Liten väderguide Faktablad nr 11 December 2002
|
|
- Johan Månsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Liten väderguide Faktablad nr December 00
2 Förord Det här faktabladet innehåller en samling av artiklar som från maj 99 till och med april 995 publicerades i Väder och Vatten, en månatlig tidskrift utgiven av SMHI. Artikelserien ville ge en översiktlig bild av hur temperatur och nederbörd i Sverige varierar månad för månad under ett år. Alla data som ligger till grund för denna publikation gäller normalperioden Rekordvärden som anges avser dock Det bör kanske påpekas att värdena avser att ge en mycket översiktlig bild av klimatet inom ett område. Det kan vara svårt att föreställa sig hur varm eller kall en månad egentligen är, om man bara ser dygnsmedelvärden eller kanske till och med bara månadsmedelvärden. Uppfattningen om en dag är varm eller kall är nog starkare knuten till vad termometern visar vid en viss tidpunkt under dagen. Jag har därför valt att ge ett medelvärde för månaden av temperaturen på eftermiddagen och dessutom ange hur hög den kan bli om vi får rekordvärme. beskriva de kalla dagarna har jag valt att presentera de absolut lägsta observerade maximitemperaturerna under dagen. Att på ett liknande sätt förmedla en känsla för om en månad är blöt eller torr är svårt. Ett mått som kan ge oss en uppfattning om regn och torka är antalet dagar då det har fallit nederbörd. Men även om antalet är stort behöver det ju inte komma så mycket varje dag, därför presenteras även vad den samlade nederbördsmängden i medeltal uppgår till under månaden och hur extremt mycket det kan komma när det verkligen är blött. I det här faktabladet har också lagts till uppgifter om åska, som visar hur många dagar det i medeltal åskar under åsksäsongen maj till och med september. Även under resten av året kan det förekomma åska och som komplettering har jag därför lagt in även det totala antalet åskdagar för året. Ett varmt tack till Haldo Vedin och Hans Alexandersson, som har varit faktagranskare, Peter Svensson som bistått i datatekniska frågor samt Carolina Eggertsson som gjort alla illustrationer. Norrköping december 00 Carla Eggertsson Karlström
3 Liten januari - väderguide Maximi- - temperatu- rer ett nor- - - malt januaridygn. - I norr är dygnsvariationen så - - här års i det närmaste försumbar. Det samma gäller även i söder under mulna - dagar. stiger till rekordvarm januaridag. Går den över blir det nytt Sverigerekord inte ens under dagen överstiger är det en mycket -- kall januaridag. Om dygnets lägsta temperatur - - går under - - blir - - det nytt Sverigerekord för januari När det 6 7 så här (i mm) under hela 6 januari är det 05 normalt det ska bli 0 rekord för 80 januari måste må- 7 nadsnederbör- den vara minst så 0 här stor. Blir 80 den större 9 än 9 mm är det rekord 0 för hela 9 Sverige många dagar med 9 nederbörd får man räkna med i januari, men då är också alla räknade, även de 7 med bara 0. mm. Den största 9 dygnsnederbörd som uppmätts i januari är 0 mm.
4 Liten februari - väderguide Maximi- - temperatu- rer ett normalt februa- ridygn. I norr är dygnsvariationen så - - här års ännu - ganska liten. - - stiger till rekordvarm februaridag. Går den över blir det nytt Sverigerekord inte ens under dagen överstiger är det en mycket -- kall februaridag. Om dygnets lägsta temperatur -- går under - - blir - - det nytt - - Sverigerekord - för februari När det så här (i 9 mm) under hela 8 februari är det normalt det ska bli 9 rekord för 7 76 februari 0 89 måste må- 7 nadsnederbör- den vara minst så 79 här stor. Blir 70 den större än mm är det rekord 0 för hela Sverige många dagar med nederbörd får man räkna med i februari, men då är också alla räknade, även de med bara 0. mm. Den största dygnsnederbörd som uppmätts i februari är 85 mm.
