... (.., i l J() Klubbmästare:, Lilla viigin 48, 342 00 Alv ta / K~r: Bo Gyllenberg, G.Huddingev. 417 2 tr.ö.g., 126 42 Älvsjö....JIIIII ' Postgiro: 62 90 88-6 Medlalllllll9ft: 25 kr/lr j ~ 1 W Redaktör: Jan Ericson, Köpenhamnsgatan 22 Il, 113 42 Spinga V r m land. Under 1982 och 1983 innehöll SmB ett par frågor om spåren till Åmatfors Pappersbruk i Värmland. Något svar på frågorna kommer tyvärr inte här, men ovanstående vykort visar att dragkraften omkring 191 0 utgjordes av levande hästkrafter. GFFHLS (Gruppen för fler häst- och linbanebilder i SmB)
Sida 2 SmB 1/84 Så var det då dags för ett nytt nummer av SmB igen. Att bladet är kraftigt försenat igen är det väl knappast någon som höjer på ögonbrynen för längre. Hitintills har orsaken ofta varit redaktörens kontinuerligt ökande brist på fritid, men det senaste året har en helt annan (och allvarligare!) orsak gjort sig gällande. Det kommer nämligen inte längre in bidrag i den omfattning som det gjorde förr! Som Du kan se är detta nummer benämnt 1/84, vilket helt enkelt beror på att 4/83 frös inne pga materialbrist. Ett åttasidigt nummer tycker redaktören är ett minimikrav, så det är först nu i slutet av mars som resultatet av hela vinterhalvårets forskarmöda kan komma i tryck! Vad då göra åt de rådande missförhållandena? Redaktörens tidsbrist är sannolikt inte mycket att göra åt (annat än möjligen ett regimskifte), men bidragsbristen kan envar medlem med omedelbar verkan åtgärda! Jag vet att jag ett otal gånger uppmanat läsekretsen att bidra till bladet, men vill ändå rikta denna vädjan än en gång. Det måste ju i rimlighetens namn finnas några till, som har något att berätta förutom den fasta handfull entusiaster, som svarar för lejonparten av bidragen! Till sist en liten undran: rundfrågan i SmB 3/83 om vilka, som är intresserade av att få våra utländska utbytestidningar på cirkulation gav ett beklämmande magert resultat. Är det verkligen bara två intresserade? En vecka får Ou på Dig från detta nummers utgivningsdag, sedan drar vi igång cirkulationen hur som helst! 1~1~1 f)yff(it Redaktör'n Feld- und Industriebahnmuseum i Wien har omnämnts i SmB förr, dels i 2/82, dels i 1/83. Uppmuntrad av de positiva omdömena beslöt jag mig för att vid min vistelse i Wien några dagar under den gångna sommaren även besöka FIM. Lördagen den 23 juli på eftermiddagen följde jag instruktionerna från SmB och tog spårvagnslinje 58 till ändhållplatsen i Unt.st.Veit. Efter att ha letat något efter Spohrstrasse fann jag början på denna och så småningom även FIM. Men där var det stängt ocl1 tyst och ej en människa inom synhåll, lördag eftermiddag till trots. Spår, fordon mm bakom staketet vittnade dock om att jag hittat rätt. Nåväl, jag följde staketet till bortre delen, där det fanns en grind- låst. På grinden satt dock ett anslag, av vilket framgick att man under resten av 1983 hade visningar den första lördagen varje månad. Av anslaget framgick även att man har två ånglok, fyra ellok, aderton motorlok och ca 75 vagnar av skilda typer, mest tippvagnar. Det jag kunde se uppställt bakom nätstaketet i det fria var fem motorlok, fyra ellok (två olika typer, två av varje) samt ett antal vagnar. Upprustade fordon stod tydligen klokt nog inne i de stall och bodar, som fanns på den ganska smala markremsan. På ÖBB-linjen intill FIM:s område, som är den sk Verbindungsbahn mellan Wien West och Wiens sydliga bangårdar och stationer, var trots lördagen en rätt livlig godstrafik. Av nyligen från FIM lämnade uppgifter har man dock vid det här laget lämnat såväl det trånga och svårutvidgade området vid Spohrstrasse som staden Wien, och istället flyttat sina samlingar till orten Freiland väster om Wien. Mitt besök vid Spohrstrasse sommaren 1983 kan väl därför sägas ha resulterat i något av en "sista-besök-rapport" från den numera på åtminstone en punkt mindre attraktionsrika spårvagnsutflykten med linje 58 till Unt.St.Veit och dess fröjder. ~ Wien Westbf Göran Lavesson t. Pölten T ra isen Halnfeld Leobersdorf '---:~ Freiland Turnltz o Kernhof o
