Salas Bästas remiss svar på föreslagen kulturplan

2013 Salas Bästas remiss svar på föreslagen kulturplan Salas Bästa 2013-08-20

INLEDNING Salas Bästa är initiativtagare till den lokala kulturplanen i Sala. Hanna Westman, Ordförande i Kulturutskottet la fram en lokal kulturplan som ett ordförandeförslag som sedan gick igenom enhälligt i dåvarande kulturutskottet samt även röstades igenom i kommunstyrelsen. Bakgrunden till att vi initierade förslaget var att vi ansåg att det saknades bra dialoger med de ideella kulturlivet i Sala, en tydlig vision för Sala kommun när det gällde kulturen och att det fanns flera möjligheter till både lokal och regional samverkan och påverkan av medel till Sala från staten och regionen. Vi ansåg också att det saknades förståelse för hur vi inom kommunen kunde samspela mellan näringsliv och kommun och föreningsliv för att utveckla Salas kulturella potential inom kommunen och få fler winwin situationer mellan de kreativa näringarna och andra näringar. Vi valde därför att lägga fram ett förslag till en lokal plan som både utgick från fullmäktiges vision om att öka i folkmängd och den regionala planen. För Salas Bästa är det självklart att kulturen är en viktig del av livet i sig, kultur är till för alla, inte bara de som utövar den. Den är även till för alla som vill uttrycka sig, känna tillhörighet och stolthet och för de som vill identifiera sig eller bara minnas eller uppleva något nytt. Musik, teater, film, litteratur och konst av någon form använder vi alla dagligen. Det är därför viktigt att den görs tillgänglig för alla, vare sig man är barn eller äldre, om man kan gå eller åker rullstol, är blind eller döv eller har andra hinder som gör att det krävs extra åtgärder för att komma i kontakt med den. Med det menar vi att det är av yttersta vikt att kulturen är tillgänglig för alla, vare sig fysiska, psykiska eller ekonomiska hinder. Enligt de undersökningar som finns med i kulturplanen framgår det också tydligt att kulturen är nyttig för både kropp och själ och ur ett folkhälsoperspektiv ger samhället i stort ekonomiska vinster, både ur ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Salas Bästa har även tagit del av forskning som visar på att kreativiteten bland de som utövar kultur även kan kopplas till övriga näringslivets törst av utveckling för att även utveckla näringslivet i framtiden. S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 1

INNEHÅ LLSFÖ RTECKNING 1. FÖRÄNDRINGSFÖRSLAG I KULTURPLAN SID 3 2. SALAS BÄSTA VISION OM SALAS KULTURLIV SID 4 3. KONKRETA FÖRSLAG PÅ LÅNGSIKTIGA OCH KORTSIKTIGA MÅL SID 8 3.1 Strategisk inriktning: 1. Tillgänglighet för alla sid 8 3.2 Strategisk inriktning: 2. Tillväxt sid 8 3.3 Strategisk inriktning: 3. Medinflytande sid 10 3,4 Strategisk inriktning: 4. Folkhälsa sid 10 3.5 Strategisk inriktning: 5 Mötesplatser sid 11 3.6 Strategisk inriktning: 6 Organisation sid 12 4. FÖRSLAG PÅ MÄTBARA MÅLSÄTTNINGAR SID 14 S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 2

1. Fö rä ndringsfö rsläg i kulturplän I planen finns det förslag på strategisk inriktning och målområden, delaktighet, utveckling, medinflytande, folkhälsa, mötesplatser, attraktion, politikens roll och den fria konsten. För att tydliggöra delaktigheten för alla anser vi att delaktighet borde bytas ut mot tillgänglighet. Det blir också på så sätt lättare för kommunen att arbeta parallellt med tillgänglighetsplanen och ha samma mätbara mål i båda planerna. Vi anser också att utveckling inte är i sig ett enskilt mål, då tanken med hela planen är att nå utveckling. Utvecklingsmål för utveckling blir luddigt. Då vi har en vision om att nå tillväxt och ett mål att Sala kommun 2024 ska bli 25000 invånare anser vi istället att det är bättre att ha det som en strategisk inriktning och målområde istället för attraktion, vi anser också att politikens roll och den fria konsten inte heller är ett målområde, utan mer en förklaring till hur förhållandet runt medinflytande och roller utspelar sig, det som krävs för en långsiktig utveckling är dock en tydlig organisationsbeskrivning och rollfördelning. Vi föreslår därför att de strategiska inriktningarna istället blir: 1. Tillgänglighet för alla, 2. Tillväxt, 3. Medinflytande, 4. Folkhälsa, 5. Mötesplatser. 