Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB



Relevanta dokument
Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Marin naturinventering 2006 i Gävleborgs län

Blåstång vid Gävleborgskusten 2002

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012

Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Marin dykinventering 2009

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014

Marina natur- och kulturvärden kring Axmar bruk

Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

RAPPORT. ISSN Nr 2009:4. Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008

Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust

Länsstyrelsen Västernorrland Rapport 2008:6. Marin basinventering i norra Västernorrland 2007

Planen har delfinansierats via Life-fonden (Life-projektet Coast Benefit).

Komplexa samband på bottnarna

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:


Del 4. Jämförelser mellan vikarna

Undervattensvegetation på 5 platser i Sankt Anna skärgård 2003

Susanne Qvarfordt & Mikael Borgiel Sveriges Vattenekologer AB November

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

Rapport 2008:05. Båtlivets inverkan på havsbottnarna i Stora Nassa

Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006

Blåstång vid Gävleborgskusten 2004

Nacka kommuns marina kustområde:


Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Vegetationsklädda bottnar i Kanholmsfjärden, Stockholms län

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken 2008

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

Runö, Bränd-Hallskär och Kläppen. - marinbiologisk inventering i Söderarms skärgård

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Littoralundersökning i Valleviken

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11

Marin dykinventering 2009

I vindarnas och vågornas rike

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs

Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 2009

Biologisk inventering av havsbottnar kring Örefjärden, Snöan och Bonden

Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Del 3. Skarpösundet, Vindö

RAPPORT. Fiskrekrytering och undervattensvegetation

Fauna och flora utanför Saltö

Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S).

Flyginventering av grågås

RAPPORT 2015/5 PROJEKT BJÖRNS SKÄRGÅRD. Planer för ett kommunalt naturreservat Inventering av fiskyngel 2015

Svenska Björn SE

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5

Vegetationen i Biotests jon, Forsmark

Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3. Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010

SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV

Inventering av de vegetationsklädda bottnarna vid Salvorev och Sandöbank. Rapporter om natur och miljö nr 2010:3

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen. november 2003 BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP.

Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Trödjefjärden en del av vårt unika kusthav

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Vegetationen i Ivösjön

Brista i Norrsunda socken

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

havets barnkammare och skafferi

Strandinventering i Kramfors kommun

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Naturvärdesbedömning

Vegetationsrika sjöar

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn

Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Januari 2012

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Transkript:

Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL 2 HUSELIIHAREN 6 LOKAL NR 3 GRANSKÄR 7 LOKAL 4 ASKHAREN 8 LOKAL 5 ORARNA 1 9 LOKAL 6 ORARNA 2 10 LOKAL 9 GRÅSJÄLSBÅDAN 13 LOKAL 10 LÖVGRUND 1 14 LOKAL 11 LÖVGRUND 2 15 LOKAL 12 VITGRUND 16 LOKAL 13 UTVALNÄS UDDE 17 LOKAL 14 GRÅBERGET 18 ARTFÖREKOMSTER VID LOKALERNA 19 TACK 20 1

