Årets väder. Väder och Vatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årets väder. Väder och Vatten"

Transkript

1 Årets väder Bockalt, Halmstads kommun, januari Den stora stormens år År kommer säkert mest att förknippas med den mycket svåra stormen/orkanen den -9 januari tormen går ofta under namnet Gudrun, ett namn som kommer från det norska meteorologiska institutet Den fällde betydligt mer skog än någon annan storm under den tid vi har uppgifter av det slaget (sedan omkring 9) A HAN ALEXANDERON Foto Hans Alexandersson Ingen annan väderhändelse i modern tid i verige kan mäta sig med denna storm i fråga om ekonomiska konsekvenser För skogsägare blev den ett trauma som det tar år att bearbeta Genom att flera skogsarbetslag från andra länder hyrdes in har nu en stor andel av de vindskövlade granskogarna tagits om hand Även om stormen tillhör de absolut värsta vi känner till bör skogsägare och skogsansvariga vara beredda på att en eller annan sådan här enorm körare kan dra fram under loppet av en trädgeneration (- år i södra verige för gran) Utöver denna storm finns ett par andra jämförbara oväder som drabbat inre och västra Götaland de senaste drygt åren, nämligen den december 9 och den september 99 T o m den förstnämnda av dessa lever kvar i folkminnet trots att den inte till närmelsevis fällde lika mycket skog som stormen Det hör dock till saken att det inte fanns en bråkdel så mycket planterad granskog som i dag Lövhult, Alvesta kommun, september Ytterligare information om stormen finns publicerat i s Faktablad nr : Januaristormen (november ) och artiklar i äder och atten nr, och / Foto Torbjörn Jutman äder och atten utkommer med ett nummer per månad samt en sammanställning för året Utgiven sedan, i nuvarande form sedan 9 Citera oss gärna, men glöm inte ange källan Utgiven av Tryck: Direkt Offset AB Norrköping äder och atten Prenumeration:, äder och atten, Norrköping Telefon: Kundtjänst - 9 Redaktör: Carla Eggertsson Karlström Ansvarig utgivare: Tord Kvick äder och atten /

2 Årets väder en vinter och en sommar som dröjde sig kvar Med år får ännu ett år läggas till den serie av varma år som sedan 9 bara har ett undantag nämligen 99 om synes i diagrammen nedan kom riktig vinterkyla först i slutet av februari och varade in i mars, medan sommarvärmen dröjde sig kvar och hösten blev varm om helhet hade landet grader högre medeltemperatur än normalt och året var därmed något varmare än de fyra föregående, men långt ifrån det mycket varma år När det gäller nederbörden blev den för landet som helhet % högre än normalt vilket är ungefär som år, men åren 99 t o m var blötare A CARLA EGGERTON KARLTRM Temperaturen Först i slutet av februari blev det riktigt kallt och kylan blev kvar i mars Årets lägsta temperatur, -9 registrerades därför så sent som den mars i Gielas i lappland I Katterjåkk och Gällivare noterades däremot årets lägsta temperatur först i december Den riktiga högsommarvärmen kom under första halvan av juli, då årets högsta temperatur också noterades i Gladhammar i måland med den Nederbörden törsta årsnederbörden, mm, uppmättes i andnäs i västra Jämtlandsfjällen Av de stationer i södra Halland som under de senaste åren uppmätt de största mängderna fick Baramossa i år mest med 9 mm om lägst uppmättes mm vid lands södra udde Mindre än mm fick också Falsterbo, kånes ostkust, lands norra udde samt Abisko i Lapplandsfjällen C C Dygnsmedeltemperaturen år Lund januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december tockholm januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december C Karesuando - januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Dygnsmedeltemperaturen år och normal dygnsmedeltemperatur för perioden 9-9 armare än normalt är markerat med rött Kallare än normalt är markerat med blått äder och atten /

3 intern Den -9 januari rasade en storm vars förödelse sent ska glömmas intern var för övrigt ännu en i den långa raden av milda vintrar som vi haft sedan 9 I norra och västra verige var nederbörden riklig i januari och ringa i februari, medan den i östra Götaland var ringa i januari och riklig i februari rinnevi, Norrköping Foto: Carla Eggertsson Karlström äder och atten /