5mB l/b4 Sida 3 J{()~I~II~N'Ii\.lll~ll '-~1 J{()j\'fi~I... I~'I,'I,I~Il1Nt;J\Il - - - ASEA 19?? (5mB 3/83:1) Loket förefaller identiskt med de små kontaktledningslok, vilka Luth & Ros~n AB marknadsförde under 1910-talet. Ett lok av denna typ finns avbildat i en större Luth & Rosen-katalog från denna tid och det uppges att lok av denna typ ( 20 hkr) levererats till Strömnäs sågverk, Strömnäs och till Lugnviks sågverk, Lugnvik. varför finns bilden i ASEA:s arkiv utan förklarande text? Jag kan i varje fall tänka mig två anledningar. Den första är att man tagit ett foto på en konkurrents tillverkning och den andra är att ASEA tillverkat loket och sedan sålt det till Luth & Ros~!}, som sedan sålde det vidare under eget namn (jfr Luth & Ros~ns försäljningar av AEG-lok till Robertsfors-Sikeå). Bo Gyllenberg Bäckefors (SmB 3/83:11) Är Bäckefors Torvindustri en helt nystartad rörelse eller en återupptagning av driften vid AB Dalslands Torvfabrik? Denna fabrik var belägen strax intill Bäckefors station och nedlades omkring 1965. Vid besök 1970 befanns torvfabrik och lokstall ligga kvar, medan den långa 600-banan till Bredmossen var riven sedan några år. Eldforsen (SmB 3/83:6) Spårvidden på smalspårsbanan Tretjärn-Eldforsen verkar vara något oklar. I en gammal beskrivning över Mora-Wenerns Järnväg (från omkring 1900) omtalas en "decauvillebana" vid Tretjärns station. Också på bangårdsritningar från 1927 anges "decauvillespår". Även om äldre tiders skribenter ibland kallade andra smalspårsbano,r än 600-banor för "decauvillebanor", tyder uppgifterna på att den ursprungliga spårvidden på banan vid Eldforsen var 600 mm. Tänkbart är att banan byggdes om till bredare spårvidd (750 mm) i samband med upprustningen i slutet av 1920- talet. Någon som kan bekräfta detta antagande? Hårsjö (SmB 3/83:11) Torvanläggningen här tillhörde Andelsbränntorvföreningen Hårsjö Mosse u p a och var i drift vid första och andra världskrigen, men ännu 1973 fanns torvlador och maskinhus kvar i ruiner. 600-banan var dock riven. Enligt en närboende person hade något lok ej funnits, i varje fall inte under den andra driftsperioden. stora Bör-Östra Sil (SmB 3/83:8) Vid besök i Grinsbyn 1976, där en del av banans rullande materiel samt spår fortfarande fanns kvar, gjordes mätningar för att utröna banans spårvidd. Härvid framkom följande: mellan rälerna på det kvarliggande spåret i lokstallet var spårvidden 800 mm, och mellan flänsarna på en vagnsaxel 760 mm. Med tanke på syllarnas dåliga skick kan spåret i lokstallet ha vidgats något, varför troligen 760 mm ligger närmast banans verkliga spårvidd. Uppgiften 762 mm i boken "Järnvägsdata" (lämnad av en fd anställd vid banan) verkar därför vara korrekt. Ystad (SmB 3/83:12) Enligt uppgift från Persöner Spårteknik AB har man inte haft mer än ett Bergbolagen-lok, alltså BB 1723/1952. Loket var ursprungligen rödmålat och omärkt, men målades gult i samband med den stora renovering loket genomgick i mitten av 1970-talet efter att det en längre tid stått avställt och förfallit vid NJA i Luleå.
