Sätt Europa i arbete!

Sätt Europa i arbete! Åtgärdsprogram för fler och bättre jobb i Sverige och övriga EU [ Kortversion ]

Inledning Europa är inne i en akut jobbkris. Efter att jobbfrågan misskötts under en följd av år är situationen nu i många avseenden värre än någonsin. Läget är allvarligt Allvaret i detta får inte underskattas. Det finns nog inget som förstör så mycket för individen och samhället som växande arbetslöshet. Att ha ett bra jobb är inte bara en ekonomisk trygghet, utan också en avgörande faktor för välmående och personlig utveckling. När alltfler förlorar jobbet och fastnar utan arbete blir effekterna därför förödande. Hopplöshet, ohälsa och sociala problem breder ut sig. Värst är det ofta för unga. Längre perioder av arbetslöshet i ung ålder ökar risken för att hamna snett socialt och blir inte sällan en hämsko som följer med genom yrkeslivet. I förlängningen blir ett samhälle där hög arbetslöshet tillåts bita sig fast mycket bräckligt. En farlig grogrund skapas för olika former av främlingsfientlighet, nationalism och extremism. De historiska erfarenheterna i detta avseende är skrämmande. I slutändan handlar insatser mot arbetslösheten därför inte bara om jobben i sig, utan även om att försvara demokrati och grundläggande rättigheter. En summering av jobbsituationen ger en mörk bild. I december 2013 var 26,2 miljoner arbetslösa inom EU. Det gav en arbetslöshet på 10,7 procent. 5,5 miljoner ungdomar gick arbetslösa, vilket motsvarade en ungdomsarbetslöshet på 23,2 procent. I Sverige är läget klart sämre än det borde vara. Trots att svensk ekonomi klarat sig relativt väl ligger arbetslösheten på 8,0 procent. Det är högre än i naturliga jämförelseländer som Danmark, Tyskland, Österrike och Nederländerna. Ungdomsarbetslösheten har stigit till hela 22,6 procent, vilket är i nivå med EUsnittet och långt sämre än i jämförelseländerna. Dessutom har de negativa mönstren etsat sig fast. Andra kvartalet 2013 hade 12,5 miljoner EU-medborgare varit arbetslösa över ett år nästan en fördubbling sedan 2008. En stor del av de arbetslösa har alltså fastnat i långvarig passivitet. I Sverige har drygt 70 000 personer varit utan arbete i mer än två år, vilket nästan är en tredubbling sedan 2007. Över 35 000 unga har varit utan arbete i mer än 6 månader. Därtill har förhållandena i övrigt på arbetsmarknaden förvärrats. I de ekonomiskt svagaste länderna har löner sänkts, kollektivavtal brutits sönder och parterna blockerats. I stora delar av Europa har den individuella tryggheten urholkats genom att arbetslöshetsförsäkringen försvagats och de osäkra anställningsformerna blivit vanligare. I alltfler branscher har oseriöst företagande satt negativ press på löner och villkor. Dessa trender finns till stor del även i Sverige. 1

men inte på något sätt hopplöst Samtidigt är det mycket viktigt att inte heller underskatta möjligheterna att göra något åt problemen. Europa kan så mycket bättre. Med en annan jobbpolitik än den som nu förs skulle arbetslösheten snabbt, ordentligt och permanent kunna pressas tillbaka. Jobbkrisen har till viss del sin grund i 2008 års finanskrasch, men är också till stor del resultatet av en högerpolitik som i efterdyningarna av kraschen satt jobbfrågan på undantag. De högerledda regeringar som styrt stora delar av Europa har valt att passivt se på när arbetslösheten skjutit i höjden och har aktivt utnyttjat den bistra ekonomin till att pressa tillbaka såväl fackföreningar som individuella arbetstagare. Denna destruktiva agenda måste nu brytas. En ny jobbpolitik måste till Vi vill i stället se en positiv, offensiv och framåtsyftande politik för fler och bättre jobb. Vi utgår från fyra grundprinciper: 1) Ambitionsnivån måste vara hög. Det centrala riktmärket ska