Sammanfatting Yttre fjärdens 6 lokaler visar på tydlig sötvattenpåverkan med dominans av fanerogamer och frånvaro av de flesta marina arter. Siktdjupet varierar mellan 1,5 och 3,2 m. Lägst siktdjup och störst avsättning av finsediment observerades vid lokal 5 och 6 vid Orarna. Lokal 1 vid Borgvik hade med sina 9 arter störst diversitet i Yttre fjärden. Anmärkningsvärt här är den förhållandevis rika förekomsten av kransalgen Chara aspera. Lägst antal arter fanns vid lokal 4, Askharen. Totalt 13 arter observerades i Yttre fjärden. Vid grundområdena intill Holmuddsrännan har bottenvegetationen låga naturvärden med fintrådiga alger vid ytan och mindre förekomster av borstnate och ålnate vid 2 till 3 m djup. Lokalerna utanför Yttre fjärden, lokal 7 till 14, har betydligt fler marina inslag. Blåstång/smaltång växte på alla dessa lokaler. Rikliga förekomster fanns vid Lövgrunds lokaler, Vitgrund och Utvalnäs udde. Totalt 19 arter observerades vid lokalerna 7 14. De fintrådiga rödalgerna dominerade i täckning vid dessa lokaler, utom vid lokal 12, Vitgrund. Den lokal som visade högst kvalitet gällande miljötillstånd är nr 12 vid Vitgrund. Blåstång och smaltång har hög täckningsgrad och djuputbredning. Vid samtliga lokaler observerades totalt 22 arter vid denna inventering. Lokalerna vid Lövgrund, Vitgrund och Utvalnäs udde har höga naturvärden. Vid sydlig och västlig vind bör dumpning av muddermassor ske i den södra delen av det tänkta dumpningsområdet (karta sid 3) för att minimera risken för höjd sedimentation vid dessa lokaler. Inledning Gävle Hamn står inför en expansion där muddringar och anläggandet av hamnpirar finns på programmet. Muddermassorna vid Holmuddsrännan, som främst består av moränmassor och kalkberg, är tänkt att dumpas i ett djupområde väster om Lövgrund. Den muddring som kommer att ske i Yttre fjärden är tänkt att genomföras med sugmuddring och grävning med sk miljöskopa. Dessa massor består av kontaminerade finsediment. Massorna är tänkt att deponeras på tre föreslagna platser, där avvattning och tätning för att minimera risken för läckage kommer att genomföras. Gävle Hamn AB har beställt denna undersökning för att kartlägga förekommande arter av makroflora, dess täckningsgrad och djuputbredning, på bottnarna i det område som kan påverkas av verksamheterna i den planerade expansionen. Undersökningen har av Kustfilm Nord AB genomförts som profilinventering med dykare ( Se metodik). Lokalerna 1 och 2 inventerades redan hösten 2007 men finns även med i denna rapport tillsammans med övriga lokaler.( lokal 3 14) Till rapporten bifogas digitalt data med täckningsgrader och djuputbredningar för alla lokaler. Rapport och data är granskade av Fil.dr. Hans Kautsky, universitetslektor vid Systemekologiska Institutionen, Stockholms universitet. 2

Diskussion I påverkansområdet skiljer sig Yttre fjärden kvalitativt från området utanför Holmuddsrännan. Den shelf som löper längs Norrlandet är flack och grund, och gränsar till en djupbrant mot den övriga fjärden. På detta grundområde växer på många platser stora bestånd av borstnate. Området kan ha stor betydelse som lekområde för flera fiskarter. Grundområdet på Lövgrunds västsida har höga naturvärden. Med en omfattande areal, i lämpligt djupintervall för många arter, finns här makrovegetation med en betydande biomassa. Här finns bl a stora inslag av blåstång och smaltång. Mängder av kräftdjur och fiskyngel observerades vid inventeringen. Redan på försommaren växte rikligt med fintrådiga alger i vikarna på öarna i Gävle skärgård. Det var främst trådslick, Pylaiella littoralis, som låg och flöt längs stränderna. Trådslicken brukar ha en tidig tillväxt i våra vatten, men inte så omfattande som denna. Den isfria vintern kan ha gynnat ljusinsläppet och därför gynnat tillväxten. De ymniga förekomsterna av fintrådiga rödalger var påfallande fram till slutet av juli. Efter tre dagars ostlig kuling förändrades bilden drastiskt. Vid dykningarna därefter var bottnarnas block renspolade. Tångens epifyter var bortspolade, de lösliggande alger som tidigare täckte stora bottenarealer var borta, och höga strandvallar med uppspolade rödalger syntes på många platser, bl a i badviken på Limön. Profillokaler i påverkansområdet Planerat dumpningsområde för Holmuddsrännans muddermassor 3

