SAMRÅDSUNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP 9 MILJÖBALKEN FÖR STABILISERANDE UTFYLLNAD I MUNKSJÖN, JÖNKÖPINGS KOMMUN

TOLUST EXPLOATERINGS AB Utfyllnad Munksjön UPPDRAGSNUMMER 1300947200 SAMRÅDSUNDERLAG INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP 9 MILJÖBALKEN FÖR STABILISERANDE UTFYLLNAD I MUNKSJÖN, JÖNKÖPINGS KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ LOUISE JOHANSSON CAROLINE SVENSSON repo001.docx 2012-03-2914

repo001.docx 2012-03-2914 Sweco Järnvägsgatan 3 Box 1062 SE 551 10 Jönköping, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 151453 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Caroline Svensson Miljökonsult, uppdragsledare Jönköping Vatten och Miljö Telefon direkt +46 (0)36151806 Mobil +46 (0)734121806 caroline.svensson@sweco.se

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Vad ansökan avser 1 2 Administrativa uppgifter 2 3 Verksamhetens omfattning och utformning 2 3.1 Tidigare och planerade eller pågående utfyllnader i området 2 3.2 Ansökta åtgärder 4 3.2.1 Bakgrund och motiv 4 3.2.2 Stabiliserande åtgärder 5 3.2.3 Spontkaj eller motsvarande konstruktioner 6 3.2.4 Flytande park 6 3.2.5 Skyddsåtgärder och kontroll 7 4 Områdesbeskrivning 7 4.1 Lokalisering 7 4.2 Planförhållanden 8 4.3 Skyddade områden 10 4.4 Naturvärden 11 4.5 Kulturvärden 12 4.6 Hydrologiska förutsättningar 12 4.7 Geotekniska förhållanden 13 4.7.1 Sediment 13 4.7.2 Markområden i anslutning till utfyllnadsområdet 15 4.8 Föroreningssituationen 16 4.8.1 Sediment 16 4.8.2 Markområden i anslutning till utfyllnadsområdet 17 4.8.3 Föroreningsbelastning på Munksjön 18 4.9 Miljökvalitetsnormer 18 5 Alternativ 19 5.1 Nollalternativ 19 5.2 Sökt alternativ 19 5.3 Alternativ stor utfyllnad (förkastat) 19 6 Förutsedd miljöpåverkan 19 7 Innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen 20 repo001.docx 2012-03-29

8 Samrådsprocessen 21 Referenser 22 Bilagor 1. Idéskiss ny strandlinje och flytande park 2. Situationsplan med bedömd bottenyta för sökt förslag repo001.docx 2012-03-29

repo001.docx 2012-03-29

1 Inledning 1.1 Bakgrund Munksjöstaden är namnet på en ny stadsdel i centrala Jönköping vid Munksjöns sydvästra strand. Fastighetsbolaget Tolust Holding ETT AB (sökanden) avser utveckla och förädla Munksjö AB:s tidigare industriområde med bostadsbebyggelse m.m. För första etappen av bostadsutbyggnaden finns en fastställd detaljplan för kv Lappen 5 m fl, södra delen av Munksjö fabriksområde (antagen av kommunfullmäktige 2014-01- 23). Jönköpings kommun har 2015-03-20 haft ett startmöte med berörda parter för att inleda arbetet med detaljplan för etapp 2. Även den kommande detaljplanen omfattar ett utfyllnadsområde med varierande stabilitet och slänter ner i Munksjön, norr om det aktuella utfyllnadsområdet. Beslut om detaljplan för etapp 2 kommer troligen att tas först när vattendom för den nu planerade utfyllnaden erhållits. I den södra delen av Munksjöstaden, samt omkring utfyllnadsområdet planeras ett parkområde som delvis kommer att bestå av en flytande parkkonstruktion som förankaras mot land och i sjöbottnen. För att stabilitetskraven för parkmark ska uppfyllas måste delar av den nuvarande strandkanten stabiliseras. I december 2013 hölls ett samråd med Länsstyrelsen i Jönköpings län och Jönköpings kommuns miljökontor rörande en större utfyllnad som avsågs rymma hela parkytan för detaljplan etapp 1. Bottenytan av den då föreslagna utfyllnaden bedömdes uppgå till ca 22 000 m 2. Sedan dess har andra utformningar av parkytan diskuterats, vilket resulterat i att förslaget till utfyllnad förändrats. Det nya förslaget till utfyllnad har som huvudsyfte att skapa tillräcklig geoteknisk stabilitet för att möjliggöra anläggande av parkmark, samt att ge stabilitetstekniska förutsättningar för att anta en detaljplan för etapp 2, där både delvis park, men i synnerhet kvartersmark kommer att anläggas. Planerad utfyllnad längs strandkanten utgör tillståndspliktig vattenverksamhet. Sweco Environment har av Tolust Holding ETT AB fått i uppdrag att upprätta en ansökan om tillstånd enligt 11 kap. 9 miljöbalken för planerade åtgärder. Föreliggande rapport utgör underlag för samråd med länsstyrelsen och kommunen. 1.2 Vad ansökan avser Ansökan avser tillstånd enligt 11 kap. 9 för stabiliserande åtgärder i del bukten norr om Tabergsåns mynning i Munksjön och befintlig kaj vid den historiska utfyllnaden vid Munksjö fabriksområde (se bilaga 2): Förstärkning av slänter genom utfyllnad med sprängsten. Denna ansluter till tidigare anmäld administrativ utfyllnad och bedöms omfatta en strandlinje om ca 250 meter. Skoningen följer i huvudsak befintlig strandlinje och slänt, men kommer genom lämpligare släntlutning att uppta ytterligare bottenyta. 1 (22) repo001.docx 2012-03-2914