vara full sysselsättning. I hela Europa måste arbetslösheten och särskilt ungdomsarbetslösheten sänkas rejält. För Sverige har vi socialdemokrater ett skarpt mål. Till år 2020 ska antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar öka så mycket att Sverige då har lägst arbetslöshet i EU. Det är inte rimligt att Sverige, med stabila arbetsmarknadsstrukturer och en historia av låg arbetslöshet, ska prestera sämre än något annat EU-land. För ungdomar vill vi införa en skarp garanti i Sverige. Alla arbetslösa unga ska senast inom 90 dagar erbjudas jobb, lärlingsplats, praktik eller utbildning. Ingen ska behöva gå passiv längre än så. 2) Sverige ska se till att få så mycket ut av EU-samarbetet som möjligt. Sverige är ett extremt exportberoende land där ca 58 procent av varuexporten går till EUländerna och ca 74 procent går till Europa. Hur EU utvecklas har direkt inverkan på de svenska jobben. Därför är det viktigt att aktivt försöka driva EU-politiken i rätt riktning. Därtill finns det i Sverige brister som behöver åtgärdas vad gäller att fullt ut utnyttja möjligheterna inom EU:s strategier, fonder och program. 3) Jobbpolitiken måste hållas ihop. Åtgärder på europeisk och svensk nivå liksom på regional och lokal nivå måste koordineras så att de förstärker varandra. I Sverige har EU-politiken traditionellt placerats i ett eget fack bredvid den nationella politiken. Den modellen är föråldrad. 4) Jobbpolitiken måste vara stark på både efterfråge- och utbudssidan. Förutsättningarna för företagande och innovationer måste vara så goda att nya arbetstillfällen hela tiden genereras. På samma gång måste utbildningssystemet och den aktiva arbetsmarknadspolitiken göra det möjligt för människor att ta de jobb som växer fram. 2

Kraftfulla insatser behövs i både det korta och det lite längre perspektivet. Dels krävs det ett första hjälpen-paket för att snabbt få jobbkrisen under någorlunda kontroll. Dels krävs det ett brett och skarpt åtgärdsprogram för att möta de centrala strategiska utmaningarna på jobbområdet. Första hjälpen För att hindra att utvecklingen helt spårar ur måste ett första hjälpen-paket i fem delar sättas in: Gör jobben till prio ett. Jobbfrågan måste sättas högst upp på agendan. Där finns den inte idag. Högern i Europa talar vackert om jobbsatsningar, men lägger ansträngningarna någon annanstans. Prioriteringen är ensidiga åtstramningar i ekonomisk svaga länder och skattesänkningar utan positiva jobbeffekter i de starkare. I Sverige har regeringen bränt långt över 100 miljarder på skattesänkningar med högst oklara jobbeffekter. I skarp kontrast är jobben för vår del den solklara förstaprioriteringen. Sätt fart på de aktiva arbetsmarknadsinsatserna. Matchningen på den europeiska arbetsmarknaden har de senaste åren försämrats markant. Trots rekordmånga arbetssökande hittar arbetsgivarna inte den kompetens de söker. Inom EU finns omkring 1,9 miljoner lediga jobb. I Sverige misslyckas vart femte rekryteringsförsök. För att åtgärda detta vill vi via ökade arbetsmarknadsinsatser stärka de arbetslösas kompetens så att de kan fylla alla de vakanser som faktiskt finns. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den reguljära utbildningen behöver expanderas rejält. Att flera EU-länder bland dem Sverige har gått åt motsatt håll är olyckligt. Inte minst har regeringens bantningar av såväl arbetsmarknadsutbildningen som studieplatserna i högskolan och andra delar av utbildningssystemet försämrat dynamiken på arbetsmarknaden. Balansera de ensidiga åtstramningarna. De enögda åtstramningar som EUkommissionen och högerledda regeringar drivit igenom under de ekonomiska krisåren har slagit fel. Detta har varit förödande för jobben. Åtstramningspolitiken måste därför ersättas av en