Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan



Relevanta dokument
Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

T r o l l k a r l e n s h a t t

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

Innehållsförteckning

Lokala arbetsplan

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Kumlasjöns förskola

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

LOKAL ARBETSPLAN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Ringens förskola. Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Avdelningen Blåbäret

Välkommen till vår förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

ARBETSPLAN FÖR KÄPPALA FÖRSKOLA

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GLÄNTAN

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Arbetsplan Stockby Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Uppföljning, utvärdering och utveckling

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

Profil. Naturvetenskap och teknik

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Annegårdens verksamhetsplan 2011/2012. Vår tolkning av Läroplan för förskolan 98 (Reviderad 2010) och Reggio Emilias pedagogiska filosofi

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Arbetsplan Skärsätra Förskola

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

LÄROPLANENS MÅL I NATURFÖRSKOLAN AUGUSTS VERKSAMHET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

ARBETSPLAN 2014/2015

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Transkript:

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. - Vi komposterar med tanke på att vi tillsammans med barnen arbetar med vår Gröna Flagg. - Vi har en egen sinnesträdgård. - Vi har olika ansvarsområden som gör barnen delaktiga i miljöarbetet, såsom exempelvis kompostering, vattna blommor, vårstädning av gården etc. - Respekt för inne och utemiljö, exempelvis att inte skräpa ner i naturen eller förstöra material/leksaker. - Lära känna natur, växt- och djurliv vid regelbundna utevistelser. - Temainriktat arbete om naturen, exempelvis Havet, Djur och Natur, Djungel etc. Människors lika värde Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. - Vi bekräftar alla barn genom att se till att alla barn blir sedda varje dag exempelvis i samling och aktiviteter i mindre grupper. - Vi uppmuntrar barnens egenvärde genom att ta dem på allvar, lyssna på dem samt lyfta fram deras tankar och idéer. - Detta görs i en positiv miljö med närkontakt och ögonkontakt.

Trygghet och omsorg Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas. - Genom positiv och välkomnande miljö så att barnet känner sig tryggt. - Stöd vid hämtning och lämning. - Konsekvens i fråga om regler och förhållningssätt. - Återkommande rutiner som skapar trygghet. Vuxenförebild Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldighet som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. - Genom att visa barnen respekt, förståelse och hänsyn. - I samvaro och dialog med barnen lär vi dem vad solidaritet och demokrati är. - Barn gör som vi/du gör! Var konsekvent! - Genom att själva vara goda förebilder. Regler och förhållningssätt Vi som arbetar i förskolan skall medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat och hjälpa barnen att bearbeta konflikter, kompromissa och respektera varandra. - Vid samling: Vi sitter tillsammans och pratar i tur och ordning. - Vid olika aktiviteter: Att kunna förstå vikten av att kunna vänta på sin tur och följa/förstå spelregler i de olika aktiviteterna. - Vid fri lek: Att ta till sig regler för det sociala samspelet i leken dvs. både konfliktlösning och aktsamhet om varandra. Vara rädd om material och miljö samt kunna dela med sig. - Vid rutinsituationer: Vardagsrutiner såsom bordsskick, personlig hygien, av- och påklädning, allmänna regler. - Vid ute- och innevistelse: Vi turas om och delar med oss av lekmaterialet.