6. Organisation. I planen framgår det att kommunen har listat följande verksamhetsområden: Teater, Musik, Dans, Museiverksamhet och kulturarv, Konst- och kulturfrämjande verksamhet, Arkivverksamhet, Filmkulturell verksamhet, Biblioteksverksamhet, Bild och form, Folkbildning och Internationellt arbete. Här utgår man från den regionala planen. Salas Bästa saknar dock Litteratur och Författande verksamhet som ett område. I Sala finns det många aktiva och välkända författare och illustratörer som inte ens nämns i texten som på många sätt kan bidra till att kommunens strategiska mål uppfylls. Ur strategisk synpunkt både för utveckling av biblioteksverksamhet, skolan, kreativa näringar och för turismen i Sala borde detta verksamhetsområde ingå i vår lokala kulturplan, även om området saknas i den regionala planen. Med tanke på att den regionala planen ska revideras 2014, kan vi på så sätt även få in ett nytt verksamhetsområde i den regionala planen som gynnar lokala aktörer och finna fler samverkansmodeller mellan olika verksamhetsområden. En stor del av kulturens möjliga utveckling ligger också i att alla verksamhetsområden börjar samspela mer generellt samt att även samspelet mellan de kommunala delarna, näringslivet och föreningslivet ges möjligheter att utvecklas tillsammans. S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 3

2. Säläs Bä stä visiön öm Säläs Kulturliv År 2024 fyller Sala 400 år, då har Sala ca 25000 invånare då kommunen satsat på att utveckla Sala till att bli en känd kulturkommun. Sala är nu mer känd som en kommun som folk åker till för att uppleva en unik upplevelse där Salas kulturarv har utvecklats till sin spets, högskolor funderar på att starta upp verksamhet och det finns gymnasieinriktningar med estetiska inriktningar som ungdomar står i kö till att få komma in på, för alla barn i Sala är de estetiska ämnena lika viktiga som de teoretiska, om inte viktigare då det finns en framtid i Sala inom kultur och historia. Det finns nu flera större och medelstora företag som flyttat hit som sponsrar föreningar och deltar i debatten om hur Sala kan utvecklas vidare inom kulturen, då kulturen är en självklar del i samhällets ekonomiska kretslopp. Turismen går på högvarv och gator och torg är fyllda av olika musikpubar och restauranger som erbjuder alla möjliga kulturella aktiviteter, Salas nattliv och kvällsliv har fått en rejäl uppgång, då Sala nu är Sveriges svar på New Orleans, många kända och okända konstnärer och musiker tar sig till Sala för att leva och uppleva ett konstnärligt mekka i lagom stor skala, där fokus är på att jamma, ha kul och njuta av all kreativitet och skapa, här finns allt från jazzpub, rockpub, ståup pub, teatercafé, konstcaféer och dansklubbar som fylls med liveframträdande varje vecka. Runt om på landsbygden finns det nu massor av aktiviteter som är kopplade till kultur och som besöks både av Sala kommuns egna medborgare och turister från andra orter och länder. I Västerfärnebo finns både ny bygdegård och ställplatser för husbilar och ny camping i närheten. Dalarnas Bingsjöstämma har fått rejäl konkurrens och varje år samlas tusentals folkmusik entusiaster i en stor Spelmansstämma. Sätrabrunn har fullt med artister hela sommaren, likande Dalhalla och där finns nu en stor utomhus scen som även klarar större artister. Bygdegårdar har utvecklats vidare och många har kulturella aktiviteter för barn och ungdomar varje vecka, där ungdomskultur står i fokus. Lokal 17 har utvecklats vidare tillsammans med Aguelimuséet i Täljstenen, där man kan se och uppleva förutom Aguelismuseeum även hans spännande livshistoria på väggarna i ungdomslokalen. Alla ungdomar i Sala vet vem Ivan Agueli är och han är en förebild som ger inspiration, inte bara från hans konst utan även från hans äventyrliga liv. Hela Täljstenen är renoverad och övervåningen är fylld med olika ungdomsaktiviteter och kurser i scrapbooking, låtskrivning, tatueringskonst, ställs ut. Kommunen har nu ett återkommande program för hela kommunen med kurser och föreläsningar som även hålls ute på landsbygden i bygdegårdar eller andra gemensamhetsutrymmen. Varje by har nu en egen aktiv förening som anordnar och får stöd av kommunen med att ha kurser och föreläsningar och andra kulturella aktiviteter. Varje år samlas föreningarna och sätter ihop ett schema för aktiviteter där de tillsammans kan köpa in föreläsare och utbildningar och dela på kostnaderna genom att beställa turnéprogram för hela kommunen på en gång. Alla barn och ungdomar vare sig de bor i Möklinta, Varmsätra, Sätra brunn, Kilbo eller Ransta har möjlighet att ta del av samma utbud. De har också möjlighet att dela med sig av varandras idéer och utvecklar tillsammans programmet varje år. Delar av programmet finansieras av kommunen och delar får de hjälp av kommunen att söka bidrag från olika fonder etc. S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 4