4 nötäcket januari-februari JANUARI 9 9 FEBRUARI Karesuando Haparanda Gunnarn stersund Härnösand Falun Karlstad tockholm Linköping Göteborg isby äxjö Lund Karesuando Haparanda Gunnarn stersund Härnösand Falun Karlstad tockholm Linköping Göteborg isby äxjö Lund intern, januari-februari Förödande storm Året inleddes med milt och blåsigt väder ödra verige lamslogs därvid den -9 januari av ett förödande oväder, med orkan i vindbyarna t o m i inre måland id Bohuskusten blev det åter storm den och i tekenjokk i de södra Lapplandsfjällen sattes då ett svenskt rekord i medelvind med m/s amtidigt slogs en del värmerekord i södra verige, där Oskarshamn hade, endast sex tiondelar från det svenska januarirekordet Rikligt med nederbörd föll längst i norr och fram t o m den i de västra fjällen och i västra Götaland, där de halländska åarna svämmade över Därefter blev det kallare och torrrare nöbyar förekom dock den över nordöstra måland, där Kråkemåla fick hela cm nysnö I Lapplandsfjällen fick Hemavan på ett par dygn mm snö i smält form och i västra Jämtland var snödjupet upp emot m vid månadens slut äder och atten / Barmark nöfläckar nötäcke mindre än cm nötäcke på minst cm nötäcke på minst cm Riktig vinter till sist Efter en mild och nederbördsfattig inledning av februari, som i södra verige var vårlik, fick hela landet riktig vinter den - Ett oväder med kraftig vind och stora mängder snö drabbade då främst södra och östra Götaland samt östra vealand Månadens största nederbördsmängder uppmättes då också I exempelvis Målilla föll mm på två dygn, vilket gav ett snödjup på cm den Nästan hela landet hade därmed ett snötäcke som varade månaden ut, eftersom det var övervägande kallt Kallast var det då i Nikkaluokta med - den Den sydöstra delen av landet fick därefter snöbyar och ett nytt oväder drabbade kåne den - varvid Hanö registrerade en medelvind på m/s I kombination med snö blev vissa vägar oframkomliga såsom E mellan Ystad och Malmö, som fick stängas av helt på kvällen den

5 Foto: Carla Eggertsson Karlström Grymön utanför Norrköping åren Mars var övervägande kall och våren kom plötsligt med värme som höll i sig under en rekordsolig april å blev det åter kyligt i maj med bara en enda kortvarig lite varmare period mot slutet åren var också torr fram till maj som fick rikligt med regn äder och atten /

6 Det råder vår när dygnsmedeltemperaturen varaktigt (i minst sju dygn) överskrider Problem med att fastställa vårens exakta ankomst ett enskilt år beskrevs i nummer / av äder och atten i beslöt att i fortsättningen använda en varaktighet av minst sju dygn / År - / -/ / -/ -/ - / / / - / / -/ -/ -/ 9- / -/ / 9/ årens ankomst - / -/ Antal veckor våren kom tidigare eller senare ( - ) än normalt (9-99) Antal veckor åren en och tidig vår Mars bjöd inledningsvis på kyla då vinterns lägsta temperatur, -9, noterades i Gielas i södra Lapplandsfjällen den I Idre-torbo i norra Dalarna hade man samtidigt -9, vilket är den näst lägsta marstemperatur som någonsin uppmätts i vealand I Horn i stergötland låg minimitemperaturen på - till -9 under månadens första sex dygn Ett snöfallsområde kom den att beröra hela landet endast med undantag av den nordligaste delen Lagom till påsk, den -, kom dock våren till större delen av landet, från kåne, där den var flera veckor försenad, och ända upp till mellersta Norrland, där den var tre veckor tidigare än normalt På skärtorsdagen den var det så långt norrut som i Piteå, den högsta marstemperaturen där sedan 9 ärmen höll i sig in i april vars högsta temperaturer noterades redan den, innan vårvärmen kom av sig En kallfront drog ner över verige och gav snöfall över stora delar av Götaland den april Fortfarande den - maj kom snö som t o m gav upp till ett par dm nysnö i södra Norrland och norra vealand årnätterna var ofta kalla De tre första veckorna i mars var t o m extremt kalla för årstiden, äder och atten / i april förekom frost nästan alla nätter i stora delar av landet och i maj på de flesta håll i inlandet fram till den I Lapplandsfjällen rådde också full vinter med snöbyar och hård vind den maj Nederbörd som snö och regn föll även den, då Ankarvattnet i norra Jämtlandsfjällen fick mm Men värmen kom ändå långsamt med högsommartemperaturer för första gången för året den och den maj, då Torup hade innan värmen tvärt tog slut olrekord i april Både mars och april var övervägande torra månader, speciellt i sydöstra Götaland i april, då Karlshamn med endast mm fick rekordlåg nederbörd Även några av föregående års solrekord för april slogs, bl a i isby som fick mest sol med timmar I maj däremot fick nästan hela landet mer nederbörd än normalt I Junsele fick man mm, vilket är den näst största mängden där sedan stationsstarten Den - förekom nederbörd i större delen av landet varvid de största mängderna föll i stergötland där Börrum och ästerlösa fick hela resp mm den Antalet nederbördsdagar var också ovanligt stort, -, mot normalt omkring