Tryckbank på Munksjöns botten. Pga släntlutning och lösa sedimentförhållanden omfattar ansökan också en tryckbank som stabiliserande mothåll till bergskoning, där så erfordras. Bedömd längd ca 100-200 meter längs Munksjöns botten. Bakåtförankrad spontkaj. En stabiliserande kajkonstruktion om max 200 meter utmed den sydöstra udden vid den historiska utfyllnaden och anslutande till linjen för befintlig kajkonstruktion norr om denna. Flytande park. Omfattar nedsänkning av ca 200 betongankare á ca 1 x 1 x 0,7 m för att förankra den flytande parkkonstruktionen om ca 8 000 m 2 (se bilaga 1), inklusive broar/angöring. För åtgärderna med bergskoning, tryckbank och kajkonstruktion bedöms en bottenyta om ca 8 500 m 2 tas i anspråk. Åtgärderna har inte detaljprojekterats, varför siffrorna är preliminära. 2 Administrativa uppgifter Sökande: Tolust Holding ETT AB Organisationsnummer: 556718-4840 Adress: Box 27 551 12 JÖNKÖPING Kontaktpersoner: Gunnar Järvhammar, Tommy Fritz Fastighetsbeteckning: Lappen 11 och 17, Jönköpings kommun (Söder 1:1 kan eventuellt komma att beröras under sjöytan) Fastighetsägare: Konsult: Tolust Holding ETT AB Sweco Environment AB Adress: Järnvägsgatan 3 551 10 JÖNKÖPING Kontaktpersoner: E-post: Caroline Svensson, Louise Johansson caroline.svensson@sweco.se louise.johansson@sweco.se 3 Verksamhetens omfattning och utformning 3.1 Tidigare och planerade eller pågående utfyllnader i området Tidigare utfyllnader har skapat dagens strandlinje. Enligt en historisk inventering utförd av SWECO VIAK 2008-01-25 finns innanför nu aktuellt utfyllnadsområde ett flertal utfyllnader noterade från år 1889 fram till 1977, se figur 1. I stort sett är all mark utanför det tidigare järnvägsspårområdet utfylld. 2 (22) repo001.docx 2012-03-29

Detta historiska utfyllnadsområde är utfyllt med förorenade massor. Föroreningssituationen beskrivs under kapitel 4.8.2. Som åtgärdsförslag för detta område har föreslagits en höjning av markytan med 1-1,5 meter. En höjning av nivåerna ger fördelen att behovet av schaktning i förorenade fyllnadsmassor minimeras, ledningar och installationer istället kan placeras i rena massor vilket ger fördelen att ledningar och installationer kan placeras i rena massor. Vidare ligger området idag lågt, inom en meter från Munksjöns yta, varför åtgärden också har i syfte att minska eventuella framtida översvämningsrisker. En överbyggnad av den historiska utfyllnaden i höjdled gör att slänterna mot Munksjön sannolikt behöver säkras upp med stabiliserande åtgärder för att motverka skredrisk samt säkra geotekniska förutsättningar för kommande detaljplan. Figur 1. Fyllnadsmassornas mäktighet (i meter) inom södra Munksjöområdet. Skalan till vänster anger meter under nuvarande marknivå. Under 2013 godkändes (Länsstyrelsen 2013-06-10, dnr 535-9437-2012) en mindre s k administrativ utfyllnad i Munksjön, vars syfte är att möjliggöra flytt av befintligt ledningsstråk vilket är en förutsättning byggnationer inom området och för att strandlinjen ska kunna bli tillgänglig för allmänheten. Den administrativa utfyllnaden är den första delen av den utfyllnad som beskrivs i ramprogrammet för Södra Munksjön, se avsnitt 4.2 nedan. 3 (22) repo001.docx 2012-03-2914

3.2 Ansökta åtgärder 3.2.1 Bakgrund och motiv Jönköpings kommun har påbörjat arbetet med detaljplan etapp 2 inom den blivande Munksjöstaden, inkluderande resterande del av Munksjöstadens strandlinje mot Munksjön samt eventuella utfyllnadsområden och flytkonstruktioner. Området för detaljplan etapp 2 utgörs delvis av ett ca 40 000 m 2 stort utfyllnadsområde, bestående av löst lagrade fyllnadsmassor. Marken innanför befintlig strandlinje i detaljplan etapp 1 uppfyller inte de geotekniska kraven för parkmark, vilket angetts som markanvändning i detaljplaneetapp. Därmed är det underförstått att förstärkningsåtgärder måste till för att uppfylla planen. För byggnation av hus och gator inom etapp 2 bedöms stabilisering av slänter i Munksjön vara nödvändig pga löst lagrade fyllnadsmassor, vilka gör att det kan föreligga skredrisk. Inför antagande av planen för etapp 1 diskuterades olika spontlösningar, för att säkerställa att planen skulle vara tekniskt genomförbar, se skisser figur 2. Spont har utretts för att hålla Vaggerydsgatan (en mindre mothållsspont att fästa hammarband i behövs då även mellan gata och fasad) För att optimera möjligheten att skapa tillräcklig parkyta enligt detaljplanen har en spont för den administrativa utfyllnaden utretts (godkänd vid tidigare anmälan). Vidare har en bågformad förstärkningsspont utmed strandlinjen i den norra delen av etapp 1 och den södra delen av etapp 2 skissats för att utan ytterligare utfyllnader i Munksjön kunna säkerställa tillräcklig stablitet för byggande av hus och gator samt anläggande av parkmark. 4 (22) repo001.docx 2012-03-29

Figur 2. Principkiss över några spontlösningar som har utretts för att tillgodose detaljplanens krav på byggande av Vaggerydsgatan samt att skapa stabil parkyta med tillräcklig area. Dessa spontlösningar är funktionella, medger byggande av Vaggerydsgatan samt skapar erforderlig parkyta. Sponterna ger dock få mervärden för staden, människorna eller djurlivet i sjön. Mer attraktiva miljöer och närkontakt med Munksjön kan skapas med andra lösningar i detta entréläge för staden. Spontförslagen har därför förkastats. Tolust har därför för avsikt att så långt som möjligt frångå spontlösningar, under förutsättning att behövliga tillstånd erhålls. En ändring av anmälan med nytt förslag till utformning av den administrativa utfyllnaden genom nedpressning av sprängsten presenterades vid ett möte 6 mars 2015, varpå Länsstyrelsen svarade den 16 mars att man inte hade något att erinra kring ändringen. Länsstyrelsen gjorde bedömningen att den meddelade ändringen av utfyllnaden inte kommer att ha någon negativ effekt på vattenmiljön i Munksjön jämfört med vad som tidigare har godkänts (ärende 535-9437- 2012). 3.2.2 Stabiliserande åtgärder Ansökta åtgärder avser stabiliserande utfyllnad för förstärkning av slänter i befintlig strandlinje genom kontrollerad nedpressning av sprängsten samt efter behov utförande av tryckbank i djuphålan i kombination med justering av undervattensslänter. Tryckbank och förstärkning av undervattensslänter utförs där så erfordras pga. löst lagrat sediment, med krossmaterial. 5 (22) repo001.docx 2012-03-2914