I Biblioteket som nu är ihop byggt med Täljstenen spelas både barnteater och hålls författarkurser, det hålls bokteater, och sagoberättelsekurser tillsammans med personal och kända och okända författare. I det lilla fiket som ligger på området hålls Poetry Slam och Stå upp föreställning en gång i veckan. Mamma Mu är större än någonsin och har en egen staty intill biblioteket och en egen barnavdelning på biblioteket som är upprustad och välfylld med barn och ungdomslitteratur. Det finns nu en hel Mamma mu värld på Ösby, som drivs och sköts av skolan tillsammans med privata finansiärer, här lär sig barn från de större städerna hur det är att bo med Mamma mu och kråkan och det anordnas sommarläger varje år där barnen bor i elevhemmen som står tomma när skolan är ledig. De får också åka till Möklintaveckan och tillsammans med släkt och vänner uppleva både musik, dans och kobingo tillsammans med Mamma mu och kråkan. När besökare kommer till kommunen så finns nu offentlig konst uppställd vid alla infarter. Rondellerna har fått blivit egna utsmyckningsplatser, vid Rondellen vid Tärnarakan finns det en bamsestaty av kråkan och mamma mu som betar i gräset, vid Evelundsrondellen finns det nu en stor halvcirkel över vägen som går in till Sala centrum som ser ut som en Eva Attling ring, med texten Sala Silver City. Den är framarbetad av Silversmeder från Sala tillsammans med Eva och finansierad av Salas företag. Vid Evelund finns en turismanläggning som visar upp både var i Sala det finns aktiviteter och var de kan bo. Här kan man även köpa hantverk från Salas hantverkare och lokal slöjdkonst och vykort och andra giveaways med Sala koppling, där del av försäljningen går direkt till en fond för barnverksamhet inom Sala kommun. Vid Uppsala rondellen har de byggt en liten kopia av Sala Stadspark, med små vita broar och i mitten sitter en bronsstaty på Sven Norling med Kamera. Vid rondellen i centrum finns en avbild på en innebandytjej som är framtagen av lokala konstnärer. I parken avtäcks nu ett offentligt konstverk varje år som sedan placeras ut runt om i Sala kommun som visar upp något som hör till Salas historia och visar Salas kulturella själ. Vid järnvägsstationen sitter det bilder på kända Sala förmågor som hälsar besökare från tågen välkomna till Sala. Bilderna fylls på vartefter det blir fler och fler kändisar från Sala. Det finns också en turismbyrå i stationshuset med all information om alla aktiviteter i staden liknande den som finns vid Evelundsrondellen. På sommaren avgår även ett litet turisttåg från station som åker runt med turister till alla museer och sevärdheter i staden. Det har blivit fler museer, Polismuseet har blivit kriminalmuseum med historiska spännande berättelser från Salas historia och kopplingar till fängelset, ett Innebandymuseum som visar innebandyns historia och berättar om hur innebandyn kommer från Sala från början. Ett Aguelimuseum där konsten och konstnärens historia lever vidare tillsammans med Salas ungdom, ett Sala Silvergruva med starkare kopplingar till Sveriges historia, där hela området nu är ett upplevelseområde som drar till sig resenärer från när och fjärran, då det endast finns ett Historiskt upplevelseland i Sverige. Vid Väsby Kungsgårds museumet finns hästar och stallplatser som visar alla vackra vagnar som tidigare stått uppställda och här finns även en liten utomhus scen där det spelas upp föreställningar kopplade till när konungen bodde i huset samt ett historiskt café i gammal stil. S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 5

Häst och vagn körs mellan Väsby Kungsgård och gruvan. Lokal hästnäring hyr in sig i stallet som ägs av kommunen/föreningen, där hästnäringen även ger arbete till ungdomar som vill arbeta med markskötsel i stadsparken och här finns också praktikanter från Ösbys lantbruksgymnasium som även går på Kulturskolans teater och cirkus. Sala Silvergruva är hetare än någonsin, här har det blivit fler aktiviteter kopplade till både historiska event i Sverige och Sala. Sala Silvergruva har också en utomhusscen som fylls med artister varje säsong. Alla gamla byggnader har blivit renoverade med hjälp av staten och hyrs nu ut till kreativa näringar, lokala producenter och hantverkare. Här finns flera olika antikaffärer, smedjor, konstnärslyor och i ett av husen har det startats ett upplevelsemuseum, dit barn och vuxna kan gå in och uppleva historiens vingslag, huset är också en del av kulturskolans teater och här finns även en stor inomhusscen. Silver Teatern är vida uppskattad och både teateramatörer och västmanlandsteatern slåss om att få sätta upp teaterföreställningar på området. På området finns nu också ställplatser för husbilar och möjligheter till ännu mera övernattning samt stora parkeringsytor för att ta emot mer publik. Varje år planeras minst 