Sida 4 SmB l/84 Gästads Tegelbruk Detta tegelbruk var beläget i Vånga väster om skärblacka i Östergötland, Driften upphörde omkring 1957. Vid bruket fanns ett 600-spår, och enligt flera personer vinschades vagnarna ända från lertaget till in i fabriken. Sommaren 1961 fotograferade dock Kurt Hultgren ett litet lokomotiv vid det då nedlagda bruket, Loket stod ej på spår. Kanske var det endast tillfälligt uppställt på platsen? Är det någon som vet litet mer om driften vid Gästads Tegelbruk eller kan identifiera loket? Bo Gyllenberg Wessman-Barkens Järnväg I den nyligen utkomna boken om denna bana beskrivs även en del industrier och småbanor, bl a den relativt okända malmbanan mellan Håksbergs Gruvor och sjön övre Hillen. Banan, som var dubbelspårig, fungerade enligt lutande plan-principen, eftersom lutningen mot sjön gjorde att de lastade vagnarna kunde dra upp de tomma medelst ett linspel. Banan nedlades troligen i samband med att BJ öppnade bandelen Ludvika-Falun år 1875. Större delen av Håksbergs-banan är numera utlagd till väg. Någon som känner till närmare detaljer om denna småbana; öppningsår, spårvidd etc? Klotgeta 3/1983 innehåller andra delen av en artikel om småbanorna vid Lanna Bruk i Närke. (Bo Gyllenberg) Kvällstunden vet berätta att den minsta spårvidd som använts i Sverige är 420 mm. Ett spårnät med den bredden byggdes på Kallinge Järnverks område kring sekelskiftet och var t o m elektrifierat. (Leif Bergart) TV2 1983-12-16 I en repris av programmet "Älgkungen" visades OK 10549/1923 vid en älgjakt på Hunneberg med Gustav V och jaktsällskap åkande på öppna vagnar. Dessa bestod av timmertrallor med golv och påmonterade träsoffor. (Rune Ljungströmmer) ÖSJ-Bladet 3/1983 innehåller tredje delen av en artikel om Karpalunds Sockerbruk i järnvägshistorien av Yngve Holmgren. (Bo Gyllenberg) ÖSJ-8ladet 4/1983 Artiklar om banan vid Sjötofta Tråddrageri och ett Kristinehamns-lok i Trelleborg. I den sistnämnda artikeln berättar Yngve Holmgren om det Kristinehamns-lok, som avbildades i SmB 2/83:6 ("Foto-Quiz"). Författarens åsikt är att fotot föreställer Glava Glasbruks lok nr 1 (Krh 43/1886). (Bo Gyllenberg)
SmB 1/84 Sida 5 Eisenbahnen im Rhein- Main- Gebiet är titeln på en 320 sidor tjock, inbunden bok sorn utkom hösten 1983, Vad har den då för intresse för en 6mB- läsare? Ja, titeln kan snabbt konstateras vara något förvillande, när man börjar bläddra i boken. Den har oväntat mycket att ge småbanevännerna, om de samtidigt har intresse för småbanor i Västtyskland, Boken behandl ar mycket ingående olika s lags spårbunden trafik i och runt den stora och spårtrafiktäta staden Frankfurt am Main. Den består av sex huvudavsnitt, nämligen "l. Die Entstehung des Staatsbahnnetzes", "2. Privat e Eisenbahnen'', "3. Strassenbahnähnliche Vorortbahnen", "4. Hafen- und Industriebahnen", "5. Werksbahnen im Raum Frankfurt" och "6. Anhang". Under delarna 3, 4, 5 och 6 finner småbanevännerna nästan rena "gottebordet", såväl text- som bildmässi gt. Med tysk noggrannhet behandlas de olika spårsystemen och redovisningen under delarna 4 och 5 är i bästa stil s om i SmB :s böcker. På 135 sidor får man en genomgång av industribanor av olika slag, o ch det ej heller inslag från såvä~ gasverksbanor, gruvbanor, tegelbruksbanor som byggnadsbanor (t ex vid Autobahn- byggen). Delarna 4 och 5 