kustland och inland medan övriga delar av landet hade normala eller något under normala nederbördsmängder. I juni kom det mycket nederbörd i norra Götaland, i sydvästra Svealand och i Norrlands inland. I övriga delar av landet kom normala eller något under normala nederbördsmängder. Juli månad var nederbördsrik i nordvästra Svealand och i södra Norrlands kustland och inland medan det i landet i övrigt kom i stort sett normala nederbördsmängder. Medeltemperaturen i oktober var över den normala i hela landet. I november var det kallare än normalt i norra och västra Norrland medan landet i övrigt hade normal eller något över normal medeltemperatur. December månad var i hela landet betydligt varmare än det normala. I samband med årsskiftet bröts perioden med milt väder och januari o.ch februari blev mycket kyliga. Speciellt i norra Sverige var det extremt.kallt och där uppmättes på flera håll lägre månadsmedeltemperaturer än vad som tidigare observerats. Under mars var medeltemperaturen nära normal i hela landet och under april ett par grader under den normala. Maj månad var kallare än det normala i Norrland och nära det normala i Svealand och Götaland. I juni och juli var det kallare än normalt i Götaland medan Norrlands fjälltrakter hade över normal medeltemperatur. Svealand samt Norrland utom fjällen hade nära normal temperatur i juni och under normal i juli. Snötäcke började bildas i Norrlands inland och fjälltrakter samt i nordvästra Svealand i mitten av oktober. Under återstoden av månaden kom mer snö ' i detta område men samtidigt skedde också avsmältn i ng. Vid månadsskiftet oktober/ november fanns därför snötäcke i fjälltrakterna samt i norra och mellersta Norrlands inland. Det är en ganska normal utbredning för säsongen. I det inre av Lappland var dock snödjupet ovanligt stort. Under november fortsatte utbredningen av snötäcket och vid månadsskiftet var nordvästra Svealand samt Norrland utom Gästrikland snötäckta. Under andra hälften av december fick även södra Sverige en del snö och vid årsskiftet var i stort sett hela landet täckt med snö. Någon betydande snösmältning skedde inte förrän i april och vid månadsskiftet april/maj låg fortfarande en del snö i centrala och östra Götaland. Dessutom var då hela Norrland och norra Svealand snötäckta.

3 Snötäckets vattenmagasin inför våravsmältningen var större än det normala i Jämtlands och Härjedalens skogstrakter, i sydöstra Norrland, i Svealand samt i norra och östra Götaland. Lapplands och Jämtlands västra fjälltrakter samt Norrbotten och Västerbotten hade betydligt under normalt snömagasin. I övriga delar av landet var snömagasinets storlek ungefär det normala. De naturliga magasinen - markvatten, grundvatten och oreglerade sjoar - fylldes upp av regnen under hösten 1984. De var således i oktober/november fyllda till över normal nivå i hela landet med undantag av de västra fjälltrakterna och nordöstra Norrland där de låg vid ungefär normal nivå. Nästa stora påfyllning av magasinen kom i samband med snösmältningen och vårfloden. Eftersom vårfloden var sen och på många håll även riklig kom magasinsnivåerna att ligga högt långt in på sommaren. I månadsskiftet juni/juli var fyllnadsnivåerna ungefär de normala i de västra fjälltrakterna, längs Norrlandskusten och i Skåne. I övriga delar av landet var de naturliga magasinen då över normalt fyllda. En månad senare var situationen ungefär densamma men då låg även magasinen längs södra Norrlandskusten vid över normal nivå. Vattendragen i de västra fjälltrakterna samt i nordöstra Norrland hade vid vinterns inledning ungefär normal vattenföring för årstiden. Under huvuddelen av vintern var sedan vattenföringen låg i dessa områden. I övriga delar av Norrland samt i norra Svea l and var vattenföringen mycket hög i början av vintern. Den sjönk sedan men först mot slutet av vintern blev vattenföringen där normal för årstiden. Vattendragen i södra och östra Svealand samt i östra Götaland hade hög vattenföring under förvintern, ungefär normal vattenföring under högvintern och låg vattenföring under senvintern. I västra och södra Götaland var vattenföringen ungefär den normala i början av vintefn och under den normala under huvuddelen av vintern. Vårfloden var sen i hela landet. Den började i Skånes slättbygder och i småvattendrag längs västkusten vilka kulminerade i mitten till slutet av mars. I övriga delen av Götaland och i södra Svealand kulminerade vårfloden i tre toppar. Den första toppen inföll i början av april och för sydliga och mindre sjörika vattendrag var det den högsta. De flesta vattendrag i Götaland hade dock sitt högsta flödesvärde vid den topp som inföll 15-25 april. Den tredje flödestoppen kom först i början av maj och blev den högsta för vattendragen i södra Svealand samt för större vattendrag i nordöstra Götaland. Vattendragen i skogsområdena i norra Svealand och i Norrlands kustland och i nland kulminerade ungefär i mitten av maj. I slutet av månaden kulminerade också vattendrag i de södra fjälltrakterna samt i mer lågtbelägna delar av de norra. övriga fjällvattendrag kulminerade sedan i juni. Vårfloden i nordöstra Götaland, i Svealand och i södra Norrlands kustland och inland var volymmässigt stor och kulminerade vid hög nivå vilket förorsakade översvärnningsproblem på en del håll. Även övriga delar av södra Sverige hade volymmässigt stor vårflod men eftersom den var långt utdragen i tiden blev högsta flödestoppen ungefär den normala. Vårflodsvolymen och högsta flödestoppen var ungefär de normala i norra Norrlands kustland, inland och östra fjälltrakter samt i södra Norrlands fjälltrakter. Norra Norrlands västra fjäl l trakter hade liten vårflod.

4 12 14 16 24 26 68 66 64 2 6 6 Figur 1. Nederbörd i norra Sverige under perioden 1984-111--1985-4-3 (ungefärliga snöackwnuleringssäsongen) i procent av normalvärdet.

5 2. PROGNOSER MED HBV-MODELLEN Metoden HBV-modellen är en matematisk modell för simulering av avrinning utgående från meteorologiska data. Modellberäkningarna utförs i dygnssteg. Ingångsdata utgörs av dagliga värden på lufttemperatur och nederbörd vid ett antal meteorologiska stationer. Månatliga standardvärden, beräknade med Penmans formel, används för potentiella avdunstningen. En tröskeltemperatur avgör om nederbörden skall räknas som snö eller regn. För att ta hänsyn till nederbördsmätarens vindförluster vid snöfall, dålig representativitet av mätaren samt avdunstning under vintern använder man sig av en empirisk snöfallskorrektion. Snösmältningen baseras på en enkel graddagsrelation. Snön måste fyllas till vattenmättnad innan avrinning sker. Det smältvatten som lagras i snömagasinet återfryser vid låga temperaturer med hjälp av en graddagsrelation. Snörutinen körs i de flesta områden separat för olika höjdzoner. I många områden körs den också separat för skogsbeklädda och ej skogsbeklädda områden. I markvattenrutinen beräknas avdunstningen som en funktion av den modellerade markvattenhalten och den potentiella avdunstningen. Denna rutin kan också köras separat för olika höjdzoner och skogsbeklädda och ej skogsbeklädda områden. I responsfunktionen används sedan recessionskoefficienter för att skapa hydrografen. I stora områden körs modellen separat för delområden. Tidsfördörjningskonstanter kan då användas för att summera de olika bidragen. Modellen måste kalibreras för att man skall erhålla lämpliga värden på modellparametrarna. En kalibreringsperiod på omkring 1 år behövs. I vissa fall måste kortare kalibreringsperiod användas, ned till omkring 5 år. Bedömningen av resultatet grundar sig på jämförelser av samstämmigheten mellan den uppmätta och modellberäknade hydrografen. Som ett hjälpmedel därvid används ett numeriskt verifikationskriterium. Resultatet av kalibreringen testas på en oberoende period. Inför en prognos körs modellen på observerade nederbörds- och temperaturdata fram till prognosdagen. Om det då har uppstått en väsentl ig olikhet mellan den modellsimulerade och uppmätta hydrografen - tex på grund av att snösmältningen i verkligheten satt i gång tidigare än i modellsimuleringen - kan uppdatering tas i beaktande. Det görs i regel genom att man ändrar något i temperaturdata för att få bättre modellanpassning. Uppdatering görs.emellertid endast i undantagsfall eftersom risk finns att man endast förskjuter felet i tiden. Från och med prognosdagen körs modellen på någon form av förväntade data. För de närmast kommande dagarna kan det vara från en meteorologisk prognos. För övrigt används data från tidigare år. Modellen körs då på olika datauppsättningar från i regel 1-2 år. På det sättet erhålls en serie av olika modellsimulerade flödesutvecklingar. Fördelningen av de olika modellsimuleringarna ger en indikation på sannolikheten för olika flöden.