7 ommaren En kylig juni med en hel del regn i speciellt de östra delarna av landet inledde sommaren Första halvan av juli och andra halvan av augusti bjöd sedan på det bästa semestervädret, medan perioden däremellan var mycket regnrik I södra ärmland och sydöstligaste kåne var dock sommaren torr Foto: Carla Eggertsson Karlström lätbaken, tegeborg äder och atten /

8 9 9 9 JUNI Nederbördsdygn juni-augusti JULI AUGUTI Gunnarn stersund Härnösand Falun Karlstad tockholm Linköping Haparanda Gunnarn stersund Härnösand Falun Karlstad tockholm Linköping Göteborg isby äxjö Lund Haparanda Gunnarn stersund Härnösand Falun Karlstad tockholm Linköping Göteborg isby äxjö Lund Göteborg isby äxjö Lund Haparanda Karesuando Karesuando Karesuando uppehåll eller <mm -9 mm ommaren tora temperaturväxlingar Juni inleddes med mestadels kyligt väder som dock efterhand blev lite behagligare Norra Norrland fick några riktigt varma dagar under mitten av månaden och i södra verige var midsommaraftonen solig och varm I Lund, med, får man gå tillbaka till 9 för att hitta en varmare midsommarafton Midsommardagen liksom resten av månaden blev kylig, men juli inleddes med varmt väder peciellt i norr började månaden med en ovanligt lång värmebölja, då Karesuando hade över under nio dagar i följd den - ommarens högsta temperatur, registrerades i Gladhammar den, innan värmen försvann till den Riktig värme återkom inte förrän omkring den augusti och då med 9 som högst den - Rikligt med regn i öster Juni var regnrik, speciellt i de östra delarna av äder och atten / -99 mm mm eller mer landet, där Målilla fick 9 mm, vilket är den tredje högsta junimängden sedan starten 99 Hoburg fick mm den, vilket är den näst största dygnsnederbörden sedan starten Regn samt sen och kraftig snösmältning medförde också hög vattenföring i övre delen av indelälven, Umeälven och Ångermanälven Första delen av juli var torr men det kompenserades därefter mer än nog på de flesta håll Kraftiga åskskurar gav ex Reftele i måland mm den, Hejnum på Gotland mm den, ödertälje 9 mm den men allra mest, mm på tre timmar, utanför Höör i kåne den 9 I de västligaste fjällen i mellersta Lappland var dock årets juli den torraste på år Regn dominerade även första delen av augusti, då 9 mm uppmättes på ett par dygn i älen, varvid ästerdalälven steg kraftigt den - Den drog ett oväder fram över norra Norrland där Arvidsjaur fick och Katterjåkk mm regn och hårda vindbyar fällde mängder av träd 9

9 Foto: Carla Eggertsson Karlström Hösten och förvintern id, Norrköping Alla höstmånader liksom december var varmare än normalt och vinterväder gjorde bara korta gästspel Nästan hela landet hade en torr höst, vid delar av ostkusten t o m den torraste under de senaste åren, medan det under december kom relativt normalt med nederbörd äder och atten /

10 Medeltemperaturens placering bland de senaste årens höstar 9 9 Hösten och förvintern Milt väder och solrekord men även höstoväder Då sommarvärmen dröjde sig kvar in i september och de två följande månaderna tidvis bjöd på extremt varmt väder blev årets höst en av de tio varmaste på många håll Även december blev varmare än normalt i praktiskt taget hela landet Den september gav resterna av den tropiska cyklonen Maria blåsigt väder och nederbörd i stora delar av landet Ett par fronter drog sedan ner kalluft som gav snö i fjällen och nattfrost i hela landet den och Trots dis och dimma, framförallt under senare delen av månaden, var september solig på de flesta håll I isby t o m den soligaste sedan starten 9 Även under oktober sken solen under ett rekordstort antal timmar i södra och mellersta verige Detta trots att mild fuktig luft fortsatt medförde en hel del dimma och dimmoln Efter mitten av oktober rådde tidvis kyligt och blåsigt väder, då delar av Norrland och vealand fick ett tillfälligt snötäcke Ett höstoväder drog också den upp över landet med rikligt med regn eller i norr snö och hård vind öderarm hade en medelvind på m/s Redan den strömmade 9 Hösten Nederbördens placering bland de senaste årens höstar Kartorna visar hur hösten placerade sig bland höstarna 9-, som rangordnats efter hur varma och blöta de varit iffran innebär att hösten varit den varmaste respektive blötaste under de senaste åren, medan siffran visar att den varit den kallaste respektive torraste under samma period 9 dock extremt varm luft upp över hela landet och det milda vädret fortsatte i november Den sattes nya novemberrekord på flera platser i norra Götaland och södra vealand bl a i Göteborg med id en höststorm den uppmättes på äderöarna byvindar på m/s och i södra vealand och norra Götaland förekom vindbyar av stormstyrka även i inlandet Rikligt med regn föll också på västsidan av ydsvenska höglandet lutet av november blev kall liksom inledningen av december, men därefter rådde övervägande milt väder Landets norra hälft drabbades av ett våldsamt oväder den -, varvid det blåste 9 m/s i tekenjokk I slutet av december kom sedan vintern på riktigt med snö i hela landet Torr höst Hösten blev till största delen nederbördsfattig tockholm fick bara mm i september, vilket är rekord där sedan och i Haparanda har bara åtta oktobermånader varit torrare än i år sedan 9 Nordligaste Norrland fick dock mycket nederbörd både i november och december äder och atten /