innehåller 162 intressanta foton, historiska såväl som aktuella. Ej minst intressanta är två foton från 1920 med brandkårståg hos Hoechst AG efter ånglok, spårvidd?50 mm. En hel del kartskisser kompletterar det helan Författarna heter Gunter H Köhler och Andreas Christopher och boken är utgiven av Ei senbahn-kurier Verlag, Postfach 5560, D-?800 Freiburg. Den är väl inte helt bi l lig, DEM 42 :00, men trots detta torde boken utanvidare kunna sägas ge den i ämnet intresserade åtskilligt för kostnaden. (Göran Lavesson) Gamla foton från gränsbygden av Tore Brogård innehåller många bilder med småbaneanknytning, bl a Strömsnäsbruks Oberursel i ursprungligt skick, Hägghulta- banans lok, Vakös 1435-lok samt vyer över Ol of ströms Bränntorv och Bäcks Torvpulverfabriko (Ulf Fje l d) Enskede Spårsystemet vi d stockhalms Sl akthus har minskats genom husbyggnation på områdets nordöstra del. Spåret från ICA (vid Märgvägen) fram till lokskjulet vid Palmfeltsvägen är delvis upprivet och l okskjul et är borttaget. För spåranslutningen till ICA har växeln flyttats. På bangården vid lokstallet stod 1983-12 de båda Z49 :orna Vk 202/193? och 201/193?. Den förstnämnda inköpt från SJ år 1964 och den andra från Bergvik & Ala AB i Ljusne år 19?6. B G 11 b o y en erg Klippan 1983-12- 30 sågs Klippans Finpappersbruks lokomotor, fd Z43 209, på SJ bangård i Klippan. Lokomotorn var nymålad i sedvanlig Z43-färgsättning och hade på si dan försetts med texten "BRUKSPILEN". Göran Lavesson Leksand Enligt GDJmf : s medlemsblad har Föreningen Gotlandståget (GHJ) rivit ca 500 m räls f rån det gamla spåret ner till ett sågverk vid Li msjöns utlopp i älven. Leif Bergort Olsbacka Falu-Kuriren 1983- ll- 28 innehåller järnvägsminnen från Olsbacka-trakten, Bl a berättas om en smalspårig bana mellan Olsbacka stn och ett närbeläget tegelbruk. Leif Bergort
Sida 6 SmB 1/84 Porter-lok i Sverige Porter 8159/1946 uppges,bl a i en i USA upprättad leveranslista från Porter & Co, som levererat till Kraft & Arbetsmaskiner i stockhalm i oktober 1947. Loket, som skulle varit i delvis demonterat skick, vidaresåldes till SKF i Hofors år 1948 (SKF 3). Dessa uppgifter emotsägs dock av en notis i tidningen "Signalen" för november 1947, där följande kan läsas: I slutet av november a~kom per båt ett 60-tons dieselelektriskt lok från New York till Göteborg avsett för SKF-Hofors. Loket lossades med hamnens portalkran och rullade därefter på egna hjul till Hofors. Detta måste ha vari t Porter-loket, varför Kraft & Arbetsmaskiner tydligen enbart fungerade som förmedlare av affären. Stävesjö Det EWL.-lok, som kvarstod vid Stävesjö Tegelbruk sedan detta nedbrann 1949, såldes till en privatperson i Östersund i augusti 1983. Loket, EWL 157/1938, saknar hytt och har 600 mm:s spårvidd. Loket utannonserades i TÅG 6/1983. Timrå Janis Priedi ts Schöma-loket till SCA-Timrå, som omtalats i flera tidskrifter, har sannolikt anskaffats som ersättning för den inhyrda sj-lokomotor, vilken ombesörjt växlingen vid massafabrikerna i Vivstavarv och Östrand alltsedan SCA:s egna lok på platsen slopades i slutet av 1960-talet. Schöma-loket har f ö en 8-cylindrig scaniamotor typ D514. Vipeholm Ett flertal smalspåriga internspår har funnits vid de svenska sjukhusen. Två dylika hade spår i Lund. Det ena vid S:t Lars och det andra vid Vipeholms sjukhus (nuvarande