mer balanserad policy-mix där välplanerade och rättvist fördelade besparingar kombineras med aktiva arbetsmarknadsinsatser samt framåtsyftande investeringar i bl a utbildning, forskning, infrastruktur, välfärd och miljö. Balansen i den europeiska ekonomin mellan besparingar och investeringar som även är avgörande för jobben i det exportberoende Sverige måste återställas. Hejda angreppen på fackliga fri- och rättigheter. Angreppen på de fackliga frioch rättigheterna har under krisåren varit många. Från EU-nivån har EUkommissionen, med stöd av högermajoriteten i rådet, gjort en rad allvarliga övertramp. Kollektivavtalsstrukturer har trasats sönder och fackföreningar uteslutits från förhandlingar. På nationell nivå har flera regeringar agerat på liknande sätt. Detta 3

oskick måste genast upphöra. När fri- och rättigheter naggas i kanten är man ute på ett farligt sluttande plan. I längden är detta ett hot även mot den svenska arbetsmarknadsmodellen. Förhindra en social katastrof. Jobbkrisen har i kombination med bantade offentliga stöd och verksamheter slagit hårt mot de svagaste grupperna. Låginkomsthushållens ekonomi har förvärrats. Fattigdomen har ökat. Folkhälsan har försämrats. Särskilt i nödlånsländerna hotar en social katastrof. För svensk del har kombinationen stigande arbetslöshet, försämrad a-kassa, försvagad sjukförsäkring och urholkat barnbidrag gjort att en relativt stor grupp människor nu lever under mycket knappa förhållanden. Utvecklingen måste snabbt vändas. Växande sociala klyftor och problem är inte bara illa i sig, utan försämrar även tillväxten och jobbskapandet. På EU-nivån måste det tas klart större sociala hänsyn i de krav och råd som riktas till nödlånsländerna och andra EU-länder med svaga statsfinanser. I Sverige består att-göra-listan bl a av förbättringar av a-kassa, sjukförsäkring och barnbidrag. Strategiska utmaningar Om man lyfter blicken från första hjälpen-perspektivet till mer långsiktiga överväganden står Europa i jobbfrågan inför fem strategiska huvudutmaningar (se figuren). Utmaningarna är invävda i en makroekonomisk miljö som behöver styras så att jobbskapande och arbetslöshetsbekämpning främjas. Makroekonomi. Till att börja med behöver prioriteringarna på ekonomiområdet rättas till. Arbetet för att skapa ordning och reda i europeisk ekonomi måste föras i hamn. Avgörande är där att EU-processen för att stärka tillsynen och regleringen av finansmarknaden fullföljs. Dessutom måste den balanserade policy-mixen permanent ersätta ensidiga åtstramningar och skattesänkningar utan jobbeffekter. Endast med ett starkt fokus på aktiva jobbsatsningar och ökade investeringar blir utvecklingen långsiktigt hållbar. Vacklande konkurrenskraft. Den första utmaningen går ut på att se till att de europeiska företagen kan försvara och stärka sina positioner i den globala konkurrensen. Detta är avgörande för att kunna säkra existerande jobb och generera nya. Här är den oroväckande trenden att Europa halkar efter. Därför behövs en offensiv satsning på att stärka konkurrenskraften. Annars flyttar jobben någon annanstans. Konkurrenskraften är primärt kopplad till kunskap, affärsutveckling och infrastruktur. Kunskap i form av kompetens och forskning är det avgörande konkurrensverktyget. Där pågår en global kapplöpning. Kina, Indien, USA m fl är på väg att snabbt höja kunskapsnivåerna. Europa måste hänga med för att konkurrenskraften inte ska eroderas. Med denna bild är det mycket anmärkningsvärt att den svenska statsministern talar om att Sverige behöver fler låglönejobb. Den 4