11 Årskartor Medeltemperatur, C Medeltemperaturens avvikelse från normalvärdet i C C C + Med fogades ytterligare ett varmt år till en imponerande rad som började redan 9 Under de senaste åren är det bara 99 som i hela landet har varit kallare än medelvärdet för den nu använda normalperioden 9-9 var varmare än de närmast föregående fyra åren och i norra Norrbotten till och med lika varmt som år I exempelvis Haparanda, med mätningar sedan, var det fjärde varmaste året efter 9, 9 och, det sistnämnda året var där bara en tiondels grad varmare än äder och atten /

12 Årskartor Nederbörd, mm 9 9 mm Nederbörden i procent av den normala procent En tydlig tudelning av verige framträder i kartan över årsnederbörden i förhållande till den normala I landets norra hälft var året nederbördsrikare än vanligt på de flesta håll, medan förhållandevis torra områden dominerar i söder Liksom i fjol återfinns de största överskotten längst i norr, där exempelvis ittangi kunde notera sitt nederbördsrikaste år med mm, mm mer än 99, sedan mätningarnas början 9 Anmärkningsvärt är också att det nu varit torrt i delar av södra vealand och sydligaste Norrland två år i rad äder och atten /

13 Årskartor olskenstid i timmar Antal dygn med nederbörd > mm 9 9 timmar dygn årt solstationsnät är glest men mycket tyder på att stersjökusten från kåne till ödermanland inklusive land och Gotland har haft ett soligt år id våra stationer i Lund, isby och även Hoburgen registrerades nytt årsrekord i solskenstid, mest hade isby med timmar Antalet dygn med minst mm nederbörd var genomgående större än normalt i norra Norrland och i allmänhet också i Götaland I större delen av vealand och södra Norrland var det däremot färre sådana dagar än vanligt För andra året i rad var antalet allra minst vid Hälsingekusten äder och atten /

14 Årskarta Medelvindhastigheten i procent av normalt och vindrosor indfrekvenser (%) för de åtta huvudvindriktningarna (varifrån det blåser) N Lugnt: % år (normalt) år normalt Frekvens av vindar från öster N N Lugnt: () 9 Frösön N Lugnt: () 9 Kiruna 9 9 öderhamn ) 9 9 Luleå Holmögadd N Lugnt: () N Lugnt: () N Lugnt: () N Lugnt: () Måseskär Karlstad venska Högarna 9 N Lugnt: () N Hoburg N Lugnt: (9) Lugnt: () Falsterbo 9 Lugnt: () Analysen visar att var ett år med i allmänhet -% lägre medelvind än normalt (9-99), trots den våldsamma stormen i januari Undantagen är Bottniska viken med ungefär normala värden samt västra Jämtland med ett visst överskott Denna analys har möjliggjorts efter en omfattande bearbetning av vindobservationer från stationer med vindmätare indrosorna för år (röda streck) visar små avvikelser från det normala (blå streck) Det finns dock en viss antydan till något lägre frekvens av vindar från öster och lite högre från syd och sydväst på många stationer indar från syd och sydväst är genomgående milda, speciellt under vinterhalvåret äder och atten /