6 Prognosernas omfattning Under vintern och våren 1985 kördes modellen för 32 områden, vilkas lägen framgår av figur 2. Områdenas storlek, antalet prognostillfällen samt antalet klimatserier som användes för långtidsprognoserna redovisas i tabell 1. Tabell 1. Prognosområden för HBV-modellen Område Vattendrag Storlek km2 Antal prognostillfällen 1985 Anta 1 klimatserier Junosuando Sitasjaure Suorva Porjus Boden Park i Letsi Kultsjön Malgomaj Ströms Vattudal Torrön Si 11 re Havern-Holmsjön Hasselasjön Svegs sjön Norränge Tol vfors Trängslet Gråda Stadarforsen Karls 1 und Hjälmaren Hammarby Bernshammar Lernbo Roxen Blankaström Asnen Torsebro Simlången Höljes Moholm Torneäl ven Suorkejåkkå Stora Luleälven Stora Luleälven Luleälven Lilla Luleälven Lilla Luleälven Kultsjöån Angermanälven Faxälven Ängsströmmen Oxsjöån Ljungan Rexforsån Ljusnan Ljusnan Gavleån österdalälven österdalälven Västerdalälven Svartån i Närke Eskilstunaån Hammarbyån Hedströmmen Kolbäcksån Motala ström Emån Mörrums ån Helge å Fylleån Klarälven Tidan 674 982 4682 2917 3782 2623 4624 119 1858 386 137 23 3819 658 586 68 231 4483 7536 4136 1284 453 89 64 1438 4966 375 325 3676 263 5975 1172 3 6 6 5 6 6 3 3 3 3 3 9 9 5 5 4 5 1 5 3 3 3 1 3 3 5 1 12 11 15 15 13 13 22 22 22 19 2 19 15 23 19 18 24 16 24 2 18 19 16 15 22 21 13 18 51 12 19

s 12' 14" 16" 22 24' 7 68 6 'i. l 62 6 n,( I) (~tl' l ' \ r,.(, 58 58 5 1 15 km TGreenw. 12" 14" 16" 18" Figur 2. HBV-model lens prognosområden.

8 Utvärdering Vid utvärderingen av prognoser~a används uppritningar av följande slag:. a) Framkörning av modellen över vårfloden utan uppdatering. Den ur uppmätt, nederbörd och temperatur modellberäknade tillrinningen jämförs i dessa figurer med verklig tillrinning. Dessutom ges den ackumulerad differensen mellan båda värdena. Denna differens ger ett mått på hur stor del av volymfelen i prognoserna, som beror på själva modellen. b) Prognoserna över återstående tillrinning har ritats upp i form av lodräta streck, där medianvärde, max- och minvärde och kvartiler markerats med tvärstreck. Det verkliga utfallet har ritats in som en kontinuerlig kurva. Även normalvärden på återstående tillrinning har ritats in (grövre kurvan). Detta värde är ett medelvärde för kalibreringsperioden och kan således omfatta olika år för olika områden. Skillnaden mellan prognos och utfall i dessa figurer inkluderar både modellfel och fel på grund av att nederbörden under prognosperioden avviker från det normala. Denna typ av uppritning används för områden, där volymprognoser görs. c) På liknande sätt som under b) har alla prognoser över flödestoppar ritats in i samma figur som a). Dessa prognoser är av intresse främst i de sydsvenska områdena. d) Korttidsprognoser har ritats in i framkörningsuppritningarna (a). Dessa prognoser grundar sig på de meteorologiska femdygnsprognoserna. Eftersom framkörningarna här är redovisade utan uppdatering, verkar det ibland, som om korttidsprognoserna hängde i luften. De utgår ju från en uppdaterad framkörning. Nedan följer en diskussion om prognosresultaten, varvid varje område redovisas separat. Där så är möjligt görs jämförelser med utfallet för arealnederbördsmetodens prognoser. Dessa har då utvärderats enligt den metod som beskrivs i avsnitt 3.

9 Junosuando Tillrinningsprognoser har i Torneälven gjorts för området mellan Torneträsk och Tärendöälven. Prognoserna har använts för bedömning av översvämningsrisker då isförhållandena längre ner i älven väntas ge speciella problem. Under våren 1985 var isen mycket kraftig och därför gjordes vid vårflodens början några korttidsprognoser över tillrinningen. Som framgår av figuren stämde dessa prognoser väl med den senare gjorda modellframkörningen med verkliga data. På grund av isdämning vid mätstationerna är det svårt att bedöma modellens prestanda vid vårflodens början. Kurvan som visar uppmätt vattenföring är ej korrigerad för i sdämni ng. Flödet i mitten av maj torde ej ha varit så högt som figuren visar och modellen stämmer säkerligen bättre med verkligheten än vad figuren visar. TEMP (Cl Q (M3/Sl 5 RCC.DIFF (MMJ 15 l!qo 5 3-5 2-1 5 1 M J J --RECORDED HTDROGRRPH --COMPUTED HTDROGRRPH Figur 3. Framkörning av HBV-model len över vårfloden samt korttidsprognoser för Junosuando.

1 Sitasjaure Modellen underskattade volymen. Flera prognoser låg ändå för högt beroende på låg nederbörd. Spridningen i volymfelen är stor för detta område då representativa nederbördsstationer ej finns. Även arealnederbördsmetoden gav något låg volym. TEMP (Cl 2 1,A,1 ~ -,\JI~ Q lm3/sl RCC. DI FF (MMJ 2 15 --RECOROEO HY ROGRRPH COMPUTED H,DROGRR PH _ Figur 4. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden för Sitasjaure. -- HEOELVAAOE. 1978-1982 -- UIFALL RCK.!OE I nc,c Q IOfl 16. IIYAA vnran[jf 16. IIVAnvAnAHOf TILLAIHHINC TON 8561 r ILUllHH!HG TON 85711.., 25 PAO(fH T 12. 12. SO PROCEHI 75 PPIOCEHT "'" 8. 8,Q ~ooo. a i o.o I 1 1 ~ f o.o DEC J AN FEB HAR APR MAJ JUN JUL DEC JA M FEB HAR APR MAJ JUM 4. JUL Figur 5. Sammanställning av volymsprognoser för Sitasjaure. Lodrätta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen. Punkter markerar prognoser med arealnederbördsmetoden (1%, 5%, 9%).

