Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?

VTI notat 6 2002 VTI notat 6-2002 Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? Författare FoU-enhet Arne Land Göran Nilsson Projektnummer 50290 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet och vägutformning Olycksorsaker VITS Vägverket Fri

Förord På uppdrag av Vägverket har VTI försökt göra en genomgång av omständigheter och händelseförlopp vid polisrapporterade trafikolyckor 1994 1999. Informationen finns lagrad i Vägverkets Informationssystem för TrafikSäkerhet (VITS). Från och med år 2000 registreras normalt inte polisrapporterad trafikolycka med enbart egendomsskador i systemet. Det har därför varit angeläget att bearbeta den information som samlats i systemet. Förutom de upplysningar som direkt noterats på informationsunderlaget kodas uppgifter som härleds ur skisser och beskrivande text. Härigenom erhålls en representativ bild av vad polisen ansett vara bidragande till olyckan eller personskadorna. De obligatoriska uppgifterna framgår av den officiella trafikskadestatistiken och har inte behandlats här. Arne Land symboliserar kontinuiteten i VITS-systemet från att ha varit med att skapa det till den praktiska användningen medan huvudansvaret under perioden 1994 1999 vilade på Ingela Jonssons axlar. Linköping februari 2002 Arne Land och Göran Nilsson VTI notat 6-2002

VTI notat 6-2002

Innehållsförteckning Sid 1 Bakgrund 5 2 Undersökningens syfte 6 3 Metodik 6 4 Vem krockar med vem och vem blir skadad? 7 5 Vad säger Vägverkets olycksinformationssystem VITS? 8 5.1 Slutsatser 16 6 Vilken eller vilka orsaker ligger bakom trafikolyckan? 17 6.1 Planerade manövrer 18 6.2 Oplanerade manövrer 18 6.3 Kollision med annat trafikelement 19 6.4 Påkörning av fast föremål 20 6.5 Olycksomständigheter 21 6.5 Vägbaneomständigheter 22 6.6 Fordonsomständigheter 23 6.7 Förar- & passageraromständigheter 24 6.8 Trafikförseelser 26 6.9 Väder 27 6.10 Personbeläggning 27 6.11 Totalstatistik för polisrapporterade vägtrafikolyckor och personskador 29 6.12 Platstyp 31 6.13 Gång-, cykel- & mopedanläggning 33 6.14 Karosser/Fordonstyper 34 6.15 Fordonsnationalitet 40 6.16 Vägarbete 46 6.17 Olyckor vid utryckning 49 6.18 Olycksbeskrivningar i klartext från Östergötlands län 1994 1996 52 6.19 Sammanfattning av några faktorer som förekommit vid dödsolyckor. 55 Bilaga 1 Händelser vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 uppdelade på olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp Bilaga 2 Elementomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 uppdelade på olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp Bilaga 3 Dödade och skadade personer vid alla färdsätt i vägtrafikolyckor årsvis 1996 1999 med uppdelning på bebyggelsetyp, skadegrad och typ av eventuellt kolliderat trafikelement. Bilaga 4 Dödade och skadade personer samt skadekvot och skaderisk vid de vanligaste färdsätten i vägtrafikolyckor årsvis 1996 1999 med uppdelning på bebyggelsetyp och eventuellt kolliderat trafikelement. VTI notat 6-2002

VTI notat 6-2002

1 Bakgrund Trafikolycksstatistiken baseras på att polisen registrerar obligatoriska uppgifter om varje polisutredd olycka enligt ett s.k. informationsunderlag, som förs på baksidan av polisens trafikmålsanteckningar. De trafikolyckor som resulterar i personskador skickades tidigare av polisen till Statiska Centralbyrån som underlag för den officiella trafikolyckstatistiken. Samtidigt erhöll Vägverket alla polisrapporterade trafikolyckor, även egendomsskadeolyckor, på vägnätet inom statens väghållningsområde. Olyckor på vägnät inom kommuns väghållningsområde sändes till kommunens gatukontor eller motsvarande. Var och en behandlade olycksinformationen på sitt sätt. På eller i anslutning till informationsunderlaget lämnar polisen i många fall en kortfattad beskrivning av händelseförloppet och ibland också en närmare förklaring till vilka orsaker som kan ha bidragit till olyckans eller skadornas uppkomst. Dessa uppgifter har sedan länge kodats och registrerats av vägverket beträffande olyckor som inträffat på det statliga vägnätet. Sedan 1994 kodar och registrerar vägverket alla polisrapporterade trafikolyckor, såväl på det statliga vägnätet som på det kommunala och enskilda vägnätet, i Vägverkets Informationssystem för TrafikSäkerhet VITS. Vägverket har centralt utarbetat instruktioner medan själva databearbetningen utförs av resp. väghållningsregion. Uppgifterna lagras dels i en regiondatabas, dels i en riksdatabas. Numera finns alla databaserna vid huvudkontoret i Borlänge. Sedan 1997 utgör också de av Vägverket registrerade personskadeolyckorna underlag för den officiella trafikskadestatistiken som publiceras av SIKA/SCB. Fr.o.m. 1997 finns förutom viss kommunal registrering således endast ett registreringssystem för polisrapporterade trafikolyckor. För att kunna komplettera olycksdata med uppgifter om fordon och förare noterar polisen registreringsnummer och personnummer för förare och skadade personer. Fordons- och föraruppgifter hämtas från trafikregistret, vilket administreras av Vägverket. SCB har på samma sätt möjligheter till samkörning med andra register t.ex. Socialstyrelsens sjukvårdsstatistik, kriminalvårdsregister, m.m. Vid ingången till år 2000 upphörde Vägverket med den obligatoriska registreringen av polisrapporterade trafikolyckor med enbart egendomsskador. Det innebär att det i VITS-systemet sedan dess i huvudsak endast lagras polisrapporterade personskadeolyckor. Samtidigt sker en utveckling av en samordnad rutin för att komplettera uppgifter om skadade från polisen med registrerad sjukvårdsdata. Dessutom skall registrerade trafikolycksskadade på de större sjukvårdsenheterna kompletteras med eventuell polisinformation om skadeplats, olyckstyp m.m. Systemet är under utveckling och det är omöjligt att uttala sig om när systemet (STRADA) är fullt utbyggt. Givetvis kommer det fortsättningsvis att finnas ett trafikolycksregister som omfattar polisrapporterade trafikolyckor med personskador som en del i systemet i likhet med eller identiskt med VITS. Historiskt har således VITS i den äldre form, med alla polisrapporterade trafikolyckor, funnits åren 1994 1999 dvs. i sex år. Här har lagrats information om nästan en halv miljon trafikolyckor med 3 354 döda, 23 845 svårt skadade och 105 465 lindrigt skadade personer. VTI notat 6-2002 5