15 mm 9 mm mm - mm - mm - - Februari och mars var de enda månaderna mer betydande temperaturunderskott Exempelvis sattes nytt holländskt köldrekord för mars månad med - i Marknesse I övrigt var det i huvudsak varmt väder som dominerade I juni var det upp till varmare än normalt i sydvästra Europa, där man samtidigt plågades av en mycket långvarig torka I Portugal blev det torraste året sedan 9 Under hösten föll dock en hel del nederbörd över Iberiska halvön, och det unika inträffade att en tropisk cyklon nådde fram till panien Hösten blev dramatisk också i Norge Där noterade man nytt septemberrekord med 9 mm regn under ett dygn och värmerekord för oktober med Den november uppmättes i Opstveit i Kvinnherad den näst största dygnsmängden någonsin i Norge med mm mm - Källor: World Weather Watch (WMO), Australiens, Frankrikes, Hollands, Indiens, Mexicos, Norges, Portugals och UA:s vädertjänster ett av de varmaste åren hittills Europa A ERKER HELLTRM Årets världsväder Nord- och Mellanamerika Asien Australien Arktis Den extrema orkansäsongen satte sin prägel på vädret under framför allt sensommaren och hösten Den orkan som skördade flest dödsoffer var tan, i vars kölvatten skyfall och jordskred krävde cirka liv i Mellanamerika Mest omtalad blev dock den tropiska orkanen Katrina, som dränkte New Orleans i slutet av augusti Drygt människor miste livet, vilket gör Katrina till den värsta orkanen i UA sedan 9 Allra intensivast var Wilma med ett centrumtryck på hpa och ett nytt mexikanskt regnrekord på mm/ timmar vid Isla Mujeres I februari var kylan svår i bland annat Mongoliet, Afghanistan, Pakistan och Iran där kölden krävde många dödsoffer Men annars dominerade milt väder, i synnerhet under hösten, då det gick mycket långsamt att bilda någon mer omfattande kalluft över ibirien I juli förekom ovanligt kraftiga monsunregn i Indien I Bombay föll drygt 9 mm under en -timmarsperiod Den allra största mängden noterades från den närliggande staden ihar med mm amma månad rapporterades ytterligare en dygnsmängd över mm, nämligen från Taiwan i spåren av en tropisk cyklon I Australien blev det varmaste året hittills Men det förekom även tillfällen med vinterlikt väder, exempelvis i augusti när man i sydöstra Australien hade det mest omfattande snötäcket sedan 9 I Arktis rådde i allmänhet stora temperaturöverskott I februari var det upp till varmare än normalt i den ryska delen Arktis I juli var det varmt på Grönland, vilket bara är några tiondelar från det grönländska värmerekordet äder och atten /

16 Årets världsväder Årets högsta och lägsta temperaturer samt största dygnsnederbördsmängder Europa aug Córdoba, panien -9 mars Gielas, verige mm sep Bernis, Frankrike Asien juni Nawabshah, Pakistan - jan Ojmjakon, ibirien mm juli ihar, Indien Arktis juli Tasiilaq, Grönland -9 jan ummit, Grönland ( möh) Nordamerika 9 9 juli Death alley, UA (Kalif) - jan Chandalar Lake, Alaska mm okt Isla Mujeres, Mexico ydamerika jan antiago del Estero, Argent - 9 juli Juliaca, Peru mm mars Rosario, Argentina Antarktis feb Base an Martin - 9 aug ostok ( möh) Afrika juli El Borma, Tunisien - juni utherland, ydafrika mm jan Toliara, Madagaskar Australien/Oceanien dec Marree, Australien - juli Charlotte Pass, Australien mm juni Coolangatta, Australien Rekordartad orkansäsong på Atlanten äderåret kommer att bli ihågkommet framför allt genom den mycket intensiva orkansäsongen på Atlanten, som i flera avseenden var unik Totalt namngavs tropiska stormar, varav klassificerades som orkaner Tidigare rekord var stormar säsongen 9 och orkaner säsongen 99 Den ordinarie namnlängden tog slut, varför man tvingades fylla på med namn ur det grekiska alfabetet Wilma Lägsta lufttryck hpa 9 oktober ince Delta tan Arlene Bret Cindy Dennis Emily Franklin Gert Harvey Irene Jose Katrina Lee Maria Nate Ophelia Philippe Rita Katrina - juni, första tropiska stormen - juni - juli, första tropiska orkanen - juli - juli -9 juli - juli - augusti - augusti - augusti - augusti Drygt dödsoffer i UA, största antalet sedan 9 augusti- september - september - september - september - september - september äder och atten / tan Tammy ince Wilma Alpha Beta Gamma Delta Epsilon Zeta - oktober Orkanens följdes av skyfall och jordskred som krävde cirka dödsoffer i Mellanamerika - oktober 9- oktober Den första tropiska cyklon som nått panien - oktober Ett lufttryck på hpa i centrum, vilket är rekord för Atlanten - oktober - oktober - november - november Berörde Kanarieöarna med omfattande skador 9 november- december december- januari Endast en gång tidigare har en tropisk storm varit aktiv över årsskiftet