5 Liten mars - väderguide Eftermiddagstemperaturer en normal marsdag i mitten av månaden. Helt normalt stiger temperaturen också i inlandet till minst under något enstaka dygn i norr och under - dygn i söder. stiger till rekordvarm marsdag. Går den över blir det nytt Sverigerekord inte ens under dagen överstiger är det en mycket - kall marsdag. Om dygnets - - lägsta temperatur går un der - blir - det nytt - - Sverigerekord för mars När det 6 55 så här (i 7 6 mm) under hela mars är det normalt det ska bli 9 rekord för 9 76 mars måste 05 6 månadsnederbörden vara 7 6 minst så här stor. 98 Blir den 7 70 större än mm är det rekord 7 för hela 7 7 Sverige många dagar med 9 nederbörd får man räkna med i mars, men då är också alla räknade, även de med bara 0. mm. Den största dygns- 7 nederbörd som uppmätts i mars är 8 mm.
6 Liten april - väderguide Eftermiddagstemperaturer en normal aprildag i mitten av månaden. Helt normalt stiger också temperaturen i inlandet till minst under något enstaka dygn i norr och under - dygn i söder. stiger till rekordvarm aprildag. Går den över blir det nytt Sverigerekord inte ens under dagen överstiger är det en mycket - kall aprildag. - Om dygnets lägsta temperatur går un der - blir - det nytt - - Sverigerekord för april När det 8 så här (i 8 8 mm) under hela 9 april är det normalt det ska bli 0 7 rekord för 0 79 april måste 8 månadsnederbörden vara 7 minst så här stor. Blir den 8 större än 8 08 mm är 08 det rekord 8 för hela 9 Sverige många dagar med nederbörd 0 8 får man räkna med i april, men då är också alla räknade, även de med 0 bara 0. mm. Den största dygns- 7 nederbörd som uppmätts i april är 78 mm.
7 Liten maj- väderguide Eftermiddagstemperaturer en normal majdag i mitten av månaden. Helt normalt stiger också temperaturen i inlandet någon gång till minst i norr och i söder. stiger till rekordvarm majdag. Går den över blir det nytt Sverigerekord inte ens under dagen överstiger är det en mycket kall majdag. Om dygnets lägsta temperatur går under blir det nytt Sverigerekord för maj. 8 5 När det 7 5 så här (i mm) under hela 5 maj är det normalt det ska bli 89 0 rekord för 0 89 maj måste 9 78 månadsnederbörden vara 77 0 minst så här stor. Blir den 75 större än mm är 96 det rekord för hela Sverige många dagar med 0 nederbörd 0 får man räkna med i maj, 0 men då är också alla räknade, även de med 0 bara 0. mm. Den största dygns- 0 nederbörd 0 som uppmätts i maj är 9 mm. 5
8 Liten juni - väderguide många dagar med ne- derbörd får man räkna 7 med i juni, men 0 då är också alla räknade, även de med bara 0. mm. Den största dygnsnederbörd som 9 uppmätts i juni är 87 mm. Eftermiddagstemperaturer en normal junidag i mitten av månaden. Helt normalt stiger också temperaturen i inlandet någon gång till minst mellan - gånger i norr och -6 gånger i söder. stiger till rekordvarm junidag. Går den över blir det nytt Sverigerekord. - inte ens under dagen överstiger är det en mycket kall junidag. Om dygnets lägsta temperatur går under - blir det nytt Sverigerekord för juni När det så här (i mm) under hela 70 juni är det normalt det ska bli 9 rekord för 8 juni måste 0 5 månadsnederbörden vara 9 minst så här stor. Blir den större än 78 mm är 86 8 det rekord för hela 96 Sverige
9 Liten juli - väderguide Eftermid- stidagstemperaturer ger till dessa en normal värden är det julidag. en rekordvarm julidag. Går Helt normalt stiger temperaturen också i det nytt Sverige- den över blir inlandet till rekord. minst mellan- gånger i norr och 5-6 gånger i söder bara orkar upp till dessa värden på eftermiddagen, då mycket kylig julidag. Någon risk för nattfrost finns dock inte utom på Sydsvenska höglandet och i de inre delarna av Svealand och Norrland När det 8 juli 88 så 87 ska vara många dagar med ne- här mycket 9 rekordblöt måste derbörd får nederbörd (i 76 mm) under 7 hela må- man räkna 7 58 hela juli är det 7 nadsnederbör- den bli minst så 7 då är också alla med i juli, men 8 helt normalt. 80 Oftast är det fråga om regn- 79 den större än de med bara här stor. Blir räknade, även skurar i juli. 9 mm är det en liten skur 6 9 En sådan kan rekord för hela på 0. mm. 66 ibland ge mer Sverige. Den största 68 än en hel normal månads dygnsnederbörden någon nederbörd. 7 julimånad är 98 mm