Antalet dödslyckor var 3 039 Antalet svåra personskadeolyckor 18 744 Antalet lindriga personskadeolyckor var 74 148 samt Olyckor utan personskada i ca 348 500 fall Vad berodde dessa olyckor på eller hur ofta redovisade polisen förekomsten av olika faktorer riskfaktorer som kan ha bidragit till olyckans uppkomst och svårighetsgrad? Det har därför varit angeläget att närmare belysa detta i vad som kan kallas en makrostudie medan data är så aktuella som möjligt. 2 Undersökningens syfte Syftet med undersökningen är att inventera förekomsten av de olika olycksförklarande faktorer på nationell nivå vilka vägverket registrerat utifrån polisens olycksrapportering men även behandla frågan om hur trafiksäkerheten skall beskrivas. Faktorerna behöver inte alltid ha ett samband med olyckan eller skadeföljden utan kan enbart vara en omständighet som polisen angett och som sedan klassificerats av vägverkspersonal och kodats enligt Vägverkets centrala instruktioner. Det ligger således ett betydande manuellt arbete bakom VITS-systemets innehåll. Eftersom systemet oftast använts lokalt eller regionalt är det intresse att arbeta med systemet nationellt och för perioden 1994 1999, dvs. så länge även olyckor med enbart egendomsskada registrerades. 3 Metodik Vem kolliderar med vem och vem skadas? är den första frågeställningen som belyses. Här har 1998 års olyckor behandlats med hänsyn till inblandade trafikelement i singel- (ej kollision) och kollisionsolyckor då det gäller antal dödade, svårt skadade och lindrigt skadade. Projektrubriken Vilken eller vilka orsaker ligger bakom olyckan? innebär att förekomsten av de olika faktorer som klassificerats och kodats redovisas. Redovisningen anger i de flesta fall i hur många dödsolyckor, svåra personskadeolyckor och lindriga personskadeolyckor samt egendomsskadeolyckor de olika faktorerna förekommer. Om 1 % av olyckorna innehåller uppgift om faktorn skall antalet dödsolyckor vara 30, antalet svåra personskador 187, antalet lindriga personskador 722 och antalet egendomsskadeolyckor 3 430. Om faktorn är med i en promille av olyckorna (var 1000:de olycka) är motsvarande 3, 19, 72 resp. 343. Detta kan vara nyckeltal att komma ihåg. Observera att flera faktorer kan förekomma i en och samma olycka. Den typen av analys har inte gjorts. 6 VTI notat 6-2002

4 Vem krockar med vem och vem blir skadad? En viktig del av själva olyckstatistiken är att skapa kollisionsmatriser. Kollisionsmatriserna är i hög grad ett fingeravtryck av trafiksäkerhetssituationen. Kollisionsmatriserna har utgjort en stor del av projektarbetet. Kollisionsmatriserna ger en flerdimensionell presentation av trafikolyckstatistiken till skillnad från den traditionella ofta endimensionella redovisningen. Således finns i bilaga 2 uppgift om dödade, svårt skadade och lindrigt skadade personer för år 1996, 1997, 1998 och 1999. Här redovisas alla färdsätt: Personbil, Tung lastbil, Lätt lastbil, Buss, Tung mc, Lätt mc, Moped, Cykel, Gående, Ryttare, Hästekipage, Traktor, Motorredskap, Terrängvagn, Terrängskoter m.m. fördelat: Tättbebyggt område/ej tättbebyggt område Antal döda, svårt skadade och lindrigt skadade samt antalet egendomsskadeolyckor Dessutom fördelade efter ej kollision/kollisionselement som ovan med hänsyn till färdsätt samt kollision med tåg, spårvagn, älg, rådjur, ren m.m. Observera att redovisning avser skadade personer och inte olyckor. För de vanligaste färdsätten har i bilaga 3 gjorts en uppdelning efter bebyggelseslag och kolliderat trafikelement varvid skadekvoten, antal skadade per miljon fordonskilometer, och skaderisken, antal skadade per miljon personkilometer, beräknats. Detta innebär att trafiken skattats för olika färdsätt och efter bebyggelse. VTI notat 6-2002 7

5 Vad säger Vägverkets olycksinformationssystem VITS? Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS) har bearbetats för år 1998 med avseende på antal dödade, svårt skadade och lindrigt skadade i samtliga polisrapporterade trafikolyckor efter vilka trafikelement som kolliderat med varandra och hur de skadade fördelar sig på olika trafikelement. Dessutom har såväl fordons- som personskaderisker beräknats eller skattats utifrån tillgänglig trafikinformation. Den generella kollisionsmatrisen från VITS har varit följande och exemplifieras med 1998 års skadade (inklusive dödade) i vägtrafikolyckor resp. antalet dödade. Genom dessa två tabeller kan sannolikheten skattas att en skadad dödats för de olika kollisionscellerna. Detta visas i tabell 3. Tabell 1 Kollisionsmatris för antalet skadade (inkl. dödade) i polisrapporterade trafikolyckor 1998 Ej Person Tung Lätt Buss Tung Lätt Moped Cykel Gående Annat Släp Spår- Tåg Djur Övrigt SUMMA kollision bil lastbil lastbil Mc Mc mf vagn Personbil 4531 7019 721 496 239 49 1 12 31 35 109 12 40 12 549 1110 14966 Tung lastbil 185 74 50 5 5 0 0 2 0 0 3 0 0 0 14 338 Lätt lastbil 229 239 45 42 16 0 0 0 4 3 3 1 1 5 16 38 642 Buss 146 57 22 5 12 0 0 2 2 0 1 0 0 0 6 105 358 Tung Mc 340 267 13 15 3 7 0 3 14 3 5 0 1 0 27 5 703 Lätt Mc 40 14 0 3 0 1 0 1 0 1 0 0 0 0 1 0 61 Moped 149 364 17 34 9 5 1 20 29 4 123 0 1 2 1 2 761 Cykel 516 1559 55 87 40 16 0 51 238 33 3 0 2 0 4 24 2628 Fotgängare 27 959 31 64 71 16 1 50 91 0 32 2 2 3 4 71 1424 Övrigt 40 28 14 1 3 4 3 9 TOTALT 6203 10580 968 752 395 94 3 141 409 79 282 15 51 25 608 1378 21881 Bland samtliga skadade dominerar bilisterna. Mer än 2/3-delar av de skadade är bilister. I ungefär hälften av fallen är enbart personbilar inblandade. Cyklister är den näst vanligaste skadegruppen och skadas ofta genom kollisioner med personbilar. Fotgängare drabbas av kollisioner med personbilar, bussar och cyklar. 8 VTI notat 6-2002

Tabell 2 1998. Kollisionsmatris för antalet dödade i polisrapporterade trafikolyckor Ej Person- Tung Lätt Buss Tung Lätt Moped Cykel Gående Annat Släp Spår- Tåg Djur Övrigt SUMMA kollision bil lastbil lastbil Mc Mc mf vagn Personbil 135 76 72 10 6 0 0 0 1 0 1 3 0 3 13 7 327 Tung lastbil 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 Lätt lastbil 3 3 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 9 Buss 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 3 Tung Mc 15 15 1 0 1 0 0 0 2 0 0 0 0 0 2 36 Lätt Mc 3 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 Moped 2 4 2 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 12 Cykel 11 28 10 2 0 1 0 3 1 1 0 0 0 1 0 58 Fotgängare 0 42 15 3 2 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 5 69 Övriga 5 1 1 7 TOTALT 182 169 101 16 12 2 0 3 4 1 2 3 0 7 16 13 531 Inte oväntat finner vi att personbilsbilisterna, 40 % av de dödade, dödas i personbilar. Totalt utgör antalet dödade personbilister drygt 60 % av alla dödade i trafiken. Drygt 20 % av de dödade är fotgängare och cyklister, fler fotgängare än cyklister. Ungefär 10 % av dödsfallen drabbar motordrivna tvåhjulingar. Tabell 3 Det procentuella antalet dödade av de skadade vid kollisioner mellan olika trafikelement 1998. Ej Person- Tung Lätt Buss Tung SUMMA kollision bil Lastbil lastbil Mc Personbil 3,0% 1,1% 10,0% 2,0% 2,5% 0,0% 2,2% Tung lastbil 3,2% 0,0% 0,0% 0,0% 1,8% Lätt lastbil 1,3% 1,3% 2,4% 6,3% 1,4% Buss 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,8% Tung Mc 4,4% 5,6% 7,7% 0,0% 33,3% 0,0% 5,1% Lätt Mc 7,5% 7,1% 0,0% 6,6% Moped 1,3% 1,1% 11,8% 22,2% 0,0% 1,6% Cykel 2,1% 1,8% 18,2% 2,3% 0,0% 6,3% 2,2% Fotgängare 0,0% 4,4% 48,4% 4,7% 2,8% 6,3% 4,8% TOTALT 2,9% 1,6% 10,4% 2,1% 3,0% 2,1% 2,4% Tabellen visar att 10 % av de som åker personbil och skadas i kollisioner med lastbilar avlider. För fotgängare i samma situation avlider nästan hälften. I genomsnitt dör nästan var 40:de trafikskadad som rapporteras av polisen. Bland skadade motorcyklister och fotgängare avlider var 20:de eller omkring 25 %. Även om skadade i kollisioner mellan motorcyklar/mopeder och bussar är ovanliga och ger mycket osäkra skattningar är det jämfört med tung lastbil ännu högre. I tabellens rutor kan antalet skadade fördelas utifrån polisens uppgifter. För varje rad kan antalet skadade summeras för trafikelementet och relateras till det VTI notat 6-2002 9