Metodik Metoden följer svensk standard: Undersökningstyp vegetationsklädda bottnar, ostkust (Naturvårdsverket 2004) Vid varje lokal lägger dykare ut en graderad lina längs botten i en på förhand angiven kompassriktning. I en ca 3 m bred korridor på vardera sidan om linan beskrivs bottentyp och eventuell sedimentpålagring. De mer iögonfallande arternas djuputbredning och täckningsgrad skattas. Bottentypens och arternas utbredning anges med avstånd från transektens början och djupet, som avläses på kalibrerad djupmätare. Skattningen görs kontinuerligt längs hela profilen. Bottenytans täckning av växter görs i en sjugradig skala, + för förekomst, 5, 10, 25, 50 75 och 100 % täckning. Arter överskuggar ibland varandra, varför täckningsgrader högre än 100 % ibland förekommer. Påväxten ( epifyterna) skattas på samma sätt. Bottentypen skattas i grupperna häll, block, sten, grus, sand och mjukbotten, eller kombinationer av dessa. Sedimentpålagringen ( dammet på växter och bottenyta) skattas i en fyragradig skala: ingen (1), liten (2), mer/mycket (3) = lätt uppvirvelbart med handen, lägger sig efter ett tag, kraftig (4) = kraftig siktförsämring så fort dykaren rör sig, förblir i vattnet och sikten minskar. Varje profil videofilmas. Position för transektens början bestäms med GPS. Symboler i redovisningen Följande symboler användes i redovisningen av lokalernas bottentyper och vegetationens täckning: gr grönalger br brunalger Fu Fucus re rödalger char kransalger fanerog - fanerogamer 4

Lokal 1 Borgvik Datum: 2007-10-18 Position: Lat 60 42 723 Long 17 15 574 Riktning: 126 º Siktdjup: 3,2 m Profil-Borgvik Profilen börjar 5 m väster om den långa bryggan vid Borgviksbadets västra sida. Den sandiga bottnen sluttar flackt ut till 120 m på linan. Här finns ett blockrikt krön som efterföljs av en brant sluttning med grus, enstaka block och sand ner till en sandblandad mjukbotten vid profilens slut på 9 m djup. Blocken vid profilens början är till 100 % täckt med grönslick, Cladophora glomerata, strax under ytan. Därunder växer den fintrådiga rödalgen fjäderslick, Polysiphonia fucoides, med 25 % täckning ner till 0,8 m djup, tillsammans med tarmtång, Enteromorpha intestinalis, som täcker 10 % av blocken. På den flacka sandbottnen vid profilens början täcks botten till 25 % av kransalgen borststräfse, Chara aspera. 25 m ut på linan växer fanerogamerna borstnate, Potamogeton pectinatus, 25 %, och ålnate, P. perfoliatus, 5 %. Vid 1 m djup, 35 m ut på linan, ökar borstnatens täckningsgrad till 75 %. Den fortsätter med samma täckningsgrad ner till 2,3 m djup, tillsammans med det sparsamma inslaget av ålnaten. I djupintervallet 2,2 till 3,3 m djup finns axslinga, Myriophyllum spicatum, med 10 % täckning. Här finns också enstaka exemplar av tarmtång. Den fintrådiga brunalgen brunslick, Pylaiella littoralis växer epifytiskt på fanerogamerna med 5 % täckning i djupintervallet 0,8 till 3,0 m. På block, 75 m ut på linan, hittades enstaka exemplar av näckmossa, Fontinalis dalecarlica. Flera av blocken vid krönet, 120 m ut på linan var täckta av sötvattensvampen Ephydatia fluviatilis. 5

Lokal 2 Huseliiharen Datum: 2007-10-18 Position: Lat 60 43 637 Long 17 17 129 Riktning: 151º Siktdjup: 3,1 m Profil- Profilen börjar på en stenklädd strand strax väster om en privat hamn, väster om inloppet till båthamnen vid Huseliiharen. Nedanför en kort brant med mindre block tar en flack botten vid. Den domineras av en sandslätt, som mot slutet av profilen blandas med lera. På blocken i djupintervallet 0,8 till 1,6 m, växer grönalgen tarmtång, Enteromorpha intestinalis, med 5 % täckningsgrad. I samma intervall finns den fintrådiga rödalgen fjäderslick, Polysiphonia fucoides, med 75 % täckning. På den flacka bottnen i djupintervallet 1,6 till 2,1 m, finns fanerogamerna borstnate, Potamogeton pectinatus,75 %, ålnate, P. perfoliatus, 5 %, och kotteslinga, Myriophyllum sibiricum, 5 %. Ålnaten fortsätter sedan med 10 % täckningsgrad ner till 2,9 m djup 26 m ut på linan. Vid 3,1 m djup hittades enstaka exemplar av kotteslinga. Från 16m till 26 m ut på linan finns lösliggande vegetation som täcker botten med 10 till 25 %. I intervallet 30 till 50 m på linan täcks botten till 10 % av en filt med blågrönalger. 30 till 37 m ut på linan finns enstaka block med havstulpaner, Balanus improvisus, och sötvattensvamp, Ephydatia fluviatilis. 6