2. Utveckling och lärande Lek Den pedagogiska verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Borgeby Förskola har inriktningen Fri lek. Vi arbetar efter läroplanens riktlinjer och hämtar inspiration från bland annat Reggio Emilia och Bifrost. Vi vill poängtera lekens betydelse som en viktig väg till lärandet. Den är vårt instrument i barnets utveckling. Vi strävar efter att i lekens tecken låta barnen utveckla alla sina sinnen och nyckelorden i vårt pedagogiska förhållningssätt är nyfikenhet, upptäckarglädje, forskariver och förundran. Vi stimulerar de olika språk barnen uttrycker sig med såsom bild, musik, matematik, naturvetenskap och barnens sinnen och genom tema arbeten skapar vi sammanhang som stimulerar utforskandet. Vi väljer också ämnen som intresserar barnen och väcker deras nyfikenhet. - Ett reflekterande arbetssätt dvs. att barnens intressen styr verksamheten och barnen och pedagogerna utforskar tillsammans. - Vi dokumenterar verksamheten genom fotodokumentation och vi planerar, genomför och utvärderar vårt arbete. - En spännande och lockande miljö som stimulerar barnets fantasi. - Genom skapande verksamhet där vi upptäcker och leker med olika sorters material och tekniker. - Vi ställer ut och hänger upp barnens alster på väggarna så att de kan se vad de har skapat vilket stärker deras självkänsla. - I all lek (rollek, docklek, bygglek) lär sig barnen grunderna till social samvaro. Leken är underhållande och rolig och därför tror man att barnen roar sig, men det är då den egentliga inlärningen sker. I leken stimuleras fantasin, inlevelseförmågan, empatin och språket. Barnen bearbetar dessutom upplevelser, känslor och erfarenheter. Motorik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Barnen utvecklar sin motorik och kroppsuppfattning genom rörelse. En god kroppsuppfattning är grunden för fortsatt inlärning. Barnen lär sig även förmågan att kunna följa instruktioner och utföra dessa både enskilt och i grupp. - Grovmotorik: Vi har gymnastik, redskapsgymnastik och rörelse i lekhallen/idrottshallen samt utegymnastik och utedagar med utflykter till skog och mark. Utevistelsen inbjuder till cykling, att gunga, sparka boll, leka i sanden etc. - Finmotorik: Genom olika former av pyssel såsom trä pärlor, klippa med sax, måla med kritor och penslar stimuleras finmotoriken. Även fingerlekar och lekar med olika sorters material. Språk Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler (---) och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar.

- Vi arbetar med ordlådor, rim och ramsor, sångstunder, sagoläsning och lekar. Språket i sig är en viktig del i den dagliga samvaron och kommunikationen. Lyssna och berätta Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. - Vi läser sagor för barnen och de får återberätta. - Barnen får dramatisera flanosagor/sagopåsar tillsammans eller enskilt. - Genom samtal i samling om upplevelser där vi lär oss att lyssna på varandra, men även att prata i tur och ordning. Matematik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang (---) och utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt i sin förmåga att orientera sig i tid och rum. - Genom sånger, rörelselekar och räknevisor. - Enkla vardagsexperiment med olika material t.ex. vad som flyter eller sjunker, volym, storlek, antal. - Bygg- och konstruktionslekar. - Matematikspel - Pussel - Sorteringsövningar - Vardagsbestyr Bild och form Musik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Sång och musik är en mycket bra inlärningsform både språkligt, rörelsemässigt och avslappningsvis m.m. Musik skapar dessutom glädje och gemenskap. Dans och sång stärker också identitetsutvecklingen. - Vi sjunger med barnen. - Rörelselekar. - Spontan sång och dans. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. - Barnen får fritt utlopp för sin fantasi och kreativitet genom att få upptäcka och utforska olika sorters material. Genom denna skapande verkstad får de möjlighet att uttrycka sig. - Vi tillvaratar också våra traditioner genom att t.ex. pyssla till påsk, midsommar och jul. - Vi lär oss grundfärger och grundformer. - Tema arbeten inspirerar barnen och väcker deras nyfikenhet och lust att lära om t.ex. Natur, Rymden, Havet. - Vi målar till musik.