årliga antalet fordonskilometer eller personkilometer med trafikelementet skaderisker för de använder färdsättet. För varje kollisionskolumn kan motsvarande beräknas för de som drabbas skaderisken som drabbar andra trafikanter. Här har en korrigering gjorts som innebär att när elementet kolliderat med ett element av samma slag har alla värden halverats för att inte dubbelräknas nedan. Definitionsmässigt kan tre olika kollisionsgrupper som leder till dödsfall eller skada urskiljas: Ej kollisionsolyckor och (eget) dödsfall Kollision och eget dödsfall Kollision och andras dödsfall I figur 1 redovisas för samtliga färdsätt dödskvoten, antal dödade per miljon fordons-/gåendekilometer, fördelad på dödskvoten för Ej kollision, dödskvoten för Kollisioner och eget dödsfall samt dödskvoten för Kollisioner och andras dödsfall. Dödade/Miljon fordonskilomete 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Kollision-annans dödsfall Kollision- eget dödsfall Ej kollision Personbil Tung lastbil Lätt lastbil Buss Tung mc Lätt mc Moped Cykel Fotgängare Figur 1 Dödskvotens, antal dödade per miljon fordonskilometer, sammansättning efter olika typer av kollisioner efter färdsätt. De högsta dödskvoterna, antal dödade per miljon fordonskilometer, uppträder för tvåhjuliga motorfordon. Dödskvoterna för tung lastbil och buss innebär att dödsfallen drabbat andra än de som använt färdsättet. Dödskvoten för personbilar och lätta lastbilar är lägst och här är fördelningen mellan de grupper som drabbas av dödsfallet att andra drabbas i mindre grad av personbilar än lätta lastbilar. Dödsfall till följd av cykling eller gående drabbar i huvudsak dem själva och är oftast följden av en kollision med ett motorfordon. Dödskvoten av att dödsfall bland cyklister till följd av Ej kollision (singelolycka) är relativt hög. 10 VTI notat 6-2002

0,25 Dödade/Miljon personkilomete 0,2 0,15 0,1 0,05 Kollision-annans dödsfall Kollision- eget dödsfall Ej kollision 0 Personbil Tung lastbil Lätt lastbil Buss Tung mc Lätt mc Moped Cykel Fotgängare Figur 2 Dödsriskens, antal dödade per miljon personkilometer, sammansättning efter olika typer av kollisioner efter färdsätt. Av figur 2 framgår att dödsrisken jämfört med dödskvoten framför allt minskar för bussar men också för personbilar till följd av antalet passagerare i dessa fordon. I tabell 4 redovisas de exponeringsmått som använts vid beräkningar av dödskvot resp. dödsrisk. Tabell 4 Fordons- och personkilometer i Sverige 1998. Källa SIKA. Miljon fordons/gåendekilometer Miljon Personkilometer Personbil 56599 84899 Tung lastbil 4401 5281 Lätt lastbil 3971 5957 Buss 1110 13320 Tung mc 477 525 Lätt mc 50 50 Moped 200 200 Cykel 2900 2900 Fotgängare 2700 2700 Summa 72408 115831 I figur 3 resovisas motsvarande figur för skadefall i polisrapporterade personskadeolyckor 1998. Här har skadefallen delats upp i om det egna skadefallet skett i kollision med motorfordon, GCM-trafikant eller annat. Dessutom redovisas i vilken utsträckning kollisioner med GCM-trafikanter inneburit skadefall i denna grupp. VTI notat 6-2002 11

Skadefall per miljon fordons/gåendekilometer efter eget eller andras skadefall- Polisrapporterade personskadeolyckor 1998 Skadekvot 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Kollision med GCM/Annans skadefall Kollision med motorfordon/annans skadefall Kollision annat/eget skadefall Kollision motorfordon/eget skadefall Ej kollision 1 0,5 0 Personbil Tung lastbil Lätt lastbil Buss Tung Mc Lätt Mc Moped Cykel Fotgängare Figur 3 Skadekvotens, antal skadade per miljon fordons-/gåendekilometer, sammansättning efter olika typer av kollisioner efter färdsätt 1998. Största risken för andra trafikanter är tung lastbil, buss och motorcykel. GCMtrafik drabbar sällan andra trafikanter men är ofta en risk för varandra. Mönstret är detsamma som för dödsfallen. För 1998 har i tabell 5 även uppdelning gjorts efter bebyggelseslag och hastighetsgräns. 12 VTI notat 6-2002

Tabell 5 Skattning av antalet miljon fordonskilometer efter hastighetsgräns och bebyggelse samt personbeläggning. T ä t t b e b y g g t o m r å d e Miljon fkm Trafikelementtyp 30 km/h 50 km/h 70 km/h Summa Pb 833 16608 1933 19374 Tung lb 65 1291 150 1506 Lätt lb 58 1165 136 1359 Buss 16 326 38 380 Tung mc 7 140 16 163 Lätt mc 1 15 2 17 Summa 980 19545 2275 22800 E j t ä t t b e b y g g t o m r å d e Miljon fkm Trafikelementtyp 30 km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Summa Pb 17 799 11803 19501 7987 40107 Tung lb 1 62 918 1516 621 3119 Lätt lb 1 56 828 1368 560 2814 Buss 0 16 231 382 157 787 Tung mc 0 7 99 164 67 338 Lätt mc 0 1 10 17 7 35 Summa 20 940 13890 22950 9400 47200 Personbeläggning 1998 Antal Antal Personer per Elementtyp personer element element Pb 85601 54408 1,57 Tung lb 4386 3892 1,13 Lätt lb 4234 3141 1,35 Buss 49126 5249 9,36 Tung mc 980 866 1,13 Lätt mc 77 65 1,18 Mf ok. typ 105 73 1,44 Moped 977 885 1,10 Cykel 3414 3357 1,02 Gående 1783 1774 1,01 Bussdata avser 1994-01 2000-04. Buss i tättbebyggt område 9,07 Buss i ej tättbebyggt 9,77 område Personbeläggningen blir multiplicerad med antalet miljon fordonskilometer en skattning av antalet miljoner personkilometer. I tabell 6 redovisas skadekvoten efter hastighetsgräns och ej kollision, kollision och egen skada samt kollision och annans skada och efter färdsätt. VTI notat 6-2002 13