Åtgärdsområdet för metoden sträcker sig från den administrativa utfyllnaden i söder, vidare norrut utmed strandlinjen i bukten, se bilaga 2. Ianspråktagen bottenyta beror på bottenförutsättningar och befintliga släntlutningar, se preliminär skiss i bilaga 2. Åtgärden är inte detaljprojekterad utan bedömningen har baserats på genomförd ekolodning av bottendjup och sediment, Åtgärdens syfte är att bidra till att stabilisera befintlig strandlinje och intilliggande markområde så att geotekniska förutsättningar för parkmark och för kommande detaljplan även kvartersmark säkras. Arbetena utförs preliminärt kvartal två till fyra 2016, under förutsättning att vattendom erhålls. 3.2.3 Spontkaj eller motsvarande konstruktioner Befintlig kajkonstruktion norr om det sökta området kommer att renoveras. Den sökta åtgärden bedöms även omfatta kajkonstruktioner där så är mer lämpligt utifrån rådande förutsättningar och planerat användningsområde, se bilaga 1-2. En bakåtförankrad spontkaj fungerar som förstärkningsåtgärd för att stabilisera det historiskt utfyllda markområdet, vilket behövs utmed strandlinjen från udden och norrut, anslutande mot befintlig kajkonstruktion. Brant slänt och motstående intressen med intilliggande roddbanor motiverar ett förstärkande kajalternativ. Spontkajen medger stabilisering av områden som avses användas som kvartersmark och parkmark. En spontkajslösning bedöms även fördelaktig med hänsyn föroreningssituationen i det historiska utfyllnadsområdet, där spridningen till Munksjön är motiv till efterbehandlingsåtgärd genom inneslutning i spont. 3.2.4 Flytande park I anslutning till den strandlinjen där stabiliserande nedpressning och tryckbank görs, anläggs en flytande park om ca 8 000 m 2 inklusive bryggor och anslutningar, se idéskiss i bilaga 1. Parken består preliminärt av ca 100 pontonbryggor som sammanfogas på längden och bredden. Pontonerna förankras med två betongankare per ponton, dvs totalt ca 200 ankare. Detaljprojektering är ännu ej utförd. Pontonbryggorna består av armerad betong som har en kärna av cellplast. Dessa förankras med kätting 3-5 gånger vattendjupet som fästs i två betongankare per ponton, se figur 3. Kättingens tyngdkraft övergår i dragkraft när kättingens längd passerar vattendjupet, vilket gör att ankaret utsätts för dragkraften horisontellt. Lyftkraften i ankaret blir därmed minimal. Varje ankare har en totalt vikt och volym om ca 2 ton respektive 1 m 3. 6 (22) repo001.docx 2012-03-29

Figur 3. Princip för förankring av pontonbrygga. Källa: Skanska Sjösättning av pontonerna sker med mobilkran. Betongankarna sänks försiktigt ner till fast botten. Arbetena utförs preliminärt kvartal två till fyra 2016, under förutsättning att vattendom erhålls. 3.2.5 Skyddsåtgärder och kontroll Vid arbeten i vatten kan grumling uppstå vilken kan påverka bl.a. fisk och andra vattenlevande organismer negativt. Sedimenten inom det planerade arbetsområdet är konstaterat förorenade. Av dessa anledningar är skyddsåtgärder i samband med åtgärderna nödvändiga. Arbetsområdet bör skärmas av med en siltgardin. I samband med de planerade åtgärderna bör miljökontroll utföras i syfte att säkerställa att identifiera och åtgärda ev. negativ miljöpåverkan. Ett kontrollprogram med förslag till skydds- och kontrollåtgärder bör upprättas och godkännas av tillsynsmyndigheten innan de planerade åtgärderna utförs. 4 Områdesbeskrivning 4.1 Lokalisering Det aktuella utfyllnadsområdet är beläget söder om Munksjö fabriksområde, vid den sydvästra stranden av Munksjön, se figur 4. Genom sitt centrala läge utgör Munksjön ett betydelsefullt inslag i Jönköpings stadsbild. Munksjön är belägen längst ner i Tabergsåns vattensystem. Sjöns yta omfattar ca 100 ha och dess största djup uppgår till 25 m (VISS, 2013). Munksjön mynnar i norr i Vättern. 7 (22) repo001.docx 2012-03-2914

Figur 4. Vy över centrala Jönköping. Det aktuella utfyllnadsområdet markeras med en röd ring. Stränderna är mestadels minerogena med utfyllnader på flera håll. Övervattensvegetationen är sparsam förutom i öster där måttliga vassar utbreder sig. Utmed Munksjöns stränder förekommer idag vitt skilda verksamheter. I norr finns mestadels bostäder och handel, i väster ligger Munksjö fabriksområde samt flera statliga verk, myndigheter och högskolor. Södra Munksjöns strand och även delvis den östra utgör enligt kommunens Stadsbyggnadsvision 2.0 utvecklingsområden där det bland annat finns planer på att etablera ett nytt stationsområde för en höghastighetsbana respektive bostadsområden. Närmaste nu befintliga bostäder ligger utmed Barnarpsgatan, väster om föreslagen utfyllnad. Bostäderna ligger på andra sidan den större väg som planeras användas som transportväg vid utfyllnadsarbetet. På land finns norr om utfyllnaden ett område med pågående industriverksamhet. 4.2 Planförhållanden Kommunen antog 2003-03-27 Översiktsplan 2002. I denna står bland annat att Munksjön skall förvandlas till en stadssjö med en vacker och tilltalande bebyggelse och strandpromenad runt hela sjön. 8 (22) repo001.docx 2012-03-29