10 Liten augusti - väderguide Eftermid- dagstem- peraturer stiger till en normal augustidag. Helt normalt rekordvarm augustidag. Går stiger temperaturen också i den över inlandet till blir det nytt minst mellan gång i norr kord. Sverigere- och -5 gånger i söder. bara orkar upp till på eftermiddagen, då mycket kylig augustidag. Antalet frostnätter ökar från på Sydsvenska höglandet och i de inre delarna av Svealand till ca i Norrlands fjälltrakter När det 65 augusti många dagar med ne så här ska vara (i 8 måste hela man räkna 8 rekordblöt derbörd får mm) under hela månadsnederbörden bli minst men då är ock- med i augusti, 7 augusti är det 8 helt normalt. så här stor. så alla räknade, även de 8 5 Oftast är det 5 9 Blir den fråga om större än med bara en regnskurar 56 mm är liten skur 6 i augusti. 97 det rekord på 0. mm En sådan kan 6 0 för hela 6 Den största ibland ge lika Sverige. dygnsnederbörden någon 8 50 mycket som en normal månadsnederbörd. är 0 9 augustimånad mm. 8
11 Liten september - väderguide Eftermid- dagstem- peraturer en normal septemberdag. Helt normalt stiger temperaturen också till minst under något enstaka dygn i norr och under - dygn i söder. stiger till rekordvarm septemberdag. Går den över blir det nytt Sverigerekord. - - Antalet frostnätter är störst, -, i fjälltrakterna och nor- ra Lappland bara når på eftermiddagen, då är det en mycket kylig septemberdag. Risk för nattfrost finns i nästan hela landet När det september ska 65 9 så här 8 (i 7 blöt måste vara rekord mm) under 5 hela månadsnederbörden bli 66 hela september är det helt minst så här 66 7 normalt. 9 stor. Blir den Även i september kan 9 59 skyfall förekomma större än 0 mm är det rekord för hela Sverige. många dagar med ne- derbörd får man räkna med i september, men då är 7 också alla räknade, även de med bara en liten skur på 0. mm. Den största 7 dygnsnederbörden någon septembermånad är mm. 9
12 Liten oktober - väderguide Eftermid- dagstem- peraturer en normal oktoberdag i mitten av månaden. Helt normalt stiger temperaturen också till minst under något enstaka dygn i norr och under - dygn i söder. stiger till rekordvarm oktoberdag Brittsommar. Går den över blir det nytt Sverigerekord bara når på efter- - - middagen är det en mycket kylig - - oktoberdag. - Antalet frostnätter ökar från omkr 5 i inre Götaland - till som mest - -, i fjälltrakterna och norra Lappland När det oktober så här ska vara mycket rekordblöt 87 7 måste må- 7 nederbörd (i 0 mm) under nadsnederbör- den bli minst så hela oktober är det helt normalt. 9 den större här stor. Blir 5 50 än 0 mm är det rekord 9 50 för hela 50 5 Sverige många dagar med ne- derbörd får man räkna med i oktober, men då är också alla räknade, även de med bara en liten skur på 0. mm. Den största 7 8 dygnsnederbörd som uppmätts i oktober är 7 mm. 0
13 Liten november - väderguide Eftermid- - dagstem- peraturer en normal novemberdag i mitten av månaden. Helt normalt stiger temperaturen också till minst under något enstaka dygn i norr och un- - der - dygn i söder. stiger till rekordvarm novemberdag. Går den över blir det nytt Sverigerekord bara når på efter middagen är det en mycket kylig - - novemberdag. - - Om dygnets lägsta temperatur går un- - - der blir - - det nytt - - Sverigerekord - för november När det 7 november så här ska vara 9 (i 0 rekordblöt 6 måste må mm) under 60 nadsnederbör- den bli minst så hela oktober är 8 det helt normalt. 8 7 den större här stor. Blir än 9 mm 7 7 är det rekord för hela 57 7 Sverige många dagar med ne- 0 7 derbörd får 0 man räkna med i oktober, men då är också alla räknade, även de 7 med bara en liten skur på 0. mm. 7 9 Den största 9 dygnsnederbörd som uppmätts i novem- 7 ber är 8 mm.