Tabell 6 Skadekvoten efter hastighetsgräns och ej kollision, kollision och egen skada samt kollision och annans skada och efter färdsätt. Skadekvot T ä t t b e b y g g t o m r å d e E j t ä t t b e b y g g t o m r å d e [skadade/elementkm] Totalt 30 km/h 50 km/h 70 km/h Totalt 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Personbil Ej kollision 0,06 0,01 0,04 0,19 0,09 0,16 0,09 0,08 0,08 Kollision - eget 0,15 0,04 0,13 0,45 0,07 0,23 0,08 0,07 0,04 Kollision annans 0,26 0,10 0,24 0,42 0,05 0,25 0,07 0,04 0,02 Summa 0,48 0,15 0,41 1,06 0,21 0,65 0,24 0,19 0,14 Tung lastbil Ej kollision 0,01 0,00 0,01 0,04 0,05 0,18 0,05 0,05 0,05 Kollision - eget 0,03 0,00 0,02 0,11 0,02 0,10 0,02 0,02 0,02 Kollision annans 0,27 0,18 0,20 0,96 0,17 0,50 0,21 0,16 0,10 Summa 0,31 0,18 0,23 1,10 0,25 0,77 0,29 0,23 0,17 Lätt lastbil Ej kollision 0,03 0,03 0,02 0,14 0,06 0,11 0,06 0,07 0,06 Kollision - eget 0,14 0,03 0,12 0,38 0,06 0,34 0,08 0,04 0,04 Kollision annans 0,33 0,12 0,29 0,67 0,07 0,53 0,10 0,05 0,04 Summa 0,49 0,18 0,41 1,13 0,19 0,94 0,23 0,15 0,13 Buss Ej kollision 0,13 0,00 0,12 0,07 0,12 0,31 0,15 0,14 0,00 Kollision - eget 0,17 0,25 0,16 0,17 0,05 0,13 0,03 0,07 0,03 Kollision annans 0,78 0,38 0,74 1,06 0,13 0,88 0,17 0,09 0,06 Summa 1,08 0,63 1,02 1,30 0,30 1,31 0,36 0,29 0,09 Tung Mc Ej kollision 0,80 0,29 0,66 1,50 0,62 1,86 1,33 0,27 0,13 Kollision - eget 1,31 0,29 1,16 2,96 0,43 2,43 0,69 0,29 0,13 Kollision annans 0,36 0,00 0,29 1,13 0,10 0,14 0,16 0,08 0,00 Summa 2,47 0,57 2,11 5,58 1,14 4,43 2,18 0,65 0,27 Lätt Mc Ej kollision 1,12 1,00 0,93 1,00 0,58 2,00 0,82 0,24 0,00 Kollision - eget 0,65 3,00 0,47 0,00 0,28 2,00 0,73 0,00 0,00 Kollision annans 0,12 0,00 0,13 0,00 0,03 0,00 0,09 0,00 0,00 Summa 1,88 4,00 1,53 1,00 0,89 4,00 1,64 0,24 0,00 Moped Ej kollision 0,72 - - - 0,85 - - - - Kollision - eget 2,45 - - - 2,28 - - - - Kollision annans 0,08 - - - 0,01 - - - - Summa 3,86 - - - 3,65 - - - - Cykel Ej kollision 0,20 - - - 0,08 - - - - Kollision - eget 0,79 - - - 0,30 - - - - Kollision annans 0,11 - - - 0,04 - - - - Summa 1,10 - - - 0,43 - - - - Fotgängare Ej kollision 0,01 - - - 0,00 - - - - Kollision - eget 0,51 - - - 0,33 - - - - Kollision annans 0,03 - - - 0,04 - - - - Summa 0,55 - - - 0,38 - - - - 14 VTI notat 6-2002

I tabell 7 redovisas skaderisken, antal skadade per personkilometer efter hastighetsgräns och ej kollision, kollision och egen skada samt kollision och annans skada och efter färdsätt. Tabell 7 Skaderisken, antal skadade per personkilometer efter hastighetsgräns och ej kollision, kollision och egen skada samt kollision och annans skada och efter färdsätt. Skaderisk T ä t t b e b y g g t o m r å d e E j t ä t t b e b y g g t o m r å d e [skadade/personkm] Totalt 30 km/h 50 km/h 70 km/h Totalt 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Personbil Ej kollision 0,04 0,01 0,03 0,12 0,05 0,10 0,06 0,05 0,05 Kollision - eget 0,10 0,03 0,08 0,29 0,05 0,15 0,05 0,04 0,02 Kollision annans 0,17 0,06 0,15 0,27 0,03 0,16 0,04 0,03 0,01 Summa 0,30 0,10 0,26 0,68 0,13 0,42 0,15 0,12 0,09 Tung lastbil Ej kollision 0,01 0,00 0,01 0,03 0,05 0,16 0,05 0,04 0,04 Kollision - eget 0,02 0,00 0,02 0,10 0,02 0,09 0,02 0,02 0,02 Kollision annans 0,24 0,16 0,18 0,85 0,15 0,44 0,19 0,14 0,09 Summa 0,28 0,16 0,20 0,98 0,22 0,69 0,26 0,20 0,15 Lätt lastbil Ej kollision 0,02 0,03 0,02 0,10 0,05 0,08 0,05 0,05 0,04 Kollision - eget 0,10 0,03 0,09 0,28 0,04 0,25 0,06 0,03 0,03 Kollision annans 0,27 0,10 0,24 0,55 0,06 0,44 0,08 0,04 0,03 Summa 0,40 0,15 0,34 0,94 0,15 0,77 0,19 0,12 0,11 Buss Ej kollision 0,01 0,00 0,01 0,01 0,01 0,03 0,02 0,01 0,00 Kollision - eget 0,02 0,03 0,02 0,02 0,01 0,01 0,00 0,01 0,00 Kollision annans 0,09 0,04 0,08 0,12 0,01 0,09 0,02 0,01 0,01 Summa 0,12 0,07 0,11 0,14 0,03 0,13 0,04 0,03 0,01 Tung Mc Ej kollision 0,71 0,25 0,59 1,33 0,55 1,64 1,17 0,24 0,12 Kollision - eget 1,16 0,25 1,02 2,61 0,38 2,15 0,61 0,26 0,12 Kollision annans 0,32 0,00 0,25 0,99 0,08 0,13 0,14 0,07 0,00 Summa 2,18 0,50 1,86 4,93 1,01 3,91 1,93 0,57 0,24 Lätt Mc Ej kollision 0,94 0,84 0,79 0,84 0,49 1,69 0,69 0,20 0,00 Kollision - eget 0,55 2,53 0,39 0,00 0,23 1,69 0,61 0,00 0,00 Kollision annans 0,10 0,00 0,11 0,00 0,02 0,00 0,08 0,00 0,00 Summa 1,59 3,38 1,29 0,84 0,75 3,38 1,38 0,20 0,00 Moped Ej kollision 0,65 - - - 0,77 - - - - Kollision - eget 2,22 - - - 2,06 - - - - Kollision annans 0,62 - - - 0,48 - - - - Summa 3,49 - - - 3,31 - - - - Cykel Ej kollision 0,20 - - - 0,08 - - - - Kollision - eget 0,77 - - - 0,30 - - - - Kollision annans 0,11 - - - 0,04 - - - - Summa 1,08 - - - 0,42 - - - - Fotgängare Ej kollision 0,01 - - - 0,00 - - - - Kollision - eget 0,51 - - - 0,33 - - - - Kollision annans 0,03 - - - 0,04 - - - - Summa 0,55 - - - 0,38 - - - - VTI notat 6-2002 15