12 evenemang i Sala kommun av kommunen tillsammans med näringslivet och kulturlivet. Dessa evenemang fyller Sala med underhållning och ger de kreativa näringarna och föreningslivet möjlighet att visa upp sig under hela året för att rekrytera nya förmågor och på så sätt se till så att det finns återväxt. Kulturskolan har nu växt och avgiften är inkomstrelaterad, d v s att alla barn har möjlighet att gå vare sig föräldrarna har en bra inkomst eller ingen inkomst. På kulturskolan finns nu teater, musik, författarskap, dans och mycket mer. RIK-skolan och Kulturskolan samarbetar brett tillsammans med övrig skolverksamhet och det finns nu flera skolor som har estetiska ämnen både på högstadiet och gymnasiet utöver den lagstadgade verksamheten då behovet ökat med fler inflyttade som kräver mer valmöjligheter. Alla kulturevenemang och kulturplatser i Sala kommun är självfallet tillgängliga för alla och det kommer busslaster från olika håll av landet hit med funktionshindrade som har hört talas om Sveriges tillgängligaste stad, då all marknadsföring och information är tillgänglighetsanpassade. Sala har numera en egen Glada Hudik teater och anordnar varje år en kulturfestival för alla glada. Vård och omsorgen har i sin strategiska plan sett till så att alla har möjlighet att delta i kulturella aktiviteter och det finns nu veckovis inplanerade aktiviteter för de äldre och andra inom omsorgen utifrån en personlig handlingsplan. Alla i Sala, deltar och skapar ett bättre Sala. Vård och omsorgen är en stor kund till de kreativa näringarna och föreningslivet, de har massor av gemensamma aktiviteter på boenden och även upplevelsebuss som går en gång i veckan och tar ut de äldre på olika aktiviteter runt om i kommunen. Sala folketspark är upprustat och här huserar nu Sala kulturskolas dansprogram, det finns både utomhusdansbana och inomhus finns både en stor danshall och flera mindre övningslokaler. Parken har blivit Salas danspalats och anordnar även återkommande bryggdans vid MånsOls, där en ny dansbrygga ligger klar intill hamnen. Vid MånsOls finns numera en liten småbåtshamn och plats för en ångbåt som tar Salaborna från Viksberg till MånsOls, på ångbåten finns café och trubadur och möjlighet att ta med sig cykel. Båten ingår S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 6

i den kommunala infrastrukturen och kostar i likhet med en buss. Här stannar även turisttåget som tillhandahålls av privata entreprenörer. Varje år delas pris ut på kulturgalan och kulturmässan där näringslivet och föreningslivet träffas och tar fram nya idéer, där sponsorer hittar sin genre, mässan är nu känd över hela Sverige. Sven Norling festivalen är nu ett återkommande evenemang som växt, här träffas fotografer och filmskapare varje år och hyllar de bästa i Sverige. Sala festivalen har också växt i takt med tiden och är nu en undergroundfestival där fokus är på nya förmågor, hit kommer band och musiker som vill vara med och sprida glädje. En Bingsjöstämma i Rocktema. Grillnatta har blivit Mat i Sala och fokus har flyttat från handelsevenemang till matkulturfestival, där Salas landsbygds närproducerade mat visas upp av lokala matkonstnärer och kockar och avnjuts tillsammans med njutbar musik centralt i Sala som även gynnar handeln i sig. Fyrverkerikonserten är större än någonsin och i stadsparken finns nu en stor utomhusscen där det både visas opera, balett och dansuppvisningar och allsång. Publiken har växt i och med att Sala nu är en väletablerad turistort med fokus på kultur. Istället för ett stort kulturhus finns det nu ett myller av kultur i hela Sala, där både privata aktörer och kommunen hjälpt till att bygga ut kommunens kulturplatser i takt med ett ökat behov. I och med att det nu är ett större regionalt och nationellt kulturområde får Sala också ta del av mer och mer pengar från andra instanser än kommunen. Sala har även en specialist inom förvaltningen som söker bidrag från fonder och andra instanser som ger ännu snabbare tillväxt till de kreativa näringarna och kulturaktiva och kulturplanen är ett styrdokument som visar vad alla har att förvänta sig de kommande 3-5 åren. Sala kommun har marknadsfört sig hårt, men nu har varumärket Sala Kulturkommun nr 1 byggts upp så nu kommer besökarna av sig själva och många återvänder då Sala är en självklar plats för dem och det har blivit tradition att åka hit. Allt fler vill flytta till Sala och leva och bo mitt i myllret av kulturaktiviteter. Många flyttar även hit för att starta eget och komma bort från de trånga storstäderna, för i Sala kan man både uppleva och leva ett rikt liv. Så skulle framtiden kunna se ut! Detta är en vision av hur vi i Salas