I den fördjupade översiktsplanen Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare, som antogs av Jönköpings kommuns kommunfullmäktige 2011-12-22, pekas bl.a. området runt södra delen av Munksjön ut som ett omvandlings- och förtätningsområde. Den fördjupade översiktsplanen Ramprogram för Södra Munksjön vann laga kraft 2012-12-29. I ramprogrammet beskrivs att en viktig förutsättning för att få en fullgod park och ett tillgängligt gång- och cykelstråk är att strandlinjen inom fabriksområdet kan avslutas och utformas på ett attraktivt sätt. För detta förutsätts en utfyllnad om uppskattningsvis 13 300 m 2 (markyta). Det aktuella området omfattas av Detaljplan för kv Lappen 5 m fl, södra delen av Munksjö fabriksområde som antogs av Jönköpings kommuns kommunfullmäktige 2014-01-23 (dnr: 2011-286), se figur 5 för planområde. Figur 5. Illustration av detaljplaneområdet. Den streckade linjen i områdets östra del utgör strandlinjen. 9 (22) repo001.docx 2012-03-2914

Detaljplanen är det första steget i Jönköpings kommuns planer för stadsutveckling kring Södra Munksjön i enlighet med Stadsbyggnadsvision 2.0. Planen medger en blandad stadsbebyggelse där nya torgytor skapas och en ny park som binder samman stråket kring Munksjön. Den första etappen av Munksjöstaden innehåller ca 400 lägenheter, 4 500 m 2 handelsyta, 11 000 m 2 kontor/hotell samt en förskola. Planen förutsätter en begränsad utfyllnad i Munksjön, två nya infarter till området, Vaggerydsgatan förlängs samt att befintlig marknivå höjs med 1-10 meter inom större delen av området. I detaljplanen beskrivs hur det tidigare upphävda strandskyddet automatiskt träder i kraft i anslutning till Tabergsån när detaljplanen antas. Detaljplanen förutsätter därför ett nytt upphävande av strandskydd inom allmän platsmark och kvartersmark, se figur 6 nedan. Figur 6. Områden för upphävt respektive bibehållet strandskydd i anslutning till detaljplaneområdet. 4.3 Skyddade områden Enligt Länsstyrelsens webbgis finns inget fastställt områdesskydd inom aktuell fastighet. Munksjön står dock i direkt förbindelse med Vättern som är av riksintresse för 10 (22) repo001.docx 2012-03-29

naturvården och yrkesfisket enligt 3 kap. miljöbalken. Vättern är även utpekat som riksintresseområde turism och friluftsliv enligt 4 kap. miljöbalken och som Natura 2000- område enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Vättern är en av Sveriges största dricksvattentäkter. Skyddsområdet för vattentäkten omfattar en skyddszon som utgör hela Vätterns sjöyta, tillrinnande vattendrag samt 50 meter strandzon. Munksjön, som står i direkt kontakt med Vättern, omfattas av skyddsområdet. De planerade åtgärderna utgör inte sådana åtgärder som kräver tillstånd enligt skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet. 4.4 Naturvärden Ekosystemet i Munksjön har påverkats av mänskliga aktiviteter av olika slag under en period som vida överstiger 100 år. Runt sjön har ett flertal utfyllnader utförts, både i nutid, men även historiskt. Utsläpp från tillflöden som Tabergsån, industrier och kommunalt reningsverk har gjorts historiskt och görs än idag till Munksjön. Munksjön utgör även recipient för dagvatten från såväl bostads- som trafikerade områden. Sjön har en hög biologisk funktion och hyser även vissa raritetsvärden. Bland häckande sjöberoende fåglar märks bl a strandskata. Sjön har betydelse som rast- och övervintringslokal för änder och storskrake. Krusnate, pilblad, axslinga, hornsärv och kalmus växer i sjön. Förekommande fiskarter är bäcknejonöga, ål, öring, gädda, ruda, braxen, mört, sarv, abborre, elritsa, sutare, siklöja, benlöja, gers, björkna, gös samt enstaka exemplar av lake. Även signalkräfta förekommer i Munksjön. Trots en relativt artrik fiskfauna anses inte den biologiska mångformigheten som hög eftersom häckfågelfaunan är tämligen ensartad och stränderna är enahanda (VISS, 2015). I en av underlagshandlingarna till ramprogrammet, Inventering av natur- och rekreationsvärden vid Munksjön, anges att Munksjön kan fungera som reproduktionslokal för södra Vätterns fiskfauna. Fiskar som gädda, braxen och mört reproducerar sig inte i Vättern utan i mer vegetationsrika grunda sjöar. Munksjön står i direktkontakt med Vättern och på några ställen i Munksjön finns områden med vegetationsrika grunda bottnar kvar. Dessa grundbottnar har stor betydelse för Munksjöns fiskfauna. Längs strandlinjen inom aktuellt utfyllnadsområde består vegetationen av sjöstrandsnår och igenväxningsmark. Söder om aktuellt område för utfyllnad mynnar Tabergsån i Munksjön. Enligt kommunens naturvårdsprogram finns här en skyddsvärd flora med ovanliga kärlväxter och mossor. Tabergsån är även en viktig vandringsväg för Vätterns skyddsvärda fiskfauna. Planerad utfyllnad bedöms dock inte påverka varken flora vid Tabergsån mynning eller fiskvandringen. Inom ramen för anmälan för den mindre, administrativa, utfyllnaden har en bedömning av områdets värde som lek- och uppväxtplats för fisk gjorts (Ramböll, 2013). Utredningen har bestått i okulär besiktning, intervjuer med sportfiskare som nyttjar området och resultat från undersökningar utförda av länsstyrelsen i Jönköpings län. 11 (22) repo001.docx 2012-03-2914