Skaderiskens fördelning och nivå framgår av figur 4 för personbilister. 0,80 Skadade per miljon personkilometer 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Kollision annans Kollision-eget Ej kollision 0,00 30 km/h Tättbebyggt område 50 km/h Tättbebyggt område 70 km/h Tättbebyggt område 50 km/h Ej tättbebyggt område 70 km/h Ej tättbebyggt område 90 km/h Ej tättbebyggt område 110 km/h Ej tättbebyggt område Miljö Figur 4 Skaderisken, antal skadade per miljon personkilometer, för personbilister efter hastighetsgräns och bebyggelsemiljö. Det finns en misstanke att trafikarbetet vid 70 km/h är underskattat, vilket innebär en överskattad skaderisk. I övrigt torde beskrivna riskerna vara tämligen väl underbyggda. Fördelningen av skadade på ej kollisionsolyckor, skadade i det egna fordonet och skadade i det andra fordonet är hämtat direkt från olycksstatistiken. Ju högre hastighetsgräns desto större del av skaderisken drabbar personbilisten själv (Kollision eget och Ej kollision). Bilaga 2 omfattar kollisionsmatriser för 1998 års statistik fördelat på trafikelement, bebyggelsesslag, skadegrad och hastighetsgräns. Bilaga 3 omfattar kollisionsmatriser för 1996, 1997, 1998 och 1999 års statistik fördelat på trafikelement, bebyggelsetyp samt skadekvot och skaderisk för de vanligaste färdsätten. Bilaga 4 omfattar kollisionsmatriser för åren 1996, 1997, 1998 och 1999 med uppdelning efter bebyggelsetyp och skadegrad för alla färdsätt. 5.1 Slutsatser Kollisionsmatriser är ur många synpunkter mycket värdefulla eftersom de ger minst en tvådimensionell beskrivning av trafiksäkerheten. Vem kolliderar med vem och hur vanligt är detta och vem är det som dödas? Kollisionsmatriserna kan användas på olika sätt med och utan tilläggsinformation. Rent principiellt kan trafiksäkerhetsstatistiken byggas upp av kollisionsmatriser som disaggregeras på fordonstyper, åldersgrupper av förare och tidsperiod och vägnät. I bilagorna redovisas ett urval av kollisionsmatriser som är mycket detaljerade med många kombinationer som normalt inte förekommer alls eller i liten utsträckning. Det intressanta är givetvis de kombinationer som förekommer ofta och då framför allt för antalet dödade i trafiken. 16 VTI notat 6-2002

6 Vilken eller vilka orsaker ligger bakom trafikolyckan? Frågeställningen ovan är den ursprungliga i projektet och VITS-systemet är som gjort för att svara på dessa frågor. Förutom de uppgifter som bearbetas i den officiella olycksstatistiken finns något som definieras som händelser i VITS. Finns flera händelser noterade kan dessa sättas samman till ett händelseförlopp. Observera att detta är en del av VITS som inte normalt publiceras samlat. Händelser Planerad manöver Oplanerad manöver (olycks- och undanmanöver) Kollision med annat trafikelement Påkörning av fasta föremål Dessutom innehåller VITS vissa omständigheter. Dessa kan vara gemensamma för alla inblandade i en olycka, olycksomständigheter, eller gälla enbart för ett visst trafikelement, elementomständigheter. Olycksomständigheter Elementomständigheter Vägbaneomständigheter Fordonsomständigheter Förar- & passageraromständigheter Trafikförseelser Vi har valt att redovisa dessa olika grupper efter den kodade uppgiftens förekomst fördelat på år resp. vägverksregion och hur ofta uppgiften (faktorn) är representerad i dödsolyckor, svåra personskador, lindriga personskador samt enbart egendomsskador. Tabellen efter vägverksregion redovisas också efter hur ofta faktorn finns kodad. Dessutom finns en mängd andra bearbetningar av VITS som presenteras. I bilaga 1 redovisas tabeller över olika händelser och i bilaga 2 över olika omständigheter uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. VTI notat 6-2002 17

6.1 Planerade manövrer Här avses manövrar som innebär att föraren medvetet brutit sitt körmönster (precrash). Omkörning och backning är två planerade manövrer. 25 dödsolyckor per år har inträffat vid omkörningsmanöver, 6 per år vid backning. Tabell 8 Planerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p l a n e r a d e m a n ö v r e r Planerade manövrer A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Omkörning 2 104 1 844 1 832 1 666 1 742 1 798 10 986 153 817 2 795 7 221 Backning 2 707 2 310 1 502 1 360 1 421 1 431 10 731 35 243 1 013 9 440 Filbyte eller körfältsbyte 336 1 131 1 267 1 144 1 161 1 140 6 179 9 164 1 156 4 850 Förbikörning (passage av uppställt/parkerat fordon) 333 533 572 362 327 440 2 567 8 110 454 1 995 Start från kantuppställning 104 313 265 242 183 193 1 300 4 44 265 987 Av-/urstigning 7 50 54 22 12 7 152 6 25 69 52 SUMMA händelser 5 591 6 181 5 492 4 796 4 846 5 009 31 915 215 1 403 5 752 24 545 Tabell 9 Planerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p l a n e r a d e m a n ö v r e r Planerade manövrer A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Omkörning 357 1 146 1 683 2 499 1 408 1 747 2 146 10 986 153 817 2 795 7 221 Backning 222 594 2 342 2 258 941 1 415 2 959 10 731 35 243 1 013 9 440 Filbyte eller körfältsbyte 103 191 2 477 1 687 393 506 822 6 179 9 164 1 156 4 850 Förbikörning (passage av uppställt/parkerat fordon) 55 163 622 408 158 254 907 2 567 8 110 454 1 995 Start från kantuppställning 14 21 396 219 45 143 462 1 300 4 44 265 987 Av-/urstigning 2 15 53 23 28 9 22 152 6 25 69 52 SUMMA händelser 753 2 130 7 573 7 094 2 973 4 074 7 318 31 915 215 1 403 5 752 24 545 I bilaga 1 finns tabeller över planerade manövrer uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.2 Oplanerade manövrer De oplanerade manövrerna är av två slag, olycks- och undanmanöver. En oväntad sladdning är en olycksmanöver medan en väjning undan en hotande fara är en undanmanöver som kan resultera i en olycka. Oplanerade manövrer är i de flesta fall själva olycksförloppet och kodas i stort sett för alla olyckor. Vid 260 dödsolyckor per år förekommer avkörning från vägbanan. I stort gäller att hälften av personskadeolyckorna inträffat vid avkörning. I dessa 260 dödsolyckor förekommer ca 320 avkörningar från vägbanan. Vanligt är att efter avkörning till höger fordonet styrs upp på vägbanan igen för att slutligen glida av vägen till vänster. Vid 2 3 dödsolyckor per år har föraren kört över mittremsan på motorväg. För motorcyklister, mopedister och cyklister är det vanligare att fordonet vält på vägbanan än utanför vägbanan. 18 VTI notat 6-2002