11 Suorva Modellen överskattade volymen. Prognoserna låg därför för högt. Arealnederbördsmetoden gav ungefär likartade resultat. Under tidigare år har modellen i allmänhet underskattat volymerna. TEMP 2 (Cl -2 Q (M3/SJ ACC.DIFF lmmj i.oo 15 32 so 24-5 16-15 8 Figur 6. Framkörning av HBV-modellen över vårdloden för Suorva. ACK. IOEJ 32. 211. 16. -- MEOEL V"AOE 1975-1981.1 -- UTFALL KYAAYRRANOE TILLRINNING TOM 8563 I 2S PMCEN T ""' 5 PROCENT 75 PROCENT "'" ACII.. Q IO;;-El---t---- : 32. 11:y.:U" \' A Q[ (JLLl'>I NN G TQl'I 85 73 1 211. 16. BOOO.O 8. o.o DEC.'------- - ---------- ---' JAN.. FES MAA AP A MA J JUN JUL OEC JAN FES MAA APA MA J JUN JUL Figur 7. Sammanställning av volymsprognoser för Suorva. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen. Punkter markerar prognoser med arealnederbördsmetoden (1%, 5%, 9%).

12 ~2!:J~~ Modellen överskattade volymen och prognoserna låg därför i regel något för högt. För sista prognosen kompenserades felet dock. av nederbördsutvecklingen. Fördelnitigen av modellfelet visar att felet under senare år alltid varit positivt varför inhomogenitet kan misstänkas. Modellen bör justeras för tiden från 198. Arealnederbördsmetoden gav ungefär likvärdiga prognoser. TEMP (Cl Q 2 15 RCC. OIFF (MMJ 16 5 12 8-15 4 R HYOROGRRPH --COMPUT ED H,DrOGRRPH Figur 8. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden för Porjus. 16. 12. RCK. IOEJ - MEOELYIIADE 197-1982 - UTFALL IIVAAVRRRND[ TILLAIHNING TOH 8561 KAX 25 PROCENT T so PROCENT I 16.D 12.D RCII:. O IOEI 1tvnnvnnmwc TILLnlNNlflC 1n11 A'.:ifl71] 9. qooo. o o.o~---~-~------- --'>.---~ OEC - JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL OEC JAN FEB MAR RPR MAJ JUN JUL I Figur 9. Sammanställning av volymsprognoser för Porjus. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen. Punkter markerar m 1nrmnRP-Y' med arealnederbördsmetoden ( 1%., 5%., 9%).

13 Boden På grund av svårigheten att mäta lokal tillrinning till detta område blev avvikelsen mellan modellberäknad och uppmätt vintertillrinning betydande. Vårflödesvolymen stämde dock väl. Inga prognoser gjordes. TEMP (Cl Q 2 15 RCC.DIFF (MMJ 16 5 12-5 8-15 llo RECORDED HY ROGR PH --COMPUTED HYDROGRAPH Figur 1. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden för Boden.

14 Park i Modellöverskattning av vårflödesvolymen gav för höga prognoser under huvuddelen av säsongen. I slutet kompenserades felet av nederbörden under prognosperioden. De flesta prognoser med arealnederbördsmetoden var för höga (se vidare avsnittet om arealnederbördsmetoden). TEM P (Cl 2-2 Q 2 15 RCC. OIFF (MM) 16 5 12-5 BO -15 4 --RECORDED HYDROGRRPH --COMPUTED HYDROGRRP H Figur 11. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden för Parki. -- HEOELV~ROE 19 72-1982 -- UTFALL ACI<.!OE ACK.!DEi 16. KVARVARANDE! 6. AAV ARANQ( T ILLRINNING TON 8563 I L L R [NN[NG TQ H BSOB I ""' I 25 PROCENT 12. 12. SO PAOCf"lf 75 PRO CEN T HIN 8. 8. llodo. l.&. o.o. DEC JAN FEB MAR APR MAJ JUN J UL DEC JA N FEB MAA RPR MRJ JUN JUL Figur 12. Sammanställning av volymsprognoser för Parki. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen. Punkter markerar prognoser med arealnederbördsmetoden (1%, 5%, 9%).

15 Letsi Viss överskattning av volymen gav för höga modellprognoser. Även här kompenserades felet för de sista prognoserna. Under hösten 1985 har nederbördsstationerna i Tårrajaur lagts ner. Modellen har därför justerats inför nästa prognossäsong. TE MP (Cl 2-2 Q RCC.DI FF (MMJ 2 15 16 5 12-5 8-15 4 J J - -RECOROEO HYOROGRRPH --COMPUTED HYOROGRRPH Figur 13. Framkörning av REV-modellen över vårfloden för Letsi. RCK. 16. O IOEJ -- HEOELVMOE \972 1982 - - UTFALL 11.VRRVARRNOE TJ LLR[NN[NG TOH 8563 16. D YAR VARANOE [LLA: NN i NG TOM 3S 7 31!2. "" 25 PROC ~NT I l2d. 8. 8. ijqqo.o ~.. DEC o. JRN FES MAR RPR MRJ JUN JU L OEC JAN FES MRR RPR MA J JUN JUL Figur 14. Sammanställning av volymsprognoser för Letsi. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med REV-modellen. Punkter markerar prognoser med arealnederbördsmetoden (1%, 5%, 9%).

16 ~~l!~jq~ Modellens överskattning av vårflödesvolymen var förhållandevis stor. Detta fel kompenserades till stor del av riklig nederbörd under prognossäsongen. Arealnederbördsmetodens resultat låg närmare utfallet. TEMP!Cl o 2~ VC'x-\;~ -2 Q!M3/SJ RCC. I FF CMMJ 2 15 Figur 15. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden för Kultsjön. ACK. Q IOEl -- NEOELVAAOE 1963-1982 -- UT FALL ACK. Q IDEi 16. 12. KVRAVRARHDE l!lla[hning TON 8563.., 25 PROCEN T 5 PAOCENT 75 PROCENT I 16. 12. KVAAVAAANOE f!lla I NN IHG TON 8SOHI eooo.o HIN 8. ijqqo.o. DEC JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL DEC JAN FEB MAR APR MA J JUN JUL Figur 16. Sammanställni ng av volymsprognoser för Kult sjön. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen. Punkter markerar prognoser med arealnederbör dsmetoden (1 %, 5%, 9%).

17 ~~l92!!]~j Modellen överskattade volymen men felet kompenserades i flera fall av nederbördsutvecklingen. Efter korrektion på grund av nederbörden under prognosperioden gav arealnederbördsmetoden bättre resultat. TEMP 2 CCJ Q -2 2 15 ACC. DIFF (MMJ 16 12-5 8-15 llo --RECORDED HTDROGRAPH --COHPUJED HTDROGRAPH Figur 17. Framkörning av HBV-modeUen över vårfloden för Mal gomaj. - - MEOELVARDE 19611-1982 --UTf RLL RCII. Q IDEi ACK. Q!DE J 16. KVRR VRRRNOE 16. KVRR VRRANOE TILLRINN I NG TOP1 8563 TILLRINN [NG TON 85731 I 25 PROCENf 12. 12. SO PROCENT HA X 75 PROCE NT 8. 8. HIN 1'. 11... DE C J AN FEB MAR APR MAJ J UN JU L DEC JAN FE B MAR RPR MAJ JUN JUL Figur 18. Sammanst ällning av volymspr ognoser för Mal gomaj. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen. Punkter markerar prognoser med arealnederbördsmetoden (1 %. 5&, 9%).

