VÄSTERÅS STAD Dagvattenutredning för detaljplan Vedbobacken, Västerås UPPDRAGSNUMMER 13005735 VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ JENNIE BRUNDIN CAMILLA HÄGG WICKMAN GUSTAF JOSEFSSON KÖHLER
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag och syfte 1 1.2 Organisation 1 2 Riktlinjer för planering av dagvatten 2 2.1 Västerås dagvattenpolicy 2 2.2 Svenskt Vattens publikation P110 2 2.3 Miljökvalitetsnormer 3 2.4 Förslag till riktvärden för dagvatten 3 3 Områdesbeskrivning 5 4 Förutsättningar 6 4.1 Flödesvägar, lågpunktsanalys och avrinningsområden 6 4.2 Geologi 8 4.3 Recipient och miljökvalitetsnormer 8 5 Beräkningar 9 5.1 Indata 9 5.1.1 Exploateringsområdet 9 5.2 Resultat 10 5.2.1 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym 10 5.2.2 Föroreningsberäkningar 11 6 Förslag till systemlösning för dagvattenhantering 12 6.1 Principiell höjdsättning och skyfallspåverkan 14 7 Förslag på planbestämmelser för dagvatten 16 8 Litteraturförteckning 18 DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS HWC \\sefsvst0001\projekt\21186\13005735_dagvatten_dp_vedbobacken\000\18 granskning\dagvattenutredning_vebobacken_180704.docx
1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Sweco har av Västerås stad fått i uppdrag att utreda förutsättningar för omhändertagande av dagvatten inom detaljplaneområdet för Vedbobacken i Västerås. Uppdraget omfattar: Beräkning av dagvattenflöden och föroreningar som planområdet ger upphov till, före och efter exploatering. Eventuellt fördröjningsbehov efter exploatering redovisas. Beräkningarna av dimensionerande flöden utförs med en nederbörd med återkomsttid på 20 år och en klimatfaktor på 1,25. För beräkning av föroreningar används en årsnederbörd på 662 mm. Ytor eller platser som ger upphov till föroreningar identifieras. Beräknade föroreningshalter jämförs med relevanta riktvärden i dagvattenpolicyn. Översiktlig illustration av vattnets rinnvägar och nivåer vid stora flöden till följd av kraftiga regn. Påverkan på planområdet från intilliggande områden, samt eventuell påverkan från planområdet på omgivande områden. Förslag till principiell höjdsättning av området ges med utgångspunkt i att skador på byggnader ska undvikas om kraftiga regn inträffar. Lämpliga åtgärder för rening av dagvattnet ges vid behov i kombination med översiktliga förslag på lämpliga platser för anläggning. Åtgärderna ska vara synliga och utgöra en del av områdets gestaltning. Enligt VA-huvudmannen ska åtgärderna sträva efter att uppnå ett utflöde från planområdet som uppgår till maximalt 10 liter per sekund och hektar vid ett 20-årsregn. Förslag på planbestämmelser gällande dagvatten. 1.2 Organisation Beställare Uppdragsledare Handläggare Intern granskning Extern granskning Teknik- och fastighetsförvaltningen, Västerås stad Jennie Brundin, Sweco Environment Camilla Hägg Wickman, Sweco Environment Gustaf Josefsson Köhler, Sweco Environment Lena Höglund, Mälarenergi AB 1(18) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS
2 Riktlinjer för planering av dagvatten 2(18) I arbetet med dagvattenutredningen för den aktuella detaljplanen har ett antal dokument varit styrande vid bedömningar av dagvattensituationen och för de förslag på åtgärder som anges i denna utredning. Dessa presenteras kortfattat nedan. 2.1 Västerås dagvattenpolicy Västerås stad utvecklade under 2014 en dagvattenpolicy med syftet att ta fram strategier för att kunna hantera dagvatten på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. I policyn redovisas elva övergripande mål (Västerås stad, 2014): 1. Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. 2. Grundvattenbalansen upprätthålls. 3. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. 4. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. 5. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. 6. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. 7. Kunskapen om dagvatten ökar. 8. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. 9. Förorenaren betalar. 10. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. 11. Dagvatten ska utredas i alla planer. 2.2 Svenskt Vattens publikation P110 Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå en förbättrad säkerhet mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter. P110 definierar vilka återkomsttider som ska gälla i olika typer av bebyggelse. Aktuellt område bör betraktas ligga i ett tätbebyggt område och därmed dimensioneras för 20 års återkomsttid för trycknivå i markyta och 5 års återkomsttid för fylld ledning. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten även att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningar då utredning av DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS HWC \\sefsvst0001\projekt\21186\13005735_dagvatten_dp_vedbobacken\000\18 granskning\dagvattenutredning_vebobacken_180704.docx