Tabell 10 Oplanerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l o p l a n e r a d e m a n ö v r e r Oplanerade manövrer A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Avkörning från vägbanan 13 336 12 750 12 647 12 483 12 757 12 531 76 504 1 919 7 647 22 318 44 620 Manöver på eller till vägbanan 6 199 6 012 7 564 8 012 9 114 9 846 46 747 1 223 4 552 13 910 27 062 Vältning/omkullkörning el. ramlande på vägbanan 872 1 485 1 483 1 576 1 574 1 743 8 733 198 1 757 5 499 1 279 Vältning utanför vägbanan 196 173 154 547 1 462 1 784 4 316 168 771 1 855 1 522 Passage av mittremsa till motriktad vägbana 214 178 89 92 114 78 765 14 80 222 449 Manöver ned i vattendrag 33 23 31 29 40 34 190 24 14 55 97 SUMMA händelser 20 850 20 621 21 968 22 739 25 061 26 016 137 255 3 546 14 821 43 859 75 029 Tabell 11 Oplanerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l o p l a n e r a d e m a n ö v r e r Oplanerade manövrer A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Avkörning från vägbanan 3 264 9 467 10 516 17 133 11 084 13 131 11 909 76 504 1 919 7 647 22 318 44 620 Manöver på eller till vägbanan 1 199 8 656 7 512 8 004 8 185 5 853 7 338 46 747 1 223 4 552 13 910 27 062 Vältning/omkullkörning el. ramlande på vägbanan 285 645 1 751 1 978 1 346 1 245 1 483 8 733 198 1 757 5 499 1 279 Vältning utanför vägbanan 279 717 307 632 822 1 109 450 4 316 168 771 1 855 1 522 Passage av mittremsa till motriktad vägbana 40 18 396 70 99 93 49 765 14 80 222 449 Manöver ned i vattendrag 13 25 13 63 37 19 20 190 24 14 55 97 SUMMA händelser 5 080 19 528 20 495 27 880 21 573 21 450 21 249 137 255 3 546 14 821 43 859 75 029 För ett trafikelement kan redovisas fler än en manöver. I bilaga 1 finns tabeller över oplanerade manövrer uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.3 Kollision med annat trafikelement Då ett fordon bromsas in för ett oväntat hinder uppmärksammas detta inte alltid i tid av förare i efterföljande fordon utan bakom kommande kör in i framförvarande. Vid tät trafik kan detta resultera i att en hel rad fordon kolliderar. Tabell 12 Kollisioner med annat trafikelement vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p å k ö r n i n g a r a v a n n a t t r a f i k e l e m e n t Kollision med annat trafikelement A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada 1.a sammanstötning i olyckan 97 859 102 269 101 463 86 876 91 227 88 620 568 314 3 826 24 238 104 555 435 695 2.a sammanstötning i olyckan 4 678 5 108 4 378 4 014 4 414 3 826 26 418 402 2 000 11 524 12 492 3:e sammanstötning i olyckan 888 984 836 800 964 720 5 192 78 382 2 542 2 190 4:e sammanstötning i olyckan 194 264 212 164 230 178 1 242 24 88 630 500 5:e sammanstötning i olyckan 40 80 48 26 60 52 306 8 26 148 124 6:e sammanstötning i olyckan 16 20 12 8 24 20 100 2 10 40 48 7:e sammanstötning i olyckan 6 6 10 14 10 46 6 22 18 8:e sammanstötning i olyckan 2 2 4 4 6 18 2 10 6 9:e sammanstötning i olyckan 2 2 2 6 4 2 SUMMA händelser 103 685 108 733 106 965 91 888 96 937 93 434 601 642 4 340 26 752 119 475 451 075 Anmärkning: En kollision består av två händelser - en för vardera elementet. Det verkliga antalet kollisioner är alltså hälften av antalet redovisade händelser. Ett element kan ha deltagit i flera kollisioner i samma olycka. VTI notat 6-2002 19

Tabell 13 Kollisioner med annat trafikelement vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p å k ö r n i n g a r a v a n n a t t r a f i k e l e m e n t Kollision med annat trafikelement A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada 1.a sammanstötning i olyckan 48 686 70 538 87 768 68 312 95 759 137 678 59 573 568 314 3 826 24 238 104 555 435 695 2.a sammanstötning i olyckan 1 878 1 792 7 004 5 898 2 810 2 922 4 114 26 418 402 2 000 11 524 12 492 3:e sammanstötning i olyckan 334 272 1 770 1 182 566 390 678 5 192 78 382 2 542 2 190 4:e sammanstötning i olyckan 76 44 480 294 126 50 172 1 242 24 88 630 500 5:e sammanstötning i olyckan 18 10 118 68 32 14 46 306 8 26 148 124 6:e sammanstötning i olyckan 6 40 30 6 8 10 100 2 10 40 48 7:e sammanstötning i olyckan 4 14 14 2 6 6 46 6 22 18 8:e sammanstötning i olyckan 2 10 2 4 18 2 10 6 9:e sammanstötning i olyckan 4 2 6 4 2 SUMMA händelser 51 004 72 656 97 208 75 798 99 305 141 068 64 603 601 642 4 340 26 752 119 475 451 075 Anmärkning: En kollision består av två händelser - en för vardera elementet. Det verkliga antalet kollisioner är alltså hälften av antalet redovisade händelser. Ett element kan ha deltagit i flera kollisioner i samma olycka. I bilaga 1 finns tabeller över kollisioner med annat trafikelement uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.4 Påkörning av fast föremål Det som oftast anges är påkörd stolpe, vägmärke, kantsten, vägräcke och träd. Antalet dödsolyckor är störst för träd, vägräcke, stolpe och kantsten. Träd är inblandat i var 10:e dödsolycka. Bland ospecificerade föremål förekommer ofta elskåp och postlåda. Tabell 14 Påkörning av fasta föremål vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p å k ö r n i n g a r a v f a s t a f ö r e m å l Fasta föremål A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Summa dödl. pers.sk.sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada Stolpe av trä, betong eller metall (för belysn, trafiksign, ledningar) 2 203 2115 1 909 1 667 1 828 1 744 11 466 124 654 2 340 8 348 Vägmärke, gatunamns- & busshållplatsskylt o.dyl. (inkl. stolpe) 1 590 1630 1 567 1 606 1 411 1 272 9 076 61 212 1 025 7 778 Kantsten till trottoar, refug 1 573 1572 1 528 1 492 1 385 1 254 8 804 90 472 1 748 6 494 Vägräcke (ej specificerad typ) 1 105 1294 1 333 1 265 1 380 1 327 7 704 134 444 1 991 5 135 Träd 904 845 906 887 924 1 031 5 497 342 934 1 743 2 478 Staket (mot fastighet, ägor m.m.) inkl. grindar & stolpar 892 836 853 797 831 770 4 979 61 215 749 3 954 Övrigt, ospecificerat (t.ex. brevlåda, elskåp reklampelare, blomurna) 994 958 765 747 747 704 4 915 62 259 768 3 826 Hus eller husdel (vägg, trappa, port, pelare, tak) 325 321 275 294 285 301 1 801 39 134 332 1 296 Viltstängsel inkl. grindar och stolpar 193 208 210 243 202 209 1 265 24 123 364 754 Bergvägg 195 168 188 167 178 170 1 066 38 174 396 458 Sten/block, dock ej sten på vägbanan 211 172 172 159 167 166 1 047 61 161 312 513 Järnvägsbom 155 147 137 101 92 112 744 4 7 22 711 Vägport, viadukt eller akvedukt, äv. pelare, fundament 84 95 88 111 132 163 673 32 62 132 447 Mur 41 108 136 126 126 134 671 15 46 154 456 Barriärelement ['betonggris, -sugga'] äv. i mittremsa el. vid vägbula 63 157 115 97 95 126 653 7 43 201 402 Linräcke 32 49 80 84 130 199 574 8 21 97 448 Brunn, brunnslock 51 47 53 71 46 52 320 7 27 93 193 Vägtrumma 61 43 52 52 45 59 312 15 74 126 97 Portal för vägvisning eller skydd mot livsfarlig ledning 16 23 44 50 50 44 227 4 12 22 189 Vägbom, dock ej vid järnväg 5 35 54 42 33 34 203 5 17 30 151 Bullerplank 5 2 3 15 21 46 4 20 22 Pollare (av järn, betong eller granit) 1 3 9 3 9 25 1 1 5 18 Träd/stolpe 1 1 1 SUMMA händelser 10 699 10 825 10 471 10 067 10 105 9 902 62 069 1 134 4 096 12 670 44 169 20 VTI notat 6-2002

Tabell 15 Påkörning av fasta föremål vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p å k ö r n i n g a r a v f a s t a f ö r e m å l Fasta föremål A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk.sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada Stolpe av trä, betong eller metall (för belysn, trafiksign, ledningar) 384 1242 2 525 2 466 1 591 1 502 1 756 11 466 124 654 2 340 8 348 Vägmärke, gatunamns- & busshållplatsskylt o.dyl. (inkl. stolpe) 367 769 1 741 1 802 1 603 1 400 1 394 9 076 61 212 1 025 7 778 Kantsten till trottoar, refug 147 699 1 808 1 356 1 126 1 015 2 653 8 804 90 472 1 748 6 494 Vägräcke (ej specificerad typ) 152 599 2 169 2 026 850 806 1 102 7 704 134 444 1 991 5 135 Träd 219 689 752 1 059 803 937 1 038 5 497 342 934 1 743 2 478 Staket (mot fastighet, ägor m.m.) inkl. grindar & stolpar 56 361 834 970 522 966 1 270 4 979 61 215 749 3 954 Övrigt, ospecificerat (t.ex. brevlåda, elskåp reklampelare, blomurna) 144 477 686 1 112 722 717 1 057 4 915 62 259 768 3 826 Hus eller husdel (vägg, trappa, port, pelare, tak) 76 226 308 399 215 283 294 1 801 39 134 332 1 296 Viltstängsel inkl. grindar och stolpar 13 88 88 377 354 283 62 1 265 24 123 364 754 Bergvägg 6 51 355 415 79 153 7 1 066 38 174 396 458 Sten/block, dock ej sten på vägbanan 35 166 115 160 189 219 163 1 047 61 161 312 513 Järnvägsbom 50 134 43 158 71 128 160 744 4 7 22 711 Vägport, viadukt eller akvedukt, äv. pelare, fundament 27 49 212 134 79 92 80 673 32 62 132 447 Mur 6 17 76 168 37 207 160 671 15 46 154 456 Barriärelement ['betonggris, -sugga'] äv. i mittremsa el. vid vägbula 5 12 362 93 30 107 44 653 7 43 201 402 Linräcke 51 11 35 102 266 109 574 8 21 97 448 Brunn, brunnslock 3 8 29 104 53 30 93 320 7 27 93 193 Vägtrumma 29 50 12 71 51 86 13 312 15 74 126 97 Portal för vägvisning eller skydd mot livsfarlig ledning 10 17 68 53 21 25 33 227 4 12 22 189 Vägbom, dock ej vid järnväg 12 28 53 45 23 26 16 203 5 17 30 151 Bullerplank 3 15 10 5 11 2 46 4 20 22 Pollare (av järn, betong eller granit) 1 3 2 15 4 25 1 1 5 18 Träd/stolpe 1 1 1 SUMMA händelser 1 744 5 733 12 264 13 016 8 528 9 274 11 510 62 069 1 134 4 096 12 670 44 169 För ett trafikelement kan redovisas fler än en påkörning. I bilaga 1 finns tabeller över påkörningar av fasta föremål uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.5 Olycksomständigheter Vissa omständigheter är gemensamma för alla inblandade trafikelement. I tabellerna nedan redovisas uppgifter beträffande broar, tunnlar, vägarbeten och följdolyckor. Tabell 16 Olycksomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. Olycksomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada Olycka vid vägarbete 496 577 417 319 441 329 2 579 32 162 664 1 721 Olycka på vägbro 330 382 346 309 316 261 1 944 35 150 589 1 170 Olycka i vägtunnel 102 104 126 82 142 116 672 1 30 199 442 Följdolycka 127 116 86 75 74 45 523 10 36 169 308 Olycka i gång-/cykeltunnel 48 33 30 33 21 18 183 1 39 123 20 Tillfällig trafikomläggning (t.ex. vid vägarbete) 26 40 23 25 15 27 156 3 14 43 96 Olycka på gång-/cykelbro 36 22 22 21 29 24 154 3 10 75 66 Permanent trafikomläggning 2 3 1 6 2 2 2 SUMMA olyckor 1 167 1 274 1 053 864 1 038 821 6 217 85 443 1 864 3 825 VTI notat 6-2002 21

Tabell 17 Olycksomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. Olycksomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada Olycka vid vägarbete 70 221 608 603 285 321 471 2 579 32 162 664 1 721 Olycka på vägbro 73 192 754 403 190 216 116 1 944 35 150 589 1 170 Olycka i vägtunnel 12 29 214 291 46 48 32 672 1 30 199 442 Följdolycka 19 77 79 91 78 101 78 523 10 36 169 308 Olycka i gång-/cykeltunnel 5 11 18 26 70 19 34 183 1 39 123 20 Tillfällig trafikomläggning (t.ex. vid vägarbete) 4 14 13 12 23 45 45 156 3 14 43 96 Olycka på gång-/cykelbro 8 13 40 35 24 17 17 154 3 10 75 66 Permanent trafikomläggning 1 5 6 2 2 2 SUMMA olyckor 191 557 1 726 1 461 717 772 793 6 217 85 443 1 864 3 825 6.5 Vägbaneomständigheter Det är relativt sällan som faktorer knutna till vägbanan nämns vid inträffade olyckor. Annat föremål i luften eller på vägbana är det vanligaste men är i verkligheten inte alltid knutet till vägbanan. Snörök och vattenplaning förekommer vid vardera 2 dödsolyckor per år. Löst grus, spårig vägbana och övriga vägbaneomständigheter finns represesenterade vid vardera 1 dödsolycka per år. Tabell 18 Vägbaneomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. Vägbaneomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i 1994 1995 1996 1997 1998 1999 SUMMA dödsolyckor sv. pers.sk.ol. li. pers.sk.ol. ol. utan p.sk. Annat föremål i luften eller på vägbana*) 587 542 521 617 601 716 3 584 21 98 436 3 029 Övrig vägbaneomständighet 314 210 113 117 65 86 905 6 56 286 557 Vattenplaning 162 100 109 127 141 98 737 11 44 263 419 Gropar, ojämnheter 161 139 111 94 104 104 713 4 77 187 445 Löst grus på vägbanan 37 108 120 122 95 108 590 6 87 248 249 Föremål i samband med vägarbete 97 102 64 41 60 44 408 1 22 70 315 Snösträng på vägbanan 121 72 50 29 59 50 381 5 33 117 226 Kraftig vind, sidvind, kastvind 20 37 41 67 32 48 245 7 20 68 150 Oljespill 10 46 49 51 50 37 243 2 10 112 119 Snörök (fr.o.m. 1994-10) 14 47 46 45 69 19 240 12 29 78 121 Spårig vägbana 44 37 39 23 23 37 203 6 22 79 96 Snövall (fr.o.m. 1994-10) 1 39 23 31 24 20 138 1 16 42 79 Hal asfalt ('blödning') 50 28 14 17 16 11 136 1 7 62 66 Vägbula ('farthinder') 3 3 13 25 13 15 72 7 28 37 Överfartsställe för överledning av trafik 15 8 7 3 6 39 1 3 17 18 Container på vägbanan 1 1 12 11 9 34 1 1 13 19 Fastnat i järnvägs- eller spårvägsspår 1 1 6 14 11 33 7 20 6 Lerspill 6 3 3 2 6 6 26 2 12 12 Översvämmad vägbana 2 1 8 4 9 24 12 12 Rök 2 2 4 4 SUMMA noterade omständigheter 1 645 1 523 1 325 1 439 1 395 1 428 8 755 85 541 2 150 5 979 *) T.ex. träd eller belysningsstolpe som faller ned på vägen, grus, sten, timmer el. snö/is som faller av ett fordon, hjul/däck som rullar på vägen, stenskott från väg 22 VTI notat 6-2002

Tabell 19 Vägbaneomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. Vägbaneomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Annat föremål i luften eller på vägbana *) 186 501 585 672 543 582 515 3 584 21 98 436 3 029 Övrig vägbaneomständighet 80 153 107 220 98 129 118 905 6 56 286 557 Vattenplaning 16 41 121 165 73 179 142 737 11 44 263 419 Gropar, ojämnheter 58 103 129 206 79 84 54 713 4 77 187 445 Löst grus på vägbanan 20 115 65 104 100 122 64 590 6 87 248 249 Föremål i samband med vägarbete 7 28 134 77 62 37 63 408 1 22 70 315 Snösträng på vägbanan 22 76 26 62 94 57 44 381 5 33 117 226 Kraftig vind, sidvind, kastvind 10 8 9 42 54 55 67 245 7 20 68 150 Oljespill 4 8 80 61 28 42 20 243 2 10 112 119 Snörök (fr.o.m. 1994-10) 136 57 1 7 15 10 14 240 12 29 78 121 Spårig vägbana 53 93 3 11 28 7 8 203 6 22 79 96 Snövall (fr.o.m. 1994-10) 29 27 10 21 21 22 8 138 1 16 42 79 Hal asfalt ('blödning') 3 16 30 37 27 9 14 136 1 7 62 66 Vägbula ('farthinder') 7 8 23 6 22 6 72 7 28 37 Överfartsställe för överledning av trafik 18 2 4 10 5 39 1 3 17 18 Container på vägbanan 17 9 2 3 3 34 1 1 13 19 Fastnat i järnvägs- eller spårvägsspår 1 8 18 3 3 33 7 20 6 Lerspill 1 5 1 4 1 14 26 2 12 12 Översvämmad vägbana 1 1 9 8 5 24 12 12 Rök 4 4 4 SUMMA noterade omständigheter 624 1 236 1 357 1 751 1 238 1 382 1 167 8 755 85 541 2 150 5 979 I bilaga 2 finns tabeller över vägbaneomständigheter uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.6 Fordonsomständigheter Den vanligaste fordonsomständigheten i samband med dödsolyckor är att fordonet fattat eld vid olyckan. Detta har hänt vid 10 dödsolyckor per år. Vanliga omständigheter vid olyckor är att last skjuter ut eller tappas, punktering och att fordonet rullar utan förare. Tabell 20 Fordonsomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. Fordonsomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i 1994 1995 1996 1997 1998 1999 SUMMA dödsolyckor sv. pers.sk.ol. li. pers.sk.ol. ol. utan p.sk. Övrig fordonsomständighet 587 324 301 278 272 291 2 053 30 180 599 1 244 Last skjuter ut eller tappas 240 249 197 225 255 268 1 434 9 31 110 1 284 Punktering 122 189 158 174 185 193 1 021 2 49 236 734 Fordon rullar utan förare 258 198 140 130 107 118 951 7 25 61 858 Fordon under utryckning 57 113 159 158 184 160 831 2 35 188 606 Militärfordon 205 161 145 127 96 93 827 9 56 196 566 Fordonsdörr öppnas 14 139 164 165 148 179 809 1 71 330 407 Släp tappas och/eller välter, dock ej efter sladd el. koll. 101 97 110 115 65 95 583 2 19 59 503 För högt fordon eller för hög last 62 66 88 70 66 73 425 4 32 389 Fordon har fattat eld vid olyckan 34 58 63 83 64 86 388 63 58 125 142 Tappat hjul 25 79 67 76 65 70 382 18 84 280 Motorfel, motorstopp 14 59 73 50 45 52 293 5 13 90 185 Fordonsbroms ur funktion 14 41 56 66 43 40 260 3 19 112 126 Bogserande fordon 35 47 43 29 36 39 229 16 73 140 Bogserat fordon 35 47 43 29 36 39 229 16 73 140 Föremål kommer in i fordonshjul 25 50 42 35 28 12 192 3 38 121 30 Transport av farligt gods 8 8 8 12 10 3 49 2 4 7 36 Trimmad moped 13 7 1 21 3 2 15 1 Fjärrstyrt fordon 1 1 1 SUMMA noterade omständigheter 1 836 1 926 1 857 1 835 1 712 1 812 10 978 141 654 2 511 7 672 VTI notat 6-2002 23

Tabell 21 Fordonsomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige 1994 1999 med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. Fordonsomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Övrig fordonsomständighet 66 304 248 440 319 324 352 2 053 31 179 599 1 244 Last skjuter ut eller tappas 60 223 235 249 226 209 232 1 434 9 31 110 1 284 Punktering 46 117 156 253 141 163 145 1 021 2 49 236 734 Fordon rullar utan förare 23 72 290 236 56 139 135 951 7 25 61 858 Fordon under utryckning 15 54 268 154 131 72 137 831 2 35 188 606 Militärfordon 161 83 92 93 127 181 90 827 9 56 196 566 Fordonsdörr öppnas 11 27 256 133 69 66 247 809 1 71 330 407 Släp tappas och/eller välter, dock ej efter sladd el. koll. 27 81 57 109 92 93 124 583 2 19 59 503 För högt fordon eller för hög last 17 30 50 126 71 58 73 425 0 4 32 389 Fordon har fattat eld vid olyckan 13 57 73 66 78 60 41 388 63 58 125 142 Tappat hjul 13 36 56 93 50 76 58 382 0 18 84 280 Motorfel 11 22 66 81 23 47 43 293 5 13 90 185 Fordonsbroms ur funktion 5 32 30 78 37 24 54 260 3 19 112 126 Bogserande fordon 9 20 45 49 29 33 44 229 0 16 73 140 Bogserat fordon 9 20 45 49 29 33 44 229 0 16 73 140 Föremål kommer in i fordonshjul 15 27 29 39 23 23 36 192 3 38 121 30 Transport av farligt gods 1 12 2 14 3 12 5 49 2 4 7 36 Trimmad moped 4 5 2 5 2 3 21 3 2 15 1 Fjärrstyrt fordon 1 1 0 0 0 1 SUMMA noterade omständigheter 506 1 222 2 001 2 267 1 506 1 616 1 860 10 978 142 653 2 511 7 672 I bilaga 2 finns tabeller över fordonsomständigheter uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.7 Förar- & passageraromständigheter Sedan 1997 kodas Ej misstänkt drogpåverkan vilket är fallet i de flesta olyckor. Misstänkt drogpåverkan (alkohol eller annan drog) finns omnämnt av polisen i var tionde dödsolycka och svår personskadeolycka. Insjuknat finns kodat för drygt 40 dödsolyckor per år. Bländning (av solen eller mötande fordon), skymd sikt, somnat förekommer i 58, 45 resp. 26 dödsolyckor under sexårsperioden. Smitning, olovlig körning och fordonstjuv förekommer i 41, 48 resp. 24 dödsolyckor. Här finns en uppenbar överlappning. Privat övningskörning i 16 dödsolyckor mot 2 vid övningskörning i trafikskola. Det är inte helt ovanligt att någon blivit dödade då dom påkörts utanför sitt fordon, 13 dödsolyckor, eller att passageraren uppträtt olämpligt, 11 dödsolyckor. Självmord har varit uppenbart vid 33 dödsolyckor dvs. omkring 5 dödsolyckor per år. 24 VTI notat 6-2002