lågkvalificerade låglönesektorn bör i stället hållas liten som möjligt för att det ska gå att klara konkurrensen. Strategiska utmaningar och satsningar i jobbpolitiken Oschyssta spelregler Inrätta socialt protokoll Skapa Labour Rights Agency Begränsa stapling visstider Stoppa oseriös kokurrens Åldrande befolkning Förbättra barnomsorgen Ta fram arbetsmiljöstrategi Utveckla arbetsmiljöarbete Vacklande konkurrenskraft Maxanvänd EU-apparaten Stärk utbildningslinjen Inför investeringsplan Bristande jämställdhet Bekämpa diskriminering Kvotera bolagsstyrelser Ungas utsatthet Inför ungdomsgaranti Utveckla lärlingsprogram Stimulera EU-mobilitet MAKROEKONOMI Åldrande befolkning. Den europeiska befolkningen blir allt äldre. För tillfället går det fyra personer i arbetsför ålder på varje person över 65 år. År 2060 kommer det endast att gå två. För att hantera detta krävs ökad sysselsättning. Om inte fler i arbetsför ålder gör ett större antal arbetstimmar kommer den demografiska ekvationen inte att gå ihop. Välfärd och arbetsmiljö är huvudnycklarna till den ökade sysselsättningen. En starkare välfärd särskilt barnomsorg och äldreomsorg krävs för att föräldrar och de som tar hand om närstående äldre ska kunna göra fler arbetstimmar. En bättre arbetsmiljö skulle göra att färre tvingas lämna sina arbetsplatser på grund av arbetsrelaterade skador eller sjukdomar samt att fler klarar att jobba fram till den reguljära pensionsåldern. Tyvärr är välfärd och arbetsmiljö områden som högern i Europa inklusive den svenska regeringen gått hårt åt under de senaste åren. Oschyssta spelregler. Att arbetsmarknaden alltmer präglas av oschyssta spelregler är allvarligt. Försvagningen av de fackliga rättigheternas status inte bara genom krisårens angrepp utan också via fackens försämrade möjligheter att agera mot exploatering av utstationerad arbetskraft leder helt fel. Starka fackföreningar som agerar utifrån solida regelverk är en stor tillgång för företagen och hela samhället. 5

Urholkningen av den individuella tryggheten i Sverige bl a genom regeringens försvar av att tiotusentals visstidsanställda tvingas gå på staplade visstider i mer än fem år ger ohälsa och högre snarare än lägre arbetslöshet. Det oseriösa företagandet där det i alltfler branscher blir vanligt med sådant som vägrade kollektivavtal, användande av tvivelaktiga underleverantörer, fejkad F-skatt och fusk med körrapportering gör att seriösa aktörer försvinner och att arbetsförhållandena blir orimliga. Hela denna utveckling måste nu vändas. Ingen vinner på att de oschyssta spelreglerna tar över. Ungas utsatthet. Ungdomar är en utsatt grupp på arbetsmarknaden som förlorar jobbet först och har svårt att få fotfäste när tiderna blir dåliga. Ungdomsarbetslösheten har dock fått fullständigt orimliga proportioner. Den passiva högerlinjen renodlad av den svenska regeringen i bl a aktivitetsförbudet på Arbetsförmedlingen, bantad arbetsmarknadsutbildning och ett minskat antal studieplatser har inte fungerat. Mer aktiva insatser krävs. Ett centralt verktyg för att intensifiera arbetet är den nya ungdomsgarantin: att varje EU-land ska säkerställa att alla unga som blivit arbetslösa inom max 4 månader får ett högkvalitativt erbjudande om jobb, lärlingsplats, praktik eller utbildning. Garantin har trots hårt motstånd drivits igenom av socialdemokrater i hela Europa. Den måste nu levereras fullt ut. För svensk del nöjer vi oss inte med fyra månader, utan vill alltså se en skarpare 90- dagarsgaranti. Bristande jämställdhet. Jämställdheten på arbetsmarknaden måste öka. Massor behöver göras. Situationen är dålig och trenden inte särskilt bra. Området har nedprioriterats av den europeiska högern. Den svenska regeringen har hört till de minst ambitiösa. En central fråga är att stärka lagstiftningen mot diskriminering av föräldrar på arbetsplatserna. I flera EU-länder är det relativt vanligt att kvinnor avskedas eller degraderas i samband med födseln. En annan huvudfråga är den usla jämställdheten i bolagsstyrelserna. I de största börsnoterade företagen inom EU är 83 procent av styrelseledamöterna och 96 procent av styrelseordförandena män. I Sverige är motsvarande siffror 74 och 96 procent. Med rådande trender skulle det ta flera decennier innan jämställdheten eventuellt kan bli acceptabel. Det är tydligt att självreglering inte fungerar och att det är dags för kvotering. Strategiska satsningar För att möta dessa utmaningar vill vi se ett kraftfullt åtgärdsprogram. I programmet bör extra vikt läggas vid 15 särskilda nyckelåtgärder (se figuren): # 1. SKAPA PLUS-KOMMISSION FÖR BÄTTRE ANVÄNDNING AV EU-APPARATEN I syfte att stärka utnyttjandet av EU:s fonder och program vill vi skapa en nationell Plus-kommission för bättre användning av EU-apparaten. Regeringen har försvårat i stället för att förenkla. T ex har administrationen kring regional- och 6

socialfondsprojekten gjorts överdrivet byråkratisk. Kommissionen ska verka för en utökad och mer effektiv svensk användning av bl a globaliseringsfonden, socialfonden, regionalfonden, forskningsprogrammet Horizon 2020, Erasmus och de program som främjar företagens kapitalförsörjning. En särskild uppgift ska vara att maximera nyttan av de EU-medel som är tillgängliga för svenska satsningar på miljöområdet. # 2. STÄRK UTBILDNINGSLINJEN Kompetensfrågorna måste ges högsta prioritet. Att de övergripande EU 2020-målen nås är helt nödvändigt. Andelen unga utan gymnasieexamen behöver sänkas till under 10 procent och andelen 30-34-åringar med examen på högskolenivå höjas till över 40 procent. Sveriges nationella mål måste skärpas. Regeringen siktar alldeles för lågt. Vi vill se målsättningar till 2020 om att andelen unga utan gymnasieexamen ska ner till 4 procent (inte regeringens 10%) och att andelen högskoleutexaminerade ska öka till minst 50 procent (inte regeringens 40-45%). För att nå dit vill vi se en offensiv kompetenssatsning som bl a inkluderar (1) en rejäl förstärkning av grundskolan, (2) att det tas fram en nationell strategi mot skolavhoppen, med obligatorisk gymnasieskola som en del, (3) ett utbildningskontrakt för unga där alla arbetslösa under 25 som inte avslutat sina gymnasiestudier anvisas en individuell utbildningsplan som via en kombination av jobb, praktik och studier leder fram till gymnasieexamen, (4) en stor utökning av studieplatserna i arbetsmarknadsutbildningen och det reguljära utbildningssystemet, (5) Pluskommissionens arbete för ett bättre nyttjande av Erasmus samt (6) en skärpning av det svenska kvalitetsarbetet för universitet och högskolor genom en konstruktiv samverkan med den europeiska kvalitetsorganisationen ENQA. # 3. STÄLL KRAV PÅ INVESTERINGSPLAN Infrastrukturinvesteringarna är för små i Europa inte minst investeringarna kopplade till den gröna omställningen. För att säkra hållbara investeringsnivåer vill vi i den ekonomiska styrningen inom EU införa ett krav på att varje land årligen ska upprätta en specifik och relativt detaljerad investeringsplan. Sverige bör gå före med en rutin där en investeringsplan varje år biläggs budgetpropositionen. # 4. FÖRBÄTTRA TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET I BARNOMSORGEN Barnomsorgen behöver stärkas i hela Europa. 2002-2010 pågick en aktiv EUsamverkan i det syftet kring de s k Barcelona-målen. Detta måste följas upp i ett nytt initiativ med skarpa mål, en samlad agenda samt ett särskilt fokus på kvälls-, nattoch helgöppet i barnomsorgen. För svensk del vill vi att kommunerna ges en lagstadgad skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger. 7

# 5. TA FRAM NY OCH STARKARE ARBETSMILJÖSTRATEGI Den europeiska arbetsmiljöstrategin för 2007-2012 förstärkte genomförandet av EUlagstiftningen. Vi vill nu att en ny och starkare strategi omgående tas fram. Strategin måste betona de frågor där den förra var svag: att minska de arbetsrelaterade sjukdomarna och att se till att fler orkar till ordinarie pensionsålder. I Sverige måste arbetsmiljöarbetet efter år av borgerlig vanskötsel rustas upp. # 6. UTVECKLA ARBETSMILJÖARBETET I DE MINDRE FÖRETAGEN Vi vill se ett särskilt EU-program för att förbättra arbetsmiljöarbetet i små och medelstora företag. Det behöver bli enklare att följa regler och prioritera god arbetsmiljö. Huvudpunkterna bör vara att (1) stärka arbetsmiljöforskningen rörande mindre företag, att (2) göra OiRA det nya riskhanteringsverktyg för småföretag som tagits fram av Europeiska arbetsmiljöbyrån praktiskt tillgängligt i hela Europa samt att (3) utveckla ett mer aktivt supportsystem för de mindre företagen i hanteringen av arbetsmiljöfrågor. # 7. INRÄTTA SOCIALT PROTOKOLL För att förstärka de fackliga rättigheternas ställning inom EU vill vi skapa ett socialt protokoll i fördraget. Protokollet ska slå fast att de fackliga fri- och rättigheterna aldrig får underordnas den fria rörligheten på den inre marknaden. Protokollet skulle bl a göra det lättare för facken att motverka de frekventa fallen av lönedumpning och usla arbetsvillkor vid utstationering av arbetskraft. # 8. SKAPA LABOUR RIGHTS AGENCY Vi vill även att det i EU-systemet etableras en särskild byrå för arbetsrättsfrågor: European Labour Rights Agency. Byrån ska inledningsvis ha fyra uppgifter: att (1) övervaka hur fri- och rättigheterna används och respekteras, att (2) upprätta övervakningsrapporter och vid allvarliga missförhållanden larma direkt, att (3) hålla kontinuerlig kontakt med ILO och andra internationella aktörer samt att (4) stödja initiativ som syftar till att förbättra samverkan parterna emellan i centrala arbetsrättsliga frågor. # 9. BEGRÄNSA STAPLANDET AV VISSTIDSANSTÄLLNINGAR Att regeringen slåss mot EU-kommissionen för att få behålla missbruket av visstidsanställningar på svensk arbetsmarknad där många sitter fast i otrygga visstider i mer än fem år är helt orimligt. I stället måste det svenska regelverket snabbt anpassas till EU-lagstiftningens krav på skydd mot sådant missbruk. Vi vill se en enkel lösning: om någon under en femårsperiod varit tidsbegränsat anställd oberoende av vilka former av visstidsanställning det är fråga om hos samma 8

arbetsgivare i mer än två år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Detta bör regeringen utan omsvep acceptera. # 10. STOPPA DEN OSERIÖSA KONKURRENSEN Utöver det sociala protokollet som bl a skulle leda till minskad exploatering av utstationerade vill vi se en rad skarpa insatser mot den oseriösa konkurrensen. Några exempel: Huvudentreprenören måste göras ansvarig för att alla aktörer i ett projekt t ex ett bygge följer gällande avtal och regelverk. Som det nu är behöver huvudentreprenörer inte göra något åt tvivelaktiga underleverantörer. När revideringen av upphandlingslagstiftningen inom EU nu har slutförts måste det göras tydligt i det svenska regelverket att krav på kollektivavtal ska kunna ställas i den offentliga upphandlingen. De regler som öppnar upp för fejkad F-skatt behöver skärpas. Här har bl a den svenska regeringen en hemläxa att göra. Myndigheter måste aktivt stävja fusket med bl a färdregistrering och rapportering i transportsektorn. I flera EU-länder görs detta. I Sverige är det slappare inte minst i hanteringen av cabotagetrafiken. # 11. INFÖR UNGDOMSGARANTIN PÅ RIKTIGT För att leverera ungdomsgarantin krävs på många håll rejäla reformprogram. Eftersom Sverige är mycket långt ifrån att kunna respektera garantin måste regeringen påbörja en genomgripande omläggning av politiken för att hålla sitt löfte till de unga. Vi har en effektiv verktygslåda för att leverera vår 90-dagarsgaranti. Den innehåller bl a (1) rätt till ordentligt stöd från första dagen på Arbetsförmedlingen, (2) utrymme för Arbetsförmedlingen att utan tvångströja från regeringen använda alla tillgängliga resurser, (3) utbyggd arbetsmarknadsutbildning, (4) mer effektiv användning av socialfonden till ungdomsprojekt, (5) obligatorisk gymnasieskola, (6) fler sommarjobb för att unga ska kunna bygga erfarenhet, (7) bättre utnyttjande av Erasmus, (8) utbildningskontrakt för unga, (9) fler studieplatser över hela spektrat högskola, folkhögskola, yrkeshögskola, komvux och yrkesvux samt (10) en kraftig ökning av antalet anställningar som kombinerar arbete och lärande främst i form av yrkesintroduktionsjobb. # 12. UTVECKLA LÄRLINGSPROGRAM Att förstärka olika typer av lärlingsprogram exempelvis yrkesintroduktionsjobb är ett effektivt verktyg mot ungdomsarbetslösheten. På EU-nivån är den nya Alliance for Apprenticeships ett bra initiativ som måste ges reell substans. I lärlingsfrågorna där vissa länder kommit längre än andra kan ett intensifierat kunskapsutbyte i Europa ge bra resultat. Avgörande för att få lärlingsanställningar att fungera är kvalificerad handledning. Denna fråga bör sättas i centrum för kunskapsutbytet. Ett specifikt samverkansprogram bör skaps för detta. På svensk nivå är behovet av att förbättra handledningen stort. Därför vill vi etablera ett nationellt centrum för handledarutveckling under YH-myndigheten. Det ska erbjuda ett specialiserat utbud 9

av handledarutbildningar som ska tas fram i nära samarbete med parterna inom den aktuella branschen. Det ska även bistå såväl handledare som arbetsgivare och fackföreningar med expertkunskap samt delta aktivt i det europeiska utvecklingsarbetet på området. # 13. STIMULERA EU-MOBILITET Med omkring 1,9 miljoner lediga jobb inom EU är ökad gränsöverskridande mobilitet ett bra sätt att lösa en del av arbetslöshetsproblemet. Att röra på sig är oftast lättast när man är ung. Samtidigt finns det mycket att vinna på att öka mobiliteten även i övriga åldersgrupper. Vid sidan av att Erasmus-programmet används bättre vill vi att (1) pilotsatsningen Your first EURES job för unga permanentas och implementeras i större skala i hela EU, att (2) modellen för denna satsning där arbetssökande utöver förmedlingshjälp kan ges ekonomiskt stöd för intervjuresor och för att komma igång i det nya landet samt där de involverade företagen kan få ersättning för språkutbildning och jobbintroduktion börjar användas i rejäl utsträckning även för andra åldersgrupper samt att (3) Europakapaciteten på Arbetsförmedlingen utvecklas: det bör finnas fler personer med specialkompetens som kan bistå med kvalificerad gränsöverskridande förmedlingshjälp och som också ska vara aktiva ute på till exempel skolor för att informera om de möjligheter som finns. # 14. BEKÄMPA DISKRIMINERING AV FÖRÄLDRAR EU-kommissionens förslag till uppdaterat mammaledighetsdirektiv innehåller ett bättre arbetsrättsligt skydd för mammor i samband med barnafödande. Det är en viktig reform. Eftersom förhandlingarna gått i stå vill vi att denna del av förslaget antas direkt och att den kontroversiella föräldraförsäkringsdelen lämnas till senare. Båda delarna bör utvidgas till att gälla generellt för föräldrar inte bara mammor. # 15. KVOTERA BOLAGSSTYRELSER Ett förslag till EU-lagstiftning om kvotering ligger redan på bordet med det skarpa målet att det underrepresenterade könet år 2020 ska utgöra minst 40 procent av styrelseledamöterna i de största börsbolagen. Förslaget bör antas så snart som möjligt. Om EU-processen kör fast eller ger ett för svagt resultat anser vi att Sverige omgående måste gå vidare med skarpa nationella kvoteringsregler. 10