namn Vårdhemmet Vipeholm). Av spårsystemet vid S:t Lars finns inget kvar, men däremot har man inte rivit allt vid Vipeholm. Ett tiotal meter återstår i verkstaden. Detta 600-spår användes för koltransporter mellan ett 1435-stickspår och panncentralen (= verkstaden) och var i drift från mitten av -talet till mitten av l95d-talet. Janis Priedits Östhammar Repslagarbanor tillhör väl knappast den typ av industrianläggningar, som plägar betraktas som småbaneintensiva. Ur Dagens Nyheter 1984-03-lD saxar jag dock nedanstående klipp om just en sådan, belägen i Östhammar. På bilden syns ett vagnsliknande föremål vid vilket repet är fästat. Uppenbarligen rullar det hela på räls (normalspår?), och måste med tanke på banans längd rubriceras som småbana! Jan Ericson Repslagare Emil LogTen vid sin repslagarbana i Östhammar. B aden ärtagen på 1950-talet. D Här går rospiggen och repslagaren Emll Logren vid sin repslagarbana i Östhammar. Bilden är från femtitalet (1954) och pli den tiden '/ar Emil - for H c-m en repslagare i ett fi$keläge vid norrbndskusten - ensam kvar i landet i detta exklusiva hantverk. Därefter upphörde det. eller rättare sagt 130 famnar. 120 famnar, dvs en kabellängd, var minimum för en förstklassig bana. D Ända iri på -talet körde man för fullt vid repslageriet. Då fanns det fortfarande fyra fem fungerande banor kvar i landet. Ännu lönade det sig att konkurf!rr.ä. med repfabrikerna. De handspunna linorna blev redan då avsevärt dy!' are än de fabriksgjorda; men de hade betydligt högre kvalitet. Men lönsamheten blev allt sämre och den ena banan efter den andra lades ner. D Ett sista rekord slog Emil under andra världskriget: en tross på 2 dm i diameter för bogsering av pråmar. Bilden är inskickad - Min far byggde repslagarba- av Marianne Rentzhog, Spånga. nan 1881, berättar Emil Logren i BRITT-MARIE HALLBERT en gammal tidningsartikel. - Då var det en imponerande anläggning med en 240 meter lång bana,
SmB l/84 Sida 7 Näsbyholms sjö i Skåne (mellan Börrings och Skurup, MYJ tangerade den norra fd sjökanten) torrlades genom två omfattande utdikningar i slutet av 1860- respektive 1870-talet. Våren 1869 anlades en "skenväg" över den nyvunna marken i en båge åt väster från Näsbyholms slott. Endast gräs kunde under de första åren odlas på den vattensjuka marken, som heller inte var farbar med landsvägsfordon. Banans enda kända användning var hötransporter. Ett fast spår om 3.560 m längd lades ut. U-formad räls köptes från Newcastle med en skenvikt av ca 6 kg. Spårvidden var tre fot, samma som axelavståndet på hövagnarna. skenorna vilade på längssyllar, 5 tum i fyrkant, som i sin tur var fästade vid tvärsyllar av kluvna granstammar. På 175-250 meters avstånd utlades enkla vändskivor, där man kunde ansluta flyttbart spår. Av sådant fanns ca 500 m. Höbanan omtalas inte i rapporten från den andra sänkningen, varför den troligen var borta då. Marken hade då blivit så fast att man till stor del odlade spannmål istället för hö. Gunnar Sandin Källor: Lt Feilberg, "Udtl!frringen af Näsbyholm sl!f" Tidsskrift for Landl!fkonomi, 1870, s 157-188 P Hansen, "Udtl!frringen af Näsbyholm sl!f i Skåne" Teknisk Tidskrift, 1881, s 42-53 r ---.-: -"~ - -:-.- ---.. - r J.,J f s @3poruogn til,e,o, feet fra 15iben. Kallgös En._9.Part a By Skala 1:20000 ijig. 15. ltuerfnit of,ejul og @31innn.