18 Ströms Vattudal Modellen överskattade volymen något. Prognoserna stämde väl med utfallet eftersom detta fel kompenserades av hög nederbörd under prognossäsongen. Nederbördsst ationen i Vedjeön har lagts ner och måste ersättas med ny station i Hillsand. Risk för homogenitetsbrott föreligger. Arealnederbördsmetoden gav för låga prognoser men efter korrektion för den höga nederbörden under prognosperioden var utfallet mycket bra. TEMP 2 (Cl -2 Q (M3 / SJ RCC.OIFF (MMJ 3 15 2ij so 18 -so 12-15 6 --RECO ROEO HYOROG RPH --COMPUTED HTOROGRRPH Figur 19. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden för Ströms Vattudal - 14EOELYMOE 1961-1982 - UTFALL ACK. Q IDEi ACII. Q IO!J 211. p K'IIAAVRARNDE TILLA I NN I NG TOtt 8561 (8.,.. I 25 PAOC,Hr SO PIICCE/rlT 2\1. ll'iaavaaahoe TI LLl'HNNlNG TQtt 95731 18. I T. t 12. 6. O.OL-----------------',. OE C - JAN FEB MAA APA MAJ JUN JUL OEC JAN FEB MAA APA MAJ JUN JUL. Figur 2'. ' Sammanställning av volymsprognoser för Ströms Vattudal. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen. Punkter markerar prognoser med arealnederbördsmetoden (1%, 5%, 9%).

19 Torrön Modellen underskattade vårflödesvolymen. Inga prognoser gjordes. TEMP CCJ 2~ vvwv oo~ -2 Q CM3/Sl RCC.DIFF CMMJ 5 15 1,1 5 3-5 2-15 1 --AECOADED HYDAOGAAPH --COMPUTED HYDAOGAAPH Figur 21. Framkörning av HBV-model len över vårfloden för Torrön. Si 11 re Modellen återgav vårflödesvolymen väl. Under våren gjordes 3 prognoser. Den första låg något under, den andra något över utfallet. Sista prognosen låg nära utfallet. TEMP 2 (Cl -2 Q (M3/SJ RCC.DIFF CMMJ 15 15 12 5 9-5 6-15 3 --RECORDED HYDROGRAPH --CO MPUTED H,OROGR RPH Figur 22. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden för Sillre.

2 Havern-Holmsjön Volymen återgavs vä] av modellen. Den första toppen blev dock för hög medan den andra blev för låg. (Om prognos gjorts mellan dessa tidpunkter skulle avsevärd förbättring uppnåtts genom uppdatering av modellen). Prognoserna låg för högt på grund av riklig nederbörd under prognosperioden. Arealnederbördsmetoden gick dåligt för Havern-Holmsjön och prognoserna var mycket för låga. TE MP (Cl Q RCC.OIFF [MMJ 2 ISO 16 so 12-5 eo -15 --RECORDED H,DROGRRPH --COMPUTED H,DROGRRPH Figur 23. Framkörning av REV-modellen över vårfloden för Havern-Holmsjön. ACK., IOE l - HEDE :...-.' IIAOE :9:' ll - l 9!!2 - 'J TFAL L 16. K i AP 1A AA 1('[ I JL_A!NN! NG! OM '!~5~!) l'ia,\ 12. 8. D llooo. \ \ I \,," t 5 25 " "'" PP~(:N r 75 PC,Q(f ~ : ''". DEC J AN F ES M'1 R AFR MA J JU-I JIJL Figur 24. Sammanställning av volymsprognoser för Havern-Holmsjön. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med REV-modellen. Punkter markerar prognoser med arealnederbördsmetoden (1%, 5%, 9%).

21 Hassela Modellen underskattade volymen. I detta område gjordes inga prognoser TEMP 2 (Cl Q -2 5 15 RCC.DIFF (MMJ 1.1 5 3-5 2-15 1 --RECORDED HTDROGRRPH --COMPUTED HlDROGRR PH 25. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden för Hassela.

22 ~~~9~~J2~ Modellen överskattade volymen något. För de första prognoserna kompenseras detta fel av hög nederbörd under mars-april. Som framgår av uppritningen sammanfaller femdygnsprognosen nästan med framkörningen av modellen. Den alltför snabba uppgången vid vårflodens början beror således på modellen och ej på den meteorologfska prognosen. Arealnederbördsmetoden underskattade volymen något. Det bör observeras att prognoserna för Svegsjön med de båda metoderna ej avser exakt samma område. Arealnederbördsmetoden inkluderar Lofssjön vilken ej tas med vid modellberäkningen. 3 ISO 2" L----~========~lt===::lt=======::f" 18 RCC. OIFF 12 ISO 6 M J J -AECOADEO Hf DROGRA PH -COHPUTED HTDAOGARPH Figur 26. Framkörning av REV-modellen över vårfloden samt korttidsprognoser för Svegssjön. RCK. 2~. 18. a IDE! -- HEDELVMDE 1963-1982 -- UTFALL KVAR VARANDE TILLRINNING TOH 8563 HA X 25 PROCENT T 5 PROCENT I 12. 6..1 ------------~--~--~--~,---~ DEC JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL Figur 27. Sammanställning av volymsprognoser med REV-modellen för Svegssjön. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med REV-modellen. Punkter markerar prognoser med arealnederbördsmetoden (1%, 5%, 9%).

23 ~2rr~~g~ Modellen överskattade volymen något. På grund av riklig nederbörd låg prognoserna ändå lågt. Vid sista prognostillfället underskattade den meteorologiska prognosen nederbörden kraftigt varför den hydrologiska prognosen sl og fel. Arealnederbördsmetodens prognoser avser Dönje: Metoden gav mycket för låga prognoser. TEMP 2 (Cl -2 Q (M3/Sl RCC.OIFF (MMJ 3 15 24 5!BO -so 12 -ISO 6 M J J --RECORDED H,OROGRRPH --COMPUTED HlDROGRRPH Figur 28. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden samt korttidsprognoser för Norränge. ACK. Q IDEJ -- HEOELV~RDE 1967-1982 - - UTF ALL 24.D 18.D KVARVARANDE,, '"'""' I TILLR!NNING T~M 8563 HAX 12. 6. DEC JAN FEB MRR RPR MR J JUN JUL Figur 29. Sarronanställning av volymsprognoser med HBV-modellen för Norränge. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-mode llen. Punkter markerar prognoser med arealnederbördsmetoden (1%, 5%, 9%).

24 Tol vfors Modellen återgav både volym och flödestopp bra. Första prognosen var låg medan de följande stämde bättre. Näst sista prognosen låg dock högst både beträffande volym och högsta topp. Dessa avvikelser får tillskrivas väderutvecklingen. TEMP 2 (C J -2 Q (M3/5J RCC. OIFF (MMJ! 15 8 5 6-5 ijo -! SO MAX 2 M HEOIUH --AECO ADED HYD AOGARPH --COMPUTEO HYDAOGARPH HIN Figur 3. Framkörning av REV-modellen över vårfloden samt prognoser på högsta flödestoppen för Tolvfors. ACK. Q 8. 6. IDE i -- MEOELV~RDE -- UTFALL KV AR VARANDE TIL LRINNING TOM 8553 1 MAX I 25 PR OCENT SO PROC ENT 75 PROCENT MI N YOOO. O 2...L_--~--~--~---~--~ - -~---~- ~ DEC JR N FEB MR R RPR MRJ JUN JUL Figur 31. Sammanställning av volymsprognoser med REV-modellen för Tolvfors. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med REV-modellen.

2S Ir~~9~l!:! Mode 11 en återgav volymen väl och även prognoserna st m rätt bra. TEMP 2 CCJ - 2 Q RCC. DI F CMMJ 3 15 2ij 5 18-5 12-15 6 M J J - - AECOADED HYDAOGAAPH --COMPUTED HYOAOGAAPH Figur 32. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden för Trängslet. -- HEOELYAf\DE 1967-19B2 -- UTFALL RCK. Q IDEi.,, ACK. Q loei.. 2ijQ. KYRRVRARNOE TILLRINNING TOH 856]n ""' 25 PROCEN T 16.D 18. SO PRO CENT.. L ll VRRVRRRNOE TILLFIINNING TOH 857l l 75 PROCENT 12. 12. IN 6. 6. o.o o..:.. DEC JAN FES MAR APR MAJ J UN J.L DEC JAN FES MRR APR MA J JUN JUL \ ~ - - -------- Figur 33. Sammanställning av volymsprognoser med HBV-modellen f ör Trängs let. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-mo ellen.