Varmt år med regnig sommar

Varmt år med regnig sommar armt år med regnig sommar Årets väder ärme dominerade främst inledningen av år vilket syns tydligt i diagrammen nedan Det var då mycket varmt med temperaturrekord i någon del av landet i januari, mars

Läs mer

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade

Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade Årets väder Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade sommaren Även år får läggas till den serie av varma år som sedan bara har ett undantag. Som synes i diagrammen nedan fanns ändå en hel del

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Rekordvarm sommar, höst och julmånad

Rekordvarm sommar, höst och julmånad Rekordvarm sommar, höst och julmånad C....... -. -. -. C....... -. -. -. C...... -. -. -. -. -. -. Karesuando -. januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Dygnsmedeltemperaturen

Läs mer

Rekordvärme i april och regnrekord i juli

Rekordvärme i april och regnrekord i juli äder och atten 3/9 9 ets väder Rekordvärme i april och regnrekord i juli A ERKER HELLTRM äderåret 9 får precis som betraktas som ganska odramatiskt utan några mer omfattande och långvariga väderrelaterade

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning

Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning Årets väder 00 Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning År 00 blev ännu ett varmt år i sviten sedan som bara har ett undantag. Som också synes i diagrammen nedan låg temperaturen nästan

Läs mer

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn Årets väder 00 Varmt och blött med fin sommar och rekordregn År 00 dominerade de varma perioderna, som också synes i diagrammen nedan. Som helhet fick landet 0. grader högre medeltemperatur än normalt

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Årets väder 00 Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder Även år 00 får läggas till den serie av varma år som sedan 9 bara har ett undantag 99. Som synes i diagrammen nedan

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Odramatiskt men ändå intressant väderår

Odramatiskt men ändå intressant väderår 8 Odramatiskt men ändå intressant väderår A ERKER HELLTRM Årets väder Ingen väderhändelse under 8 orsakade mer omfattande och långvariga störningar i samhället, till skillnad från de flesta andra år på

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat

Läs mer

Klimatzoner & växtlighet

Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst

Läs mer

Landskap i sikte! Lappland

Landskap i sikte! Lappland Landskap i sikte! Lappland L a p p l a n d Sida 1 L a p p l a n d Sida 2 Grundkarta L a p p l a n d Sida 3 Sjöar och vattendrag L a p p l a n d Sida 4 Topografi samt sjöar och vattendrag L a p p l a n

Läs mer

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av

Läs mer

Diarienr 2014-1114. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.

Diarienr 2014-1114. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb. SAMÖ 2016 1 (15) Grundscenario Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403

Läs mer

KARTÖVNINGAR för kartbok

KARTÖVNINGAR för kartbok 1 KARTÖVNINGAR för kartbok Instruktioner Använd endast kartboken för att lösa uppgifterna. Skriv alla svaren i häftet och använd de tomma kartorna för att skriva och färglägga enligt uppgifterna. Arbeta

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

Nr 121, 2006. Meteorologi. Vindstatistik för Sverige 1961-2004. Hans Alexandersson

Nr 121, 2006. Meteorologi. Vindstatistik för Sverige 1961-2004. Hans Alexandersson r 121, 2006 Meteorologi indstatistik för verige 1961-2004 Hans Alexandersson Omslagsbild: indmasten i Tarfala i Kebnekaisefjällen. indriktningsfanan sitter på hitsidan av masten och på andra sidan skymtar

Läs mer

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr. Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Min tredje vandring i Sarek Av:12mil

Min tredje vandring i Sarek Av:12mil Min tredje vandring i Sarek Av:12mil Årets vandring gällde Njoatsosvágge. Därför bestämde jag mig för en färdväg från norr till söder nästan längs natioanlparkens gräns till Padjelanta. Färdvägen ledde

Läs mer

Semesterväder vad säger statistiken

Semesterväder vad säger statistiken Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.

Läs mer

Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010

Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 September 2010 Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 I Västerbottens fjällvärld skulle en arkeologisk utredning göras i närheten av Hemavan. På ditvägen kunde man köra en smal, backig och kurvig

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3

Läs mer

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring Statistik om Västerås Flyttningar Västerås 215 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 3 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda

Läs mer

Bilaga 1. Workshop den 9 oktober 2012

Bilaga 1. Workshop den 9 oktober 2012 Bilaga 1. Workshop den 9 oktober 2012 Micael Bredefeldt från Länsstyrelsen och Maria Larsson från Tyréns höll i en workshop med deltagare från kommunen, i syfte att berätta om kommande klimatförändringar

Läs mer

Skogen lågor vid Bergsjön

Skogen lågor vid Bergsjön 1 9 7 2-05- 0 7 G P Skogen lågor vid Bergsjön En stor skogsbrand utbröt på lördagseftermiddagen i Bergsjöns fritidsområde i Göteborg. Samtidigt som larmet kom från Bergsjön fick brandkåren ytterligare