Sida 8 SmB 1/84 (forts från SmB 4/81:2) Sävsnäs Sävsnäs rbg Söräng Tallhed T andsjöborg Tenhult Tranviken Tretjärn Tullinge Tumba Tuolluvaaraväxeln Tvååker Tväråbäck Töreboda Ulriksfors ut tran Vejbyslätt Vagnhärad Vakern Valla Vallsta Vansbro V ap lan Vika Viksjöfors Vingåker Viskan Vislanda Vårgård a Västerljung Västerås Västraby Åbyfors Ån ge Ås berg Ås bro Å sh ammar Älgarås Älmhult Ändebol Ängebacken Ör bäck Örnsköldsvik Örebro S Östertälj e Österås spår vid kolgivningsanordningen spår vid Sävsåns AB, 700 mm spår vid tegelbruket decauvillespår vid såg decauvillespår mellan stationen och ängsågen samt vid sågen Spexeryds-banan "Privat spår, spårvidd 2,5 m" decauvillespår till Eldforsen (se SmB 3/83:6) Hamra Järnväg och spelbana till Tullingesjön Hamra Järnväg linbana till Tuolluvaara malmfält kort decauvillespår (till mejeri?) spår från sågplats till sidospår decauvillespår i hamnen, vid tegelbruket samt mellan tegelbruk och hamn. Enligt spårplanen tre olika spår, men troligen sammanhängande system. spår kolbrygga-kolgård spår till Söderby sjukhus lantbruksbana, AB Jersey Ladugårdar spår till mejeri spårsystem vid sågverk linbana till stavs gruva samt spår till? spår från Vallsta såg samt troligen på planen snett emot stationshuset stort spårsystem vid sågen (Vanån), spår till AB Träkols snickerifabrik och vid SWB kolbrygga/kolgård spår till Vaplans Mek Verkstad spår vid Vimo-Vika sågverks AB stort spårsystem vid sågverket spår från godsmagasinet spår vid sågverket spår vid industri, troligen sågverk decauvillespår till Vårgärda Nya Andelsmejeri och Vårgärda havregrynsfabrik spår, troligen till mejeri spårsystem vid lokstallet spår tillhörigt Helsingborgs Sockerfabrik spår vid Åbyfors Bruk, bl a under SGGJ spår vid kolbrygga spår till Åsbergs såg spår från vattenfalls impregneringsplats spår från lastkaj på bro över storån decauvillespår nära godsmagasinet till byggnad på andra sidan vägen spgr vid Elme Glasbruk spår från lastkaj till Forssjö Trävaru AB:s sågverk spår från AB Nya Torvförädlingen linbana från magasin, över Faxälven rullbana i bangårdens sö del (sv-eng Mineralolje AB?) spårsystem vid Carlssons Exportaffär (mellan Hallsbergs- och Svartå-linjerna) rullbana, troligen till Igelsta Sågverk bana till sanatoriet (se SmB 1/78:10) Bo Gyllenberg 1933 1929 1928 1934 1905 1929 1933 1938 1916 1905 1927 1894 193? 1936 1931 1933 1929 1921 1938 1950 1905 1907 1932 1901 1937 1909 1938 1952 1905 1952