26 Gråda Modellen överskattade volymen. På grund av väderutvecklingen blev prognoserna ändå för låga. TEMP 2 (Cl -2 Q (M3/SJ RCC. OIFF lmmj 3 15 24 5 18 12-5 - 15 6.Ml J --RECOR DED HlDROGRAPH --COMPUTED HlDROGRAPH Figur 34. Framkörning av HBV-modeUen över vårfloden för Gråda 24. 18. ACK. Q IDE! -- MEDEL VIIROE 1969-1982 -- UTFALL KVARVARANDE ""'" l T!LLR!NN!NG TDH 8563 HAX 12. 6. o.o~--~ - - ~--~ --- ~--~---~ DEC FEB MnR npr JUN JUL Figur 35. Sammans tällning av volymsprognoser med HBV-modellen för Gråda. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modeUen.

27 Stada rforsen Volymen överskattades men modellen återgav den första toppen rätt väl. Prognoserna i början av maj låg dock betydligt högre. Vädret under flödestoppen var således något gynsammare än normalt. TEMP 2 (Cl Q -2 3 15 24 ~--,so 18 -so RCC.DIFF (MMJ 12-15 MRX 6 J F M R M J j MEDIUM --AECOADED HYDAOGARPH --COMPUTEO HYOAOGARPH MIN Figur 36. Framkörning av REV-modellen över vårfloden samt prognoser på håf 1ta flödestoppen för Stadarforsen. ~~'!)'!)~~~i Volymen överskattades medan högsta toppen låg på rätt nivå. Den kom dock alldeles för tidigt. Inga prognoser gj?rdes. TEMP l CJ 2 1 ~~~~ \.Jv\!'Vi ",;vvv \.T= -2 v v "'vwv Q lm3/sj RCC.DIFF lmmj 5 15 4 so 3 -so 2-15 1 - -AECOADED HYDAOGARPH --COM TED HYDAOGARPH Figur 3?. Framkörning av REV-modellen över vårfloden för Hammarby.

28 Bernshammar Isdämning vid stationen i Bernshammar försvårar bedömning av modellen. Volymen återgavs rätt väl medan högsta toppen underskattades. Som följd därav låg sista prognosens värde på toppen för högt. TEMP 2 (Cl -2 Q (M3/SJ ACC.OIFF (MMJ 5 15 ij 5 3 -so 2-15 HRX 1 HEDIUH --AECOADED HYDAOGAAPH --COMPUTED HYDAOGAAPH Figur 38. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden samt prognoser på högsta flödestoppen för Bernshammar. HIN ACK. ~.D a ID El -- HEDELV~RDE 1973-1983 -- UTFALL KVARVARANDE TILLRINNING TOM B5531 3.D MAX 25 PROCENT 5 PROCENT 75 PROCENT MIN! 2. T DEC JRN FEB MRR RPR MRJ JUN JUL Figur 39. Sammanställning av volymsprognoser med HBV-modellen för Bernsharrnnar. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen.

29 Lernbo Modellen återgav vårflödesvolymen väl. På gruhd av väderutvecklingen under prognosperioden låg dock de första prognoserna lågt. Sista prognosen stämde med modellens värde på flödestoppen. Modellen underskattade toppen något. TEMP 2 (Cl -2 Q (M3/5J RCC.D IFF (MMJ 1 15 8 5 6-5!JO -15 HRX 2 MEDIUM --RECORDED HYDROGRRPH - -computed HYDROGRRPH Figur 4. Framkörning av HBV-modeZZen över vårfloden samt prognoser på högsta fzödestoppen för Lernbo. HIN ACK. Q IDEi 8. 6.D ljddo.o -- MEDELVMDE 197-1983 -- UTFAL L KVARVARANDE TILLR!NNING TOM 8553 1 MAX! 25 PROCENT 5 PROCENT 75 PROCENT MIN 2..-'-----~--~--~---~--~ --"""',------~ DEC JRN FEB MRR RPR MRJ JUN JUL Figur 41. SammanstäUning av vo Zymsprognoser med HBV-mode ZZen för Lernbo. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modeZZen.

3 Karls lund Någon jämförelse med uppmätt vattenföring har inte gjorts i figuren. Prognosen över flödestoppen var obetydligt högre än det senare uppmätta högsta värdet (68 m3/s). TEMP 2 (Cl Q -2 5 15 RCC.DJFF (MMJ ijo 5 3 -so 2-15 MAX 1 J F M R M J J MEDIUM --RECORDED HYDROGRRPH --COMPUTED HYDROGRRPH HIN Figur 42. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden samt prognos på högsta flödestoppen för Karlslund.

31 Hjäl ma ren Volymen överskattades något av modellen. De första prognoserna gav dock för låga volymer på grund av riklig nederbörd i mars-april. Sista prognosen ligger högt beroende på att nederbörden i maj var låg. TEMP 2 (Cl Q (M3/SI 1 8 I I i 15 so ACC.D!FF '.MM I 6 -so ~o - 1 so HRX 2 M R M HEOIUH AECOAOEO HTOAOGAAPH - OMPUT HIN Figur 43. Framkörning av HBV-~odellen över vårfloden samt prognoser på högsta flödestoppen för Hjqlmaren. ACK. 8. 6. IDEi -- HEDELVAROE 1967-193 - - UHALL KVAAVARANOE TILLAtNNJNG TOM B5531 HAX! 25 PROCENT 5 PROCENT 75 PROCENT HIN ijqoo. 2.. '------- ~---------- :,,,,- - ---~ DEC JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL Figur 44. Sammanställning av volymsprognoser med HBV-modellen för Hjälmaren. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen.

32 Roxen Modellens volymfel var litet under vårfloden. Prognoserna låg dock särskilt i början högt då nederbörden under prognosperioden var riklig. Modellen överskattade sannolikt högsta toppen något. Detta fel är dock svårt att bedöma för detta område då de uppmätta värdena är osäkra för enskilda dagar beroende på det stora inflytande ett litet fel i Roxens vattenstånd har. i EMP 2 (Cl Q (M3/Si 1C I fiso ACC.OJFF (MMl 8 6 ~o MAX 2 R M MEDIUM -RECOROEO HYOROGRRPH -COMPUTEO HTOROGRRPH MIN Figur 45. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden samt prognoser på högsta flödestoppen för Roxen. ACK. ~ IOEI 8. KVARVARANOE TILLAINN!NG TC 85531 DEC JRN FEB MRR RPR MRJ JUN JUL Figur 46. Sammanställning av volymsprognoser med HBV-modellen för Roxen. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen.

33 Bl ankaström Mode 11 en återgav väl totala volymen under vårfloden. På grund av väderutveckl ingen låg dock den enda prognosen som gjordes för lågt. TEMP 2 (Cl Q -2 1 15 8 5 6 -sa RCC.DIFF (MMJ '! -15 HAX 2 J F M R M J J HEDIUH --RECORDED H,OROGRAPH --COMPUTED H,OROGRAPH Figur 47. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden samt prognoser på högsta flödestoppen för Blankaström. HIN ACK. Q 8. 6. IOEJ -- HEOELV~ROE 196ij - 19B3 -- UTFALL KVARVARANDE TIL LRINNING TOM 85531 MAX I 25 PROCENT 5 PROCENT 75 PROCENT MI N ijq. 2..-'---~--~--~---~--~--...,,.,.---~--~ DEC JRN FEB MRR RPR MRJ JU N JUL Figur 48. Sammanställning av volymsprognoser med HBV-modellen för Blankaström. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen.