14 Liten december - väderguide Maximi- - temperatu- rer ett nor- - - malt decemberdygn. - I norr är dygnsvariationen så - - här års i det närmaste försumbar. Det- - samma gäller även i söder under mulna dagar. stiger till rekordvarm decemberdag. Går den över blir det nytt Sverige-rekord inte ens under dagen överstiger är det en mycket kall decemberdag. Om - dygnets lägsta tempera tur går under blir det nytt Sverigerekord för december - och året När det 99 0 det ska så här vara rekord 07 0 (i för december måste mm) under hela månadsnederbörden bli minst december är det 0 8 helt normalt. så här stor. Blir den större 6 än 7 mm 8 09 är det rekord för hela Sverige många dagar med ne- derbörd får man räkna med i december, men då är också alla räknade, även de 7 med bara 0. mm. Den största 8 dygnsnederbörd som uppmätts i december är mm.
15 Åskdygn < < < Maj < Även om åska kan förekomma alla månader på året är det nu åsksäsongen börjar så smått med i medeltal en åskdag. I norra Norrland och i fjällen åskar det dock högst en gång vartannat år. Juni I juni har åsksäsongen börjat på allvar i hela landet. Det fortfarande relativt kalla havet motverkar åska vid kusterna. I inlandet kan det bli upp till 0 dagar och åskrisken där är som störst efter midsommar. 5 5 Juli Åskrikaste månaden i hela landet är utan tvekan juli. Även vid kusterna kan nu det bli ett stort antal åskdagar. En riktigt åskrik juli kan det bli upp emot dagar med åska i inlandet. Augusti I södra Sverige kan augusti vissa år vara minst lika åskrik som juli, medan åskrisken då oftast har avta- git i norra Sverige. 5 September < < Åsksä- < songen- börjar ta slut i norra < Sverige. Varma september- månader kan dock fortfarande ge ett flertal åskdagar i s ö d r a Sverige. Året Störst antal 6 8 åskda- gar har västsidan 6 0 av Sydsvenska höglandet med i medeltaldrygt 0 dagar. 8 Ett åskrikt år kan antalet 0 dagar ökatill om- 8 0 kring 0 i västra Götaland och i inlandet i övrigt. 8
16 Faktablad nr December 00 Sammanställt av Carla Eggertsson Karlström Tryck: Direkt Offset AB, Norrköping Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Norrköping Tel
Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade
Årets väder Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade sommaren Även år får läggas till den serie av varma år som sedan bara har ett undantag. Som synes i diagrammen nedan fanns ändå en hel del
Läs merÄnnu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder
Årets väder 00 Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Även år 00 får läggas till den serie av varma år som sedan 9 bara har ett undantag 99. Som synes i diagrammen nedan
Läs merKlimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med
Klimat i förändring En jämförelse av temperatur och nederbörd 1991-2005 med 1961-19 I klimatsammanhang jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period. Således jämför vi, i enlighet med en
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Läs merLång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning
Årets väder 00 Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning År 00 blev ännu ett varmt år i sviten sedan som bara har ett undantag. Som också synes i diagrammen nedan låg temperaturen nästan
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Läs mer2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merVarmt och blött med fin sommar och rekordregn
Årets väder 00 Varmt och blött med fin sommar och rekordregn År 00 dominerade de varma perioderna, som också synes i diagrammen nedan. Som helhet fick landet 0. grader högre medeltemperatur än normalt
Läs merExtrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Läs merVäder Weather. Foto: Jan-Aage Haaland
Weather Foto: Jan-Aage Haaland 2 Weather 2.1 Weather 2.7 Nederbörd i mm Precipitation 2.2 Rekord i väder.38 Weather records 2.8 Nederbörd i mm, maxvärde. Precipitation, maximum values 2.3 Blixt och dunder
Läs merPluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid
Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid 1 Skyfallen i Småland och Dalarna 7-8 juli 2012 2 3 Nbd 7 juli 2012 Astrid Lindgrens Värld 4 Malmö 2014 Station 30 31 1 Malmö A 6.2 54.0 53.4 Falsterbo 5.2 51.3 35.7
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merSveriges klimat 1860-2014
KLIMATOLOGI Nr 13, 2015 Sveriges klimat 1860-2014 Underlag till Dricksvattenutredningen Gunn Persson 1 Pärmbild: Kartorna visar temperatur ( C) respektive nederbörd (mm), årsmedelvärden för perioden 1991-2010.