Lokal nr 3 Granskär Datum: 2008-07-20 Position: X 6734348 Y 1582033 Riktning: 14º Vind: Ost 4 m/s Våghöjd: 0,3 m Siktdjup: 3 m Profilen börjar vid norra udden på Granskär. Grus och sten täcker botten vid profilens början. Block täcker med 75 100 % mellan 5 och 15 m på linan. Inslaget av grus och sten ökar sedan för att på 6,5 m djup successivt övergå till naken mjukbotten med enstaka block. Ner till 0,3 m djup saknas vegetation. Grönslick, Cladophora glomerata, täcker sedan blocken med 75 % ner till 0,6 m djup. I samma intervall finns enstaka tarmtång, Enteromorpha intestinalis, samt hårsärv, Zannichellia palustris, 10 %. Tarmtången täcker sedan 75% ned till 1,2 m djup. Därefter tunnar den ut och upphör vid 3,3 m djup. I djupintervallet 1,2 till 2 m växer fanerogamerna hårsärv och ålnate, Potamogeton perfoliatus, med vardera 10 % täckning. Ålnaten har kraftig påväxt av grönslick och fintrådiga rödalger. De fintrådiga rödalgerna, som finns med från 0,6 till 4 m djup, domineras av fjäderslick, Polysiphonia fucoides. Blocken under 3,3m djup är täckta av en filt med blågrönalger. Vid 6 m djup hittades ett exemplar av näckmossa, Fontinalis dalecarlica. 7

Lokal 4 Askharen Datum: 2008-07-20 Position: X 6733347 Y 1582293 Riktning: 265º Vind: 0-4m/s Våghöjd: 0 m Siktdjup: 2,7 m Profilen börjar nedanför ett större block nära sydudden på Askharens sydvästra sida. Block täcker botten ner till 2,3 m djup. Här börjar en flack sandbotten med enstaka stenar ner till 2,5 m djup. Sandflaket är 50 75 % täckt av ett tunt lager med lösliggande alger. Enstaka partier är täckta med en filt av blågrönalger. Ett ymnigt bestånd av grönslick, Cladophora glomerata, täcker blocken till 100 % ner till 1,1 m djup. I djupintervallet 1,1 till 2,3 m finns även tarmtång, Enteromorpha sp, med 10 % täckning. Den fintrådiga rödalgen fjäderslick, Polysiphonia fucoides, växer med 5 % täckning i blocksluttningen i samma djupintervall. Enstaka exemplar av ålnate, Potamogeton perfoliatus, fanns på 2,5 m djup vid sanbottnens början. Flera ex av mindre havsnål, Nerophis ophidion, påträffades ute på sandflaket bland de lösliggande algena. 8

Lokal 5 Orarna 1 Datum: 2008-07-21 Position: X 6731827 Y 1582077 Riktning: 252º Vind: Ost 5m/s Våghöjd: 0,3 m Siktdjup: 2,5 m Profilen börjar vid den västra sidan av en liten rabbe vid Orarnas nordvästra sida. Profilen är flack med block ock grus ner till 3,6 m djup. Därefter tar en flack sandbotten vid. I det grunda partiet, ut till 6 m på linan, täcker grönslick, Cladophora glomerata, block och grus till 100%. Enstaka ex av tarmtång, Enteromorpha intestinalis, finns i samma avsnitt. 6-9 m ut på linan växer fanerogamerna borstnate, Potamogeton pectinatus, och ålnate, P. perfoliatus, med vardera 10 % täckning. Dessa är kraftigt påväxta av epifytiska rödalger. Övriga botten i detta avsnitt är helt täckt med lösliggande alger. I intervallet 9 17 m på linan täcker tarmtång och fintrådiga rödalger, Ceramium/Polysiphonia, blocken med vardera 50 %. Mellan blocken i samma avsnitt finns enstaka exemplar av axslinga, Myriophyllum spicatum. De fintrådiga rödalgerna och tarmtången följer med ner till sandbottnens början. På blocken i djupintervallet 2,7 till 3,6 m finns enstaka ex av näckmossa, Fontinalis dalecarlica. Blocken på 1,5 m djup och neråt är täckta av filtrerare: havstulpaner, Balanus impovisus, sötvattensvampar, Ephydatia fluviatilis, och hydroider. 9