34 Asnen Modellen återgav väl totala volymen. De två första prognoserna låg dock för lågt beroende på väderutvecklingen medan den sista prognosen stämde rätt väl. TEMP (Cl Q 1 15 8 5 RCC.DIFF (MMJ 6-5 ljo -15 2 --RECORDED H,DROGRRPH --COMPUTED H,DROGRRPH Figur 49. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden samt prognoser på högsta flödestoppen för Åsnen. ACK. 8. 6. a IOEJ -- MEOELV~ROE 1972-1983 -- UTFALL KVARVARANDE TILLRINNJNG TOM 85531 MAX! 25 PROCENT SO PROC ENT 75 PROCENT MIN 4. 2. OEC JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL Figur 5. Sammanställning av volymsprognoser med HBV-modellen för Åsnen. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med HBV-modellen.

35 Torsebro Modellen överskattar kraftigt högsta flödet under våren. Detta sammanhänger delvis med att modellen underskattade flödet i början av februari. Vid prognostillfällena hade mode l len justerats för detta fel och prognoserna kom därför att ligga endast något över det verkliga värdet. TEMP 2 (Cl Q -2 1 15 BO ACC. DI FF (MMJ 6 ij 15 HAX 2 HEOIUH --RECORDEO HYOROGRAPH --COMPUTED HYDROGRAPH Figur 51. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden samt prognoser på högsta flödestoppen f ör Torsebro. HIN ~i~!~~9~~ Modellen överskatt ade volymen medan felet i värdet på högsta toppen ej var så stort. Inga prognoser gjrodes.. TEMP (Cl Q CM3/Sl ACC. DI FF (MMl 3 18 12 6 --RECOROEO HYOROGRAPH - -COMPUTEO HYOROGRAPH Figur 52. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden samt prognoser på högsta flödestoppen för Simlången.

36 Moholm Modellen överskattade toppen något. Prognosen överskattade toppen dels på grund av detta dels på grund av väderutvecklingen i april. TEMP 2 (Cl -2 Q (M 3/5J RCC.DIFF (MMJ 5 15 ~o 5 3-5 2-15 MAX 1 J F R MEDIUM --RECORDED HYDROGRR PH --COMPUTED HYDROGRRPH MIN Figur 53. Framkörning av HBV-modellen över vårfloden för Moholm.

37 ~\Eii~~ Volymen överskattades något av modellen och prognoserna kom att ligga något för högt. TEMP 2 (Cl Q -2 3 15 RCC.D IFF (MM J 24 5 18-5 12-15 6 J F M R M J J Figur 54. Framkörning av REV-modellen över vårfloden för Höljes. 24.D ACK. IOEI 18. D -- MEDELVMOE 1969-1982 -- UTFALL KVARV ARANDE TILLRINNING TOM I B563 ::\ROCENT 5 PROC ENT 75 PROCEN T MIN 12. 6..-'----~------~--~------~--~------~ RPR MRJ JUN JUL OEC JRN FEB MRR Figur 55. Sammanställning av volymsprognoser med REV-modellen för Höljes. Lodräta streck med tvärstreck markerar prognoser med REV-modellen.

38 Sammanfattning Volymfelen i modellen vid framkörning under våren 1985 har sammanställts i figur 56. Medan volymfelen i södra Sverige är relativt små har många områden i norra Sverige anmärkningsvärts stora volymfel. I allmänhet överskattas volymerna såsom i Angermanälven och i flera områden i Luleälven men även kraftig underskattning förekommer (Sitasjaure, Torrön). :u.t S.. itla-1--sj... a-ur e-l--ll"'9-,~ i-~-i~ -52.5 52.5-52.5 525-52.5 52.5-52.5 52.5-52.5 52.5 15. Letsi Kultsjön Malgomaj Ströms- Torrön Vattudal :LL :wlj.. 5-52.5 52.5-52.5 52.5-52.5 52.5-52. 5 52. 5-52.5 52.5 Sillre Havern Holmsjön - 52.5 52.5-52.5 :~ 5 Svegsjön Norränge Tolvfors :L :L --,- 52.5-52.5 52 5-52.5 52 5-52.5 Q 52.5 1..l_ Trängslet Grdda Stadar- Hammarby Bernshammar forsen :LL 5-52.5 52.5 52.5-52.5 52.5 52.5-52.5 52.5 Hjälmar en Lernbo Roxen Blanka- Höljes ström :LL 1~ :Ll_ :L_ -52.5 52. 5-52.5 52. -52.5 52.5-52 5 52.5 Figur 56. Fördelning av HBV-modellens volymfel. Felen har indelats i intervall om 15 mm och för varje intervall anges antal år då felet faller inom detta intervall. Volymfelet 1985 har markerats med ofylld ruta.

39 3. PROGNOSER MED AREALNEDERBöRDSMETODEN Metoden Arealnederbördsmetodenbaseras på regressionssamband mellan nederbörd och tillrinningsvolym. Neder börden är uttryckt som andel av normalnederbörden och erhålls genom analys av nederbördskartor. Nederbördsperioden räknas från ettdatum då vintern antas börja (1 oktober eller 1 november) fram till prognostillfället. Tillrinningen beräknas för perioden från vinterns början fram till ett datum efter vårfloden (31 maj, 3 juni eller 31 juli). Prognosen utgörs av den beräknade tillrinningen för den ovannämnda perioden minskad med den ti l lrinning som kommit fram till prognostillfäl let. En sannolikhetsfördelning av den förväntade tillrinni ngen (prognosen) ges också. I de fall, där magasineringen i de naturliga magasinen (snötäcke, markvatten, grundvatten och oreglerade sjöar) vid beräkningsperiodens (vinterns) början har avviket avsevärt från medelnivån för årsti den, görs korrigering för detta. Prognosernas omfattni ng Under vintern och våren 1985 användes arealnederbördsmetoden för prognoser på volymen av nettotillrinningen för regleringsmagasinen i 43 områden i Norrlands i nl and och fjälltrakter. Områdena var fördelade på 7 i Luleälven, 3 i Skellefteäl ven, 6 i Umeälven, 15 i Angermanä l ven, 4 i Indalsälven, 3 i Ljungan och 5 i Ljusnan. I figur 57 anges prognosområdena. Prognoserna utfärdades i början av månaderna februari, mars, april, maj, och juni. Sammanlagt gjordes 194 prognoser som angav nettotillrinningen fram tom ett eller flera slutdatum efter vårflodskulmen. Om man räknar prognoserna till olika slutdatum som separata utfärdades 374 styck. För en del områden gavs också prognoser (med egen felfördelning) på den totala tillrinningen för samtliga uppströmsliggande regleringsmagasi n. Om man även räknar dessa som separata utfärdades totalt 428 prognoser. I tabell 2a redovisas prognos erna för perioderna tom maj och den verkliga nettotillrinning som i nträffade. Motsvarande data avseende prognoserna tom juni redovisas i tabel l 2b och tom juli i tabell 2c. Tabell 2 a. Prognoser rred arealnederoordsnetcrlen 1985. P = pro;jnoserat värde, U = uppnätt värde. K = P x 1/U. Sort: dygnsenheter. Cmråd e Area ~F~ eb=ru=ar=i -- -"' rra'""- j ------=--=Mar = =-----'na=,_j Ap=r i =--1 _- =na"'--- j ---------=--=Ma,.,_j (km2 ) P U K P U K P U K P U K Storsj ön-fl ås j OO 1489 321 3245 99 Havern-Hol.ms jön 3819 533 6928 77 Havem-Holmsjäi. totalt 538 854 1173 84 Gi.nån 437 35 4212 83 I: Ljungan % 15 (124) 14385 84 Lassen 1353 34 3182 95 29 2956 98 274 2778 99 26 2663 99 Grunds jöarna 787 174 267 84 163 1954 83 153 1829 84 144 1745 83 Långå total t 214 478 5249 91 453 491 92 427 467 93 43 448 91 Svegssjön 635 1225 1455 85 181 13597 8 116 12585 88 141 1165 89 SvegssjCll. total t 849 172 19754 86 1534 1857 83 1533 17192 89 1445 1658 9 Dönje 6226 748 11236 67 719 1326. 7 736 9236 8 68 864 75 Dcnje totalt 14716 2451 399 79 2254 28833 78 2268 26428 86 252 24122 85 Alfta 3136 512 5753 89 378 499 77 378 3915 97 353 3246 19 I: L j usnan 17852 (2963) 36743 81 (2632) 33742 78 (2646) 3343 87 ( 245) 27368 88. Siffror inan parentes betyder ej l evererade pr ognoser.