Natur Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. - Barnen får lära sig respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi berättar om naturen nära oss. Vi tittar på insekter, djur och blommor etc. Vi går på promenader, utforskar och upplever naturens skiftningar tillsammans. - Vi deltar i Domedejla projektet. 3. Barns inflytande Delaktighet och ansvar I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Barnen får vara delaktiga i saker de själva har möjlighet att ta ansvar för utifrån ålder, utveckling och erfarenhet. - Barnen får möjlighet att vara delaktiga i lek, i samlingar och i skapande verksamhet där vi på olika sätt uppmuntrar de intressen barnen ger uttryck för. - Barnens delaktighet underlättas och deras intressen uppmuntras även genom verksamhet i mindre grupper. - Genom en tillgänglig och lockande miljö med synligt material i barnens nivå som inspirerar till eget inflytande. - Genom vuxna som är närvarande och engagerade. - Genom en gemensam barnsyn och tilltro till det kompetenta barnet samt ett pedagogiskt förhållningssätt som uppmuntrar delaktighet och ansvar. - Med hjälp av observationer, samtal och dokumentation. - Pågående utvecklingsarbete kring dessa frågor. Jämlikhet Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

- Genom ett genusmedvetet förhållningssätt där både pojkar och flickor får samma möjligheter att utforska sin omgivning, pröva sina förmågor och utvecklas till individer med självkänsla och självförtroende. - Genom en genusmedveten pedagogik och närvarande vuxna i såväl planerade aktiviteter som fri lek. - Arbete i mindre grupper för att alla barn ska få möjligheter och utrymme i verksamheten. - Medvetenhet om vilken litteratur vi läser för barnen och vila könsroller och mönster som förmedlas där. - En lockande lekmiljö som bjuder in både pojkar och flickor. - Genom kontinuerligt utvecklingsarbete och dialog mellan personalen. - Genom att tillsammans med barnen prata om hur man ska vara mot varandra och gemensamt formulera t.ex. Kompisregler. - Vi måste själva vara goda förebilder. Tankar och åsikter Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. - Vi lyssnar på barnen och uppmuntrar deras tankar och åsikter. - I en demokratisk miljö utvecklar barnen sin förmåga att handla efter demokratiska principer. Rättigheter och skyldigheter Arbetslaget skall förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Vi gör barnen införstådda med att det finns saker man får lov att göra respektive inte får göra. Vi lär dem rätt och fel vid konflikter. De får lära sig att ta hänsyn till varandra, att kunna kompromissa och att vänta på sin tur.

4. Förskola och hem Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Ömsesidig kommunikation Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. - Genom ömsesidig respekt och inbjudan till en ömsesidig, öppen och tillitsfull relation som gör föräldrarna delaktiga och informerade. - Den ömsesidiga kommunikationen sker genom t.ex. inskolningssamtal, utvecklingssamtal, tamburkontakt, förskoleråd, föräldramöte etc. Inskolning Arbetslaget skall ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Utvecklingssamtal Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. - Genom samtal kring barnets utveckling under den senaste terminen. - I utvecklingssamtalen får föräldrarna möjlighet att framföra sina synpunkter och de får större möjlighet att förstå förskolans verksamhet då den kopplas till det egna barnet. Föräldramöte Under regelbundna föräldramöten stärks den ömsesidiga kommunikationen och föräldrarna får information om verksamheten samt har möjlighet att framföra förslag, åsikter och synpunkter. Personalen informerar om Borgeby Förskolas arbetsplan och hur vi arbetar med läroplanen. Förskoleråd Förskolerådet är ännu ett led i den ömsesidiga kommunikationen. Rådet har regelbundna möten där två föräldrarådsrepresentanter från varje avdelning samt personal och rektor träffas. Representanterna fungerar som föräldrarnas språkrör och tar upp deras åsikter, tankar och frågor. - Genom en trygg och positiv inskolning där personalen informerar om förskolan och avdelningens rutiner. Föräldrarna berättar så utförligt som möjligt om sitt barn. - Därefter följer ett uppföljningssamtal kring inskolningen och information om hur vi arbetar med läroplanen.

5. Samverkan allmän förskola/förskoleklass När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta ( ). - Under vårterminen får 4-5 åringarna tillsammans med personal från avdelningen göra besök i allmän förskola/förskoleklass och bekanta sig med ny miljö och personal. - Förskolan och förskoleklassen har även överlämningssamtal med föräldrarnas samtycke.