dagvattenfrågan sker. Då nya dagvattensystem ska anläggas är det också grundläggande att husgrunder och byggnader inte översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader ska höjdsättas så att ytligt rinnande dagvatten från kraftiga skyfall kan rinna undan utan att skada bebyggelse. Fastigheten ses i denna utredning som tätortsbebyggelse. 2.3 Miljökvalitetsnormer Utifrån den så kallade Weserdomen (mål C-461/13) som avkunnades i EU-domstolen under 2015 får inte tillstånd ges till verksamheter (såsom bostadsprojekt) om de riskerar att orsaka en försämring av en vattenförekomst status. Det inkluderar även försämringar av status för enskilda kvalitetsfaktorer (t.ex. näringsämnen). 2.4 Förslag till riktvärden för dagvatten Det finns idag inga fastställda riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Bedömningar görs från fall till fall utifrån referensvärden och bedömningar av recipientens känslighet. Behov kan dock finnas att ibland använda rikt-/jämförelsevärden för att spegla påverkan från dagvatten på recipient ur föroreningssynpunkt. Med anledning av detta tog Riktvärdesgruppen i Stockholm under 2009 fram riktvärden för föroreningar i dagvatten (Tabell 1) som ska fungera som en indikator på om rening av dagvattnet är nödvändigt. Reningen ska då göras med bästa möjliga teknik och till en rimlig kostnad med målsättningen att åtgärderna leder till att riktvärdena inte överskrids (Riktvärdesgruppen, 2009). För området som behandlas i denna rapport är riktvärdena för Mälaren, nivå 2 aktuellt. DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS 3(18)
Tabell 1. Riktvärden för dagvattenutsläpp, riktvärden avser årsmedelhalter. Utsläpp till Riktvärde Mindre sjöar, vattendrag och havsvikar Mälaren Verksamhetsutövare Ämne Enhet Nivå 1 Nivå 2 Nivå 1 Nivå 2 VU Fosfor (P) µg/l 160 175 200 250 250 Kväve (N) mg/l 2 2,5 2,5 3 3,5 Bly (PB) µg/l 8 10 10 15 15 Koppar (Cu) µg/l 18 30 30 40 40 Zink (Zn) µg/l 75 90 90 125 150 Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,5 0,45 0,5 0,5 Krom (Cr) µg/l 10 15 15 25 25 Nickel (Ni) µg/l 15 30 20 30 30 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,03 0,07 0,05 0,07 0,1 Suspenderad substans (SS) mg/l 40 60 50 75 100 Oljeindex (Olja) mg/l 0,4 0,7 0,5 0,7 1 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,003 0,07 0,05 0,07 0,1 Nivå 1 = utsläpp till recipient. Nivå 2 = utsläpp till dike eller damm innan det leds vidare till recipient. VU = utsläpp från verksamhetsutövare. I de fall verksamhetsutövare har direktutsläpp till recipient ska de rena till nivå 1. 4(18) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS HWC \\sefsvst0001\projekt\21186\13005735_dagvatten_dp_vedbobacken\000\18 granskning\dagvattenutredning_vebobacken_180704.docx
3 Områdesbeskrivning Vedbobacken ligger i den nordvästra delen av Västerås. Planområdet är cirka 19,5 ha stort och innefattar en skidanläggning med ett fåtal mindre byggnader. Den ekonomiska föreningen som driver anläggningen vill höja backen 15 meter med syfte att skapa längre och fler nedfarter. Föreningen vill i och med höjningen även uppföra en ny lift och nya byggnader med bland annat restaurang, toaletter och skiduthyrning. Den befintliga parkeringen med 80 platser behålls och ytterligare en parkering planeras med 80 platser väster om servicebyggnaderna. Figur 1 visar planområdet idag. Figur 2 visar planområdet med de nya nedfarterna, servicebyggnaderna och parkeringarna. Figur 1. Planområdet före den planerade exploateringen och höjningen av skidbacken. DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS 5(18)
Figur 2. Planområdet med befintliga och planerade nedfarter, damm, parkeringar och servicebyggnader. 4 Förutsättningar I och med utbyggnaden av skidanläggningen ökar behovet av vatten för att preparera backen med snö med hjälp av snökanoner. I dagsläget används bara kommunalt vatten för att försörja backen med snö. Anläggningen nyttjar i dagsläget hela det tillåtna uttaget av kommunalt vatten. Den ekonomiska föreningen vill kunna utnyttja dagvatten från området genom att samla upp det i en damm, Figur 2. Dammen ska ha en volym om ca 10 000 m 3. 4.1 Flödesvägar, lågpunktsanalys och avrinningsområden Runt planområdet för Vedbobacken finns flera områden som utgör djupa lågpunkter där risken är stor för stående vatten till ett djup om minst 0,2 meter vid händelse av kraftiga regn. I vissa av dessa områden kan vattnet bli stående till ett djup om mer än 1 meter. Inom planområdet finns en lågpunkt där vatten kan bli stående till ett djup om minst 0,2 meter. Vid denna lågpunkt står det idag byggnader. De nya byggnaderna planeras att ligga på samma ställe som de befintliga byggnaderna. Detta bedöms utgöra en risk. 6(18) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS HWC \\sefsvst0001\projekt\21186\13005735_dagvatten_dp_vedbobacken\000\18 granskning\dagvattenutredning_vebobacken_180704.docx
Det finns idag en utsläppspunkt från planområdet i den norra delen. Det är en 110 mm ledning som leder ut i ett fördröjningsdike på andra sidan av Hagabergsgatan. Bara en liten del av dagvattnet kan ledas ut genom denna utsläppspunkt. Den största delen av dagvattnet måste därför efter fördröjning släppas ut vid en annan del av planområdet. Det är även viktigt på grund av de översvämningskänsliga områdena som ligger runt planområdet att vattnet fördröjs och tas omhand inom planområdet. I Figur 3 visas lågpunkter, flödesvägar och befintlig utsläppspunkt. Figur 3. Flödesvägar och lågpunkter inom planområdet. DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS 7(18)
4.2 Geologi Enligt SGU:s jordartskarta, som visas i Figur 4, finns det inom planområdet flera olika jordarter. Till största delen består området av lera och fyllning. Områden med berg och morän förekommer också. I de områden där lera förekommer kan infiltrationsmöjligheterna antas vara låga. Skidbacken består av fyllnadsmassor av okända jordarter. Detsamma gäller för de massor som kommer att läggas på för höjningen av backen. Infiltrationsmöjligheterna går därför inte att bedöma i nuläget. Figur 4. Jordarter i och i anslutning till planområdet. 4.3 Recipient och miljökvalitetsnormer Utifrån SMHI:s kartering av tillrinningsområden bedöms Mälaren - Västeråshamnområde (SE660825-154247) och Svartån (EU_CD_ SE661626-153765) vara recipienter för vatten som avrinner från planområdet. Figur 5 visar det tillrinningsområde som planområdet tillhör. Miljökvalitetsnormer (MKN) används som ett styrinstrument inom förvaltning av vatten. Normerna uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Ekologiska statusen för Mälaren Västeråshamnområde bedöms i nuläget som måttlig. Kemisk status uppnår ej god. God kemisk ytvattenstatus nås trots att halten bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar överskrids. Dessa ämnen gäller som undantag och har på så vis mindre stränga krav då halterna bedöms tekniskt omöjliga att sänka. Svartån stäcker sig mellan Skultuna och Västerås, där den mynnar ut i Mälaren. Den ekologiska statusen för Svartån är i nuläget satt till måttlig, vilket till viss del beror på övergödning. Fastställda MKN för Svartån är att en god ekologisk status ska uppnås senast 2027. Svartån uppnår en god kemisk ytvattenstatus trots att halten bromerad 8(18) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS HWC \\sefsvst0001\projekt\21186\13005735_dagvatten_dp_vedbobacken\000\18 granskning\dagvattenutredning_vebobacken_180704.docx
difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar överskrids, ämnena gäller som undantag. Figur 5. Planområdets tillrinningsområde till recipienten. 5 Beräkningar Beräkning av dagvattenflöden, fördröjningsvolymer och föroreningsbelastning utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v18.2.2). Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändiga indata består av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. Till beräkningarna nyttjar modellen schablonhalter av föroreningar baserade på flödesproportionell provtagning. 5.1 Indata 5.1.1 Exploateringsområdet Årsnederbörden som använts till beräkningar av föroreningar är 662 mm (årsmedelnederbörd för SMHI:s station Västerås korrigerad med en faktor 1,1 för vindavdrift). DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS 9(18)
Beräkningarna av dimensionerande dagvattenflöden från exploateringsområdet gjordes utifrån ett regn med en återkomsttid på 20 år (trycknivå i markyta). En klimatfaktor på 1,25 har använts vid beräkningen av nederbördsintensitet. Flöden beräknas med hjälp av rationella metoden (flöde = reducerad area x nederbördsintensitet x klimatfaktor). Transport av dagvatten antas före exploatering ske på mark. Efter exploatering antas transport av dagvatten ske på mark och i dike. Rinnsträckan antas vara 300 m före exploatering och 420 m efter exploateringen. Tillåtet utflöde från planområdet har satts till 200 l/s. I Tabell 2 visas vilka markanvändningar som använts vid beräkningarna. Tabell 2. Markanvändning före och efter exploatering. Markanvändning Avrinningskoeff. Före exploatering (ha) Efter exploatering (ha) Parkering (grus) 0,4 0,2 0,4 Ängsmark (backen) 0,5 13,7 13,7 Ängsmark 0,075 5,6 5 Takyta 0,9 0,03 0,05 Ytvatten 1-0,35 Total area 19,5 19,5 Reducerad area 7,41 7,41 5.2 Resultat 5.2.1 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym Beräknade dimensionerande flöden ut från exploateringsområdet vid ett 20-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 samt erforderliga fördröjningsvolymer redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Dimensionerande flöden och erforderliga fördröjningsvolymer. 20-års regn Dimensionerande flöde före exploatering (l/s) 920 Dimensionerande flöde efter exploatering (l/s) 1400 Fördröjningsbehov* (m 3 ) 2600 * För att uppnå ett utflöde som inte överstiger 10 l/s*ha. 10(18) En stor del i att flödena ökar trots att markanvändningarna nästan är samma före och efter exploatering är att det efter exploatering antagits att vattnet delvis ska rinna i diken, vilket ökar avrinningshastigheten. För att klara kravet att dagvattenflödet ut från området inte ska överskrida 10 l/s*ha krävs det fördröjningsåtgärder. Förslag på dessa beskrivs i kapitel 7. DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS HWC \\sefsvst0001\projekt\21186\13005735_dagvatten_dp_vedbobacken\000\18 granskning\dagvattenutredning_vebobacken_180704.docx
5.2.2 Föroreningsberäkningar Då den största delen av planområdet fortsatt kommer att vara ängsmark förväntas ingen större ökning av föroreningsmängderna. Tabell 4. Föroreningskoncentrationer före och efter exploatering samt riktvärden enligt riktvärden. Ämne Enhet Riktvärde (Mälaren) 2 Före exploatering Efter exploatering P µg/l 250 180 170 N mg/l 3 0,96 0,98 Pb µg/l 15 2,9 3,3 Cu µg/l 40 10 10 Zn µg/l 125 25 26 Cd µg/l 0,5 0,16 0,17 Cr µg/l 25 2,3 2,4 Ni µg/l 30 1,6 1,7 Hg µg/l 0,07 0,0052 0,0068 SS mg/l 75 18 19 Olja mg/l 0,7 0,17 0,17 PAH16 µg/l - 0,10 0,16 BaP µg/l 0,07 0,0049 0,0058 2 Utsläpp till dike eller damm innan det leds vidare till recipient. Inga värden överskrider riktvärdena före eller efter exploateringen. Efter exploatering sker en liten ökning av de flesta föroreningshalterna. Tabell 5. Föroreningsmängder på årsbasis som genereras inom planområdet. Ämne Enhet Före Efter exploatering exploatering P kg/år 5,6 5,5 N kg/år 30 33 Pb kg/år 0,091 0,11 Cu kg/år 0,32 0,34 Zn kg/år 0,79 0,88 Cd g/år 5,2 5,6 Cr g/år 71 79 Ni g/år 49 58 Hg g/år 0,16 0,23 SS kg/år 560 630 Olja kg/år 5,3 5,6 PAH16 g/år 3,1 5,3 BaP g/år 0,15 0,19 DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS 11(18)
En ökning av flöden och en liten ökning av föroreningshalter i samband med exploateringen leder till att föroreningsmängderna ökar en aning. Beräkningarna i StormTac är gjorda med hjälp av schablonhalter för motsvarande bebyggelsetyp. I samma avrinningsområde kan koncentrationerna mellan olika regn och snösmältningshändelser och/eller under ett regn variera kraftigt. Därför kan koncentrationerna under ett specifikt regn avvika signifikant från medelvärdet som beräknats med Stormtac. Dessutom varierar dataunderlaget i Stormtacs databas. Medan till exempel vissa tungmetaller, suspenderat material och näringsämnena kväve och fosfor har undersökts i ett stort antal studier är dataunderlaget för andra föroreningar begränsat. Därför medför föroreningsberäkningen en viss osäkerhet. 6 Förslag till systemlösning för dagvattenhantering Beräkningar av dagvattenflöden och föroreningsbelastning indikerar att dagvatten från planområdet behöver fördröjas och renas för att nå de krav som definierats ur dagvattensynpunkt. För att nå kraven behöver en volym på cirka 2500 m 3 fördröjas. Genom att anlägga diken inom planområdet kan vatten tas omhand och ledas till respektive utsläppspunkt. För att fånga upp det vatten som rinner ner för backen föreslås ett 500 meter långt dike runt backen. För att få en långsam avrinning utan risk för stående vatten behövs en lutning på ca 1 procent. 1 procents lutning ger fem meters höjdskillnad i diket. Om diket anläggs med ett djup av en meter, en tvärsnittsyta på 3 m 2 och med en släntlutning på 1:3 fås en tillräcklig kapacitet för att leda bort vattnet som kommer från backen. Den största delen av vattnet från backen kan ledas mot den planerade dammen. Den delen av vatten som inte kan ledas till dammen leds till den föreslagna utsläppspunkten i planområdets sydvästra del. Genom att anlägga ett dike horisontellt med backen kan vatten som annars skulle kunna rinna in i angränsande områden ledas inom planområdet och därmed minska påverkan på de kringliggande områdena med stor översvämningsrisk. Med hjälp av Trafikverkets beräkningsmodell och en specifik medelavrinning på 10 l/s, km 2 fås en årlig avrinning till dammen på ca 50 000 m 3. Dammen ska ha ett styrt utflöde. Det maximala totala utflödet från planområdet får vara 200 l/s upp till ett regn med 20 års återkomsttid. Om dammen blir full måste en bräddningsmöjlighet finnas. Vattnet som bräddar och överstiger 200 l/s får inte ledas till det kommunala dagvattensystemet. Ett dike föreslås från dammen och vidare med en trumma under vägen till den fördröjningsyta som finns på andra sidan Hagabergsgatan. Släpps vattnet ut på samma sida av Hagabergsgatan som planområdet kommer vattnet att ledas via vägdiket till den 110 mm ledning som finns i norra delen av planområdet. Den utsläppspunkt som finns idag är en 110 mm ledning som leds ut från området i den nordliga delen av planområdet. Det föreslagna diket runt backen kommer att leda mycket av det vattnet som idag rinner till ledningen till dammen, vilket minskar trycket på ledningen. 12(18) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS HWC \\sefsvst0001\projekt\21186\13005735_dagvatten_dp_vedbobacken\000\18 granskning\dagvattenutredning_vebobacken_180704.docx
Den tredje utsläppspunkten föreslås i det södra hörnet av planområdet. Det leder ut det vatten som kommer från det nya krossdiket men som inte kan ledas till dammen på grund av topografin. Idag lutar de sista 100 meterna med en svag lutning inåt planområdet. För att vattnet ska kunna rinna ut från planområdet krävs att diket (söderut) grävs om. Dikenas position kan förändras något efter förprojekteringen. Parkeringar och körytor bidrar till den största delen av föroreningarna inom planområdet och dessa ytor har därför det största behovet av rening. Rening sker när dagvattnet rinner i diken och på marken. Störst reningseffekt fås på ytor som vegeteras med högre växter, exempelvis kaveldun, tågväxter, vass eller andra högre gräsarter och förvedade växter. Med vegetation skapas bättre fördröjning, sedimentering och växtupptag av föroreningar. Vatten från takytor föreslås med hjälp av utkastare ledas ut på närliggande grönyta. Utkastare bidrar till en trögare och ytlig avrinning samt fastläggning av (framför allt partikelbundna) föroreningar på dess väg till dikena. I Figur 9 visas principen med utkastare. Utifrån ovanstående bedöms föroreningsutsläpp ifrån planområdet nå samma nivåer som före exploatering ifall de föreslagna åtgärderna implementeras och underhålls regelbundet för att upprätthålla deras funktion. Förutom fördelarna inom avrinningshantering (såsom rening) kan de föreslagna lösningarna bidra med en positiv inverkan på områdets utseende och även biodiversitet. Figur 6 visar förslag till systemlösning för dagvattenhanteringen inom planområdet. Figur 6. Förslag till systemlösning. DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS 13(18)
6.1 Principiell höjdsättning och skyfallspåverkan Vid skyfall ska vattnet från planområdet kunna ledas på gator och grönstråk och kunna styras så att hus nedströms planområdet inte skadas. Inom planområdet behöver höjdsättningen anpassas så att vattnet vid extremregn leds bort från byggnaderna. Vid anläggning av den nya parkeringen ska det säkerställas att vattnet runt byggnaderna kan ta sig förbi parkeringen och ut på Hagabergsgatan. För att inte vatten ska skada byggnaderna behöver de anläggas minst 0,2 meter högre än den lägsta punkten på Hagabergsgatan. Vid skyfall behöver vattnet från dammen och den flödesvägen som leds in i bostadsområdet väster om planområdet ledas om för att inte vattnet från planområdet ska påverka bostadsområdet. Vattnet leds istället söder om bostadsområdet, se Figur 7. Figur 7. Flödesvägen som rinner in i bostadsområdet leds om så att den går söder om bostadsområdet. 14(18) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS HWC \\sefsvst0001\projekt\21186\13005735_dagvatten_dp_vedbobacken\000\18 granskning\dagvattenutredning_vebobacken_180704.docx
Figur 8. Förslag på sekundära avrinningsvägar vid extrema regn. Genom en planerad höjdsättning kan det säkerställas att vattnet inom området kan ställa sig på platser där det orsakar minst skada vid extrema nederbördshändelser. Inom planområdet finns det idag en lågpunkt där byggnader är placerade, de planeras även ligga där efter exploatering. Höjdsättning i anslutning till husfasader bör utformas enligt Figur 9. Detta motsvarar en utkastare på cirka 20 centimeter samtidigt som marken närmast fasad hårdgörs i syfte att undvika belastning på byggnadens dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas till 2 procent de första tre metrarna från utkastaren och därefter cirka 1 3 procent för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden. DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS 15(18)
Figur 9. Principiell höjdsättning enligt Alm och Pirard (2014). 7 Förslag på planbestämmelser för dagvatten Vid arbetet med detaljplanen är det grundläggande att reglera den markanvändning som krävs för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering. Detta omfattar normalt att reservera den mark som behövs för dagvattenanläggningar och sekundära avrinningsvägar, fastslå marknivåer samt i den mån det är nödvändigt begränsa bebyggelse eller markytans utformning. I Figur 10 ges förslag på mark som behöver låsas för att en tillfredställande dagvattenhantering ska kunna erhållas inom planområdet. För att en tillfredställande dagvattenhantering ska kunna erhållas krävs att: Marken där dikena samt dammen ska ligga inom planområdet låses. Eller planläggs som natur/ parkmark. Takvatten hanteras ytligt ovan mark. Skyfallsvägar säkras så att byggnader inom planområdet och bostadsområden nedströms inte riskerar att skadas. Färdigt golv på byggnader som inte tillåts översvämmas ska anläggas minst 0,2 meter över Hagabergsgatan. 16(18) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS HWC \\sefsvst0001\projekt\21186\13005735_dagvatten_dp_vedbobacken\000\18 granskning\dagvattenutredning_vebobacken_180704.docx
Figur 10. Mark inom planområdet som behöver låsas för att en fungerande dagvattenhantering ska erhållas. DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS 17(18)
8 Litteraturförteckning Alm, H., Pirard J., 2014. Dagvattenhantering En exempelsamling. Tillgänglig via: <http://www.uppsalavatten.se/global/uppsala_vatten/dokument/rapporter%20och%20re dovisningar/dagvatten_exempelsamling.pdf> Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp [pdf] Tillgänglig via: http://stormtac.com/admin/uploads/riktvarden_dagvatten_feb_2009.pdf SMHI Vattenwebb, 2018. <Tillgänglig via http://vattenweb.smhi.se/hydronu/> Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem Sveriges Geologiska Undersökning, 2016. Kartvisare, jordarter. Tillgänglig via http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100-tusen-sv.html?zoom=- 166833.924711,348502.581346,1346581.924711,7421387.418654 VISS (2016) Vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig via http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se660825-154247 Västerås stad 2014. Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Tillgänglig via <http://www.vasteras.se/download/18.5e8d74b614b07e41ca61029e/1424080156647/da gvattenpolicy.pdf> 18(18) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN VEDBOBACKEN, VÄSTERÅS HWC \\sefsvst0001\projekt\21186\13005735_dagvatten_dp_vedbobacken\000\18 granskning\dagvattenutredning_vebobacken_180704.docx