Formell logik Kapitel 10. Robin Stenwall Lunds universitet

Relevanta dokument
Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

Logik och modaliteter

Logik och bevisteknik lite extra teori

En introduktion till logik

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

En introduktion till predikatlogik

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

7, Diskreta strukturer

Semantik och pragmatik

Varför är logik viktig för datavetare?

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

7, Diskreta strukturer

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Filosofisk logik Kapitel 18. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 5: Deduktion

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Lite om bevis i matematiken

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

Predikatlogik: Normalformer. Klas Markström

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

MA2047 Algebra och diskret matematik

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

Grundläggande logik och modellteori

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

F. Drewes Datavetenskapens grunder, VT02. Lite logik

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Deduktiv argumentation

Semantik och pragmatik

DD1350 Logik för dataloger

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys

Första ordningens logik

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

Föreläsning 5. Deduktion

Grundläggande logik och modellteori

9. Predikatlogik och mängdlära

Om semantisk följd och bevis

Något om logik och logisk semantik

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Moralfilosofi. Föreläsning 4

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

Logik en introduktion. Christian Bennet Björn Haglund Dag Westerståhl

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Grundläggande logik och modellteori

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

Logik och kontrollstrukturer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

Svar och lösningar, Modul 1.

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Semantik och pragmatik (serie 5)

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet TER1

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

Subjektivism & emotivism

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v , den 24/

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Grundläggande logik och modellteori

FTEA12:2 Filosofisk metod

Transkript:

Formell logik Kapitel 10 Robin Stenwall Lunds universitet

Kapitel 10: Kvantifikatorernas logik Förra gången introducerade vi kvantifikatorer och variabler Vi har därmed infört samtliga symboler i FOL Brännande frågor: 1. Vilka satser med kvantifikatorer är logiska sanningar? 2. Vilka argument innehållande kvantifikatorer är giltiga? 3. Vilka bevisregler är giltiga för kvantifikatorer? 4. Hur kan vi formalisera dessa bevisregler?

Avsnitt 10.1: Tautologier och kvantifiering Repetera begreppen: tautologi, tautolog konsekvens och tautolog ekvivalens Vi har sett att dessa begrepp är tillämpbara på satser utan kvantifikatorer Är de även tillämpbara på satser med kvantifikatorer? Svar: Ja, men de måste tillämpas med försiktighet

En sats som innehåller kvantifikatorer kan vara en tautologi, dvs. logiskt sann enbart i kraft av meningen hos konnektiven Exempel: x Cube(x) x Cube(x) Satsen har formen P P och är därför en tautologi

Allmän princip: Om vi har en tautologi och ersätter dess atomära satser med komplexa satser, så är resultatet fortfarande en tautologi Vi kan använda denna metod för att identifiera en stor mängd logiska sanningar som innehåller kvantifikatorer Exempel: Betrakta följande tautologi: (A B) ( B A) Ersätt A med y (P(y) R(y)) Ersätt B med x (P(x) Q(x)) Resultat: ( y (P(y) R(y)) x (P(x) Q(x))) ( x (P(x) Q(x)) y (P(y) R(y))) Hade du kunnat se att detta är logiskt sant utan tautologimetodens hjälp?

Allmän metod för att kontrollera om en sats innehållande kvantifikatorer är en tautologi: se sid. 263 i boken Grundidé: Behandla som atomära satser dels de satser som verkligen är atomära, dels alla delsatser som börjar med en kvantifikator Resultatet kallas för satsens sanningsfunktionella form (eng. truthfunctional form) Originalsatsen är en tautologi om dess sanningsfunktionella form är en tautologi

Övning Identifiera den sanningsfunktionella formen hos följande satser: x(cube(x) Small(x)) x (Cube(x) Small(x)) xcube(x) x Cube(x) xcube(x) xcube(x) xcube(x) Cube(a) Cube(a) xcube(x) xcube(x) ( xcube(x) ydodec(y)) ( ytet(y) zsmall(z)) zsmall(z) (Tet(d) xsmall(x)) ( Tet(d) ysmall(y)) Avgör huruvida ovanstående är (a) tautologier, (b) logiska sanningar, men inte tautologier eller (c) varken (a) eller (b).

Betrakta följande argument: x(cube(x) Small(x)) xcube(x) xsmall(x) Är slutsatsen en tautologisk konsekvens av premisserna? Hur är det med följande argument? xcube(x) xsmall(x) xcube(x) xsmall(x)

Övning Betrakta följande argument. Avgör huruvida argumentet är (a) tautologiskt giltigt, (b) logiskt, men inte tautologiskt giltigt, eller (c) ogiltigt. Cube(a) Cube(b) Small(a) Large(b) x(cube(x) Small(x)) x(cube(x) Large(x)) xcube(x) xsmall(x) xsmall(x) xcube(x) xcube(x) ysmall(y) ysmall(y) x Cube(x)

Avsnitt 10.2: Första ordningens giltighet och konsekvens Hittills har vi främst bekantat oss med begreppen logisk sanning och konsekvens i termer av tautologier och tautologisk konsekvens. Tyvärr kommer vi inte så långt med dessa begrepp inom första ordningens logik. Vi behöver även en metod för att avgöra logiska sanningar och giltighet som tar kvantifikatorer och identitet beaktande.

Eftersom dessa begrepp är menade att vara applicerbara endast på de logiska sanningar och konsekvenser som beror konnektiven, kvantifikatorerna och identitetssymbolen, så kan vi helt ignorera meningen hos de ingående namnen, funktionssymbolerna och predikaten (förutom identitet). Om vi kan identifiera en sats i FOL som en logisk sanning utan att vi vet meningen hos namnen och predikaten (andra än identitet) så säger vi att satsen är FO giltig. Betrakta följande: xsamesize(x, x) xcube(x) Cube(b) (Cube(b) b = c) Cube(c) (Small(b) SameSize(b, c)) Small(c)

Samtliga ovanstående satser är logiska sanningar, men endast de två mittersta är FO giltiga. Vi kan se detta genom att ersätta predikaten i vårt block-språk med nonsenspredikat. xbilifjonga(x, x) xulk(x) Ulk(b) (Ulk(b) b = c) Ulk(c) (Rulk(b) Bilifjonga(b, c)) Rulk(c) Allmänt gäller att en sats i FOL är FO giltig om det är en logisk sanning då du ignorerar meningen hos namnen, funktionssymbolerna och predikaten (förutom identitet).

En sats S är en FO konsekvens av premisserna P 1, P n om S är en logisk konsekvens ur dessa även då du ignorerar meningen hos namnen, funktionssymbolerna och predikaten (förutom identitet). Kom ihåg att alla tautologier är FO giltiga och att alla FO giltiga satser är logiska sanningar. Detsamma gäller för konsekvens.