4 Tabell 2 b. Prognoser rred arealnederbördsrretcrlen 1985. P = prognoserat värde. U = uppnätt värde. K = P x 1/U. Sort: dygnsenheter. Sitasjaure Suorva Om:'åde Suorva totalt Satihaure Vietas totalt Porjus Porjus totalt Tjakt.jajaure Parki Park.i totalt Letsi Letsi totalt r. Luleälven Area (km') 982 4681 5663 1342 75 2917 9922 2267 2623 489 4624 9514 19436 Februari - juni Mars - juni P U K p u 484 3778 128 462 384 1821 1484 119 1764 14387 235 18582 124 2226 18227 414 3442 12 46 3382 2719 2224 123 2632 2169 846 6959 122 775 6573 3565 28983. 123 347 28182 84 7286 115 81 7186 798 911 89 762 8471 K 12 123 122 12 122 118 121 111 9 April - juni Maj - juni P U K P U K 44 3829 16 384 3761 12 1682 14285 118 1484 13659 19 286 18114 115 1868 1742 17 4 3269 122 353 32 llo 2486 21383 116 2221 262 18 768 641_ 12 666 6332 15 3253 27793 117 2887 26952 17 834 7119 117 746 787 15 792 789 1 713 7561 94 1638 16297 11 1563 15657 1 1626 159 18 1459 14648 1 1238 1336 12 116 14 116 169 9743 11 921 9399 99 2876 26633 18 2722 25661 (6441) 55616 116 (6129) 53843 16 2695 24752 19 238 2447 99 114 (5948) 52545 113 (5267) 5999 13 p Juni u 297 3488 19 ll78 1387 15196 214 2443 161 17639 333 4113 1934 21752 554 5993 56 6343 16 12336 462 629 1522 18365 ( 3456) 4117 K 85 93 91 88 91 Bl 89 92 79 86 77 83 86 Sädvajaure 1444 Riel:r!.es 1 Homavan-Storavan 3876 HOnia.van-Storavan totalt 632 597 5665 15 326 359 91 836 949 88 1759 18745 94 585 5522 338 3557 85 9186 1729 18265 16 95 88 95 598 363 844 185 5553 1 3513 13 8631 98 17697 12 521 548 33 3467 743 8263 1595 1721 95 95 9 93 4598 2961 4789 12348 övenman 629 Ajaure 259 Ajaure total t 3138 Abel vattnet-bleriken 45 Gardiken 728 Gardiken totalt 4316 'Stonman 2339 Storuman totalt 6655 329 235 14 319 2265 141 299 225 136 297 2159 138 112 165 16 172 1455 13 176 1177 16 141 122 14 1449 12955 112 1391 1272 19 1375 12382 111 1338 12181 11 214 2236 96 199 2217 9 22 226 92 211 224 94 221 2365 93 222 2418 92 212 2454 86 1883 17556 12 1811 17355 14 1789 1742 15 648 7577 86 635 724 88 656 6799 96 2531 25133 11 2446 24595 99 2445 23841 13 28 2573 Bl 1756 16994 19 615 6576 93 2372 2357 11 Stor juktan 1686 63 552 11 567 5391 15 576 5277 19 536 5169 14 E Uneälven 8341 (3134) 3635 12 (313) 29986 1 (321) 29118 14 (298) 28739 11 285 8121 126 1912 164 13722 4213 17935 3951 21886 Ransarn 67 Kultsjäl 119 Malgaiej 1858 Vojmsjtn 2253 E A.seleäl ven 5827 Borgasjoo 58 Stors jooten 625 Tå.själ 1466 Flåsjfu 16 Röstränss jön 2469 E Fjällsjöälven 6128 BlåsjOO 965 Jornsjfu 424 Lirningen 664 Kvarnbergsvattnet 526 E Kvarnbergsvattnet 2579 Hetögeln-Fågelsjön 1489 Stränsvattnet 2371 I: Hetögeln-Stränsvattnet 386 E Faxäl ven 6439 E Angernanäl ven 18394 25 2263 111 24 2242 52 533 98 5 5229 67 7271 92 665 7217 735 8626 85 69 8451 (2175) 2349 93 (295) 23139 275 2633 14 26 261 3 3179 94 292 3113 472 5174 91 475 5215 255 292 88 263 2918 765 7931 96 75 7691 (267) 21819 95 (24) 21547 5 514 97 47 528 17 96 92 82 91 1 94 91 9 25 2216 113 247 2185 113 54 5195 14 55 5177 98 688 761 97 628 6939 91 743 8316 89 685 8174 84 (2221 ) 22788 97 (265) 22475 92 262 256 12 35 381 99 5 5266 95 26 2811 92 98 775 7468 14 95 (212) 21186 99 93 435 492 88 211 1885 112 29 19 11 176 1882 94 257 2525 12 283 343 93 462 228 69 5247 2751 7232 88 83 95 (192) 2798 92 47 4811 98 177 1857 95 438 445 18 413 421 13 367 3935 96 375 3852 97 251 1799 14 255 1829 139 25 232 11 21 2137 (14) 12869 19 (1347) 12778 15 (1183) 12769 93 (1232) 12657 578 599 96 573 675 94 628 643 14 573 584 58 7672 76 598 7225 83 638 6967 92 588 6972 (1158) 13662 85 ( 1171) 133 88 (1266) 131 97 (1161) 12812 ( 2558) 2653 96 (2518) 2678 97 (2449) 25779 95 (2393) 25469 (68) 71839 95 ' (6653) 7764 94 (6772) 69753 97 (6378) 68742 98 97 98 84 91 94 93 16 1535 345 3626 265 3276 41 5522 (118) 13959 17 1766 155 1626 193 2247 68 889 3 3191 (886) 9719 32 3488 14 95 Bl 74 85 96 95 86 76 94 91 87 95 95 15 24 2434 99 96 947 11 (733) 7774 94 34 3368 1 1 26 3453 75 ( 6) 6821 88 (1333) 14595 (3399) 38273 91 89 Torräi. 1369 öster-noren 2389 Håckren 1153 Storsjäl lokalt 556 Storsjäl nedan Kallsjäi. 912 E Indalsäl ven 1471 849 7125 119 865 794 122 8 6957 115 79 6864 115 1179 9332 126 125 925 135 118 932 131 1125 8882 127 415 4417 94 425 429 99 41 4192 98 4 479 (1236) 17316 71 (1265) 16552 76 (126) 1698 78 (1215) 15623 283 3165 91 294 347 98 285 29322 97 274 28584 (3679) 3819 96 (385) 37141 12 (365) 36279 11 (353) 35448 98 78 96 98 3251 5251 1964 6327 13542 16793 Storsjön-Flåsjön Havern-Holrnsjön Havern-HolmsjCll total t Gi.nån t Ljungan 1489 3819 538 437 9615 58 5254 785 1124 (1365) 16494 64 9338 (1969) 25832 11 575 5186 7 77 1787 83 (1345) 15973 65 67 8787 76 (1952) 2476 111 55 51 18 518 515 13 71 82 1293 8 71 983 72 84 (137) 1541 89 1229 14818 83 69 67 8328 73 547 799 69 79 ( 1977) 23729 83 (1776) 22727 78 177 2875 4645 3697 8342 I.ossen Grunds jöarna Långå totalt Svegssjön SvegssjCO total t OOnje Dönje totalt Alfta E Ljusnan 1353 787 214 635 849 6226 14716 3136 17852 455 4687 259 2836 713 7523 1591 18344 234 25867 984 15467 3288 41334 425 7789 (3713) 49123 97 439 4461 91 248 2723 95 687 7184 87 1422 17436 89 219 2462 64 959 14557 BO 368 39177 55 461 6945 76 (3529) 46122 98 421 4283 98 419 4168 11 91 236 2598 91 232 2514 92 96 656 6881 95 651 6682 97 82 1475 16424 9 1467 15489 95 86 2131 2335 91 2117 22171 95 66 18 13467 75 97 12295 74 78 3139 36772 85 324 34466 88 66 466 5951 78 471 5282 89 77 ( 365) 42723 84 ( 3495) 39748 88 155 769 2274 3839 6113 4231 1344 236 1238 Siffror inc:m parent-.es betyder ej l evererade progrtoser.