Länsstyrelsen har 2012-05-30 utfört en håvinventering efter gäddyngel på en lokal inom området för den administrativa, utfyllnaden. Håvningen resulterade inte i någon fångst av gäddyngel. Det kan dock noteras att håvningen utfördes efter gäddans lekperiod varför denna undersökning inte kan anses vara relevant för bedömning av lek- och uppväxtförutsättningar inom området. Länsstyrelsen har även genomfört en elfiskeundersökning längs stranden inom området för den administrativa utfyllnaden. Vid elfisket fångades abborre, lake, mört och bäcknejonöga. Länsstyrelsen har under 2014 utfört ytterligare strandnära elfisken inom området men resultaten från dessa undersökningar är ännu inte sammanställda. Samtliga sportfiskare (fem personer) som intervjuats anser att gädda, gös, abborre och braxen leker i eller i anslutning till Tabergsån. Lekmogna gösar och gäddor har fångats i direkt anslutning till detta område. En av de intervjuade har observerat lekande gädda inom området för den administrativa utfyllnaden. De observationer som gjorts av lekande gädda inom området visar på en viss betydelse för gäddans fortplantning. Säkra observationer av andra arter saknas men då gäddan leker i variationsrika strandmiljöer där ett flertal arter trivs är det rimligt att anta att det berörda strandområdet hyser värden även för andra förekommande fiskarter i Munksjön. Den nu planerade stabiliseringen av strandkanten kan komma att påverka sådana miljöer som ev. fungerar som lek- och uppväxtområden för fisk. Genom att utforma utfyllnadens slänter så naturlika som möjligt och genom att använda substrat som möjliggör återetablering av växtlighet så bedöms ev. lek- och uppväxtområden kunna återskapas. 4.5 Kulturvärden Vid Tabergsåns utlopp i Munksjön har laxfiske historiskt bedrivits (Riksantikvarieämbetet, 2007). med nät 4.6 Hydrologiska förutsättningar Munksjöns vattenstånd överensstämmer i stort med Vätterns. I normalfallet sker avrinningen i riktning från Munksjön mot Vättern men kan bli den omvända vid nordlig vind. Vattenståndet varierar mellan +88,4 och 90,3 m ö h (lågvattenyta respektive högvattenyta). Enligt Översvämningsstudie Jönköpings tätort föreligger en risk för översvämning i det aktuella området vid nuvarande marknivåer, jämför figur 7. I denna studie betonas även att avbördningskapaciteten vid Tabergsåns mynning ut i Munksjön är begränsad. På sikt kan därför åtgärder förväntas genomföras vid mynningen. Vattendjupet i det planerade utfyllnadsområdet varierar från 0 m ned till omkring 10 m, där de grunda områdena är relativt små med anledning av mycket branta strandkanter. 12 (22) repo001.docx 2012-03-29

Figur 7. Utdrag från Hållbar VA-försörjning. I figuren illustreras riskområden för översvämningar. 4.7 Geotekniska förhållanden 4.7.1 Sediment I en sedimentundersökning utförd av Geonova 2010-09-20 beskrevs fördelningen mellan erosions- transport- och sedimentationsbottnar i Munksjön, se figur 8. Utgående från den undersökningen bedöms det nu aktuella utfyllnadsområdet, norr om den administrativa utfyllnaden, främst beröra erosions- och transportbottnar. 13 (22) repo001.docx 2012-03-2914

Figur 8. Utdrag från sedimentprovtagning i Munksjön och Rocksjön, Geonova, 2010-09-20. Gula områden representerar erosionsbottnar, svarta områden transportbottnar och orange s.k. depositionsbottnar. Geoteknisk utredning med avseende på stabilitet för den administrativa utfyllnaden samt landområdet innanför nu aktuellt utfyllnadsområde har genomförts (Sweco, 2013 a). Undersökningen visar på mäktiga (ca 5 m) lösa sediment inom utfyllnadsområdet (Sweco, 2013 a), detta antyder att botten på området åtminstone tidigare varit en sedimentationsbotten. Det är möjligt att tidigare utfyllnader förändrat det förhållandet. Beräkningar har genomförts med utgångspunkt i de geotekniska undersökningarna, tidigare undersökningar samt en del antaganden (Sweco, 2013 c). Sedimentet är uppbyggt av mycket löst sediment/dy under detta lös finsandig siltig gyttja, sedan sand. Som mothåll för stabiliserande fyllnadsåtgärder av slänter bedöms de geotekniska förutsättningarna på botten kräva att en tryckbank placeras på botten, vilket påverkar omfattningen (bottenytan) för ansökt åtgärd, även om syftet är att stabilisera markyta och strandlinje. Förutsättningarna har inte undersökts geotekniskt eller projekterats i detalj, men av bilaga 2 framgår en skiss över bedömd utbredning för ansökta åtgärder. Den bedömda bottenytan som berörs uppskattas med nuvarande kunskapsläge till ca 8 500 m 2. En penetrerande ekolodning av bottennivåer har utförts av Sweco 2014, se figur 9. Kartbilden ger en uppfattning om slänternas lutning och Munksjöns djup inom för det ansökta området 14 (22) repo001.docx 2012-03-29

Figur 9. Resultat från penetrerande ekolodning i bukten samt utmed aktuell strandlinje i Munksjön. 4.7.2 Markområden i anslutning till utfyllnadsområdet En översiktlig getoteknisk undersökning har utförts av det historiska utfyllnadsområdet (Sweco, 2008). Av rapporten framgår att marken öster om det tidigare järnvägsområdet utgörs av oftast 4-6 meter fyllning, underlagrat av 0,5-1 meter torv. Torven underlagras av sand och siltig sand till stora djup. Vid geotekniska undersökningar i anslutning till de förorenade områdena B1 och B2 (Sweco, 2013 d), relativt nära strandlinjen, noteras fyllningens mäktighet till 4-10 meter, även här underlagrad av ca 1 meter torv. Bland fyllnadsmassorna påträffas sprängsten, mesa, tegelrester, papp, trä- och växtrester, metall/stålband, metallspån, plast, slagg, aska, olje- och tjärindränkt sand mm. Inga borrstopp noterade mot berg inom undersökningsdjupen 15-20 meter från markytan. Lagringstätheten i fyllningen är generellt till mycket lös till lös. Lagringstätheten i den naturligt lagrade jorden är lös, med vissa medelfasta partier, ned till ca 15-20 meter, där jorden övergår till att vara fast lagrad. 15 (22) repo001.docx 2012-03-2914

4.8 Föroreningssituationen 4.8.1 Sediment 16 (22) Inom ramen för anmälan för den mindre utfyllnaden har Ramböll låtit utföra en sedimentundersökning i utfyllnadsområdet. Undersökningen innefattade provtagning i tre utvalda lägen inom områden för den mindre utfyllnaden. Laboratorieanalyser är utförda på det övre skiktet, motsvarande 0-0,1 meters sedimentmäktighet. Sedimentens mäktighet bedömdes i denna undersökning, med använd metod, vara ca 1 meter. Det har i senare utförda geotekniska undersökningar i strandlinjen visat sig att sedimentmäktigheten i området är betydligt större. Inom området för den mindre/administrativa utfyllnaden består sedimenten av ett ytligt lager av lätt suspenderbart material. Den totala organiska halten (TOC) varierar mellan 6 och 18 %. I utförd sedimentundersökning redovisas dokumenterade halter av tungmetaller, PAH, PCB och olja. Eftersom anmälan gäller en planerad utfyllnad kommer området att omvandlas till land. Därmed är en jämförelse mot riktvärden för förorenad mark mest lämpad, enligt Ramböll. För intilliggande landområden har platsspecifika riktvärden tagits fram för flera av de aktuella ämnena (Sweco, 2009). Naturvårdsverket förespråkar UCLM 95 som representativ halt. I tabell 1 nedan görs jämförelse mellan beräknad UCLM 95, medelhalt och platsspecifika riktvärden samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Tabell 1. Beräknat medelvärde och uppmätt maxhalt i sedimenten i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark samt platsspecifika riktvärden. Källa: Ramböll.,kompletterad av Sweco. Halter* Riktvärden Ämne enhet Medelhalt UCLM95 KM MKM Djupjord Arsenik mg/kg TS 4,8 14,3 10 25 40 Kadmium mg/kg TS 0,67 1,6 0,5 15 10 Kobolt mg/kg TS 14 47 15 35 80 Krom tot mg/kg TS 25 56 80 150 250 Koppar mg/kg TS 74 130 80 200 200 Kvicksilver mg/kg TS 0,5 1 0,25 2,5 3 Nickel mg/kg TS 17 48 40 120 200 Bly mg/kg TS 47 92 50 400 300 Zink mg/kg TS 248 540 250 500 700 PAH L mg/kg TS 0,19 0,2 3 15 15 PAH M mg/kg TS 2 2,1 3 20 10 PAH H mg/kg TS 1,18 1,3 1 10 10 PCB7 mg/kg TS 0,075 0,1 0,008 0,2 Summa tetra- och pentaklorbensener mg/kg TS 0,02 0,5 2 Kolväten fraktion >C10-C12 mg/kg TS 27 100/3** 500/15** fraktion >C12-C16 mg/kg TS 90 100*** 500*** fraktion >C16-C35 mg/kg TS 1900 100/10** 1000/30** 1000/40** fraktion >C35-C40 mg/kg TS 240 Oljeindex, >C10-C40 mg/kg TS 2300 *Medelhalter och UCLM-halter baseras på Rambölls berräkningar och har inte granskats av Sweco. **Riktvärden avser aktuell fraktion alifater/aromater ***Riktvärden för aktuell fraktion finns endast för alifater repo001.docx 2012-03-29

En jämförelse mellan uppmätta halter och tillämpliga riktvärden visar på att de platsspecifika riktvärdena inte överskrids, annat än för kolväten. Kolväten har analyserats som oljeindex, varför det är svårt att jämföra mot riktvärden, vilka finns för alifater respektive aromater. UCLMA 95 har inte beräknats för kolväten, men medelvärdet för tyngre kolväten (fraktion C16-C35) överskrider platsspecifika riktvärden för djupjord minst två gånger jämfört med riktvärde för alifater, betydligt mer jämfört med riktvärde för aromater. Metallhalterna är över lag högre än generella riktvärden för känslig markanvändning, KM, och zinkhalten för UCLMA 95 överstiger MKM något. För PCB7 överskrider UCLMA 95 och medelvärdet det generella riktvärdet för KM. Halten av summa tetra-och pentaklorbensener understiger riktvärdet för KM. 4.8.2 Markområden i anslutning till utfyllnadsområdet Enligt tidigare utförda undersökningar, riskbedömningar och utredningar (utförda av Sweco under perioden 2008-2009) innehåller marken i anslutning till utfyllnaden föroreningar, både som punktkällor och över större områden. Länsstyrelsen har i ett utlåtande (2009-06-24, dnr 575-1462-08) gjort en preliminär bedömning av huvudprinciperna i de av Tolust redovisade miljöutredningarna. Enligt denna bedömning synes Länsstyrelsen acceptera en övertäckning av området utanför järnvägsspåret med minst 1 m rena massor. Det området är till stora delar tidigare utfyllt och en sanering bedöms inte ekonomiskt, tekniskt eller miljömässigt motiverad. Vid två punktkällor (betecknade B1 och B2) har ytterligare miljötekniska och geotekniska utredningar genomförts (Sweco, 2013a, Sweco 2013b, 2013d), se figur 10. I åtgärdsutredningen för områdena har åtgärder motiverats av att det inom dessa områden finns föreningar som är lösta och utgör en miljörisk för Munksjön. Olika åtgärdsalternativ har redovisats i en åtgärdsutredning och riskvärdering och rekommendationen var att innesluta dessa området. Länsstyrelsen har i ett utlåtande (2013-06-24, dnr 575-4609-13) godkänt samtliga föreslagna åtgärdsförslag, så även inneslutningsalternativet. Åtgärden är ännu inte anmäld och genomförd. 17 (22) repo001.docx 2012-03-2914

Figur 10. Lägen för punktkällorna B1 och B2, där saneringsåtgärder omfattande inkapsling planeras i syfte att minska läckaget av lösta föroreningar till Munksjön. Alternativet med inneslutning för med sig restriktioner för detaljplanen och kommande byggnation, då Länsstyrelsen påtalat att de inneslutna områdena inte får överbyggas, annat än överfyllas. Gator, park och vägar får anläggas ovan inneslutningarna. 4.8.3 Föroreningsbelastning på Munksjön Omhändertagande av dagvatten har projekterats inom detaljplan etapp 1. Dagvatten släpps via ett s.k. ecovolt-magasin ut i Munksjön öster om kvarter 1. Munksjön tillförs även föroreningar från kringliggande förorenad mark. De tidigare genomförda utfyllnaderna, innanför nu aktuellt område, bedöms av Sweco stå för ca 5 % av föroreningsbelastningen på Munksjön (Sweco, 2013 b). 4.9 Miljökvalitetsnormer Munksjön omfattas av miljökvalitetsnormer (VISS, Munksjön, SE640746-140268). Vattenförekomstens ekologiska status bedömdes av vattenmyndigheten 2015 som otillfredsställande. Vattenmyndigheten har vid samma tidpunkt bedömt att ytvattenförekomsten inte uppnår god kemisk status. 18 (22) repo001.docx 2012-03-29

Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Sveriges fem vattendistrikt. För Munksjön föreslås kvalitetskravet god ekologisk status år 2027 och god kemisk status med tidsfrist för ett antal parametrar (antracen, blyföreningar och fluoranten) till år 2027. 5 Alternativ 5.1 Nollalternativ Ingen utfyllnad i Munksjön görs och ingen flytande park etableras. För att uppfylla detaljplanens krav på 7% parkmark måste parken anläggas på befintlig landyta, vilken idag inte uppfyller stabilitetstekniska krav för parkmark (idag naturmark). Alternativet inskränker möjligheten att bygga samtliga bostadskvarter som ingår i planetapp ett. Färre bostäder byggs inom området vilket går emot fastställd detaljplan för området och Jönköpings kommuns Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare. 5.2 Sökt alternativ En stabiliserande utfyllnad genom nedpressning längs med strandlinjen i Munksjöns sydvästra del utförs enligt beskrivning ovan, samt förstärkande spontkaj från udden och anslutande mot befintlig kaj, vilken avses renoveras. En flytande park anläggs. Utfyllnaden bedöms utifrån nuvarande kunskapsläge ianspråkta en bottenyta om ca 8 500 m 2 inkluderande tryckbank och sponter, om tryckbanken är skild från släntjustering. Det sökta alternativet motsvarar en ianspråktagen bottenyta som är ca en tredjedel av förkastat alternativ med stor utfyllnad (kapitel 5.3). I det sökta alternativet ingår även utfyllnad vid spontkaj (ca 1 200 m 2 ) vilken även hade tillkommit till den stora utfyllnaden. Byggnadstekniska förutsättningar och en långsiktighet och flexibilitet för området säkras. En träffpunkt i unik miljö samt tillgänglighet till Munksjön skapas, liksom fler lekområden och gömslen för fisk. 5.3 Alternativ stor utfyllnad (förkastat) En utfyllnad enligt tidigare samråd utförs. Utfyllnaden rymmer hela den park som krävs enligt detaljplan etapp 1. Utfyllnaden med slänt upptar en bottenyta om ca 22 000 m 2. Åtgärden är inte komplett så den inte beaktar inte strandlinjen från udden och norrut mot befintlig kaj. Åtgärden skulle innebära stor påverkan på grunda områden som ev. kan ha betydelse som lek- och uppväxtområde för fisk. Ett stort antal transporter av massor erfodras för att genomföra åtgärden. 6 Förutsedd miljöpåverkan Den planerade vattenverksamheten förutses innebära följande miljöpåverkan: 19 (22) repo001.docx 2012-03-2914

20 (22) Grumling i vattenområde vid utfyllnadsarbeten och muddring. Förekomst av stor andel lösa och förorenade sediment inom utfyllnadsområdet kan bli tillgängliga för arter i vattenmiljön genom grumling av sedimenten. Särskilda skyddsåtgärder kommer att krävas för att minimera grumling. Detta kan ske genom anläggande av provisoriska avskärmningar, t.ex. siltgardin. Under utförandet bör kontroller av grumling och spridning av föroreningar ske enligt ett kontrollprogram. Övertäckning av både transport- och depositionsbottnar som förändrar bottensubstratens sammansättning. Utfyllnaden och den flytande parken kommer att förändra bottnens ljusförhållanden och karaktär, och bli en ny biotop. Förändring av strandlinjens lutning och karaktär kan gynna vissa arter och missgynna vissa arter. Lek- och uppväxtområden kan påverkas. Genom att utforma utfyllnaden så att växtlighet kan återetableras kan dessa områden på sikt återställas. Övertäckning av förorenade sediment innebär en mindre föroreningsbelastning på Munksjön. Buller och luftföroreningar vid transporter, tippning av massor etc. Påverkan kan begränsas genom val av transportvägar, fordonstyper och arbetstider. 7 Innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen Tolust har för avsikt att ta fram en teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning som underlag för tillståndsansökan. I enlighet med vad som anges i 6 kap miljöbalken föreslås att miljökonsekvensbeskrivningen för den planerade utfyllnaden ska omfatta nedanstående: Åtgärdsbeskrivning (lokalisering av utfyllnaden, beskrivning av utfyllnadens utformning samt beskrivning av utfyllnadsarbetet, beskrivning av kajkonstruktioner, utformning och omfattning samt av arbetet) Alternativ utformning för utfyllnaden/spontkaj i den mån det är möjligt Avgränsning av MKBn geografiskt och miljöaspekter som bedöms relevanta Områdesbeskrivning där värden i omgivande miljö beskrivs (natur och kultur, landskap, bebyggelse, pågående markanvändning etc) Översiktlig hydrologisk bedömning av avrinningsförhållanden Påverkan på och konsekvenser för natur- och vattenmiljö, mark och människors hälsa (luft och buller) samt på friluftslivet Vid behov, beskrivning och åtgärder för att minska störningar i form av buller och damm samt för att minska risk för grumling och annan påverkan på vattenområdet Geotekniska risker, bedömning av utformning av utfyllnaden med släntlutningar, fyllnadshöjder och beskrivning av eventuella behov av åtgärder för att minska risken för skred och sättningar repo001.docx 2012-03-29

Hushållning med naturresurser och råvaruanvändning Överenstämmelse med miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer För de relevanta miljöaspekterna redovisas nuläge, utvärderingskriterier samt påverkan och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av den planerade utfyllnaden samt när det är relevant förslag på skyddsåtgärder. Både negativa och positiva miljökonsekvenser redovisas. 8 Samrådsprocessen Inför den kommande ansökan till mark- och miljödomstolen avser Tolust att samråda med såväl berörda myndigheter som enskilda som kan antas bli berörda av den planerade verksamheten. Den planerade verksamheten ingår inte bland de verksamheter som enligt 3 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar alltid ska antas ha en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen måste därför fatta beslut om betydande miljöpåverkan. Om länsstyrelsen anser att verksamheten kommer att innebära betydande miljöpåverkan kommer initiativ tas till ett utökat samråd med statliga myndigheter, organisationer och allmänheten. Samrådskretsen fastställs i samråd med Länsstyrelsen. 21 (22) repo001.docx 2012-03-2914

Referenser Ramböll, 2012. Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 a miljöbalken för utfyllnad i Munksjön. 2012-11-05. Ramböll, 2013 a. Kompletteringar enligt delbeslut 535-9437-2012. Anmälan om vattenverksamhet, utfyllnad i Munksjön. 2013-04-19. Ramböll 2013 b. Samrådsunderlag inför ansökan om tillstånd till utfyllnad i Munksjön. Utkast. 2013-11-15. Sweco, 2008. Munksjö industriområde, Södra delen, Planerat exploateringsområde, Geoteknisk undersökning, Rapport och Projekteringsunderlag. 2008-05-16. Sweco, 2009. Södra Munksjöområdet, fördjupad riskbedömning avseende förorenad mark. 2009-05-14. Sweco, 2013a. DP kv Lappen 5 m fl, södra delen av Munksjö fabriksområde Geoteknisk utredning för detaljplan - PM Geoteknik, 2013-08-26. Sweco, 2013b. Komplettering till Åtgärdsutredning med kostnadsbedömning för Södra Munksjöområdet 2009-05-14, Fördjupad åtgärdsanalys, kostnadsbedömning och riskvärdering avseende delområde B, efter genomförda detaljerade undersökningar samt reviderad fördjupad riskbedömning, 2013-04-22. Sweco, 2013 c. Stabilitet vid den stora utfyllnaden, 2013-09-30. Sweco, 2013 d. Geoteknisk undersökning för punktkälla B1 och B2. 2013-02-18 VISS, 2015. Vatteninformationssystem Sverige. www.viss.lansstyrelsen.se 22 (22) repo001.docx 2012-03-29

IDESKISS FLYTANDE PARK MUNKSJÖN JÖNKÖPING 2015.03.05

+94,0 UTSIKTSPLATS GRADÄNGER SEKTION B - B +92,0 UTSIKTSPLATS UTSIKTSPLATS UTSIKTSPLATS SEKTION A - A VAGGERYDSGATAN +94,5 PERGOLA DAGVATTENSTRÅK GÅNG-/CYKELVÄG LÄNGS STRANDEN GÅNGBRO SPALJÉ MINIPARK +90,0 LEK & UTEGYM BOULE VATTENLEK/FONTÄNER KONSTGRÄS FÖR AKTIVITETER, PICNIC, SOLANDE MM BEFINTLIG STRANDLINJE KONST TRAPPA DAMM +90,0 GÅNGBRO KIOSK/ CAFÉ FLYTBRYGGA BRYGGA NER TILL VATTNET GRADÄNGER KANAL LÅNGBÄNK STOLAR & BORD VID VATTNET KÖRBAR BRO +91,5 +91,0 SMÅBÅTSHAMN RESTAURANG PIR KÖRBAR BRO +90,5 PARKOMRÅDE CA 23 000 m2 MUNKSJÖN HÖGVATTENYTA +90,3 NORMALVATTENYTA +89,0 LÅGVATTENYTA +88,4 RODDBANOR UTSIKTSPLATS +93,5 0 10 20 30 40 50m IDÉSKISS FLYTANDE PARK PLAN, SKALA 1:1000/ A3

IDÉSKISS FLYTANDE PARK VY FRÅN VAGGERYDSGATAN

Vattenlek, utegym och konst, tålig att användas, blandas med platser för picnic, möten, vila mm IDÉSKISS FLYTANDE PARK AKTIVITET OCH MÖTEN

Genomsiktliga stålräcken för säkerhet och växtstöd, trä i bryggor, handledare mm Tåliga växter med variation över året, blandas i fält för enklare skötsel IDÉSKISS FLYTANDE PARK KARAKTÄR OCH MATERIAL

SEKTION A - A SEKTION B - B IDÉSKISS FLYTANDE PARK SKALA 1:300/A3

IDÉSKISS FLYTANDE PARK VY FRÅN SÖDRA BRON

Sjöbogatan 14 2:2 MYRAN 96.8 12 99.1 29 27 19 Barnarpsgatan Munksjön 23 21 94.8 96.9 1 LAPPEN 11 2 2 92.8 3 128 94.5 4 Barnarpsgatan 91.1 132 Munksjön SWECO Civil AB Sandbäcksgatan 1, Box 385, SE-651 09 Karlstad Telefon +46 (0) 54-14 17 00, Telefax +46 (0) 54-14 17 01 Org.nr. 556507-0868, säte Stockholm Ingår i SWECO-koncernen www.sweco.se 93.3 93.5 5 2:3 2

LAPPEN 5 SÖDER 1:1 2 Munksjön LAPPEN 11 2 SWECO Civil AB Sandbäcksgatan 1, Box 385, SE-651 09 Karlstad Telefon +46 (0) 54-14 17 00, Telefax +46 (0) 54-14 17 01 Org.nr. 556507-0868, säte Stockholm Ingår i SWECO-koncernen www.sweco.se