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Läs merKälla: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag
Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merVäder Weather. Foto: Jan-Aage Haaland
Väder Weather Foto: Jan-Aage Haaland Väder Statistisk årsbok 2013 2 Väder Weather 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Blixt och dunder...25 Thunder and lightning 2.4 Årsmedeltemperaturen
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs mer2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2011. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2011 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.3 Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860 2009, avvikelse
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merVad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merAnette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen
Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs merÅrets väder. Väder och Vatten
Årets väder Bockalt, Halmstads kommun, januari Den stora stormens år År kommer säkert mest att förknippas med den mycket svåra stormen/orkanen den -9 januari tormen går ofta under namnet Gudrun, ett namn
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html
Läs merMycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merKulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige
Kulturarv för framtida generationer Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kallbadhuset i Varberg är ett exempel på en byggnad som kan komma att påverkas av både höjda havsnivåer och ökad nederbörd.
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merKlimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merGrundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna
Vårt datum Dnr 2017-04-03 314-745/2017 1(5) Sveriges Kommuner och Landsting Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna Grundvattennivåerna under de närmaste månaderna i större delen av
Läs merHändelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys
Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon
Läs merCopyright Studio e. Gästnätter i Skåne
Copyright Studio e Gästnätter i Skåne Årsrapport 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4 Hotell är den
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 218 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 219 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 5' N Long
Läs merKlimatet och våra utomhusanläggningar
Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå
Läs merVÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län
VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes
Läs merÅrhundradets väderdramatik Vädret i Sverige är växlingsrikt med många exempel på dramatiska väderhändelser. Såväl nyhetsbevakning som rapportering av vädrets ibland svåra härjningar har dock förbättrats
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merCAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merÅrsrapport vattenreglering 2017
Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merSammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...
Juni 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar juni 217...
Läs merVarmt år med regnig sommar
armt år med regnig sommar Årets väder ärme dominerade främst inledningen av år vilket syns tydligt i diagrammen nedan Det var då mycket varmt med temperaturrekord i någon del av landet i januari, mars
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merHUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?
HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del
Läs merHuvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland
Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Faktablad nr 20 Juni 2004 Detta faktablad redovisar hur stor del av svenska och norska huvudavrinningsområden som ligger i Sverige, Norge
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2013 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2014 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Augusti 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet augusti 218... 1 Vad mäter
Läs merKlimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2015 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2016 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Läs merVad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?
David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet
, Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport April 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet april 218... 1 Vad mäter
Läs merMikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån
Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merReferensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2015 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Läs merGunn Persson, Johan Andréasson, Dan Eklund, Kristoffer Hallberg, Signild Nerheim, Elin Sjökvist, Lennart Wern och Sofia Åström
Gunn Persson, Johan Andréasson, Dan Eklund, Kristoffer Hallberg, Signild Nerheim, Elin Sjökvist, Lennart Wern och Sofia Åström Rapport Nr 2011-45 Klimatanalys för Västra Götalands län Pärmbild: Viskans
Läs merJanuarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser
Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser Norrbottens län: Under januari i var det bara kustområdet som hade över normal medeltemperatur under månaden. Haparanda var varmast i länet
Läs merKlimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merEtt förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merKlimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Mars 216 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 216... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridanden av miljökvalitetsnormer... 2 Sammanfattning
Läs merRAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB.
KALMAR KOMMUN Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 Översiktlig geoteknisk undersökning Växjö 2011-09-19 Sweco Infrastructure AB Växjö Markbyggnad Anders Petersson Tommy Ivarsson 1 (5) Sweco Sweco
Läs merNormalårskorrigering SABO 2014
Normalårskorrigering SABO 2014 Normalårskorrigering Bättre underlag för energieffektivisering Intro Normalårskorrigering SMHI Graddagar & SMHI Energi-Index - information och skillnad i praktiken SMHI Kyl-Index
Läs merLuften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Läs merBrandrisk Skog och Markfakta
Brandrisk Skog och Markfakta och modeller 2 3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. SMHI:s metod att ta fram information om brandrisken... 5 2.1 De olika modellerna för brandrisk-prognoser... 5 2.1.1
Läs mer