Bästa ser Salas potentiella förutsättningar. Det kanske tar längre tid, vissa saker kanske förändras och byts ut, men det viktigaste är att vi alla börjar samarbeta för att nå Salas bästa potential både vad gäller kultur, föreningsliv och näringsliv. Då denna plan handlar om kultur har vi utelämnat fritidsdelen och idrott, men den potentialen är minst lika stor i och med att kulturen får ta plats i Sala. Idrott och kultur kan hjälpas åt att ge salaborna möjligheter till att få leva i de bästa av världar och skapa tillväxt i vår kommun! Vi återkommer med våra visioner om idrotten och övriga fritidsintressen, när vi fått igenom en plan för det också! S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 7

3. Könkretä fö rsläg pä lä ngsiktigä öch körtsiktigä mä l 3.1 Strategisk inriktning: 1. Tillgänglighet för alla Salas Bästa vill att kommunen tillsammans med pensionärsorganisationer och personer med funktionshinder i samband med nuvarande tillgänglighetsplan och kommande äldreplanen, tar fram förslag som syftar till att göra kulturen i Sala tillgänglig för alla. Där det även framgår tydligt hur/när/var/vem som ansvarar för att detta genomförs och att den som tillfaller ansvaret kan begära medel för detta i strategisk plan eller om det tillfaller en utomstående aktör att de ges möjlighet till hjälp att söka bidrag för tillgänglighetsanpassning. Tillgänglighet för alla innebär egentligen att tänka kreativt från början och möjliggöra så att alla får samma chanser till ett värdigt liv, där kulturen är en stor del av livet. Förslag till mål 2014-2016 - Att alla medborgare som finns inom äldreomsorgen ska ges möjlighet att uppleva minst en kulturaktivitet per månad. - Att alla medborgare oavsett funktionsnedsättning ska ges möjlighet att delta i och uppleva kulturella aktiviteter och att det är kommunens ansvar att se till att detta läggs in i de individuella planerna fr o m 2014 och på så sätt ser till så att det blir möjligt att genomföra tillsammans med det kulturella föreningslivet, eller via kommunen på annat sätt såsom Columbus. - Att alla kulturella gemensamhetsutrymmen i Sala ska vara tillgänglighetsanpassade senast 2017 och att kommunen hjälper de privata fastighetsägare som behöver hjälp att söka bidrag för att tillgänglighetsanpassa dessa. - Att det anordnas en kulturfestival för alla glada 2015, dit funktionshindrade från hela Sverige bjuds in att delta och även framföra egna uppsättningar. Ett UKM för funktionshindrade. - Att det anordnas ett ÄKM 2014= Äldre kultur möts i Sala dit alla pensionärsföreningar bjuds in, med samma upplägg som för UKM tillsammans med Salas pensionärsföreningar och övriga föreningslivet, där pensionärer kan få återuppleva sin egen ungdomskultur, minnen från förr och bilder och danser från förr visas upp för pensionärer, barn och barnbarn. Tanken är att väcka liv och intresse i kulturer från förr och samtidigt ge de äldre en möjlighet att få vara unga på nytt. S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 8

3.2 Strategisk inriktning: 2. Tillväxt Kulturen i Sala är både väletablerad och under utveckling och det finns en återväxt inom flera verksamhetsområden, medan andra verksamhetsområden behöver stödjas från kommunen för att föreningslivet ska kunna få nya unga medlemmar. För att vidareutveckla kulturen anser vi därför att det kommer att krävas extra resurser både från kommunalt håll och via andra finansiärer såsom privata aktörer som vågar och ser möjligheten i att satsa på kulturella aktiviteter och kopplingen till att även besöksnäringen och handeln kan samspela och dra nytta av kulturen. Vi ser här stor potential i att uppmärksamma näringslivet i att delta och samverka med kommunen för att utveckla olika verksamhetsformer i Sala, en nära koppling är turismen, bokförlag och produktionsbolag, men också det lokala näringslivet som med rätt information om vad kulturen i Sala har att erbjuda kan bidra till att lyfta både befintliga och skapa nya kreativa näringar som ger kulturutövare en större chans till att kunna livnära sig inom sin specialitet och även utöka eller vidareutveckla det som redan finns idag inom kulturen i Sala. Det kan ske genom att företag är med och sponsrar teaterföreställningar, själva deltar som publik eller med sina kunder eller att det finns företag som anlitar kreativa näringar/föreningar till underhållning eller uppsättande av föreställningar eller drar nytta av den kreativitet som finns hos de kulturella utövarna genom att lära känna varandra bättre och på så sätt få nya infallsvinklar i hur företag eller produkter kan utvecklas från ett annat perspektiv än det vanliga ekonomiska. Entreprenörerna