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2011. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2011. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2011 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.3 Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 1860 2009, avvikelse

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer Högstadium> Geografi > Översvämningar David Chancellor Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar

Läs mer

FUNDAMENTALA SITUATIONEN V.18 AV: ARNE ÖSTERLIND ENERGIBALANS NORDEN

FUNDAMENTALA SITUATIONEN V.18 AV: ARNE ÖSTERLIND ENERGIBALANS NORDEN FUNDAMENTALA SITUATIONEN V.18 AV: ARNE ÖSTERLIND ENERGIBALANS NORDEN 12 Nederbördstrend Sverige+Norge - 1 dagarsperiod [GWh] 1 8 6 4 2 19 26 2 9 16 23 3 6 13 2 27 6 13 2 27 3 1 17 24 1 Uppmätt nederbörd

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Liten väderguide Faktablad nr 11 December 2002

Liten väderguide Faktablad nr 11 December 2002 Liten väderguide Faktablad nr December 00 Förord Det här faktabladet innehåller en samling av artiklar som från maj 99 till och med april 995 publicerades i Väder och Vatten, en månatlig tidskrift utgiven

Läs mer

Värt att veta om. Sydafrika. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Värt att veta om. Sydafrika. Res med hjärta, hjärna och omtanke Värt att veta om Sydafrika Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Sydafrika Huvudstad Språk Invånarantal Pretoria Kristendom och olika afrikanska religioner Afrikaans, engelska och nio bantuspråk Religion

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter. Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser

Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser Norrbottens län: Under januari i var det bara kustområdet som hade över normal medeltemperatur under månaden. Haparanda var varmast i länet

Läs mer

Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8

Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8 Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8 Luleå 2008-05-05 Till: Alla berörda parter i klubbarna i banregion 8, banansvariga i Gästrike/Hälsinglands GDF, Jämtland/Härjedalens GDF, Medelpads GDF, Norr/Västerbottens

Läs mer

Vad jag gjorde innan

Vad jag gjorde innan Vad jag gjorde innan alltså innan jag timrade om ladugården. Jo, kameran togs fram. Jag gick runt och fotade detaljer och helheter, närbilder på knutar och på andra finurliga lösningar. Kröp över allt

Läs mer

Energimarknadsinspektionens tillsyn över elavbrotten under vintern 2011/2012

Energimarknadsinspektionens tillsyn över elavbrotten under vintern 2011/2012 PM - Ei PM2013:02 Ei R2013:02 Energimarknadsinspektionens tillsyn över elavbrotten under vintern 2011/2012 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen PM2013:02 Författare:

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

Motorcykelgruppe Färöarna primo august 2013

Motorcykelgruppe Färöarna primo august 2013 Motorcykelgruppe Färöarna primo august 2013 REJSEDAGBOG VED GUIDE MIKAEL ANDERSSON OCH FREDRIK LÖFBERG FRA SVERIGES MOTORCYKLISTER, SOM I SAMARBEJDE MED SMYRIL LINE REJSTE PÅ GRUPPETUR TIL FÆRØERNE I AUGUST

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget

Läs mer

Århundradets väderdramatik Vädret i Sverige är växlingsrikt med många exempel på dramatiska väderhändelser. Såväl nyhetsbevakning som rapportering av vädrets ibland svåra härjningar har dock förbättrats

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag? Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Störande lukt från vedeldning i ett bostadsområde i Högdalen i Stockholms stad

Störande lukt från vedeldning i ett bostadsområde i Högdalen i Stockholms stad Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (12) 2016-02-29 Handläggare Martin Holmstedt Telefon: 08-508 28971 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-03-15 p. 8 Störande lukt från vedeldning

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Nu kan stugan användas nästan hela året

Nu kan stugan användas nästan hela året SJÄLVBYGGARENS SOMMARSTUGA DEL 6 FASADBEKLÄDNAD Självbyggaren gör nu i ordning husets fasad. Det arbetet handlar om mer än den snygga träpanelen, för isolering, fuktskydd och vindskydd skall arbeta ihop

Läs mer

SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA. Möckeln

SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA. Möckeln 2 SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA Möckeln 1 1 Skeingesjön Vattenståndets högsta och lägsta månadsmedelvärden uttryckta i centimeter för sjön Möckeln 1980 87 och 1989 93 respektive Skeingesjön 1975 92. Dessutom anges

Läs mer

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära

Läs mer

Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten

Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Förmedlingsprocenten 2008 gjordes för första gången en enkel jämförelse mellan hur många brott