Lokal 6 Orarna 2 Datum: 2008-08-06 Position: X 6731502 Y 1581960 Riktning: 202º Vind: Ost 2 m/s Våghöjd: 0 m Siktdjup: 1,5 m Profilen börjar vid ett spetsigt block i vattnet nära den västra sidan av en liten rabbe vid Orarnas nordvästra del. Profilen är grund, med stora och små block med grus under. 22 m ut på linan tar en naken mjukbotten vid. Svackorna mellan blocken är täckta med lösliggande alger. Blockens sidor är täckta av filtrerare: havstulpan, Balanus improvisus, och sötvattensvamp, Ephydatia fluviatilis. Vid profilens början är blocken täckta med grönslick, Cladophora glomerata, och tarmtång, Enteromorpha intestinalis, med vardera 50 %. Tarmtången följer sedan med ner till 2,1 m djup. De fintrådiga rödalgerna, Ceramium/Polysiphonia, dominerar på blocken under 0,6 m djup. Enstaka täckning med havsstenhinna, Hildenbrandia rubra, påträffades vid 1 m djup. I gruset mellan 1 och 11 m på linan växte fanerogamerna ålnate, Potamogeton perfoliatus, borstnate, P. pectinatus, samt enstaka ex av hårsärv, Zannichellia palustris. Vid profilens början fanns enstaka exemplar av den bredbladiga varianten av borstnate, P. pectinatus var. Interuptus. På de små blocken under 2 m djup fanns ett centimetertjockt lager av finsediment. Stubb simmade kring på den nakna mjukbottnen vid profilens slut. 10

Lokal 7 Lokal 7 Limön Datum: 2008-07-26 Position: X 6734501 Y 1584891 Riktning: 9º Vind: Syd 4 m/s Våghöjd: 0,5 m Siktdjup: 4 m Profilen börjar vid stranden strax ost om fyrbåken på Limöns norra sida. Block och kalkgrus täcker profilen ner till 5,3 m djup. Här ökar inslaget av sand, och vid 6,7 m djup övergår botten i sandbotten med grusinslag. Denna del av botten täcks till 100 % av lösliggande alger. I profilens början täcks botten till 100 % av grönslick, Cladophora glomerata. Grönslicken följer med ner till 1,5 m djup. Enstaka exemplar av tarmtång, Enteromorpha intestinalis, växer ner till 3,3 m djup. Brunalgerna snärjtång, Chorda filum, och trådslick, Pylaiella littoralis, finns som enstaka exemplar mellan 0,5 och 1,5 m djup. Smaltång Fucus radicans, finns som enstaka exemplar i djupintervallet 1,5 till 3,7 m. De fintrådiga rödalgerna dominerar profilen mellan 1 och 6,7 m djup. De växer ymnigt, främst representerad av fjäderslick, Polysiphonia fucoides. Mindre inslag av ullsläke, Ceramium teunicorne, fanns också bland rödalgerna. Gaffeltång, Furcellaria lumbricalis, täcker med 5 % botten i djupintervallet 5,3 till 6,7 m. Havsstenhinna, Hildenbrandia rubra, skymtade på blocken på 1 m djup. Enstaka exemplar av fanerogamen hårsärv, Zannichellia palustris, fanns på 2m och 2,5 m djup. Näckmossa, Foninalis dalecarlica, växte enstaka i djupintervallet 1,5 till 5,3 m. En kraftig ål simmade mellan blocken på 4 m djup. 11

Lokal 8 Storbådan Datum: 2008-07-26 Position: X 6735083 Y 1585038 Riktning: 80º Vind: Ost 1 m/s Våghöjd: 0,1 m Siktdjup: 4 m Profilen börjar på 1,8 m djup nedanför ett stenblock som når över ytan. Block täcker den underliggande grusbottnen ut till 50 m på linan. Här blir blocken mindre och ligger glesare. Profilen slutar strax ovanför ett stup, där ordovis-kalkstenen bildar en klint ner till 27 m djup. Grönslick, Cladophora glomerata, och fintrådiga rödalger, främst fjäderslick, Polysiphonia fucoides, täcker med 50 % var de inledande 18 meterna på profilen. Grönslicken följer med ner till 3,6 m djup. I samma intervall finns enstaka exemplar av tarmtång, Enteromorpha intestinalis. Fjäderslicken tar sedan över helt och dominerar resten av profilen. Rödalgen gaffeltång, Furcellaria lumbricalis, växer med 5 % täckning mellan 9 och 10 m djup. Brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis, växer med 5 % täckning i djupintervallet 1,8 till 2,5 m. Brunborstingen, Sphacelaria arctica, börjar på 6,2 m djup och fortsätter profilen ut, med 10 % täckning vid dess slut. Näckmossa Fontinalis dalecarlica, finns med upp till 5 % täckning i djupintervallet 2,5 och 5 m. 12

Lokal 9 Gråsjälsbådan Datum: 2008-07-24 Position: X 6735164 Y 1590479 Riktning: 198º Vind: 0 m/s Våghöjd: 0 m Siktdjup: 4,8 m Profilen börjar rakt nedanför den radarreflektor som står på Gråsjälsbådans sydöstra udde. Botten är inledningsvis täckt med block. Blocken, som till stor del är ortocerkalk, glesnar 25 m ut på linan, och kalkgruset ligger öppet mellan blocken. 65 m ut på linan blir gruset uppblandat med sand, som sedan dominerar botten vid profilens slut. Sanden täcks upp till 50% av lösliggande alger. Grönslick, Cladophora glomerata, växer ner till 2 m djup, med små inslag av tarmtång, Enteromorpha intestinalis. På blocken mellan 0,5 och 1 m djup finns den fintrådiga brunalgen smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, med 5 % täckning. Mellan 2 och 3 meters djup växer snärjtång, Chorda filum, mellan de större blocken. Smaltång, Fucus radicans växer med 5 % täckning i djupintervallet 1,8 till 2,7 m djup. Det djupaste exemplaret av fucus fanns på 3,4 m djup, och var den bredbladiga blåstången, Fucus vesiculosus. Rödalgerna dominerar, och består till allra största delen av den fintrådiga fjäderslicken., Polysiphonia fucoides. Som mest täcker den 100 % i djupintervallet 3,1 till 4,7 m. På blocken i det grunda avsnittet vid 1 m djup täcks stora delar av blocken av havsstenhinna, Hildenbrandia rubra. Fanerogamerna täcker som mest 10 % av botten vid 2,4 till 2,7 m djup. Här finns hårsärv, Zannichellia palustris, trådnate, Potamogeton filiformis, och enstaka borstnate, P. pectinatus. Näckmossa, Fontinalis dalecarlica, växer i djupintervallet 1,5 till 4,7 m djup med upp till 10 % täckning. 13

Lokal 10 Lövgrund 1 Datum: 2008-07-25 Position: X 6737797 Y 1588695 Riktning: 283º Vind: Ost 4 m/s Våghöjd: 0,2 m Siktdjup: 5,5 m Profilen börjar intill ett konglomeratblock ca 20 m från stranden. Blocket sticker upp över ytan. Stora och små block täcker större delen av botten. Sand och grus syns där blocken ligger glesare. 60 till 80 m ut på linan finns en samling med större block. Grönslick, Cladophora glomerata, täcker blocket vid profilens början till 100 % närmast ytan. Ut till 12 m på linan täcks översidan på blocken till 50 % av tarmtång, Enteromorpha intestinalis, medan blockens sidor är täckta med fintrådiga rödalger, Ceramium/ Polysiphonia. Rödalgerna dominerar med ökad täckning under resten av profilen. Från ca 1 m djup är de flesta blocken även täckta med havsstenhinna, Hildenbrandia rubra. Gaffeltång, Furcellaria lumbricalis, växte som enstaka exemplar från 3,1 m djup och ner till profilens slut vid 5,4 m djup. De första tångruskorna visar sig 10 m ut på linan. Tången längs profilen består till 4/5 av smaltång, Fucus radicans, och med 1/5 av blåstång, F. vesiculosus. Tången har sin största täckning, 50 %, på blocken vid 3 m djup 60 till 80 m ut på linan. Runt ruskorna växte trådslick, Pylaiella littoralis, med upp till 10 % täckning. Den växte också epifytiskt på en del tångruskors äldre delar. Näckmossa, Fontinalis dalecarlica, växte som enstaka exemplar längs hela profilen från 1,2 m djup och neråt. Ett enda exemplar av fanerogamen hårsärv, Zannichellia palustris, växte på 3,1 m djup 45 m ut på linan. Längs hela profilen växte vegetationen ymnigt och mängder av fiskyngel observerades. 14

Lokal 11 Lövgrund 2 Datum: 2008-07-25 Position: X 6738694 Y 1589455 Riktning: 292º Vind: Ost 2 m/s Våghöjd: 0,2 m Siktdjup: 5,5 m Profilen börjar vid ett stort undervattensblock ca 20 från land, där Lövgrunds norra udde och ön Käringen ligger i enslinje. Stora och små block följer profilen ut. Grus börjar synas mellan blocken 21 m ut på linan. Vid profilens slut består botten huvudsakligen av grus och små stenar. På blocket vid profilens början, och 10 m ut på linan växer grönslick, Cladophora glomerata, med 25 % täckning. Den tunnar ut ner till 2,1 m djup. I samma intervall finns enstaka tarmtång, Enteromorpha intestinalis. Grönalgerna representeras sedan av grönborstingen, Cladophora rupestris, som växer som enstaka exemplar ner till 5,5 m djup. De fintrådiga rödalgerna, främst fjäderslick, Polysiphonia fucoides, dominerar profilen med största täckning, 100 %, i djupintervallet 4,8 till 7,2 m. I samma intervall observerades gaffeltång, Furcellaria lumbricalis, med 5 % täckning. Havsstenhinna, Hildenbrandia rubra, täckte en stor del av blocken från 1,5 till 6 m djup. Smaltång, Fucus radicans, och blåstång, F.vesiculosus, fanns med från profilens början. Den största koncentrationen fanns i djupintervallet 2,1 till 3,1 m djup, där täckningen på blocken var 50 %. I tångens fördelning stod F.radicans för 4/5. Den djupaste förekomsten (F. radicans) observerades på 6,8 m djup. Många av de äldre ruskorna var döende och en generationsväxling var på gång. Den fintrådiga brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis, växte epifytiskt, och runt tångruskorna på blocken. Snärjtång, Chorda filum, fanns som enstaka exemplar i djupintervallet 2 till 3 m. Näckmossa, Fontinalis dalecarlica, växte med 5 % täckning i djupintervallet 2 till 7,4 m. 15

Lokal 12 Vitgrund Datum: 2008-08-28 Position: X 6739966 Y 1587648 Riktning: 157º Vind: Nord 6 m/s Våghöjd: 0,5 m Siktdjup: 4,5 m Profilen börjar nedanför en häll på Vitgrunds sydöstra sida. Stora block ligger i sluttningen ner till 6 m djup. Här planar botten ut och blocken blir mindre och glesare. Grus och sand breder ut sig vid profilens slut. Omedelbart under ytan täcks hällen helt av en grön bård med grönslick, Cladophora glomerata. Grönslicken tunnas snart ut och försvinner vid 1,5 m djup. Vid 1m djup växer enstaka tarmtång, Enteromorpha intestinalis. Nästa grönalg som visar sig är grönborstingen. Den sitter som enstaka exemplar i djupintervallet 2,5 till 5 m. De fintrådiga rödalgerna består av fjäderslick, Polysiphonia fucoides, och ullsläke, Ceramium teunicorne. Ceramium växer som unga tofsar i den grundaste delen, medan fjäderslicken helt dominerar de djupare förekomsterna. Den fleråriga rödalgen gaffelången, Furcellaria lumbricalis, växer som enstaka exemplar från 3,5 m djup ner till de sista blocken vid 7,5 m djup. På många block hittar man havsstenhinna, Hildenbrandia rubra, under tångruskorna. Vid 2 m djup växer brunalgerna snärjtång, Chorda filum, och trådslick, Pylaiella littoralis. De täcker blocken med 5 % vardera. Trådslicken försvinner vid 3 m djup. Smaltång, Fucus radicans, och blåstång, F.vesiculosus, växer rikligt på denna lokal och täcker 75 % av blocken i djupintervallet 2,6 till 6 m. Den djupaste förekomsten observerades på 7,5 m djup. Enstaka exemplar av näckmossa, Fontinalis dalecarlica, växte i djupintervallet 1 till1,5 m. 16

Lokal 13 Utvalnäs udde Datum: 2008-07-22 Position: X 6738215 Y 1584424 Riktning: 95º Vind: Syd 3 m/s Våghöjd: 0,5 m Siktdjup: 4,5 m Profilen börjar vid ett block ca 5 m från stranden. En blockrik botten sluttar svagt ut till 55 m på linan. Här blir lutningen kraftigare och inslaget av grus ökar successivt ner mot profilens slut. En flack grusbotten breder sedan ut sig. Grönslick, Cladophora glomerata, täcker botten till 100 % vid profilens början. Brunalgerna snärjtång, Chorda filum, och trådslick, Pylaiella littoralis, finns med ner till 2,1 m djup. Den första smaltången, Fucus radicans, fanns redan på 0,5 m djup. Den djupaste förekomsten hittades på 5,8 m djup. Där emellan växte smaltång och blåstång, F.vesiculosus, i lika stora proportioner med en gemensam största täckning av 25 % i djupintervallet 1 till 2,6 m. All fucus såg frisk och fin ut. De fintrådiga rödalgerna, främst fjäderslick, Polysiphonia fucoides, dominerade profilen. De täckte botten till 100 % i djupintervallet 3,6 till 5,8 m djup liksom vid profilens slut. Kransalgen havsrufse, Tolypella nidifica, växte med enstakla exemplar vid 3,8 och 5,5 m djup. Ett exemplar av hårsärv, Zannichellia palustris, observerades vid 3 m djup. Näckmossa, Fontinalis dalecarlica, fanns med från 1 m djup ner till 5 m djup, med en största täckning av 5 % vid 1,3 till 1,5 m djup. 17

Lokal 14 Gråberget Datum: 2008-07-21 Position: X 6737353 Y 1583061 Riktning: 153º Vind: Syd 3 m/s Våghöjd: 0,5 m Siktdjup: 4 m Profilen börjar intill hällen som stupar ner i vattnet vid Grubban. Nedanför hällen börjar ett parti med stora block med underliggande grus. Vid 8 m djup börjar en ren sandbotten. Vid 8,9 till 10,6 m djup täcks botten till 75 % åter av block. Därefter börjar en ren sandotten som till 25 % var täckt med lösliggande alger vid inventeringstillfället. Grönslick, Cladophora glomerata, täcker hällen vid ytan till 100 %. På 0,5 m djup tar de fintrådiga algerna, Ceramium/Polysiphonia, vid. De kommer att dominera resten av profilen. Brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis, täcker 10 till 25 % i djupintervallet 1,1 till 2,3 m djup. Några få tångruskor, Fucus radicans och F. vesiculosus, växer på hällen vid 2 m djup. På en häll strax öster om linan täcker F. radicans botten med 50 %. Det djupaste fyndet av F.radicans gjordes på 3,8 m djup. Enstaka exemplar av näckmossa, Fontinalis dalecarlica, observerades på 3,4 m djup. Blocken nedanför hällen hade många filtrerare: havstulpaner, Balanus improvisus, och mossdjur, Electra custulenta. En blåmussla, Mytilus edulis, hittades på 7 m djup. 18

Artförekomster vid lokalerna 19

Tack Ett tack riktas till Matti Hansson som varit min assisterande dykare, och till Kerstin Röstlund och Håkan Sterner som jobbat över ytan. Ett stort tack till Hans Kautsky vid Systemekologiska institutionen, Stockholms Universitet, för genomgång av denna rapport. Peter Hansson Kustfilm Nord AB Tredje Tvärgatan 11 C 802 84 Gävle peter.hansson@kustfilm.com tel: 070-337 0 555 20