inom näringslivet kan även bidra med att utveckla nya sätt att marknadsföra och sprida de kulturaktivas verk och på så sätt ge fler kulturutövare möjlighet att lära sig leva på sina kreativa näringar. Det finns flera win-win situationer. Samtidigt är det viktigt att kommunen tar ansvar för att se till så att det finns en möjlighet till återväxt inom kommunen inom kulturen så att de unga kommer in och ges möjlighet att utveckla sina kreativa sidor såväl som sina teoretiska. Salas Bästa skulle därför gärna se att Kulturskolan utvecklas med fler inriktningar i samverkan med kreativa näringar, föreningsliv och folkbildningen och att de på så sätt även får in nytt kapital. Kommunens roll blir att se till att alla barn oavsett om barnets föräldrar är rika eller fattiga har möjlighet att utöva kultur i Sala. Därför ser vi gärna att det tas fram förslag på hur denna utökning av verksamhet inom Kulturskolan skulle kunna se ut, med en avgiftsfri kulturskola alt. att avgiften är inkomstrelaterad och att RIK skolan vidareutvecklas inom nya verksamhetsområden och att utifrån att varumärket Sala Kulturkommun växer sig stark lyckas få in fler estetiska program i gymnasiet eller lockar till sig privatskolor som kan erbjuda detsamma. Kulturen är en stor del av turismen i Sala, turismen är också en inkomstkälla till övrig handel och ger Sala större möjligheter att synas och höras i det stora hela. Ju fler som känner till vår kultur, vårt kulturarv desto fler väljer även att flytta hit. Därför är också kulturen en viktig tillväxtfaktor för att få in fler medborgare och i och med det, fler som är med och bidrar till att dela på alla åtagande som vi har gentemot de som inte uppbär arbetsför ålder, eller inte har möjlighet att arbeta. Förslag till mål 2014-2016 - Att kommunen samordnar minst 4 möten/år där näringslivet och de kulturella utövarna kan träffas och utbyta idéer om hur de kan dra nytta av varandra. - Att skolförvaltningen 2014 tillsammans med kultur och fritid och Företagarcentrum bjuder in till en konstruktiv workshop om hur kreativa näringar, föreningslivet och folkbildningen kan samspela för att ta fram ett förslag på hur Sala Kulturskola kan utökas med fler verksamhetsområden än musik och hur RIK-skolan kan utvecklas vidare tillsammans med personal, elever och föräldrar. S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 9

- Att Kulturskolans lärares uppsägningar upphävs och att verksamhetens musikdel vidareutvecklas tillsammans med personal och föreningsliv och folkbildning för att utöka aktiviteter istället för att dra ner. - Att kommunen via FöretagarCentrum och näringslivet och Ideell kultur i Sala anordnar en Kulturmässa och en Kulturgala, där priser delas ut till de som utmärkt sig inom kulturen i Sala 2014. - Att en årlig evenemangsplan tas fram fr o m 2014 tillsammans av Turismstrategen, Kulturentreprenören, näringslivet och föreningslivet, som går ut på att gemensamt marknadsföra kulturaktiviteter och andra turismevenemang i Sala till omvärlden. - Att Kultur och Fritid via Lokal 17 tillsammans med bygderåd och byföreningar tar fram en gemensam aktivitetsplan, där de tillsammans kan köpa in och planera turnéer för föreläsare, utbildningar, kulturaktiviteter riktade mot ungdomar, så att alla barn och ungdomar i Sala kommun har möjlighet att få ta del av utbudet vare sig de bor i Sala eller Västerfärnebo eller Västerbykil. 3.3 Strategisk inriktning: 3. Medinflytande All kulturverksamhet i Sala ska ges möjlighet att utvecklas genom samarbete med kommunen, näringslivet, och andra aktörer regionalt, nationellt och internationellt. Vi ser det därför som viktigt att deras synpunkter och utvecklingsförslag ges extra tung vikt i en kommande handlingsplan för kulturlivet, evenemangs och aktivitetskalendern. Vi anser det också viktigt att deltagare från alla verksamhetsformer ges möjlighet att ge sin synvinkel i den regionala planen. Förslag till mål 2014-2016: - Att minst 1 uppföljningsmöte med workshop inom verksamhetsområdet genomförs innan Kulturplanen fastställs, där de kulturaktiva ges möjlighet att godta de föreslagna åtgärderna. - Att Sala kommun ser till så att alla aktiva utövare bjuds in till att delta i att diskutera den regionala Kulturplanen 2015. - Att alla teaterföreningar i Sala och teateraktiva bjuds in till att delta i ett Kulturliv för alla Teater 2014 och detsamma gäller för musik för alla - Att alla barn inom RIK skolan och Kulturskolan ges möjlighet att ge sina synpunkter på hur skolverksamheterna skulle kunna utvecklas 2014-2016 inom kulturen. - Att alla äldre inom äldreomsorgen ges möjlighet att ge sina synpunkter på de förslag som kommit in ang. kultur för äldre och att kulturplanens handlingsplan tas fram och diskuteras årligen på boenden och med pensionärsförbunden. S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 10