HQh Tabell 2 c. Prognoser rred arealnederbördsrretcrlen )-985. P = prognoserat värde. u = upprätt. värde. K = P x 1/U. Sort: dygnsenheter. 41 Område Area Februari - juli Mars - juli April - juli Maj - juli (Jan2) P U K p u K p u K p u K Juni - p juli u K Sitasjaure Suorva suårva totalt Satihaure Vietas total t Porjlls Porjus total t Tjaktjajaure Parki Parl<.i totalt Letsi Letsi totalt E Luleä.l ven 982 768 638 122 733 637 115 652 6359 13 619 6291 98 541 618 4681 2938 23284 126 2893 22567 127 2757 22765 121 2474 22129 112 218 2188 5663 375 29592 125 3625 29237 124 348 29124 117 393 2843 19 2559 626 1342 583 4874 12 58 4814 12 572 471 122 511 464 11 396 3883 75 4289 34466 124 425 3451 123 398 33825 118 364 337 19 2955 389 2917 144 959 115 968 8683 111 972 851 114 865 8432 13 547 6213 9922 5333 43525 123 5174 42734 121 4952 42335 117 447 4152 18 352 3632 2267 1356 1237 11 1292 1227 16 1367 1214 113 1243 1218 13 146 1114 2623 1191 13161 9 1154 12621 91 12 124 1 197 11711 94 93 1493 489 2547 25468 1 2446 24828 99 2567 2418 16 234 23819 98 1949 2157 4624 1547 1293 12 1468 12598 117 1371 12337 111 1196 11993 1 758 8623 9514 494 38398 17 3914 37426 15 3937 36517 18 3536 35812 99 277 313 19436 (9427) 81923 115 (988) 816 113 (8889) 78852 113 (86) 77314 14 (629) 66432.9 1 98 12 98 88 96 95 86 91 88 9 93 Sädvajaure 1444 821 7416 111 813 7273 112 842 764 115 734 7231 12 Riel:nes 1 464 4964 93 457 4931 93 49 4887 1 452 4841 93 Homavan-Storavan 3876 112 11476 88 959 11172 86 14 1617 95 96 1249 88 Harnavan-Storavan totalt 632 2297 23856 96 2229 23376 95 2337 2288 12 293 22321 94 6349 4335 6775 17459 överurran Ajaure Ajaure total t Abelvattnet-Bleriken Gardiken Gardiken total t Stonman StorurIE.n totalt Storjuktan E Uneälven 629 259 3138 45 728 4316 2339 6655 1686 8341 457 3228 142 1496 1376 19 1952 16934 115 291 2877 11 261 3241 8 254 2352 19 758 9338 81 3262 3239 11 717 6727 17 (3979) 39117 12 431 1374 185 262 258 2325 747 372 675 (3747) 3143 137 41 13556 11 1398 16699 18 187 2858 92 265 3294 78 25 22851 12 2323 91 83 781 383 133 13278 15 16361 11 2847 93 333 75 22538 13 856 91 31852 96 313 3198 1 6616 12 686 652 16 38468 97 ( 3789) 376 11 47 337 134 1351 13123 13 1759 1616 19 281 2881 98 244 3449 71 2284 2249 12 741 8337 89 325 3827 98 646 6394 11 (3671) 37221 99 2%3 11222 14185 2553 248 19218 5974 25192 5176 3368 Ransaren 67 KultsjOO 119 Malgcrnaj 1858 VojmsjOO 2253 E Aseleäl ven 5827 Borgasjön 58 Stors jwten 625 TåsjOO 1466 FlåsjOO 16 Rös tränss j OO 2469 I: Fjällsjöälven 6128 Blåsjön %5 Jorrnsjön 424 Limingen 664 Kvarnbergsvattnet 526 I: Kvarn.bergsvattnet 2579 Hetögeln-Fågelsjön 1489 Stränsvattnet 2371 I: Hetögeln-Stränsvattnet 386 I: Faxälven 6439 E Angernanäl ven 18394 327 2946 111 315 2925 18 327 2899 113 325 2868 113 64 6488 99 617 6387 97 655 6353 13 62 6335 98 77 8677 89 765 8623 89 8 8467 94 74 8345 89 88 1978 8 835 183 77 895 1668 ( 2617) 2989 9 (2532) 28738 88 ( 2677) 28387 332 347 533 292 885 (2389) 644 241 52 382 18 315 359 13 3748 93 337 3682 92 62 89 535 661 88 84 83 1526 79 94 (2515) 2874 9 335 88 3 3321 9 3. 3214 93 27 3154 86 9478 93 87 9238 94 98 25633 93 ( 2357) 25361 93 (2441) 6143 15 595 631 99 555 238 118 238 253 116 22 315 39 15 31 2974 14 35 365 % 328 3612 91 568 6112 93 53 693 87 915 11 82 8779 93 25 98 (2258) 24612 92 5923 94 595 5814 12 235 99 25 21 12 4569 114 485 4545 17 435 4459 98 45 4376 13 29 287 139 295 2117 139 24 232 13 25 2425 13 (1695) 14837 114 (1613) 14746 19 (1432) 14737 97 (15) 14625 13 689 719 98 678 714 95 746 772 15 688 6869 1 68 8769, 77 698 832 84 7472 864 93 697 869 86 (1369) 15788, 88 (1376) 15426 89 (1493) 15136 99 (1385) 14938 93 ( 364) 3625 1 ( 2989) 3172 99 (2925) 29873 98 ( 2885) 29564 98 (87) 85347 95 (7878) 84271 93 (843) 8326 97 (7658) 8225 93 237 2218 17 47 4784 98 385 4682 82 575 7874 73 (1667) 19558 85 225 2215 12 25 2195 93 27 393 87 15 1292 81 445 4738 94 (125) 13533 92 443 4491 99 126 158 119 33 2958 112 143 1235 116 (142) 9742 17 487 4397 11 l 4 455 88 (887) 8947 99 (1929) 18689 13 (4846) 5178 17 Storsjfu nedan Kallsjön 912 342 36472 94 355 35454 1 3465 34729 1 34 33991 1 18949 Storsjön-Flås joo Ginå.n 1489 437 67 616 19 731 1765 7 665 692 19 741 1214 73 64 752 614 16 9755 77 611 5921 13 9336 2676 5124 Siffror inan parentes betyder ej levererade prognoser.