Läs mer

Skoterspecial Körglädje, trygghet och naturupplevelser

Skoterspecial Körglädje, trygghet och naturupplevelser SÄKER PÅ SKOTER Skoterspecial Körglädje, trygghet och naturupplevelser Med skotern på släp kan du reglerna? Håll huvudet kallt trygg körning på isen Viktor Stenman livet efter jättekraschen tahandomdigitrafiken.se

Läs mer

Vänlig väg till skolan. en barnslig rättighet

Vänlig väg till skolan. en barnslig rättighet Vänlig väg till skolan en barnslig rättighet Syfte: Inspirera till att gå och cykla till skolan istället för att ta bilen Mål: Att öka säkerheten och förbättra miljön kring skolorna (genom minskad biltrafik)

Läs mer

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför. Luft 1 Luft...2 Lufttryck...2 Lufttryck och väder...2 Minska lufttrycket...3 Luftmotstånd...3 Varm luft...3 Snurrande spiral...3 Varm luft och kall luft...4 Luft Luft väger Gör en balansvåg av en blompinne

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Att förebygga skador i samarbete Vattnet i den hållbara staden, Göteborg 141113 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar Publik 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker

Läs mer

Nära de vilda djuren. Man måste leva

Nära de vilda djuren. Man måste leva Sydgeorgien November 2009 Kamera&Bild Nr2 Antarktis November 2009 Nära de vilda djuren Med hängivenhet kommer man långt. Ida C Nilsson jobbar till vardags som ekonomiansvarig på en bilfirma, men lägger

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer

Värmebölja/höga temperaturer SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot

Läs mer

Bostadspriserna & boräntorna 2014 30 december 2013

Bostadspriserna & boräntorna 2014 30 december 2013 Bostadspriserna & boräntorna 2014 30 december 2013 Hushållen tror på fortsatta prisökningar Trots debatten om hög skuldsättning, bobubblor och övervärderade bostäder tror de svenska hushållen på fortsatta

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

129 människor drunknade 2013

129 människor drunknade 2013 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Ras och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar

Ras och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar Ras och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar Vad är försäkring? Försäkring avlastar de ekonomiska konsekvenserna av en skadehändelse Minskar

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

Vid val av solpanel avseende kopplingsboxens konstruktion.

Vid val av solpanel avseende kopplingsboxens konstruktion. Vid val av solpanel avseende kopplingsboxens konstruktion. I detta dokument ska vi klargöra vad man bör tänka på vid val av solpanel med tanke på kopplingsboxens konstruktion avseende de fallgropar som

Läs mer

Paddling genom Ströms Vattudal 28/7-2/8 1980

Paddling genom Ströms Vattudal 28/7-2/8 1980 Paddling genom Ströms Vattudal 28/7-2/8 1980 28/7 29 km Start vid 13-tiden uppe i Kvarnbergsvattnets nordvästra hörn, ett par km från norska gränsen (vid bron över Brännälvens utlopp). Strålande sol och

Läs mer

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5

Läs mer

Nu är lägret officiellt öppnat. Öppningen gick traditionsenligt till med flagghissning och välkomsttal. Sidan 2

Nu är lägret officiellt öppnat. Öppningen gick traditionsenligt till med flagghissning och välkomsttal. Sidan 2 Nordens Nyheter Nummer 2 Söndagen den 1.7.2012 Lägeröppningen! Nu är lägret officiellt öppnat. Öppningen gick traditionsenligt till med flagghissning och välkomsttal. Sidan 2 Isopomo har planerat Vi har

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

BS -nytt. Boat Show i Nynäshamn den 22-24 juli. Lite ljusglimtar fanns dock, som t.ex midsommarhelgen på vår klubbholme, Norrgårdsön.

BS -nytt. Boat Show i Nynäshamn den 22-24 juli. Lite ljusglimtar fanns dock, som t.ex midsommarhelgen på vår klubbholme, Norrgårdsön. Värmdö båtsällskaps nyhetsblad, hösten 2012 Sommaren 2012 går inte till historien som en av de bättre. Säsongens första veteranbåtsträff i Wasahamnen, första helgen i juni, blev en blöt historia med oavbrutet

Läs mer

Lärarhandledning. Försättsblad. 1 Kartans tecken och färger

Lärarhandledning. Försättsblad. 1 Kartans tecken och färger Lärarhandledning Här kan eleven skriva in sitt namn och klass Försättsblad 1 Kartans tecken och färger Att förstå och kunna kartans färger och vilka färger olika karttecken har. 1. Läraren går översiktligt

Läs mer

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säsongen 2014/15 Säsongen 2014/2015 började sent i Stockholms närhet, och blev tämligen isfattig med mycket

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer