Klimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med

Transkript

1 Klimat i förändring En jämförelse av temperatur och nederbörd med I klimatsammanhang jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period. Således jämför vi, i enlighet med en internationell överenskommelse, för närvarande våra värden med den så kallade standardnormalperioden Detta ska vi göra fram till år 2021 då en ny 30-årsperiod, , är fullbordad. Nu har dock halva denna nya period gått och det är dags att se vartåt det lutar genom att jämföra de senaste femton åren med de trettio närmast dessförinnan. I detta faktablad redovisas förändringar av temperatur och nederbörd i kartform för de fyra årstiderna och för hela året. Temperatur- och nederbördsförändringar belyses också genom årsmedelvärden för hela Sverige för perioden Sammanfattningsvis har vi under de senaste 15 åren haft varmare och blötare väder än tidigare. Temperaturökningen är närmare en grad för året som helhet och ökningen är statistiskt signiﬁkant. Nederbördsökningen är omkring 7%, men ökningen gäller inte riktigt hela landet och den är inte statistiskt signiﬁkant. Faktablad nr 29 Oktober 2006

2 Förändringar i temperatur och nederbörd månadsvis Medeltemperaturen () Månad Förändring Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Året Nederbördsmedelvärden (mm) Månad Förändring (%) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Året Observera att förändringen, på grund av avrundningar, inte alltid exakt motsvarar skillnaden eller kvoten mellan de avrundade värdena. Alla stationer som varit igång någon del av perioden har använts genom att saknade värden interpolerats. Antalet stationer som kunnat användas har därvid varit förhållandevis högt med 627 och 1427 för temperaturen respektive nederbörden. Vi kan se att juni är den stora besvikelsen med både något kyligare men framför allt blötare väder under senare år. Innevarande års junimånad kommer dock att påverka de blivande 30-årsnormalerna mot det varmare och torrare hållet. Flera månader har både blivit mildare/varmare och blötare. Detta är det typiska under vinterhalvåret, då sträng kyla innebär liten nederbörd (utom möjligen vid Östersjökusten), men är ej typiskt för sommaren, då varma somrar med starkt högtrycksinflytande också ofta innebär torka. Denna negativa korrelation till trots har alltså både juli och augusti blivit både varmare och blötare. Förändringarna är mer osäkra för enskilda månader än för säsonger, och säsongsvärden mer osäkra än årsvärden. Förändringarna i årsvärdena är mer signifikanta för temperaturen än för nederbörden. Det är alltså mycket troligt att den observerade temperaturökningen är ett resultat av en verklig förändring (som även syns i globala medeltemperaturdata), medan den observerade nederbördsökningen möjligen kan vara betingad av slump mer än en verklig förändring i klimatet (se även sidorna 5 och 8). 2

3 Temperaturförändringar från perioden till För året som helhet kan vi se att temperaturökningen är störst i mellersta Sverige och utmed Norrlandskusten. Den genomsnittliga ökningen för hela landet är alltså 0.9 från till Vintern (se nästa sida) är den årstid då temperaturen ökat klart mest med drygt 2 i nordvästra Svealand och i större delen av Norrland. Om vi ser på medeltemperaturen i sig motsvarar förändringen under vintern en förflyttning av isotermer ungefär från södra Skåne till sydligaste Småland eller från Stockholm till Gävle. Temperaturökningen under vintern beror till en stor del på en ökad andel västliga vindar under jämfört med de 30 åren dessförinnan. Ökningarna under vår och sommar är något större i södra än i norra Sverige. Sommartid är det Östersjöns kusttrakter som ligger i topp. Hösten uppvisar den klart minsta ökningen och allra minst är den i västra Götaland med nästan oförändrade temperaturer närmast kusten. När det gäller sommartemperaturer kan följande få oss att minnas hur det var: Mycket varma (minst 1 överskott i förhållande till ): 1997, 2002, Varma (0-1 överskott): 1991, 1992, 1994, 1995, 1996, 1999, 2001, 2004, 2005 Kyliga (0-1 underskott): 1998, 2000 Mycket kyliga (minst 1 underskott): 1993 Året +0.9 Sommaren 2006 kom också att tillhöra de mycket varma, ja den blev t o m rekordvarm i sydligaste Götaland

4 Vintern december-februari +2.2 Våren mars-maj Sommaren juni-augusti Hösten september-november Observera att intervall och färgskalor skiljer sig åt mellan års- och säsongskartorna +0.2

5 Temperaturförändringar i ett längre perspektiv Med hjälp av 37 stationer med långa mätserier har ett Sverigemedelvärde tagits fram för perioden Mätserierna är homogeniserade för att få bort de värsta ovidkommande effekterna av framför allt byte av mätplats. Figuren visar att temperaturen steg från det kyliga 1800-talet (där framför allt den andra halvan var kall med exempelvis den otroligt kalla våren 1867 som medförde utbredd svält) fram till det mycket milda/varma 1930-talet. Därefter skedde en nedgång men efter de kalla åren kom vi åter hastigt upp på en angenämare nivå med gott och väl lika varma år som under 1930-talet och dessutom under en längre period. Efter 1987 är det endast 1996 som kan uppvisa ett mindre underskott i temperatur jämfört med medelvärdet på 2.9 som avser hela perioden Temperaturkurvan för Sverige har tämligen stora likheter med de temperaturmedelvärden som tagits fram för hela norra halvklotet. Svängningarna från år till år och även mellan t ex decennierna är dock större i vårt land. Ökningen från t ex till de senaste 15 åren är nästan 1.5 för Sverige, och ännu mer i norra Sverige. För norra halvklotet är motsvarande ökning ca 0.9 och för hela jorden ca 0.5. Då de allra flesta forskarna inom klimatområdet anser att den sentida ökningen är en följd av den förstärkta växthuseffekten är det knappast troligt att temperaturklimatet i Sverige återgår till 1800-talsnivåer, i vart fall inte på mycket länge Temperaturavvikelser från ett medelvärde på 2.9 för Sverige som helhet. Röda staplar anger år som ligger över detta medelvärde, blå under. Den heldragna kurvan ger en utjämnad bild av förändringarna. Med utgångspunkt från dessa värden kan vi utföra ett statistiskt test (t-test) av om skillnaden i temperatur från till är statistiskt signifikant. För detta behövs medelvärden och standardavvikelser för dessa två perioder. Vi får : Medelvärde: 2.92 Standardavvikelse: : Medelvärde: 3.81 Standardavvikelse: 0.56 C t-testet, allmän formel t=(x ² - x ¹ )/ s ¹ ²/n ¹ +s ² ²/n ² t=( )/ 0.99²/ ²/15=3.85 En skillnad (ett t-värde) som är större än 1.96 är statistiskt signifikant. I detta fall är t-värdet mycket större och det är alltså mycket liten sannolikhet (mindre än 5%) att slumpen åstadkommit denna skillnad. Testet indikerar alltså att någon bakomliggande faktor har förskjutit temperaturen uppåt, exempelvis den förstärkta växthuseffekten eller förändringar i haven/havsströmmarna eller en kombination av dessa faktorer. Då temperaturökningar observerats nästan överallt på jorden talar det mesta för att växthuseffekten spelar störst roll. Några nämnvärda förändringar i den mängd energi vi får från solen har inte observerats under de senaste decennierna. 5

6 Nederbördsförändringar från perioden till Årsnederbörden har ökat i så gott som hela landet. Endast i ostligaste Svealand och på Gotska Sandön har mindre minskningar kunnat observeras. Ökningarna är störst i mellersta och norra Norrland med i allmänhet 10-15%. I kartan, som visar kvoten mellan värdena och , motsvarar detta värden på - %. Även i Götaland är ökningen markant med omkring 10% främst i de västra och inre delarna. I en mellanzon genom Svealand och södra Norrland är dock ökningen i allmänhet bara 0-5%. Vinternederbörden på nästa sida uppvisar tydliga ökningar i västra Götaland och norra Norrland med lokalt 20-30%. I västra Götaland är detta väntat då västvindsfrekvensen varit hög under många av de senare årens vintrar. I södra Norrland har man i stället fått uppleva en viss minskning. Förändringarna under våren liknar ganska mycket förändringarna under vintern, men minimet i mellersta Sverige är bara svagt markerat. Sommaren uppvisar i allmänhet de största ökningarna med 20-30% inom tämligen stora områden, dock främst i mellersta och norra Norrland. Hösten avviker markant från övriga årstider och i större delen av landet har nederbörden minskat, men i framför allt sydöstra Götaland har man fått en ökning med upp mot 10%. Minskningen under hösten kan sättas i samband med att vi haft ganska odramatiska höstar med få stormar och i genomsnitt svaga eller måttliga västvindar. Sommaren 2006 blev kontrastrik med mestadels nederbördsöverskott (lokalt stora) i Göta- och Svealand men stora underskott i nordöstra Norrland. Året 95 6

7 Vintern december-februari Våren mars-maj Sommaren juni-augusti Hösten september-november

8 Nederbördsförändringar i ett längre perspektiv Figuren nedan visar årsnederbördens absolutbelopp som staplar och inte i form av avvikelser som för temperaturen. För att ta fram årsmedelvärden på nederbörd för landet som helhet har 87 stationer med långa mätserier använts. Liksom för temperaturen har värdena genomgått homogenitetskontroll men för nederbörd är svårigheterna större. Medelvärdet för de 87 stationer som använts och för hela perioden är 614 mm. De förhållandevis låga värdena fram till omkring 1920, när vi började få en utrustning och placering tämligen likvärdig med dagens, kan därför till en avsevärd del (kanske till hälften) förklaras av svårigheten att få fram homogena mätdata. Ökningen därefter är dock också tydlig, framför allt efter det delvis ganska torra 1970-talet. När värden saknats har interpolationer utförts med hjälp av närliggande stationer. År 1998 och än mer år 2000 var extremt blöta och bidrar starkt till den nuvarande höga nivån på den heldragna kurvan. Likaså bidrar en avsaknad av riktigt torra år (efter 1976) till den höga nivån. Forskning om framtidens klimat som utförts på SMHI indikerar att nederbörden under de kommande decennierna troligtvis snarare bör öka än minska. Enligt dessa beräkningar av framtidens klimat kan dock sydöstra Sverige få torrare somrar. Någon sådan antydan finns dock knappast enligt våra nederbördsdata (se sommarfiguren på föregående sida), men i övrigt motsäger resultaten inte de beräkningar som gjorts för att beskriva det framtida klimatet. mm Årsnederbörd för Sverige som helhet. Den heldragna, blå kurvan ger en utjämnad bild av förändringarna. Medelvärdet för hela perioden är 614 mm, vilket dock är lägre än ett sant medelvärde av två skäl. Dels för att vi inte har några högfjällsstationer, dels genom att mätförluster gör att uppskattningsvis omkring 10% nederbörd går förlorad. Precis som för temperaturen kan vi nu göra ett statistiskt test av skillnaden mellan nederbörden och : Medelvärde: 643 mm : Medelvärde: 682 mm Standardavvikelse: 63 mm Standardavvikelse: 74 mm Hans Alexandersson Sammanställt av Eva Edquist Omslagsbild: Skogen står tät runt Nissan (Nissaströms kraftverksdamm) i skogarnas land, augusti 2006 Foto Hans Alexandersson Faktablad nr 29 Oktober 2006 t=( )/ 63²/30+74²/15=1.73 I detta fall är t-värdet alltså något mindre än 1.96 och det är då inte någon statistiskt säkerställd skillnad. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Norrköping Tel Tryck: Direkt Offset AB, Norrköping