3.4 Strategisk inriktning: 4. Folkhälsa Kultur är både fysiskt och psykiskt stimulerande, det är även en verksamhet som både kan leda till direkta yrkesval inom området, men även stärker självkänslan och ger människor möjlighet att lära sig att uttrycka sig väl inom andra områden som i förlängningen ger människor möjligheter till en större valmöjlighet på arbetsmarknaden. En kommun fylld med teaterapor, sångfåglar och konstnärer är en kommun fylld med kreativitet! Förslag till mål 2014-2016 - Att ett aktivt folkhälsoarbete 2014 tas fram där vi finner mätvärden på hur folkhälsan förändras i takt med att kulturen ges större inflytande i Sala och att detta folkhälsoarbete ges plats i den kommande folkhälsoplanen som kommunen tagit beslut på att genomföra. 3.5 Strategisk inriktning: 5 Mötesplatser Idag saknas det en stadsteater, det finns teaterlokaler för mindre uppsättningar såsom den i Täljstenen, Camelonternas lokal, Folkets Park. Det finns också tillfällig lokal vid Silvergruvan som Camelonterna har byggt upp. Lokaler och mötesplatser är olika saker, en mötesplats kan även vara en plats där utövare, sponsorer och publik möts i olika sammanhang. Ideell kultur i Sala är en mötesplats för utövare som vill samverka. För att fler samverkansformer ska kunna utvecklas i Sala och Salas medborgare ska lära sig känna stolthet för de som lyckas anser vi att det även krävs fler mötesplatser där både utövare kan träffas, men också där utövare, sponsorer och publik kan träffas. Vi föreslår därför att Sala kommun inrättar en Kulturgala liknande Silverglans där kommunen, medborgarna, utövare och sponsorer kan träffas och hylla Kulturlivet i Sala i sig. En gemensam gala där pris delas ut för Årets Sala konstnär, Årets Sala författare, Årets musiker, Årets band, Årets skådespelare, Årets filmskapare och Årets kulturutövare. I samband med galan kan man även ha en Kulturmässa där föreningslivet, kreativa näringar, kommunens verksamheter kan ställa ut och visa sina verksamhetsområden och ragga både publik och sponsorer till sin verksamhet och aktivitetsplan. Vi ser även i förlängningen att detta skulle kunna utvecklas till att bli en regional eller nationell mässa som drar till sig både större sponsorer och besökare till vår stad och på så sätt även gynna kommunen, regionen och landets olika kulturella aktörer i stort. Det finns idag några kulturmässor i landet, men det är ganska få. Sala skulle på så sätt kunna bli bland de första i Sverige och på så sätt även ha något unikt att erbjuda?! Vi har idag flera kulturlokaler som har potential till att växa, behovet finns i flera verksamhetsformer för utveckling av lokaler. Genom att kommunen nu bygger närmare samarbete med de kulturaktiva och är hörsamma och även involverar näringslivet finns det betydligt större chans till att både finna finansiärer utöver kommunen och även satsa pengar på rätt investeringar för kommunen som styrs infrån ett växande behov. Att det behövs satsningar på lokaler i Sala är inget nytt, i och med att både skolor och vård och omsorgens lokalbestånd förändras samt andra samhällsfastigheter i kommunen behövs det strateger med rätt utbildning på rätt plats för att göra de rätta satsningarna. Tanken med det är att finna samutnyttjande mellan olika delar av samhället för att tillsammans kunna växa vidare och samtidigt ha rätt anpassade byggnader för verksamheter. Detta är ett stort arbete som kommer att kräva tid, men det måste sättas igång. Ju längre vi väntar desto dyrare blir det för alla, då kommunens kostnader äter upp verksamhet som i sin tur minskar chanserna ännu mer att växa och utvecklas. I Sala finns det idag massor av viktiga mötesplatser för Salaborna, ett är Sala stads torg. Torget är idag eftersatt och behöver utvecklas i sig. Både utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 11

genom att skapa fler möjliga kulturella aktiviteter centralt i Sala. Sala Stadspark är en annan del av staden som har stor utvecklingspotential, här skulle en större utomhus scen kunna fyllas med aktiviteter året om om det samtidigt finns möjligheter till toalett och ett ställe att värma sig eller köpa något att äta och dricka. Sala Stadspark kan även fyllas med mer konst och vi ställer oss positiva till förslaget med 1% offentlig utsmyckning. Vi har även givit förslag på andra platser där offentlig utsmyckning skulle kunna bidra till att vår kommun blir lite vackrare och drar mer folk att stanna i Sala istället för att åka vidare till Dalarna som är en stor konkurrent. Vi ser i framtiden stor utvecklingspotential både i Sätrabrunn, vid gruvan, MånsOls, vid alla bygdegårdar och andra allmänna platser. Folkets Park och Folkets Hus står också i startgroparna och vill utvecklas, det ser vi som något väldigt positivt. Om vi kan finna samverkan mellan dessa föreningar och andra kulturföreningar kan vi lätt möta behov som finns utan att utarma kommunens ekonomi. Täljstenen borde också utvecklas och har stor potential med vidare utveckling av ungdomslokal och ungdomskultur samtidigt som Ivan Aguelis liv borde få komma fram mer i hela huset och vara ett hustema. Kungsängsskolan kan bli en bra plats för Kulturskolans musikverksamhet med rätt anpassning och Kulturskolans olika verksamhetsområden behöver inte fysiskt sitta ihop, även om det till viss del kan vara bättre ur samutnyttjande synvinkel. Förslag till mål 2014-2016 - Att det skapas en långsiktig plan för kommunens samhällsfastigheter och även en genomgång av föreningar och bygdegårdars möjligheter till utveckling, där kommun och föreningsliv kan samverka och näringslivet även kan bjudas in att delta i att utveckla kommunens möjliga nya mötesplatser 2014. Att denna plan blir styrdokument för vidare utveckling av kommunens satsningar inom kulturfastigheter. 3.6 Strategisk inriktning: 6 Organisation Inom kommunens organisation så är det idag Kultur och Fritid som har hand om stöd till kulturföreningar. Inom Skapande skola och RIK samt kulturskolan ser vi också potential till utveckling inom fler verksamhetsområden. Vi anser dock att det finns trösklar och oklar organisation runt kulturens utveckling i sin helhet i Sala idag i kommunal verksamhet. För att kunna vidareutveckla verksamhetsformen inom hela kommunen krävs det därför en tydlig organisationsbeskrivning, där det framgår vem i organisationen som är ansvarig för vad och vem som är kontaktansvarig gentemot andra offentliga inrättningar. Samspelet mellan kultur och fritid och övriga förvaltningar behöver förbättras, likaså behöver samarbetet mellan kommun och landstinget intensifieras. Vi skulle därför gärna se att detta tydliggörs genom att skapa en intern kulturgrupp inom kommunen som arbetar med att få in kulturen i de olika kommunala verksamheterna både för brukare och personal och att det anordnas fler och agenda fyllda möten mellan kommunens kulturutövare och landtingets representanter inom kultur. Förslag till mål 2014-2016 - Att det bildas en kommunal kulturgrupp internt i Sala kommun som tillsammans tar fram möjliga samarbetsformer mellan förvaltningarna samt med det lokala föreningslivet, 2014. - Att rollen för kulturentreprenören och turismstrategen tydliggörs och att de S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 12

tillsammans sätter upp olika samverkans former med näringslivet och föreningslivet, 2014. - Att det tillsätts en resurs inom kultur och fritid som är expert på att finna och utnytta bidrag och fonder till det lokala föreningslivet 2014. - Att det skapas en tydlig organisation där även näringslivet får en kontaktyta gentemot föreningsliv och kommunen vad gäller gemensam marknadsföring av olika aktiviteter, gärna via FöretagarCentrum. - Att kommunens hela organisation bidrar med att ge kraft till det lokala föreningslivet genom att ge de anställda möjlighet att ta del av det lokala kulturaktiviteterna. - Att kommunen säkerställer att det byggs broar mellan landstinget och kommunens kulturaktörer och att Salas kulturliv även får ökad möjlighet att delta i att utveckla regional samverkan. 4. Fö rsläg pä mä tbärä mä lsä ttningär 1. Att alla barn i Sala har möjlighet att välja och delta i ett kulturområde som intresserar dem både inom skolan och på fritiden, genom samverkan mellan kommunen och föreningslivet och det lokala näringslivet. 2. Att alla medborgare ges möjlighet att delta eller njuta av kultur i Sala minst 1 gång/vecka, genom samverkan av kommunen, föreningslivet, näringslivet och anhöriga. 3. Att minst 12 evenemang genomförs/år där föreningslivet, kommunen och näringslivet samarbetar tillsammans för liv och rörelse i Sala stad. (Vår, sommar, höst, vinter). 4. Att minst 12 evenemang genomförs/år där föreningslivet, kommunen och näringslivet samarbetar tillsammans för att ge liv och rörelse på landsbygden. 5. Att antalet besökare till kulturevenemang ökar med 20% 2014, 30% 2015 och 50% 2016, och att besöksfrekvensen mäts fr o m 2013 på alla evenemang som del anordnas av kommunen. 6. Att antal kulturaktiva ökar med 50% t o m 2016 (från 2013). 7. Att Salas kulturlokaler blir tillgänglighetsanpassade senast 2015. S a l a s B ä s t a r e m i s s s v a r 2 0 1 3-08- 20 Sida 13